Martin Saar, profile picture
Uploaded byMartin Saar
PPT, PDF1,583 views

Konsumera smartare neutral 11 nov 08

Har under 6 år försökt att påtala samhällets sårbarhet kring matförsörjning. Speciellt när det gäller att få fram mat till medborgarna! I grunden finns mätningar av 50 stockhomsfamiljer totala konsumtion vid två tillfällen inom ramen för det uppmärksammade projektet "Konsumrera Smartare" 2005 till 2008. Vill ni veta mera, Boka ett sminarium " Gär det att konsumera sig till en hållbar livsstil"???

Embed presentation

Download to read offline
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Dialog mellan människor skapar förändring! ”Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt” Okänd tänkare Martin Saar Författare och klimatcoach konsumerasmartare.wordpress.com martin.saar@live.se
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Jag har jobbat med miljö- och resursfrågor över 30 år - Filkand -examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala Universitet. - Diplomerad marknadsekonom, utbildad handledare inom Det Naturliga Steget. - Marknadsföringskonsult, egen företagare, arbetat med energi-, avfalls- och miljöteknikföretag - Utbildad inom ISO 14001 och EMAS - Föreläsare och utbildare inom praktiskt energi- och miljöarbete inom bostadsföretag - Författare till ”Living Dreams om ekobyggande och en hållbar livsstil” och ”Bopraktikan” m fl. - Anställd av Stockholm Stad, Miljöförvaltningen - mars 2005-2008 - Anställd på Sveriges Television Svt Interakation – oktober 2008-
Konsumera Smartare och minska växthuseffekten Min egen subjektiva bild av konsumtion livsstil och klimatproblematiken. 1. Utgångspunkt från projektet 2. Hur hänger konsumtion, klimat och energi ihop med klimatförändringarna- ett smakprov 3. Vad kan och behöver göras? 4. Vad är en hållbar livsstil? 5. Hur bråttom är det?
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vad är perspektivet och vad pratar vi om ?? Hushåll/livsstil – Per capita Sverige - EU - Globalt Produktlivscykel - Funktion (transporter, jordbruk, industri etc) Energi och Exergi, (el kontra värme) CO2 (Koldioxid) - CO2e (Koldioxidekvivalenter inkl metan och lustgas) Tre ”E” = Energi - Ekonomi - Ekologi
Svensken släpper ut 10 000 kg CO2e per år i genomsnitt!! (nov 2008) 24 Mton 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 43 Import 24 Export 52 Mton 43 Mton 95 Mton = 10 000 kg/ svensk medborgare Svensk konsumtion Växthusgasutsläpp i Mton CO2e
”Stockholmarna” har minskat sina utsläpp av koldioxid ! ?? Ton CO per stockholmare och år 2 6 5,3 4,5 5 4 4,5 4,4 4,4 4,0 3 2 2,7 Systemgränser -Händelser inom kommungränsen 4,4 -Flygresor från Bromma inte Arn -Inga bilfärjor -Ingen konsumtion av varor (Indirekt energi och utsläpp) 1,4 1 0,1 0 1990 2000 2005 Faktisk utveckling 2020 2035 2050 År Prognos utan åtgärder Fossilbränslefritt Mål:
Nätverk Klimatmål Webbplats Klimatjakten - arbetsplatslag Miljöanpassad upphandling Nytt Klimatneutrala Stockholmarna Det är gör vi? Vad gör ni? 2008-2009 Konsumera smartare – minska växthuseffekten - hushåll Styrdokument Nr 1: 1998-2001 Nr 2: 2002- 2005 ink ram rog ljöp Mi 012 8- 2 200 mat l kli Strategi Utsläppsminskningar Klimatanpassning Kommunikation Finansiering Energi/egenkontroll - fastighetsägare Klimatakuten - skolor Energicentrum -Energy Performance Contracting,EPC Däcktryckskampanj
Konsumera smartare - minska växthuseffekten och få en bättre ekonomi och hälsa -Skaffa oss kunskaper om vi kan få fler stockholmare att välja energi- och koldioxidsnåla varor - i så fall hur. - Sprida goda exempel hur stockholmarna kan minska sina koldioxidutsläpp från användningen av direkt och indirekt energi från fossila bränslen
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Finansierats genom statliga och kommunala pengar och pågått 3,5 år - Valde ut 60 hushåll från 14 stadsdelar - ”Ministockholm”- boendeform och hushållstyp (SCB) - Massmedia med från början (140 mediaexponeringar) - Energimyndigheten gjorde elmätning hos 24 hushåll - Samarbete med Umeå, Uppsala, Kalmar, Göteborg, Karlstads kommuner - EU-projekt inom Sustainable Energy Europe 2005-2008 - Klimatcoachat Staffan Lindberg - Vädrets Makter, Svt - Samarbete med SLU och CUL, Centrum för uthålligt jordbruk, Göteborgs universitet, Clinton Foundation m fl
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vilka möjligheter har jag att få ett bra liv? -Att bli förälder! -Perspektiv på mitt eget liv -Skillnader mellan män och kvinnor -Våra barn och barnbarns framtid Thank you !
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vi konsumerar men vem tar hand om ”skiten” = CO2-utsläppen? Vuxna Barn Generation: Geografi: Sverige Kina/Indien Genus : Man Kvinna
Konsumera smartare och minska växthuseffekten 80 % av svenskarna tror att de själva kan göra något mot klimatförändringarna (www.naturvardsverket.se - november 2008) - 71 % anser att det är viktigt att Sverige sätter in åtgärder - 58 % accepterar extra avgifter och skatter på bensin, flyg för att minska utsläppen Slutsatsen av mätningarna år 2008 visar på ett trendbrott: 1. Svenskarnas stora engagemang i klimatfrågan kvarstår 2. Svenskarna är nu beredda att gå från ord till handling. - Kvinnor är mer öppna att göra något män, även om könsskillnaderna har minskat - Kvinnor mellan 30 – 44 år, är i större utsträckning beredda att vidta åtgärder -Klimatfrågan är viktigast inför EU-valet i juni för svenskar, danskar och finnar (EUbarometern oktober 2008)
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”Det råder inget tvivel om att de klimatförändringar som vi ser beror på vårt sätt att leva ” Statsminister Reinfeldt, sept 2007
Konsumera smartare och minska växthuseffekten En ekonomisk tillväxt förutsätter mer energi! Dr Robert Hirsch, thinktank SAIC, 2007 Utredare för DoE, USA Department of Energy, om olja och Peak oil - Ett ”oljetapp” på 2-5 % betyder en nedgång av BNP med 2-5 % - En 2 % årlig tillväxt i världen framtill år 2020 kräver 60 % mer energi år 2020
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Oljan kommer bara att bli dyrare och dyrare... PeakOil ..annan energi följer efter: - Fossilgas/ Naturgas - Kol - El - Biobränsle Nordsjöolja Fossilgas Kol ? Kärnkraft ? Mellanöstern Källa: www.odac.info.org, www.peakoil.net, www.theoildrum.com, www.energybulletin.net
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Volvo fick rätt, oljetoppen inträffade hösten 2008, enligt IEA Volvo 2005 - Koncernbroschyr ASPO och Colin Cambell www.odac.info.org
Konsumera smartare och minska växthuseffekten 80 % av den energi vi använder på jorden är kol, olja och gas Förnybar energi 13,8 % IEA 2007
Hur kommer omställningen av samhället att påverka medborgarna? BNP BNP Första brytpunkten (Oljepriset börjar sjunka) Andra brytpunkten (Oljepriset stiger) Den stora övergången Hur stort blir ”tappet”? ? 1945 2005
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Allt större fotavtryck! Miljövårdsberedningen våren 2007 •Koldioxid, lust- och metangas ökningar (växthusgaser) •Utfiskning •Land- och markerosion •Minskad biologisk mångfald •Vattenbrist •Ohållbar konsumtion •….. 1900 1950 2000
Konsumera Smartare och minska växthuseffekten Tippingpoints - ”En för alla, alla för en” Johan Rockström, SEI, 2008 Havet - fisketillgången Permafrosten - metan Sibirien, Alaska Växthuseffekten -utsläppsnivån mindre än Havet 350 ppm, max 2 grader Polaristäcket -albedoeffekten Skogen - kolsänkor, Amazonas - kväveförsurning Färskvatten Golfströmmen -styrka riktning
Konsumera Smartare och minska växthuseffekten ”Oljetoppen” är en variant på det universella ekologiska dilemmat? 3. Förstört livsutrymme 2.Resursförbrukning 1.Befolkningstryck .…..eller helt enkelt att för många använder för mycket resurser (naturkapital) på alldeles för kort tid.
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Är det en tillfällighet att klimatfrågan blivit så het? Växthuseffekten Peak - oil Klimatförändringar Oljetoppen
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hushållen bidrar med mer än hälften av klimatutsläppen Offentlig verksamhet Hushåll Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder Energi för infrastruktur, samhälls-service, sjukvård, utbildning, vägar Direkt energi El och bränsle för uppvärmning och transporter
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Sverige är nettoimportör av växthusgaser - 17 % Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder Direkt energi El och bränsle för uppvärmning och transporter
Konsumera smartare och minska växthuseffekten En smart konsument tänker efter före och tar hänsyn till en produkts livscykel! Gruvbrytning/Odling Återvinning DIREKT ENERGIUtsläpp Vidareförädling INDIREKT ENERGI utsläpp Tillverkning Transporter Förpackning
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hushållen bidrar med -över 50 % av Smart ! utsläppen av växthusgaser
Konsumera smartare och minska växthuseffekten -Korkat?
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Ännu mer korkat!!
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Utsläppen av CO2 är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk 1. 1 Källa: Oscar Franzén, Ekologiska Lantbrukarna samt Svensk mjölk, mjölkens miljöpåverkan , (Livscykelanalys för mjölk)
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vi har mätt och jämfört den totala användningen av energi och utsläpp! •Mätning: Fokus på indirekt energi och produktens livscykel, med hjälp av ett holländskt Energi Analys Program (EAP) och en svensk databas •Långsiktighet: Beteende- attitydförändring måste få ta tid •Perspektiv: Vi vill lära oss av hushållen - inga pekpinnar eller ”måsten” •Frivillighet: 60 hushåll med på egna villkor, intresse, ork och tid •Delaktighet: Involvera regionala, nationella och internationella klimatnätverk, andra kommuner, KTH, SCB, Energimyndigheten, Konsumentverket, Göteborgs universitet m fl •Infospridning: Via hushåll, nätverk, massmedia, partier, myndigheter och studieförbund etc •Process: Aktiviteter, information och goda exempel, återkoppling •Dialog: Med och mellan hushållen – webbaserad studiecirkel Smarta Steg
60 hushåll har samlat och registrerat kvitton för en egen växthusgasprofil Registrerat alla inköp från hushållet under ett år. 260 varor/tjänster Databas - 13.000 kvitton - 90.000 olika priser
Konsumera smartare och minska växthuseffekten -Fritidshus -Radio and tv -Spel, sport, hobby -Foto, klockor, optik -Flyg, båt tågresor, hotell Rekreation -Nöjen Kultur -Böcker tidningar -Mobil, dator m m En genomsnittlig växthusgasprofil i Stockholm – 5400 kg per år Livsmedel 1600,00 Transporter 1458 1390 1400,00 - Privat bil - SL-kort, etc Koldioxid i kg 1200,00 1000,00 Bostad 899 891 800,00 600,00 400,00 296 126 200,00 -Hyra, avgifter -Försäkringar -Reparationer -Uppvärmning -Elkostnad 242 83 33 0,00 Hushållsutgifter Mat Förbrukn.varor Hushållstjänster Kläder/skor Möbler/hush.art Hälsa/sjukv Transporter Rekr/kultur Bostad
Konsumera smartare och minska växthuseffekten kWh Våra fem medianfamiljer använder ca 35.000 kWh per person 14000 12600 12000 11250 10500 10000 Bostad x 6510 kWh 8000 7240 6000 4580 4000 7900 Mat Rekreation Flyg Thailand London Bilresor 750 mil Transporter 2000 1100 1570 1540 2300 Fl yg Bi lre so r st ad Bo M at at io n ek re R sp or te r r Tr an M öb le lls tjä ns te r r us hå Kl äd e H Fö r br uk ni ng sv ar or 0
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Storstadslivet präglar konsumtionsvanorna - en jämförelse! Konsumera Smartare (Sto) Mat 27 % Förbrukningsv 2% Hushållstjänster 2% Kläder/Skor 6% Möbler 5% Hälsa/sjukv 1% Transporter 16 % Rekreation/Fritid 25 % Bostad 16 % KTH (Sverige) 24 % 3% 3% 2% 0% 0% 32 % 21 % 16 %
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Konsumtionsvanorna styr användningen av energi och utsläpp av CO2 • Hög inkomst ger större utsläpp • Bostadens storlek och uppvärmning • Singelboende kontra flerpersonershushåll • Vegetarisk kontra animalisk kosthållning • Semestervanor flyg eller tåg • Egen bil kontra bilpool eller buss/tåg • Fritidsbostad och båt
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Webb-baserad studiecirkel med träffar under 16 månader •Internet •Brev •SMS •Telefon •Träffar •Dvd •Dokumentation •Sex etapper/ teman (3 mån) •Böcker /länkar •Frågor/uppdrag •Tävla mot sig själv •Diskussioner •Seminarier/workshop •Studiebesök OK OK OK OK Livsmede Energi&Ekonom l OK i OK
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Flygresor släpper ut mycket växthusgaser Hållbara / medvetna val Egen bil - NEJ Samåkning, bilpool, hyrbil, taxi Åka tåg Etanolbil, biogas, hybrid Biogasbil Småbil Cykel och promenad Upplevelsesemester Omedvetna val Egen bil - JA Egen bil, helst ny varje år Flyga Vanlig bensinbil Etanolbil Stadsjeep (CUV) Bil Flyg- och bilsemester
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Ställ bilen under milen! Håll igång din gamla bil, kör mindre och håll hastigheten Cykla, promenera 0g Buss, tåg, T-bana 400 mil, 40 g Hyra bil och bilpool, 750 mil, 110 g Äga ”snålbil”, 1500 mil, 110 g Äga bil,1500 mil Volvo V 70, 210 g 1650 kg + 900 kg = 3150 kg + 900 kg = 1 kg CO2 160 kg CO2 750 kg CO2 2550 kg CO2 4050 kg CO2
Konsumera smartare och minska växthuseffekten En ny ”miljöbil” måste köras 16500 mil (11 år) innan den reducerar dina utsläpp ! En miljöbil, enligt definition för premie, reducerar CO2-utsläppen från medelbilens utsläpp från 1,8 kg till 1,2 kg per mil. Mao en minskning med 0,6 kg per mil. En nytillverkad bil släpper ut 10.000 kg vid en produktlivscykelanalys. Källa Toyota. Genomsnittsbilisten kör 1500 mil per år. Med en miljöbil reduceras utsläppen av koldioxid med 900 kg per år.
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Att bo dyrt eller ekonomiskt med små utsläpp? Hållbara /medvetna val Omedvetna val All tvätt i 40 grader Kompakttvättmedel-miljömärkt Centrifugering Duscha Sparventiler för vattenkranar Handkraft Uppladdningsbara batterier Generatorcykellyse Hyra / redskapspool Äkta stearinljus Grillkolständare Elavtal med elbolag Vanlig korkskruv Grenkontakt med strömbrytare Enkel lamparmatur Pelletspanna och solfångare Grön miljömärkt el Separat- kemtvätt eller vittvätt 60 grader Bulktvättmedel utan märkning, stora paket Torktumla Badkar Spola bort varm- och kallvatten Batteridrivna leksaker, pennvässare Engångbatterier Battericykellyse Egna specialverktyg Parafinvärmeljus Tändvätska för grillning Tillsvidarepris med elbolag Elektrisk korkskruv Standby-läge Lamparmatur med transformator Direktverkande el eller oljepanna Vanlig el
Kontoret och klimatet - SIPU Det går åt 1800 kg råmaterial för att tillverka en 24 kilos dator ! . • • • 500 kg olja 22 kg kemikalier 1500 kg vatten = 1000 kg växthusgaser
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Att bygga och bo i friska hus med små utsläpp! Hållbara / medvetna val Omedvetna val Trämaterial Tätningslister av ull,lin eller hampa Träfiberisolering som Ekofiber Trägolv Klinkers, kakel Papperstapeter Linoljefärger, alkydfärg-vatten Polypropenledningar för vatten Plast och betong Tätningslister av PVC eller silicon Glasfiber, stenullsisolering Plastmatta Plastmaterial Vinyl / PVC-tapeter Latex, akrylat- och alkydfärger Kopparledningar
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Matproduktionen ger stora utsläpp Hållbara / medvetna val Omedvetna val Färska livsmedel Göra egna pannkakor Välja egna matråvaror Växtprotein, baljväxter bönor, nötter Ekologisk matvaror Matoljor raps/linfröolja som matfett Svenska äpplen Viltkött Svenska äpplen/frukter KRAV-bananer Sill, strömming, sej, makrill, insjöfisk Kustfiske, insjöfiske Svenska frukter Närodlade färska livsmedel Färsk vitkål, rotfrukter Säsongsanpassat Frilandsodlat Smak- och aromförstärkta produkter Färdig pannkakor Hel- och halvfabrikat Köttprotein Industriproducerad transportmat Margarin Argentinska äpplen Nöt- griskött och kycklingkött Bananer Konventionellt odlade bananer Torsk, odlad lax, räkor, ål, tonfisk Djuphavstrålning Tropiska frukter Transportmat + Vitamin- och kosttillskott Isbergssallad, gurka och ”vintertomater” Flygimporterat Växthusodlat
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Med sunt förnuft kommer man långt ! Hållbara / medvetna val Närproducerat, ekologiskt, säsong Reparera, hyra, köpa second-hand Nytta/behov Kvalitet, design, funktion Rättvisemärkt, ekologiskt, miljömärkt Anpassning och omställning Okomplicerat Näringsriktig mat Mer tid Båt- och lastbiltransporterat Omedvetna val Globalt Alltid köpa nytt Begär och identitet gm konsumtion Märkesvaror, mode, trender Barnarbete osäkert socialt ansvar Leva som vanligt Komplicerat Utfyllnadsmat Stress och ohälsa Flygtransporterat
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Kan man konsumera sig till en hållbar livsstil ? Samma livsstil Ändrad livsstil -Teknik - Råd - Tips - Etik -Attityd/ identitet, (Hur man - Begär -Behov/nytta - Leva som vanligt - Ohälsa -Anpassning, Omställning -Mer tid, mindre stress förhåller sig till sin konsumtion)
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Det går att välja medvetet och koldioxidsnålt! Kg/CO2 per Kilo •Raps-,solrosolja •Vitkål •Lax,vild 2,0 0,1 3,4 •Strömming 1,2 •Hårdost, Grevé 10,0 •Havskräftor, bur 11,0 •Äpplen (svenska) 0,1 •Morötter 0,2 •Kyckling 2,5 •Bordsvatten(flaska) 0,2 Kg/CO2 per Kilo Smör 4,4 Isbergs, tomat 10,0 Lax, odlad 4,2 Torsk beredd 8,5 Mjölk 1,0 Havskräft, trål 32,0 Äpplen(Nya Z) 0,46 Gurka (växth) 4,5 Nötkött 14,0 Källa: SIK Kranvatten
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Det viktigaste är att göra det medvetna valet! Ris 6,4 kg Pommes Frites 1,3 kg Pasta 1,2 kg Oskalad Potatis 0,2 kg
Kontoret och klimatet - SIPU Potatis är sveriges mest besprutade gröda - Eko eller konventionell ??? Ekopotatis närodlad Ekopotatis svensk Ekopotatis europeisk Princess, Ditta svensk Bintje, King Edvard svensk
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Ekologiskt producerat bröd och pasta släpper ut 20 % mindre växthusgaser + Lägre energiförbrukning + Bättre jordstruktur + Mindre skogsskövling + Mindre lustgas + Större kolsänka - Mer mentangas - Lägre avkastning 540 gram/kg 353 gram/kg PASTA PASTA 58gram/kg Lamm Ekojordbruk 100 gr Lamm Konventionellt jordbruk
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Sju gånger mer växthusgaser mellan två likvärdiga maträtter för 50 kr! Låga utsläpp (kg) Höga utsläpp (kg) Pasta Vilt Vitkål Summa CO2 Ris 0,78 Torsk 5,2 Tomater 0,77 6,8 kg 0,49 0,35 0,11 0,95 kg Annika –Carlsson Kanyama KTH/FOI Meny Tools Naturvårdsverket, 2007
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vad vill du dra ned på för att halvera dina 2000 kg CO2-utsläpp från mat? Nötkött……..21 % = 385 kg CO2 Rotfrukter, gröns.. 12% = 215 kg CO2 Gris, lamm etc.. 11% = 195 Hårdost, mjukost 10 % = 176 Mjölk, övrig mjölk... 8 % = 149 Öl, vin………….. 7% = 139 Sötsaker, bär, glass. 6% = 108 Bröd, gryn, mjöl.. 6 % = 105 Vatten, läsk, kaffe..6% = 99 Fisk, skaldjur…. 5 % = Potatis, ris, pasta… 4% = 86 66 Smör, olja, ägg. 2 % = 39 kg CO2 Såser majonäs salt..1 % = 25 kg CO2 Källa: SCB
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”Ät koldioxidsnålt – ät längre ned i näringskedjan Odlad lax 4x Fullvärdigt sojaprotein 7x Fullvärdigt sojaprotein 4x Fullvärdigt sojaprotein 2x Fullvärdigt sojaprotein Bönor Linser Ärtor Svampar Sojakakor Nötter Sojamjölk etc 1X Tofu Soja Bönost
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Det är skillnad på proteiner och proteiner och utsläpp ! 14 - 25 kg CO2 Nötkött 6,2 kg CO2 Får- lamm, vår svenskt 4,8 kg CO2 Griskött 2,5 kg CO2 2,1 kg CO2Älg- och kycklingkött, 1 kg CO2 Får- lamm, höst Rådjur- och svenskt hjortkött, vildsvin
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Den industriella matproduktionen kräver allt mer fossil energi! •Allt mer processad •Mer komplicerad •Fler tillsatser (Konsistens, Smak, Hållbarhet) •Allt mer artificiell (4500 aromämnen, 13 sötningsmedel, 316 E-nummer/livsmedelstillsatser) •Allt mindre näringsämnen Boken ”Den hemliga kocken” av Mats-Eric Nilsson
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Kommer kampen att stå mellan livsmedel och bränsle? Skogs- och jordbruksmark, vatten, biologisk mångfald Trävaror Pappersmassa Biomassa -Gran -Furu -Poppel/Salix Biobränsle -Etanol -Metanol -Biodiesel -Dme -Ved,uppvärmning Livsmedel -Majs -Sockerrör -Vete -Palmolja
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vad innebär en omställning till ett ekologiskt hållbart jordbruk? - Minskade skördar med 30 % - Omställning tar 10 -15 år (på 70-talet 6 år) - Småskaligt… inte större arealer och jordbruk! - Recirkulation av fosforn i jordbruket - Både köttdjur och grödor (Vilka djur hade vi för 60 år sedan i jordbruket?) Johanna Björklund, CUL (Centrum för uthålligt jordbruk) inom SLU i Uppsala
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Boskapsskötseln förorsakar de största utsläppen av växthusgaser i världen 18 % - Köttindustrin exkl metan och lustgas CO2 9 % - All världens motortrafik, inklusive flyget. CO2. 7 % - Fraktfartyg 3-6% - Animalisk produktion på 26 procent av den isfria jordytan . + odling av djurfoder - 70 procent av den ursprungliga regnskogen i Brasilien har redan skövlats Rapport från FN:s Food and Agriculture Organization den 29 november 2006.
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hur disponerar du din personliga tilldelning av utsläppsrätter – 3.500 kg per år Livsmedel Bil och transporter Nötkött: 360 kg Griskött: 140 kg Mjölk: 151 kg Ost: 141 kg Grönsaker växthus: 167 kg Sötsaker, glas, läsk etc: 107 kg Öl: 104 kg S:a 1170 kg Volvo V 70 1500 mil 3150 kg Småbil 110 g/CO2, 500 mil 550 kg , Bilpool/Hyrbil, 300 mil 220 kg Buss, tåg, T-bana 40 kg Bostaden Rekreation/kultur Uppvärmning Trä/betong Isolering Ytstorlek/per s Land / stad Flyg Thailand t o r ….. 3200 kg Flyg till London t o r ….. 780 kg Motorbåt 50 tim á 30 liter/tim 4720 kg Färre resor till sommarstuga/båt
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Vad är sant och vad är falskt? ” Transport- myten” (14 % inkl flyg och båt) ” Vad skönt och varmare - myten ”( +2 grader) ” Miljöbils - myten”(87 milj tunnor olja -1 milj etanol) ” Biobränsle- myten” (biomassans tillväxt per år) ” Klimatanpassnings- myten” (Omställning) ” Det spelar ingen roll vad jag gör - myten” (Det gör det visst! 30 - 40 %) ” Den svenska elmyten” (kol - el i Sverige 3 % - EU 40 %)
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hur stora är våra utsläpp av växthusgaser? En globalt hållbar nivå är 1,6 - 2 ton Svensken 5,9 ton Naturvårdsverket (Enbart CO2) 5,81 ton Vid upptag av CO2 från svenska skogar (Naturvårdsverket) 7.0 ton 7,4 ton Konsumera Smartare faktiska inköp (v-profilmätning) 5,4 ton +Samhällets utsläpp via skatten, 30 % 1,6 ton, exkl. metan- och lustgas Naturvårdsverket (Inkl andra växthusgaser som metan och lustgas) + Internationellt flyg + Internationell båttrafik + Konsumtion av importvaror 10 ton Konsumtionens klimatpåverkan - Rapport 5903, Naturvårdsverket, nov 2008 inkl metan- och lustgas. Världsmedborgaren 8,1 ton FNs Klimatpanel, IPCC 2007
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”De totala utsläppen från fossil energi måste börja minska om 10 årDet räcker inte att bara minska ökningen!” Anders Wijkman, EUs talesman i klimatfrågor ,2008 • Halvera den globala utsläppen till år 2050 • Detta kräver en minskning på 80-90 % i de rika länderna inkl EU
Konsumera smartare och minska växthuseffekten EUs beslut från den 9/3 2007 • Växthusgasminskning till 2020: - 30% (-20%) • Höj energieffektiviteten 20% till 2020 • Öka andelen förnybar energi i energimixen fr 8,5% idag till 20% 2020 • Öka andelen biobränslen till 10% 2020 • Tuffa CO2-krav på nya bilar • Reformera ETS (utsläppshandel) • Öka energiforskningen + Teknikplattformar • Climate Change Alliance – del av biståndet • Tekniksamarbete med Kina, Indien m fl
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hur ska vi klara att minska växthusgaserna med 80-90 % till år 2050? 1. Teknik: A. Tillförsel och omställning till förnybar energi? Sol, vind, vatten, biobränsle Teknik: B. Effektivisering, anpassning och omställning till ett samhälle med mindre energi? 2. Lagar och förordningar, lokalt (Sveriges kommuner), regionalt (EU) och globalt (WTO, FN) Kvotering av körsträcka med bil? Individuell flygkvot? Ransoneringssystem? Ekonomiska styrmedel: Utsläppsrätter för näringslivet, Skatter, Personliga utsläppsrätter? Trängselavgifter? Greenhouse Development Rights, SEI, J Rockström 3. Etik, beteende och kunskaper: Tänka, göra och välja koldioxidsnålt i vardagen. Miljömärkning av koldioxid, (råvaror, transportsätt, flyg, båt, lastbil, Ursprungsmärkning. (Innehåll, avstå, byta upp sig) 6. Kolsänkor, kompensation Sunt förnuft!! Char coal, Skogsplantering 4. Mental klimatanpassning och omställning CSRCDM och JI Vara förberedd och förstå vad som händer och varför.Clean Development Mechanism (CDM) 5. Marknadsekonomin? (Tillgång och efterfrågan) Gemensamt genomförande – Ju högre pris på råolja desto mer energi och dolda Joint Implementation (JI), FN:s utsläpp i produkten/tjänsten. Detta regleras med ett ramkonvention om klimatförändringar HÖGRE pris på exempelvis livsmedel.
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Greenhouse Development Rights - minskade utsläpp enligt grundprinciperna i FN:s klimatkonvention - Rätten till utveckling för länder i Syd är kärnan i GDR. - Sveriges verkliga ansvar dvs. inkl nettoutsläpp av CO2 - Sveriges andel är 0,51 % av den globala totalen 2010 (USA 33 %, EU 27 %, Japan 7,8 % Kina 5,5 % Indien 0,5 % - Årlig klimatskatt 4,3 miljarder USD= 424 USD per person - Sverige måste minska med 122 % jmf 1990 års nivå Minskning Sverige Minskning i Sverige och utomlands!! 122 %
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Kostsamma high tech - lösningar finns: -återföra CO2 tillbaks det i tomma oljekällor, -omvandla CO2 till kalksten Smarta, enkla billiga lowtech - lösningar finns: -göra träkol av växter som blandas ned i jorden Char coal – metoden, beprövad sen 1000-tals år www.terrapreta.bioenergylists.org/charcoaluses Hur kan vi minska mängden historiska utsläpp och fånga in koldioxiden? Terra Preta, jord i regnskogen med iblandad träkol Vanlig jord i regnskogen
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Träkolslagring återställer vår jordbruksmark, möjliggör ekoodling och finansieras av inbetalda utsläppsrätter Sol Växthusgaser i atmosfären System overview Finansfond för CO2 (utsläppsrätter) Växter Förbränningsgas H, CH, CO, biodiesel Förbättrad växtkraft Biomassa bränns till träkol industrihampa, biomassa, elefantgräs Träkol Mat Värme Urin Folke Günther folke@holon.se Kol och näring förbättrar jorden http:www.holon.se/folke FG
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hur tänker och agerar hushållen efter tre år? Hur såg det ut? Dialog - Annonsering efter hushåll - Växthusgasprofil nr 1 . -Djupintervju ”mat&kläder” - Attitydundersökning nr 1 om uppfattningar och livsstil Utvärdering/Slutsatser -Webbaserad studiecirkel -Växthusgasprofil nr 2 -Konsumtion i vardagen -Djupintervju nr 2 ”Den stora /levnadssätt utmaningen” -Frågor/uppdrag - Attitydundersökning nr 2 -Seminarier/workshops -Lena Israelsson -Fredrik Warman -Bosse ”Bildoktorn” Andersson -Annika Carlsson- Kanyama -Katarina Bjärvall -Mats Johansson -ekobonde
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Hur tog vi reda på om hushållen om hushållen skulle lyckas? - För- och eftermätning av växthusgasprofilen - Attityd- och beteendestudier - två tillfällen - Enkätundersökningar av livsstil och attityder - två tillfällen - Några nyckeltal • Ändrat köp- och vardagsbeteende • Tänka och göra ”koldioxidsnåla” val • Mer tid, mindre stress och bättre hushållsekonomi • Mindre el, värme och transporter • Köper varor av bättre kvalitet, längre livslängd • Förstå, varför och vad vi alla behöver göra för att ställa om till ett fossilbränslefritt samhälle
Hushållens utsläpp har minskat med 22 %, vilket motsvarar 1098 kg per person! - Från ett genomsnitt år 2006 på 4964 till 3866 kg per person år 2008 - Minskningen varierar från plus 27 % till minus 45 % - Största minskningen från rekreation inkl flyg - Fler familjemedlemmar, barn, sambo - Största ökningen – köpt en miljöbil, flygresa - Utsläppen från indirekt dold energi (produkter) är 3-4 gånger större än direkt energi (bränsle) - Klimatångesten minskar när man GÖR NÅT själv - Hushållen upplever att man kan göra mycket själv
Medborgarna kan minska utsläppen med 40-50 %, men sen behövs det tuffa politiska beslut! 1. Kraftfulla politiska beslut inom EU och globalt 2. Målkonflikt mellan CO2-utsläpp och ekon. tillväxt 3. Medborgarna inte omedvetna, men oansvariga... 4. Livsstilsförändring börjar med handling, att GÖRA NÅT- inte enbart information 5. Återkoppling på det man gör, viktigt (Smarta Steg) 6. Mental klimatanpassning och omställning 7. Männen släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som kvinnor!! 8. Det är inte för sent!
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Deltagarna tycker projektet varit lyckat och är nöjda – sex framgångsfaktorer 1, Hushållen var motiverade och engagerade 2. Projektet lyft många aspekter av ett komplext område 3. Upplevelsen att man kan göra mycket själv och inte vänta 4. Se samband mellan produktion och den egna konsumtionen och utsläppen 5. Uppmuntrande och stärkande att träffa likasinnade 6. Viktigt med en eldsjäl för att känna sig trygga och motiverade
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Konsumera Smartare har varit opinionsdrivande i klimatfrågan - 140 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, under tre år - 34 hushåll har medverkat - miljoner läsare och tittare! - Ett femtontal rapporter och samarbeten med departement, politiska partier, universitet och högskolor. - Medverkat i ett 30-tal seminarier, konferenser och workshops med över 4000 åhörare.
Konsumera smartare och minska växthuseffekten 130 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, drygt 2 år - 34 hushåll med Under 2007 Centerns ungdomstidning jan 07,Energivärlden, mars 07. SR, Radiointervju P4- Före tre, febr 07 Stockholms Fria Tidning, febr 07 Vetenskapsmagasinet nr1 Svt, april 07, repris tre gånger Kunskapskanalen Vår natur Svt april 07 Vetenskapsmagasinet nr 2, Svt april 07, repris tre gånger DN helsida och första sida, löpsedel, mars 07, Artiklar och inslag i Tidningen Stockholm City, Sveriges Natur, artikel om mat, mars, Studentradion i Uppsala, Gröna Draken, SR Studio Ett med direktsändning från Kulturhuset, TV 4, Lokalt, direktsändning Svt 24, seminarium Konsumentföreningen Stockholm, 30 min 4 repriser Tidningen C från Centerpartiet. Innerstadspress i Stockholm helsida i 4 editioner maj 07, TV-inslag i Svt Aktuellt juli 07, Pressreleaser för matmässan i Gbg sept 07. SNF Konsumera Smartare i broschyrmaterial och på nätet om mat och klimat, sept 07 Veckomagasin finskt , reportage, nov 07 VLT- tidningen, Västerås, nov 07, Svt Agenda december 07, Svt Aktuellt, chatt efter program dec 07, Showcasing Europès – best energy solutions, Catalogue for partners, Svt Vetenskapsmagasinet årskrönika, två inslag dec 07, mdfl
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Inbjudan till seminarium med Hans Rosling den 9 december kl 14.15 på Svt Du inbjuds till Studio 2 och en spektakulär föreläsning med Hans Rosling professor i global hälsa. Seminariet pågår under en timme. Är du intresserad? Maila till: speech@svt.se
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Svt Interaktion söker samarbete med universitet och högskolor! http://blogg.svt.se/psl/ PSL > Jag fängslade honom med handklovar (men slogs inte) > Gåvan 1: Skärseld av Nick Tosches > PSL vecka 49: A Camp och Elton John > Hultsfred 2009: Winnerbäck-festivalen > Gåtan #48 > Hej Internetkonsument: Normal Man Fanzine > Weekend-tips: Colossal Yes, Dungen, Fucked Up och Metronomy > Musik Med: Parker Lewis > Vecka, år, listor... > CHOCK! Inte bara Fleet Foxes på Mojo-listan “SvT gör en spets satsning och utvecklar en klimatsajt för webben inom energi, ekonomi och ekologi. Klimatsajten “omställningen” kommer att bli en egen liten "TVkanal" i det stora Svt, som för dialog med besökarna. Klimatsajten vill ge fotfolket och människorna som arbetar för en omställning av vårt samhälle en röst. Denna spetssatsning på klimat- och omställningsproblematiken inom SvT kommer att pågå i ett första steg 2-3 år. “ Redaktion och arkiv och ett nytt sätt att kommunicera klimatfrågan”
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”Den rätta vägen finns inte men börjar man gå blir den” Oren Lyons indianhövding för Onondagasstammen, rådgivare till FN och Vita Huset (Clinton) Tack!! Martin Saar Författare och klimatcoach konsumerasmartare.wordpress.com 073 5600819
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Att tänka, göra och välja koldioxidsnålt kräver en stabil grund 1.Utbyte 2.Innehåll 3.Försiktig 4. Enkla tumregler 5. Det Naturliga Stegets Systemvillkor 6. Naturlagarna , termodynamikens 1:a och 2: huvudsats
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Kan man säga att vi äter olja? Produkt Gram CO2 per kilo Produkt sill inlagd 2520 gris kasseler fiskpinnar 2520 varmkorv strömming 1680 hjortstek laxfilé 6720 leverpastej sejfilé fryst 4200 torsk tonfisk konserv i vatten utan lag lammstek rå nötkött filé rå 8400 kyckling filé 3700 Gram/CO2 3640 3220 840 3220 6410 12600 2940 Annika –Carlsson Kanyama Meny ToolsNaturvårdsverket
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Slutrapport på Konsumera Smartare - juni 08 - Tertial- och årsrapporter för KLIMP och Miljömiljarden - Questionairies till Sustainable Energy Europe 2005-2008, 3 ggr per år - Djupintervju om kläder och mat, M Jensen GbG Universitet, delrapport 1 klar maj 07. Ny intervju av 20 hushåll om hushållens beteendeförändring med rapport, mars 08 - Attitydundersökning av hushållen, delrapport klar juni 06. Ny undersökning jan 08 med rapport april 08. - Elmätning STEM, en delrapporter klar, slutrapport mars 08 - Rapport om Klimat- och jämställdhetsfrågor från Miljödepartementet, klar maj 07 - V-profilmätning av 37 hushåll. Delrapport klar mars 07. Andra mätningen klar mars 08 .
Konsumera smartare och minska växthuseffekten En gård släpper i genomsnitt ut 600 000 kg växthusgaser Tillverkning av handelsgödsel 270 ton Kväveförluster från marken (lustgas) 240 ton Dieselolja till traktorer och tork 90 ton
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Nu stiger livsmedelspriserna snabbt över hela jorden ! The Guardian 3 /11 2007 Matpriserna har stigit med: - 18% i China, . - 13% i Indonesien och Pakistan -10% eller mer i Latin Amerika, Ryssland och Indien Priset på: - Vete har fördubblats 200 % - Majs 50 % - Ris har stigit med 20% m De globala matreserverna är de lägsta på 25 år och kommer att så att vara många år Källa: UN Food and Agricultural Organisation (FAO).
Vi eldar fem tunnor olja för varje ny som vi hittar Tidigare upptäckta fyndigheter Kommande upptäckter Produktion av olja
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”Den första generationens etanol är en återvändsgränd! ” Leif Gustavsson, Professor i ekoteknik på Östersunds högskola- oktober 2007 1. Inte vete för tillverkning av etanol, utan energiskog, poppel/salix 2. Bioenergin är kostnadseffektiv för el och värme. men inte etanol 3. Metanol bättre än etanol
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Enkätundersökning via webben..... 53 livsstilfrågor och fakta om hushållen: Hur långt har du till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafik? Mindre än 100 m -Egen bil, transporter -Matinköp, tillagning -Tvätt, begagnat -Livsstil och en ökad växthuseffekt -Varför och hur man vill bidra till projektet 200 m 500 m 1000 m eller mer 0% 25% 50% Man 75% 100% Kvinna ......av 72 hushåll
Oljetoppen får allvarliga konsekvenser • • • • Hirschrapporten 2005 ”En global oljetopp är oundviklig; endast tidpunkten är osäker”. ”De ekonomiska konsekvenserna blir allvarliga” ”Åtgärder för att mildra effekterna måste börja minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd effekt.” ”Åtgärderna måste sättas in med maximal skala och hastighet - ett ”Crash-program”. Dr Robert Hirsch har på uppdrag av DoE, USA Department of Energy, undersökt vad som krävs, för att parera konsekvenserna av ”Peak Oil”
Konsumera smartare och minska växthuseffekten Livsmedelsproduktionen avtar i världen! 1.Brist på fosfor och kvävegödselenergipriset? 2.Brist på vatten? 3.Urlakade jordar och erosion? 4.Konkurrens om jordbruksmarken? (Bränsle i stället för livsmedel?)
Konsumera smartare och minska växthuseffekten ”Det är för sent att hindra uppvärmning på jorden, det handlar om att plana ut kurvan” Per Holmgren tv-meterolog, intervju med Södermanlands-Nyheter, 24/9 2007 Vad kan man göra? -Bli en medveten konsument, spara energi, använd förnybar energi -Välj närproducerade, ekologiska livsmedel och ät mindre kött -Åk mer kollektivt -Vi måste ställa om samhället inom 10-30 år. -Här i Sverige handlar det om att förbjuda inrikesflyg och dieseloch bensinfordon

More Related Content

PPTX
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
byLena Koinberg
 
PDF
Motioner Omr 03
byCenterpartiet
 
PDF
Energieffektiviseringfalldindagen
byCenterpartiet
 
PPTX
Ljud och ljus 1
byBjörknässkolan, Nacka kommun
 
PPT
Energi och energikällor
bygulzay
 
PPT
Tryck
bycashew75
 
PPTX
Elektricitet och magnetism power point
bynhaiat
 
PPTX
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
byLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Magnetism
byLena Koinberg
 
Motioner Omr 03
byCenterpartiet
 
Energieffektiviseringfalldindagen
byCenterpartiet
 
Ljud och ljus 1
byBjörknässkolan, Nacka kommun
 
Energi och energikällor
bygulzay
 
Tryck
bycashew75
 
Elektricitet och magnetism power point
bynhaiat
 
Lena Koinberg | Fysik: Elektricitet och Magnetism
byLena Koinberg
 

Similar to Konsumera smartare neutral 11 nov 08

PPT
Hållbar utveckling 2011
byAna Maria Ana Maria
 
PPT
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
byGlobal Utmaning
 
PPT
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
byMartin Saar
 
DOC
Klimatstrategimall
byKlimatkommunerna
 
PDF
Energiboken 2012
byjge01
 
PPT
Energiseminarium 20100112
byStephen Hinton
 
PPT
Klimat power point
byangelapersson
 
PPT
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
byGlobal Utmaning
 
PDF
Energiboken 2012
byMartin Andersson
 
PDF
Tillsyn som motor för energieffektivisering
byKlimatkommunerna
 
PPTX
Session 69 julia hansson
byjuliahansson
 
PDF
Grön ekonomi 4
byPierre Ringborg
 
PPT
Naturskyddsföreningen, föredrag på transportforum 10 januari 2013
bySvanteLundquist
 
PPTX
Session 69 julia hansson
byhackspetter
 
PPT
Vilken framtid förbereder vi oss för?
byStephen Hinton
 
PPTX
Tänk om
byK-g Ahlström
 
PPTX
Tänk om
byK-g Ahlström
 
PPTX
Tänk om
byK-g Ahlström
 
PDF
Hållbara Uppsala
byJordens Vänner Uppsala
 
PPTX
Tänk om
byK-g Ahlström
 
Hållbar utveckling 2011
byAna Maria Ana Maria
 
Anders Wijkman "Tillväxten är inte hållbar"
byGlobal Utmaning
 
Seminarium ABF 4 november ”Är en hållbar global utveckling en utopi?”
byMartin Saar
 
Klimatstrategimall
byKlimatkommunerna
 
Energiboken 2012
byjge01
 
Energiseminarium 20100112
byStephen Hinton
 
Klimat power point
byangelapersson
 
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
byGlobal Utmaning
 
Energiboken 2012
byMartin Andersson
 
Tillsyn som motor för energieffektivisering
byKlimatkommunerna
 
Session 69 julia hansson
byjuliahansson
 
Grön ekonomi 4
byPierre Ringborg
 
Naturskyddsföreningen, föredrag på transportforum 10 januari 2013
bySvanteLundquist
 
Session 69 julia hansson
byhackspetter
 
Vilken framtid förbereder vi oss för?
byStephen Hinton
 
Tänk om
byK-g Ahlström
 
Tänk om
byK-g Ahlström
 
Tänk om
byK-g Ahlström
 
Hållbara Uppsala
byJordens Vänner Uppsala
 
Tänk om
byK-g Ahlström
 

Konsumera smartare neutral 11 nov 08

  • 1.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Dialog mellan människor skapar förändring! ”Många som gör lite rätt är mycket bättre än om några få gör allt rätt” Okänd tänkare Martin Saar Författare och klimatcoach konsumerasmartare.wordpress.com martin.saar@live.se
  • 2.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Jag har jobbat med miljö- och resursfrågor över 30 år - Filkand -examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala Universitet. - Diplomerad marknadsekonom, utbildad handledare inom Det Naturliga Steget. - Marknadsföringskonsult, egen företagare, arbetat med energi-, avfalls- och miljöteknikföretag - Utbildad inom ISO 14001 och EMAS - Föreläsare och utbildare inom praktiskt energi- och miljöarbete inom bostadsföretag - Författare till ”Living Dreams om ekobyggande och en hållbar livsstil” och ”Bopraktikan” m fl. - Anställd av Stockholm Stad, Miljöförvaltningen - mars 2005-2008 - Anställd på Sveriges Television Svt Interakation – oktober 2008-
  • 3.
    Konsumera Smartare ochminska växthuseffekten Min egen subjektiva bild av konsumtion livsstil och klimatproblematiken. 1. Utgångspunkt från projektet 2. Hur hänger konsumtion, klimat och energi ihop med klimatförändringarna- ett smakprov 3. Vad kan och behöver göras? 4. Vad är en hållbar livsstil? 5. Hur bråttom är det?
  • 4.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vad är perspektivet och vad pratar vi om ?? Hushåll/livsstil – Per capita Sverige - EU - Globalt Produktlivscykel - Funktion (transporter, jordbruk, industri etc) Energi och Exergi, (el kontra värme) CO2 (Koldioxid) - CO2e (Koldioxidekvivalenter inkl metan och lustgas) Tre ”E” = Energi - Ekonomi - Ekologi
  • 5.
    Svensken släpper ut10 000 kg CO2e per år i genomsnitt!! (nov 2008) 24 Mton 76 Utsläpp i Sverige inkl. internationell luft- och sjöfart 43 Import 24 Export 52 Mton 43 Mton 95 Mton = 10 000 kg/ svensk medborgare Svensk konsumtion Växthusgasutsläpp i Mton CO2e
  • 6.
    ”Stockholmarna” har minskat sinautsläpp av koldioxid ! ?? Ton CO per stockholmare och år 2 6 5,3 4,5 5 4 4,5 4,4 4,4 4,0 3 2 2,7 Systemgränser -Händelser inom kommungränsen 4,4 -Flygresor från Bromma inte Arn -Inga bilfärjor -Ingen konsumtion av varor (Indirekt energi och utsläpp) 1,4 1 0,1 0 1990 2000 2005 Faktisk utveckling 2020 2035 2050 År Prognos utan åtgärder Fossilbränslefritt Mål:
  • 7.
    Nätverk Klimatmål Webbplats Klimatjakten - arbetsplatslag Miljöanpassad upphandling Nytt Klimatneutrala Stockholmarna Det ärgör vi? Vad gör ni? 2008-2009 Konsumera smartare – minska växthuseffekten - hushåll Styrdokument Nr 1: 1998-2001 Nr 2: 2002- 2005 ink ram rog ljöp Mi 012 8- 2 200 mat l kli Strategi Utsläppsminskningar Klimatanpassning Kommunikation Finansiering Energi/egenkontroll - fastighetsägare Klimatakuten - skolor Energicentrum -Energy Performance Contracting,EPC Däcktryckskampanj
  • 8.
    Konsumera smartare -minska växthuseffekten och få en bättre ekonomi och hälsa -Skaffa oss kunskaper om vi kan få fler stockholmare att välja energi- och koldioxidsnåla varor - i så fall hur. - Sprida goda exempel hur stockholmarna kan minska sina koldioxidutsläpp från användningen av direkt och indirekt energi från fossila bränslen
  • 9.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Finansierats genom statliga och kommunala pengar och pågått 3,5 år - Valde ut 60 hushåll från 14 stadsdelar - ”Ministockholm”- boendeform och hushållstyp (SCB) - Massmedia med från början (140 mediaexponeringar) - Energimyndigheten gjorde elmätning hos 24 hushåll - Samarbete med Umeå, Uppsala, Kalmar, Göteborg, Karlstads kommuner - EU-projekt inom Sustainable Energy Europe 2005-2008 - Klimatcoachat Staffan Lindberg - Vädrets Makter, Svt - Samarbete med SLU och CUL, Centrum för uthålligt jordbruk, Göteborgs universitet, Clinton Foundation m fl
  • 10.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vilka möjligheter har jag att få ett bra liv? -Att bli förälder! -Perspektiv på mitt eget liv -Skillnader mellan män och kvinnor -Våra barn och barnbarns framtid Thank you !
  • 11.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vi konsumerar men vem tar hand om ”skiten” = CO2-utsläppen? Vuxna Barn Generation: Geografi: Sverige Kina/Indien Genus : Man Kvinna
  • 12.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten 80 % av svenskarna tror att de själva kan göra något mot klimatförändringarna (www.naturvardsverket.se - november 2008) - 71 % anser att det är viktigt att Sverige sätter in åtgärder - 58 % accepterar extra avgifter och skatter på bensin, flyg för att minska utsläppen Slutsatsen av mätningarna år 2008 visar på ett trendbrott: 1. Svenskarnas stora engagemang i klimatfrågan kvarstår 2. Svenskarna är nu beredda att gå från ord till handling. - Kvinnor är mer öppna att göra något män, även om könsskillnaderna har minskat - Kvinnor mellan 30 – 44 år, är i större utsträckning beredda att vidta åtgärder -Klimatfrågan är viktigast inför EU-valet i juni för svenskar, danskar och finnar (EUbarometern oktober 2008)
  • 13.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”Det råder inget tvivel om att de klimatförändringar som vi ser beror på vårt sätt att leva ” Statsminister Reinfeldt, sept 2007
  • 14.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten En ekonomisk tillväxt förutsätter mer energi! Dr Robert Hirsch, thinktank SAIC, 2007 Utredare för DoE, USA Department of Energy, om olja och Peak oil - Ett ”oljetapp” på 2-5 % betyder en nedgång av BNP med 2-5 % - En 2 % årlig tillväxt i världen framtill år 2020 kräver 60 % mer energi år 2020
  • 15.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Oljan kommer bara att bli dyrare och dyrare... PeakOil ..annan energi följer efter: - Fossilgas/ Naturgas - Kol - El - Biobränsle Nordsjöolja Fossilgas Kol ? Kärnkraft ? Mellanöstern Källa: www.odac.info.org, www.peakoil.net, www.theoildrum.com, www.energybulletin.net
  • 16.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Volvo fick rätt, oljetoppen inträffade hösten 2008, enligt IEA Volvo 2005 - Koncernbroschyr ASPO och Colin Cambell www.odac.info.org
  • 17.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten 80 % av den energi vi använder på jorden är kol, olja och gas Förnybar energi 13,8 % IEA 2007
  • 18.
    Hur kommer omställningenav samhället att påverka medborgarna? BNP BNP Första brytpunkten (Oljepriset börjar sjunka) Andra brytpunkten (Oljepriset stiger) Den stora övergången Hur stort blir ”tappet”? ? 1945 2005
  • 19.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Allt större fotavtryck! Miljövårdsberedningen våren 2007 •Koldioxid, lust- och metangas ökningar (växthusgaser) •Utfiskning •Land- och markerosion •Minskad biologisk mångfald •Vattenbrist •Ohållbar konsumtion •….. 1900 1950 2000
  • 20.
    Konsumera Smartare ochminska växthuseffekten Tippingpoints - ”En för alla, alla för en” Johan Rockström, SEI, 2008 Havet - fisketillgången Permafrosten - metan Sibirien, Alaska Växthuseffekten -utsläppsnivån mindre än Havet 350 ppm, max 2 grader Polaristäcket -albedoeffekten Skogen - kolsänkor, Amazonas - kväveförsurning Färskvatten Golfströmmen -styrka riktning
  • 21.
    Konsumera Smartare ochminska växthuseffekten ”Oljetoppen” är en variant på det universella ekologiska dilemmat? 3. Förstört livsutrymme 2.Resursförbrukning 1.Befolkningstryck .…..eller helt enkelt att för många använder för mycket resurser (naturkapital) på alldeles för kort tid.
  • 22.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Är det en tillfällighet att klimatfrågan blivit så het? Växthuseffekten Peak - oil Klimatförändringar Oljetoppen
  • 23.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hushållen bidrar med mer än hälften av klimatutsläppen Offentlig verksamhet Hushåll Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder Energi för infrastruktur, samhälls-service, sjukvård, utbildning, vägar Direkt energi El och bränsle för uppvärmning och transporter
  • 24.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Sverige är nettoimportör av växthusgaser - 17 % Indirekt energi Energi som används för att producera en vara eller tjänst och finns dold i alla produkter och tjänster som vi köper och använder Direkt energi El och bränsle för uppvärmning och transporter
  • 25.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten En smart konsument tänker efter före och tar hänsyn till en produkts livscykel! Gruvbrytning/Odling Återvinning DIREKT ENERGIUtsläpp Vidareförädling INDIREKT ENERGI utsläpp Tillverkning Transporter Förpackning
  • 26.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hushållen bidrar med -över 50 % av Smart ! utsläppen av växthusgaser
  • 27.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten -Korkat?
  • 28.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Ännu mer korkat!!
  • 29.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Utsläppen av CO2 är över ett kilo vid produktion av en liter mjölk 1. 1 Källa: Oscar Franzén, Ekologiska Lantbrukarna samt Svensk mjölk, mjölkens miljöpåverkan , (Livscykelanalys för mjölk)
  • 30.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vi har mätt och jämfört den totala användningen av energi och utsläpp! •Mätning: Fokus på indirekt energi och produktens livscykel, med hjälp av ett holländskt Energi Analys Program (EAP) och en svensk databas •Långsiktighet: Beteende- attitydförändring måste få ta tid •Perspektiv: Vi vill lära oss av hushållen - inga pekpinnar eller ”måsten” •Frivillighet: 60 hushåll med på egna villkor, intresse, ork och tid •Delaktighet: Involvera regionala, nationella och internationella klimatnätverk, andra kommuner, KTH, SCB, Energimyndigheten, Konsumentverket, Göteborgs universitet m fl •Infospridning: Via hushåll, nätverk, massmedia, partier, myndigheter och studieförbund etc •Process: Aktiviteter, information och goda exempel, återkoppling •Dialog: Med och mellan hushållen – webbaserad studiecirkel Smarta Steg
  • 31.
    60 hushåll harsamlat och registrerat kvitton för en egen växthusgasprofil Registrerat alla inköp från hushållet under ett år. 260 varor/tjänster Databas - 13.000 kvitton - 90.000 olika priser
  • 32.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten -Fritidshus -Radio and tv -Spel, sport, hobby -Foto, klockor, optik -Flyg, båt tågresor, hotell Rekreation -Nöjen Kultur -Böcker tidningar -Mobil, dator m m En genomsnittlig växthusgasprofil i Stockholm – 5400 kg per år Livsmedel 1600,00 Transporter 1458 1390 1400,00 - Privat bil - SL-kort, etc Koldioxid i kg 1200,00 1000,00 Bostad 899 891 800,00 600,00 400,00 296 126 200,00 -Hyra, avgifter -Försäkringar -Reparationer -Uppvärmning -Elkostnad 242 83 33 0,00 Hushållsutgifter Mat Förbrukn.varor Hushållstjänster Kläder/skor Möbler/hush.art Hälsa/sjukv Transporter Rekr/kultur Bostad
  • 33.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten kWh Våra fem medianfamiljer använder ca 35.000 kWh per person 14000 12600 12000 11250 10500 10000 Bostad x 6510 kWh 8000 7240 6000 4580 4000 7900 Mat Rekreation Flyg Thailand London Bilresor 750 mil Transporter 2000 1100 1570 1540 2300 Fl yg Bi lre so r st ad Bo M at at io n ek re R sp or te r r Tr an M öb le lls tjä ns te r r us hå Kl äd e H Fö r br uk ni ng sv ar or 0
  • 34.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Storstadslivet präglar konsumtionsvanorna - en jämförelse! Konsumera Smartare (Sto) Mat 27 % Förbrukningsv 2% Hushållstjänster 2% Kläder/Skor 6% Möbler 5% Hälsa/sjukv 1% Transporter 16 % Rekreation/Fritid 25 % Bostad 16 % KTH (Sverige) 24 % 3% 3% 2% 0% 0% 32 % 21 % 16 %
  • 35.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Konsumtionsvanorna styr användningen av energi och utsläpp av CO2 • Hög inkomst ger större utsläpp • Bostadens storlek och uppvärmning • Singelboende kontra flerpersonershushåll • Vegetarisk kontra animalisk kosthållning • Semestervanor flyg eller tåg • Egen bil kontra bilpool eller buss/tåg • Fritidsbostad och båt
  • 36.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Webb-baserad studiecirkel med träffar under 16 månader •Internet •Brev •SMS •Telefon •Träffar •Dvd •Dokumentation •Sex etapper/ teman (3 mån) •Böcker /länkar •Frågor/uppdrag •Tävla mot sig själv •Diskussioner •Seminarier/workshop •Studiebesök OK OK OK OK Livsmede Energi&Ekonom l OK i OK
  • 37.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Flygresor släpper ut mycket växthusgaser Hållbara / medvetna val Egen bil - NEJ Samåkning, bilpool, hyrbil, taxi Åka tåg Etanolbil, biogas, hybrid Biogasbil Småbil Cykel och promenad Upplevelsesemester Omedvetna val Egen bil - JA Egen bil, helst ny varje år Flyga Vanlig bensinbil Etanolbil Stadsjeep (CUV) Bil Flyg- och bilsemester
  • 38.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Ställ bilen under milen! Håll igång din gamla bil, kör mindre och håll hastigheten Cykla, promenera 0g Buss, tåg, T-bana 400 mil, 40 g Hyra bil och bilpool, 750 mil, 110 g Äga ”snålbil”, 1500 mil, 110 g Äga bil,1500 mil Volvo V 70, 210 g 1650 kg + 900 kg = 3150 kg + 900 kg = 1 kg CO2 160 kg CO2 750 kg CO2 2550 kg CO2 4050 kg CO2
  • 39.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten En ny ”miljöbil” måste köras 16500 mil (11 år) innan den reducerar dina utsläpp ! En miljöbil, enligt definition för premie, reducerar CO2-utsläppen från medelbilens utsläpp från 1,8 kg till 1,2 kg per mil. Mao en minskning med 0,6 kg per mil. En nytillverkad bil släpper ut 10.000 kg vid en produktlivscykelanalys. Källa Toyota. Genomsnittsbilisten kör 1500 mil per år. Med en miljöbil reduceras utsläppen av koldioxid med 900 kg per år.
  • 40.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Att bo dyrt eller ekonomiskt med små utsläpp? Hållbara /medvetna val Omedvetna val All tvätt i 40 grader Kompakttvättmedel-miljömärkt Centrifugering Duscha Sparventiler för vattenkranar Handkraft Uppladdningsbara batterier Generatorcykellyse Hyra / redskapspool Äkta stearinljus Grillkolständare Elavtal med elbolag Vanlig korkskruv Grenkontakt med strömbrytare Enkel lamparmatur Pelletspanna och solfångare Grön miljömärkt el Separat- kemtvätt eller vittvätt 60 grader Bulktvättmedel utan märkning, stora paket Torktumla Badkar Spola bort varm- och kallvatten Batteridrivna leksaker, pennvässare Engångbatterier Battericykellyse Egna specialverktyg Parafinvärmeljus Tändvätska för grillning Tillsvidarepris med elbolag Elektrisk korkskruv Standby-läge Lamparmatur med transformator Direktverkande el eller oljepanna Vanlig el
  • 41.
    Kontoret och klimatet- SIPU Det går åt 1800 kg råmaterial för att tillverka en 24 kilos dator ! . • • • 500 kg olja 22 kg kemikalier 1500 kg vatten = 1000 kg växthusgaser
  • 42.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Att bygga och bo i friska hus med små utsläpp! Hållbara / medvetna val Omedvetna val Trämaterial Tätningslister av ull,lin eller hampa Träfiberisolering som Ekofiber Trägolv Klinkers, kakel Papperstapeter Linoljefärger, alkydfärg-vatten Polypropenledningar för vatten Plast och betong Tätningslister av PVC eller silicon Glasfiber, stenullsisolering Plastmatta Plastmaterial Vinyl / PVC-tapeter Latex, akrylat- och alkydfärger Kopparledningar
  • 43.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Matproduktionen ger stora utsläpp Hållbara / medvetna val Omedvetna val Färska livsmedel Göra egna pannkakor Välja egna matråvaror Växtprotein, baljväxter bönor, nötter Ekologisk matvaror Matoljor raps/linfröolja som matfett Svenska äpplen Viltkött Svenska äpplen/frukter KRAV-bananer Sill, strömming, sej, makrill, insjöfisk Kustfiske, insjöfiske Svenska frukter Närodlade färska livsmedel Färsk vitkål, rotfrukter Säsongsanpassat Frilandsodlat Smak- och aromförstärkta produkter Färdig pannkakor Hel- och halvfabrikat Köttprotein Industriproducerad transportmat Margarin Argentinska äpplen Nöt- griskött och kycklingkött Bananer Konventionellt odlade bananer Torsk, odlad lax, räkor, ål, tonfisk Djuphavstrålning Tropiska frukter Transportmat + Vitamin- och kosttillskott Isbergssallad, gurka och ”vintertomater” Flygimporterat Växthusodlat
  • 44.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Med sunt förnuft kommer man långt ! Hållbara / medvetna val Närproducerat, ekologiskt, säsong Reparera, hyra, köpa second-hand Nytta/behov Kvalitet, design, funktion Rättvisemärkt, ekologiskt, miljömärkt Anpassning och omställning Okomplicerat Näringsriktig mat Mer tid Båt- och lastbiltransporterat Omedvetna val Globalt Alltid köpa nytt Begär och identitet gm konsumtion Märkesvaror, mode, trender Barnarbete osäkert socialt ansvar Leva som vanligt Komplicerat Utfyllnadsmat Stress och ohälsa Flygtransporterat
  • 45.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Kan man konsumera sig till en hållbar livsstil ? Samma livsstil Ändrad livsstil -Teknik - Råd - Tips - Etik -Attityd/ identitet, (Hur man - Begär -Behov/nytta - Leva som vanligt - Ohälsa -Anpassning, Omställning -Mer tid, mindre stress förhåller sig till sin konsumtion)
  • 46.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Det går att välja medvetet och koldioxidsnålt! Kg/CO2 per Kilo •Raps-,solrosolja •Vitkål •Lax,vild 2,0 0,1 3,4 •Strömming 1,2 •Hårdost, Grevé 10,0 •Havskräftor, bur 11,0 •Äpplen (svenska) 0,1 •Morötter 0,2 •Kyckling 2,5 •Bordsvatten(flaska) 0,2 Kg/CO2 per Kilo Smör 4,4 Isbergs, tomat 10,0 Lax, odlad 4,2 Torsk beredd 8,5 Mjölk 1,0 Havskräft, trål 32,0 Äpplen(Nya Z) 0,46 Gurka (växth) 4,5 Nötkött 14,0 Källa: SIK Kranvatten
  • 47.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Det viktigaste är att göra det medvetna valet! Ris 6,4 kg Pommes Frites 1,3 kg Pasta 1,2 kg Oskalad Potatis 0,2 kg
  • 48.
    Kontoret och klimatet- SIPU Potatis är sveriges mest besprutade gröda - Eko eller konventionell ??? Ekopotatis närodlad Ekopotatis svensk Ekopotatis europeisk Princess, Ditta svensk Bintje, King Edvard svensk
  • 49.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Ekologiskt producerat bröd och pasta släpper ut 20 % mindre växthusgaser + Lägre energiförbrukning + Bättre jordstruktur + Mindre skogsskövling + Mindre lustgas + Större kolsänka - Mer mentangas - Lägre avkastning 540 gram/kg 353 gram/kg PASTA PASTA 58gram/kg Lamm Ekojordbruk 100 gr Lamm Konventionellt jordbruk
  • 50.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Sju gånger mer växthusgaser mellan två likvärdiga maträtter för 50 kr! Låga utsläpp (kg) Höga utsläpp (kg) Pasta Vilt Vitkål Summa CO2 Ris 0,78 Torsk 5,2 Tomater 0,77 6,8 kg 0,49 0,35 0,11 0,95 kg Annika –Carlsson Kanyama KTH/FOI Meny Tools Naturvårdsverket, 2007
  • 51.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vad vill du dra ned på för att halvera dina 2000 kg CO2-utsläpp från mat? Nötkött……..21 % = 385 kg CO2 Rotfrukter, gröns.. 12% = 215 kg CO2 Gris, lamm etc.. 11% = 195 Hårdost, mjukost 10 % = 176 Mjölk, övrig mjölk... 8 % = 149 Öl, vin………….. 7% = 139 Sötsaker, bär, glass. 6% = 108 Bröd, gryn, mjöl.. 6 % = 105 Vatten, läsk, kaffe..6% = 99 Fisk, skaldjur…. 5 % = Potatis, ris, pasta… 4% = 86 66 Smör, olja, ägg. 2 % = 39 kg CO2 Såser majonäs salt..1 % = 25 kg CO2 Källa: SCB
  • 52.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”Ät koldioxidsnålt – ät längre ned i näringskedjan Odlad lax 4x Fullvärdigt sojaprotein 7x Fullvärdigt sojaprotein 4x Fullvärdigt sojaprotein 2x Fullvärdigt sojaprotein Bönor Linser Ärtor Svampar Sojakakor Nötter Sojamjölk etc 1X Tofu Soja Bönost
  • 53.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Det är skillnad på proteiner och proteiner och utsläpp ! 14 - 25 kg CO2 Nötkött 6,2 kg CO2 Får- lamm, vår svenskt 4,8 kg CO2 Griskött 2,5 kg CO2 2,1 kg CO2Älg- och kycklingkött, 1 kg CO2 Får- lamm, höst Rådjur- och svenskt hjortkött, vildsvin
  • 54.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Den industriella matproduktionen kräver allt mer fossil energi! •Allt mer processad •Mer komplicerad •Fler tillsatser (Konsistens, Smak, Hållbarhet) •Allt mer artificiell (4500 aromämnen, 13 sötningsmedel, 316 E-nummer/livsmedelstillsatser) •Allt mindre näringsämnen Boken ”Den hemliga kocken” av Mats-Eric Nilsson
  • 55.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Kommer kampen att stå mellan livsmedel och bränsle? Skogs- och jordbruksmark, vatten, biologisk mångfald Trävaror Pappersmassa Biomassa -Gran -Furu -Poppel/Salix Biobränsle -Etanol -Metanol -Biodiesel -Dme -Ved,uppvärmning Livsmedel -Majs -Sockerrör -Vete -Palmolja
  • 56.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vad innebär en omställning till ett ekologiskt hållbart jordbruk? - Minskade skördar med 30 % - Omställning tar 10 -15 år (på 70-talet 6 år) - Småskaligt… inte större arealer och jordbruk! - Recirkulation av fosforn i jordbruket - Både köttdjur och grödor (Vilka djur hade vi för 60 år sedan i jordbruket?) Johanna Björklund, CUL (Centrum för uthålligt jordbruk) inom SLU i Uppsala
  • 57.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Boskapsskötseln förorsakar de största utsläppen av växthusgaser i världen 18 % - Köttindustrin exkl metan och lustgas CO2 9 % - All världens motortrafik, inklusive flyget. CO2. 7 % - Fraktfartyg 3-6% - Animalisk produktion på 26 procent av den isfria jordytan . + odling av djurfoder - 70 procent av den ursprungliga regnskogen i Brasilien har redan skövlats Rapport från FN:s Food and Agriculture Organization den 29 november 2006.
  • 58.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hur disponerar du din personliga tilldelning av utsläppsrätter – 3.500 kg per år Livsmedel Bil och transporter Nötkött: 360 kg Griskött: 140 kg Mjölk: 151 kg Ost: 141 kg Grönsaker växthus: 167 kg Sötsaker, glas, läsk etc: 107 kg Öl: 104 kg S:a 1170 kg Volvo V 70 1500 mil 3150 kg Småbil 110 g/CO2, 500 mil 550 kg , Bilpool/Hyrbil, 300 mil 220 kg Buss, tåg, T-bana 40 kg Bostaden Rekreation/kultur Uppvärmning Trä/betong Isolering Ytstorlek/per s Land / stad Flyg Thailand t o r ….. 3200 kg Flyg till London t o r ….. 780 kg Motorbåt 50 tim á 30 liter/tim 4720 kg Färre resor till sommarstuga/båt
  • 59.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Vad är sant och vad är falskt? ” Transport- myten” (14 % inkl flyg och båt) ” Vad skönt och varmare - myten ”( +2 grader) ” Miljöbils - myten”(87 milj tunnor olja -1 milj etanol) ” Biobränsle- myten” (biomassans tillväxt per år) ” Klimatanpassnings- myten” (Omställning) ” Det spelar ingen roll vad jag gör - myten” (Det gör det visst! 30 - 40 %) ” Den svenska elmyten” (kol - el i Sverige 3 % - EU 40 %)
  • 60.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hur stora är våra utsläpp av växthusgaser? En globalt hållbar nivå är 1,6 - 2 ton Svensken 5,9 ton Naturvårdsverket (Enbart CO2) 5,81 ton Vid upptag av CO2 från svenska skogar (Naturvårdsverket) 7.0 ton 7,4 ton Konsumera Smartare faktiska inköp (v-profilmätning) 5,4 ton +Samhällets utsläpp via skatten, 30 % 1,6 ton, exkl. metan- och lustgas Naturvårdsverket (Inkl andra växthusgaser som metan och lustgas) + Internationellt flyg + Internationell båttrafik + Konsumtion av importvaror 10 ton Konsumtionens klimatpåverkan - Rapport 5903, Naturvårdsverket, nov 2008 inkl metan- och lustgas. Världsmedborgaren 8,1 ton FNs Klimatpanel, IPCC 2007
  • 61.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”De totala utsläppen från fossil energi måste börja minska om 10 årDet räcker inte att bara minska ökningen!” Anders Wijkman, EUs talesman i klimatfrågor ,2008 • Halvera den globala utsläppen till år 2050 • Detta kräver en minskning på 80-90 % i de rika länderna inkl EU
  • 62.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten EUs beslut från den 9/3 2007 • Växthusgasminskning till 2020: - 30% (-20%) • Höj energieffektiviteten 20% till 2020 • Öka andelen förnybar energi i energimixen fr 8,5% idag till 20% 2020 • Öka andelen biobränslen till 10% 2020 • Tuffa CO2-krav på nya bilar • Reformera ETS (utsläppshandel) • Öka energiforskningen + Teknikplattformar • Climate Change Alliance – del av biståndet • Tekniksamarbete med Kina, Indien m fl
  • 63.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hur ska vi klara att minska växthusgaserna med 80-90 % till år 2050? 1. Teknik: A. Tillförsel och omställning till förnybar energi? Sol, vind, vatten, biobränsle Teknik: B. Effektivisering, anpassning och omställning till ett samhälle med mindre energi? 2. Lagar och förordningar, lokalt (Sveriges kommuner), regionalt (EU) och globalt (WTO, FN) Kvotering av körsträcka med bil? Individuell flygkvot? Ransoneringssystem? Ekonomiska styrmedel: Utsläppsrätter för näringslivet, Skatter, Personliga utsläppsrätter? Trängselavgifter? Greenhouse Development Rights, SEI, J Rockström 3. Etik, beteende och kunskaper: Tänka, göra och välja koldioxidsnålt i vardagen. Miljömärkning av koldioxid, (råvaror, transportsätt, flyg, båt, lastbil, Ursprungsmärkning. (Innehåll, avstå, byta upp sig) 6. Kolsänkor, kompensation Sunt förnuft!! Char coal, Skogsplantering 4. Mental klimatanpassning och omställning CSRCDM och JI Vara förberedd och förstå vad som händer och varför.Clean Development Mechanism (CDM) 5. Marknadsekonomin? (Tillgång och efterfrågan) Gemensamt genomförande – Ju högre pris på råolja desto mer energi och dolda Joint Implementation (JI), FN:s utsläpp i produkten/tjänsten. Detta regleras med ett ramkonvention om klimatförändringar HÖGRE pris på exempelvis livsmedel.
  • 64.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Greenhouse Development Rights - minskade utsläpp enligt grundprinciperna i FN:s klimatkonvention - Rätten till utveckling för länder i Syd är kärnan i GDR. - Sveriges verkliga ansvar dvs. inkl nettoutsläpp av CO2 - Sveriges andel är 0,51 % av den globala totalen 2010 (USA 33 %, EU 27 %, Japan 7,8 % Kina 5,5 % Indien 0,5 % - Årlig klimatskatt 4,3 miljarder USD= 424 USD per person - Sverige måste minska med 122 % jmf 1990 års nivå Minskning Sverige Minskning i Sverige och utomlands!! 122 %
  • 65.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Kostsamma high tech - lösningar finns: -återföra CO2 tillbaks det i tomma oljekällor, -omvandla CO2 till kalksten Smarta, enkla billiga lowtech - lösningar finns: -göra träkol av växter som blandas ned i jorden Char coal – metoden, beprövad sen 1000-tals år www.terrapreta.bioenergylists.org/charcoaluses Hur kan vi minska mängden historiska utsläpp och fånga in koldioxiden? Terra Preta, jord i regnskogen med iblandad träkol Vanlig jord i regnskogen
  • 66.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Träkolslagring återställer vår jordbruksmark, möjliggör ekoodling och finansieras av inbetalda utsläppsrätter Sol Växthusgaser i atmosfären System overview Finansfond för CO2 (utsläppsrätter) Växter Förbränningsgas H, CH, CO, biodiesel Förbättrad växtkraft Biomassa bränns till träkol industrihampa, biomassa, elefantgräs Träkol Mat Värme Urin Folke Günther folke@holon.se Kol och näring förbättrar jorden http:www.holon.se/folke FG
  • 67.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hur tänker och agerar hushållen efter tre år? Hur såg det ut? Dialog - Annonsering efter hushåll - Växthusgasprofil nr 1 . -Djupintervju ”mat&kläder” - Attitydundersökning nr 1 om uppfattningar och livsstil Utvärdering/Slutsatser -Webbaserad studiecirkel -Växthusgasprofil nr 2 -Konsumtion i vardagen -Djupintervju nr 2 ”Den stora /levnadssätt utmaningen” -Frågor/uppdrag - Attitydundersökning nr 2 -Seminarier/workshops -Lena Israelsson -Fredrik Warman -Bosse ”Bildoktorn” Andersson -Annika Carlsson- Kanyama -Katarina Bjärvall -Mats Johansson -ekobonde
  • 68.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Hur tog vi reda på om hushållen om hushållen skulle lyckas? - För- och eftermätning av växthusgasprofilen - Attityd- och beteendestudier - två tillfällen - Enkätundersökningar av livsstil och attityder - två tillfällen - Några nyckeltal • Ändrat köp- och vardagsbeteende • Tänka och göra ”koldioxidsnåla” val • Mer tid, mindre stress och bättre hushållsekonomi • Mindre el, värme och transporter • Köper varor av bättre kvalitet, längre livslängd • Förstå, varför och vad vi alla behöver göra för att ställa om till ett fossilbränslefritt samhälle
  • 69.
    Hushållens utsläpp harminskat med 22 %, vilket motsvarar 1098 kg per person! - Från ett genomsnitt år 2006 på 4964 till 3866 kg per person år 2008 - Minskningen varierar från plus 27 % till minus 45 % - Största minskningen från rekreation inkl flyg - Fler familjemedlemmar, barn, sambo - Största ökningen – köpt en miljöbil, flygresa - Utsläppen från indirekt dold energi (produkter) är 3-4 gånger större än direkt energi (bränsle) - Klimatångesten minskar när man GÖR NÅT själv - Hushållen upplever att man kan göra mycket själv
  • 70.
    Medborgarna kan minska utsläppenmed 40-50 %, men sen behövs det tuffa politiska beslut! 1. Kraftfulla politiska beslut inom EU och globalt 2. Målkonflikt mellan CO2-utsläpp och ekon. tillväxt 3. Medborgarna inte omedvetna, men oansvariga... 4. Livsstilsförändring börjar med handling, att GÖRA NÅT- inte enbart information 5. Återkoppling på det man gör, viktigt (Smarta Steg) 6. Mental klimatanpassning och omställning 7. Männen släpper ut dubbelt så mycket växthusgaser som kvinnor!! 8. Det är inte för sent!
  • 71.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Deltagarna tycker projektet varit lyckat och är nöjda – sex framgångsfaktorer 1, Hushållen var motiverade och engagerade 2. Projektet lyft många aspekter av ett komplext område 3. Upplevelsen att man kan göra mycket själv och inte vänta 4. Se samband mellan produktion och den egna konsumtionen och utsläppen 5. Uppmuntrande och stärkande att träffa likasinnade 6. Viktigt med en eldsjäl för att känna sig trygga och motiverade
  • 72.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Konsumera Smartare har varit opinionsdrivande i klimatfrågan - 140 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, under tre år - 34 hushåll har medverkat - miljoner läsare och tittare! - Ett femtontal rapporter och samarbeten med departement, politiska partier, universitet och högskolor. - Medverkat i ett 30-tal seminarier, konferenser och workshops med över 4000 åhörare.
  • 73.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten 130 artiklar och inslag i radio, tv och tidningar, drygt 2 år - 34 hushåll med Under 2007 Centerns ungdomstidning jan 07,Energivärlden, mars 07. SR, Radiointervju P4- Före tre, febr 07 Stockholms Fria Tidning, febr 07 Vetenskapsmagasinet nr1 Svt, april 07, repris tre gånger Kunskapskanalen Vår natur Svt april 07 Vetenskapsmagasinet nr 2, Svt april 07, repris tre gånger DN helsida och första sida, löpsedel, mars 07, Artiklar och inslag i Tidningen Stockholm City, Sveriges Natur, artikel om mat, mars, Studentradion i Uppsala, Gröna Draken, SR Studio Ett med direktsändning från Kulturhuset, TV 4, Lokalt, direktsändning Svt 24, seminarium Konsumentföreningen Stockholm, 30 min 4 repriser Tidningen C från Centerpartiet. Innerstadspress i Stockholm helsida i 4 editioner maj 07, TV-inslag i Svt Aktuellt juli 07, Pressreleaser för matmässan i Gbg sept 07. SNF Konsumera Smartare i broschyrmaterial och på nätet om mat och klimat, sept 07 Veckomagasin finskt , reportage, nov 07 VLT- tidningen, Västerås, nov 07, Svt Agenda december 07, Svt Aktuellt, chatt efter program dec 07, Showcasing Europès – best energy solutions, Catalogue for partners, Svt Vetenskapsmagasinet årskrönika, två inslag dec 07, mdfl
  • 74.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Inbjudan till seminarium med Hans Rosling den 9 december kl 14.15 på Svt Du inbjuds till Studio 2 och en spektakulär föreläsning med Hans Rosling professor i global hälsa. Seminariet pågår under en timme. Är du intresserad? Maila till: speech@svt.se
  • 75.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Svt Interaktion söker samarbete med universitet och högskolor! http://blogg.svt.se/psl/ PSL > Jag fängslade honom med handklovar (men slogs inte) > Gåvan 1: Skärseld av Nick Tosches > PSL vecka 49: A Camp och Elton John > Hultsfred 2009: Winnerbäck-festivalen > Gåtan #48 > Hej Internetkonsument: Normal Man Fanzine > Weekend-tips: Colossal Yes, Dungen, Fucked Up och Metronomy > Musik Med: Parker Lewis > Vecka, år, listor... > CHOCK! Inte bara Fleet Foxes på Mojo-listan “SvT gör en spets satsning och utvecklar en klimatsajt för webben inom energi, ekonomi och ekologi. Klimatsajten “omställningen” kommer att bli en egen liten "TVkanal" i det stora Svt, som för dialog med besökarna. Klimatsajten vill ge fotfolket och människorna som arbetar för en omställning av vårt samhälle en röst. Denna spetssatsning på klimat- och omställningsproblematiken inom SvT kommer att pågå i ett första steg 2-3 år. “ Redaktion och arkiv och ett nytt sätt att kommunicera klimatfrågan”
  • 76.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”Den rätta vägen finns inte men börjar man gå blir den” Oren Lyons indianhövding för Onondagasstammen, rådgivare till FN och Vita Huset (Clinton) Tack!! Martin Saar Författare och klimatcoach konsumerasmartare.wordpress.com 073 5600819
  • 78.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Att tänka, göra och välja koldioxidsnålt kräver en stabil grund 1.Utbyte 2.Innehåll 3.Försiktig 4. Enkla tumregler 5. Det Naturliga Stegets Systemvillkor 6. Naturlagarna , termodynamikens 1:a och 2: huvudsats
  • 79.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Kan man säga att vi äter olja? Produkt Gram CO2 per kilo Produkt sill inlagd 2520 gris kasseler fiskpinnar 2520 varmkorv strömming 1680 hjortstek laxfilé 6720 leverpastej sejfilé fryst 4200 torsk tonfisk konserv i vatten utan lag lammstek rå nötkött filé rå 8400 kyckling filé 3700 Gram/CO2 3640 3220 840 3220 6410 12600 2940 Annika –Carlsson Kanyama Meny ToolsNaturvårdsverket
  • 80.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Slutrapport på Konsumera Smartare - juni 08 - Tertial- och årsrapporter för KLIMP och Miljömiljarden - Questionairies till Sustainable Energy Europe 2005-2008, 3 ggr per år - Djupintervju om kläder och mat, M Jensen GbG Universitet, delrapport 1 klar maj 07. Ny intervju av 20 hushåll om hushållens beteendeförändring med rapport, mars 08 - Attitydundersökning av hushållen, delrapport klar juni 06. Ny undersökning jan 08 med rapport april 08. - Elmätning STEM, en delrapporter klar, slutrapport mars 08 - Rapport om Klimat- och jämställdhetsfrågor från Miljödepartementet, klar maj 07 - V-profilmätning av 37 hushåll. Delrapport klar mars 07. Andra mätningen klar mars 08 .
  • 81.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten En gård släpper i genomsnitt ut 600 000 kg växthusgaser Tillverkning av handelsgödsel 270 ton Kväveförluster från marken (lustgas) 240 ton Dieselolja till traktorer och tork 90 ton
  • 82.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Nu stiger livsmedelspriserna snabbt över hela jorden ! The Guardian 3 /11 2007 Matpriserna har stigit med: - 18% i China, . - 13% i Indonesien och Pakistan -10% eller mer i Latin Amerika, Ryssland och Indien Priset på: - Vete har fördubblats 200 % - Majs 50 % - Ris har stigit med 20% m De globala matreserverna är de lägsta på 25 år och kommer att så att vara många år Källa: UN Food and Agricultural Organisation (FAO).
  • 83.
    Vi eldar femtunnor olja för varje ny som vi hittar Tidigare upptäckta fyndigheter Kommande upptäckter Produktion av olja
  • 84.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”Den första generationens etanol är en återvändsgränd! ” Leif Gustavsson, Professor i ekoteknik på Östersunds högskola- oktober 2007 1. Inte vete för tillverkning av etanol, utan energiskog, poppel/salix 2. Bioenergin är kostnadseffektiv för el och värme. men inte etanol 3. Metanol bättre än etanol
  • 85.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Enkätundersökning via webben..... 53 livsstilfrågor och fakta om hushållen: Hur långt har du till närmaste station eller hållplats för kollektivtrafik? Mindre än 100 m -Egen bil, transporter -Matinköp, tillagning -Tvätt, begagnat -Livsstil och en ökad växthuseffekt -Varför och hur man vill bidra till projektet 200 m 500 m 1000 m eller mer 0% 25% 50% Man 75% 100% Kvinna ......av 72 hushåll
  • 86.
    Oljetoppen får allvarliga konsekvenser • • • • Hirschrapporten2005 ”En global oljetopp är oundviklig; endast tidpunkten är osäker”. ”De ekonomiska konsekvenserna blir allvarliga” ”Åtgärder för att mildra effekterna måste börja minst tio år innan oljetoppen för att få avsedd effekt.” ”Åtgärderna måste sättas in med maximal skala och hastighet - ett ”Crash-program”. Dr Robert Hirsch har på uppdrag av DoE, USA Department of Energy, undersökt vad som krävs, för att parera konsekvenserna av ”Peak Oil”
  • 87.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten Livsmedelsproduktionen avtar i världen! 1.Brist på fosfor och kvävegödselenergipriset? 2.Brist på vatten? 3.Urlakade jordar och erosion? 4.Konkurrens om jordbruksmarken? (Bränsle i stället för livsmedel?)
  • 88.
    Konsumera smartare ochminska växthuseffekten ”Det är för sent att hindra uppvärmning på jorden, det handlar om att plana ut kurvan” Per Holmgren tv-meterolog, intervju med Södermanlands-Nyheter, 24/9 2007 Vad kan man göra? -Bli en medveten konsument, spara energi, använd förnybar energi -Välj närproducerade, ekologiska livsmedel och ät mindre kött -Åk mer kollektivt -Vi måste ställa om samhället inom 10-30 år. -Här i Sverige handlar det om att förbjuda inrikesflyg och dieseloch bensinfordon

Editor's Notes

  • #4 Smart Consumption is a pilot project running for 2,5 years, ending sept 2007. In the long run we hope to be able to influence all citizens in Stockholm City. Our goal is to Gain knowledge if it is possible and in what way we can affect the consumption and lifestyle in Stockholm to be more sustainable with less CO2 emissions. We want to develop tools and instruments together with the participating families and to make it more resource economical and less polluting. We also want to Spread good examples while the project is running how to reduce emissions from direct and indirect energy from fossil fuels.
  • #6 Hur stora blir då utsläppen från svensk konsumtion? Vi utgår från SCB´s miljöräkenskaper och där ingår en del av de internationella transporterna redan i SCB´s input-output tabeller. De gör att vi inkluderar utsläppen i Sverige inklusive de utsläpp som fartyg och flygplan i internationell trafik som fyllt på bränsle i Sverige. Utsläppen i Sverige, alltså inkl. fartyg och flyg som tankat i Sverige var 2003 cirka 76 Mton koldioxidekvivalenter. Utsläppen i Sverige som orsakas av exporten från Sverige uppskattas till 24 Mton CO2e. Det är vårt stål, papper och massa etc som personer i andra länder konsumerar. Utsläppen i andra länder som orsakats av varor och tjänster som importeras till Sverige uppskattas till nästan det dubbla, 43 Mton CO2e. Det är XXX, YYY och ZZZ. Och kommer från länder som XXX, YYY och ZZZ. Utsläppen som orsakats av den svenska konsumtionen globalt, uppskattas till 95 Mton. Om man jämför utsläppen från svenska konsumtionen (de 95) med utsläppen som sker i Sverige (de 76) så är de alltså minst 25% högre. Drar man av utsläppen från fartyg och flyg som tankat i Sverige vars utsläpp faktiskt inte sker I Sverige blir ökningen i stället 35%.
  • #8 Kartan visar Miljöförvaltningens klimatarbete Programarbetet, illustrerat av Stockholms Handlingsprogram mot växthusgaser I pratbubblorna alla de miljömiljards- och kompetensfondsprojekt som drivs av Miljöförvaltningen och har som mål att minska utsläpp av växthusgaser.
  • #11 Let me know if you want to have a copy of this Power Point. Just give me your visitcard and i will send it to you via mail. More facits you´ll also find in my abstracts Than you
  • #24 Vad är då den andra hälften som inte kan hänföras till hushållens inköp? Det att pengar som vi betalar in i skatter, för att samhället ska upprätthålla en service ”skola, vård omsorg, vägar, infrastruktur och andra samhällsfunktioner som är gemensamma.
  • #25 Vad är då den andra hälften som inte kan hänföras till hushållens inköp? Det att pengar som vi betalar in i skatter, för att samhället ska upprätthålla en service ”skola, vård omsorg, vägar, infrastruktur och andra samhällsfunktioner som är gemensamma.
  • #37 Let me know if you want to have a copy of this Power Point. Just give me your visitcard and i will send it to you via mail. More facits you´ll also find in my abstracts Than you