`ン
TESTI III
I FamibabiI[lohci n,c:
l Bashkinlin e disa gruPCVC Shoqttrorc
2 3ashkimin e diso nierёzlye
ll Populli Eshtd:
l. Klase me interesa td caktuara shoqErore
O ttartesё n e dy PcrSOna、 e me」 ini tこ kundご三
(〕 Tきにsi etnike qё ParanCi kalimin nga konlunitcti」 in。
「C
fisnor nE komunitetin nacional
l. Pani Politike aktive.
IIl. Sipas Platonir shtetin duhei ta udhdheqin:
l. Treenr€t
Q rit"1.or.r
3. EkonomistEt
l'. Kush EihtE auior i vecrEs "Kushretua e Ar}lines":
I. Sokrati
2.
-Platoni
@.+ristoreli
V. Rene De Kani ka p€rkrahur:
- l. Td venet€n aPsolute
ぅ認mteЮょk
VI_ Shtresё zimet shoqё ore janё Paraqitur:
l Nこ koh[n antikc
C)ンleしJimin e shoqご ●Sё nicrё Z。
「C
♪ Nさ kohёn e re
――――一―tii「 Pc・ FSユ■面 Di五 i[ktiktt kLゎ tohこ lζ「1~~~~~― ―‐― ― ――― 一
l Rruse pき 」e」 cn C tё Vё Ctご s dhc tё jetua■ t nlc tt
O Diabg
, P,oces
www.e-Libraria.com
3.
8 sHTETET SK■LAVOPRONARETE LO嘔)」 ESSE LASFΠE U
KRIJUAN:
υ
′
① Nё hilcniumin cIV P.e.sこ re
2 Nこ Fnileniumin c III P.c sё re
3. Ne rnlleniumin e ll p.e.se rc
9 KoNSTATINOPOJA RA NEN SUNDIヽ■IN E TURQEVE:
l Nevitin 1389
2. Nこ Vitin 1 402
o NevⅢn 1453
lo_ REVOLUCIONIILAVDISHEM ME TE CILIN NE ANGLI
DEFINI■ VISHT U VENDOS MONANA PARLAIVLENTARE
NDODHI:
1、 Nё Viin 1640 _
2. Ne vitin 1658 :
】L LU蟹 2E路 違 」8■RORE FLLα tt VIn 1914 DI‐IIE
MBAROI:
O Nё 宙tin 1918
2.Ne vitin 1919
3. 1ヽこVitin 1 920
12 PSHALLEKUISHKODRESIDRFIUAR NGA
BUSHATLIN」 TE DEΠMTIMSI「 U SHKAπRRUA:
l_Nこ gysrnen e dメ ●I shetXVШ
9N::]r:1::::1:│::I:[::〔 [【
13.SHQIPЁ m NGA FUQ11■ E卜仁 DHA U NJOH SISHlLTI
PAVARLIR:
OM霊:蹴髯額ξt撃11:こぼ遮記:黒
=:llit[[Llllicne Londar
3 Nё Konferencen c Paqes nё Pans mё 1920_
14 MARESllAL1 111 0,Iこ OMANDANIII USIr「RISЁ JUGOSLLAVE,
DEKRETOIDEKRETIN MBI VENDOSJEN E ADMIM STRA‐ S
USI「ARAKE NE KOSOVE:
l Mё 19 Nё ntor1944
0 Mё S Shkun 1945
3 Mё 〕5 maJ 1945
www.e-Libraria.com
4.
8: Nt ELITtNS110QERORE MUttD TЁ
IIVJNE:
→0職鸞略庶ぎd駐 に酬u」
【1
9_VEPRA E O,YST KONIIT ESHTL
ノ
、,9聯1灘1冨ic
コ
奨 脳 郡 ?ぶ
『
誌
SrAZO越 SW路
,alo・じlarte
‐ C).VCpr:inじ k.hじ dhC h二PSi→
11:cILA NCA KETO■
rEPR` Ё
'HTЁ
E SttKRUAR NGA ZHAN ZHAK
. RUSO?
醐 [shoqerorc
:ず
鮮輔葺翼ドぶYザ=
cj. Te amshueshme
13.PRONAISHTЁ KATECORl:
7嚇 c
‐
・・:鷺 W潔器品器堰雪認響FSH
Q駅0慮 IS「E
―く)RClittioDi
b)‐ ShkCnca
C)ldeOl。 」ia
:Ⅷ
騨聴彎
器T ~
31漁ll繋げ
ぼ
S
www.e-Libraria.com
5.
17.VJERSHAT EROT】 K工(TE DASHURISE)BЁ Jド t PJEs‐ Ё:
1)●こPoCZine cPi■ c?
b)n,"ぬne cPik。 _lirikt?
OttpOCゴ ne‖ikc?
]8. Nii FJAL.INE: PO TE KI.S}UN VRAPUAR MIRE QE NNG.A FILLIT{I,
ATI,ETE-TTANE DO TEARRININ SUKSES IVIE iE IUADH.... EOUI,T
"DO TE ARRININ .. fSTTTE NE NJE NGA TRAJTATE TUEUT'NES:
、fう 。│いo ?:
り・leShimrd?
◎ いhOκ ?
19_NEPERIUDHЁ NIEi CЛ THE E NDIENIN VETENl(RENARE,sEPSEド E ´~~ _■
SHESIIIN E LIRISE VALONTE LAMURI KUQEZl==■ FJALITЁ ■ANЁ
NE MJ閣こDtth71E:
a)kuShtorc?
埋 漱 げ?
Dis, モ 勘ll」
j POu 疑桜3六 ゴ ]で多H ilJ 嗜 こ
、ド nβョ直F‐
www.e-Libraria.com
6.
イ
15. NGA KETOTRIFJALЁ V電工 M Ntt ЁStt sHKRUAR SI
DtrHET CILA?
1. Aio ka deshire tё shkOJe nこ det
() iせ :[:::::II::::I111:::│
16 4NE F」 AL雨 NE QOF「ESE ttJAP NIE SuК sts PROVIン 酬
PRAN■IES,DO TE G滋 OHENSHLM QЁ ■■ GЛTH■ 1■ MrrE
JAtt SHPREHLR卜に DttNIE?
1. Kohore
6ま宙乳
= │..: ・ : .
17. CNGЁT E DASMESJANE POEZIPOPLLLORE:
()Li五ke
2_ E,lke
‐ ‐
3_Legendac
18__VEl■M NJЁ PRE」 dlYRE VEPRA VE BSII「Ё AtFOR ISNA■
_ KADARE,DHE PIKERISI「 rrl vEPttS:
① KeshjelL
2_``Ata nuk ishin vetё m
3 ・`Karvani i bardhe` ι
19 AUTORIIPOEMES``KENGA Eヽ /ⅡLOSAOS``ESII‐「
E:
1. ZefSerembe_
2 Cav責 ll Dara iヽ u
O Jer9nim De Rada
20 DOKUNIIENTIIPAREISHQIPES SE smuAR I NJOHUR DEIU
卜′]E SOT,ES肛 :
l. `` IVIcsllぶ i Buzuku【
C) Forrnda c Pagcamlt
3 ``Un31lli i Pashkё ve``
www.e-Libraria.com
7.
15. VETEMNJtRAFJALI ЁsttSHKRUARSI DL「HET,CILA?
1_Shume tё rin」 ё,kane ikur nga Fshati
〈O Shumcに H可 ,L●こikur ngaも haj
= 31 Shurnё 縫 Hi,kanё ikur nga fshati
16
17_ PL「mrrJA E VARGJEVE hJE RROK」 ET E FLINDIT ESI「E:
1- AsonancE
2. Al.itemcion
18_ STEttO SPASSE ЁS-4UTORI VEPRES:
1. Fshati midis uirave` `
2_ ``Lurnii vdekur``
(D``Ngajeta nこ
jetё ―Pse?``
19 AtrrOR I POEIMES``VA」 II BY■ BYLIT``ЁsHttЁ :
1.Zcf Serembe
2.Nalrn Frasheri
OdrCM」 eda
PttTER BUDIESFE AUTORI VEPRES:
―遅針Iζ朧 モiII:廿 二――
3_``Qeta c Profetё ve
20
www.e-Libraria.com
8.
」
TESTI II'
υ
―
~
RO}'L-KE UZI{VILLU A G J ATE VI'IEV E:
4. LUFIA E PARE ILIRO-RO)I-jrri-h- u
'rl
v rr-!.."r r
->@ zzg-zzs
- b).219-2lE
ci. 17;'1:i6't
5: KTIVENDI ILEZgii'S I'iiN IJDITEIIEQJEN E, SKENDERBEUT U
MBAJf:
a)_じ 1443
→91:出:
劇B E SHQIPЁ RIStべ GA FU91TE E
―
ニ ユ ー
器 V震 瑞 器 墨 黒
lFI・lSI生型
卜lBVLLヽ ■ 2JがAR TE
VENDOS QE: : l
葛
9鐵il麟麟檄tFtthJ
www.e-Libraria.com
9.
15
17
vETEドINJE NGA卜ITO TRI:=」ALI ESHTじ SIIKRUAR Sil
DL■IET,CILA?
「 ① ヽi dlhct r dュ lc I P:A nё FOJё
l Aidjhetiさ dele i pari nc ro」 e
3f rヽ l cuhctt[dall i― Pari nё ■o,c
ヽE FJAL卜I:``Si MBAR01SHKOLLEN EヽCttSヽlE,ルIOI RAk
KENGET PERレ 〔UJD(D「IE HALILl)(BE♪ヽ電 P」 ESE:
bl:ヨl11:I童言:::と輩私議c ‐
: 3 nё dik‖ nekこn teヤ ヒ:そ
針endarc
NAZ卜II RRAHヽい hJI ESHTE AUTOR I VEPRES:
l_・`Zanoret c hurr・ bura``
○ hga c ShtePLこ Jme
3 `` Pishコ「ё
に
VETEヽl NJER」 PREJ KITヽTE SHKIば卜lTttVEヽ utKA
SHKRUAR絣 ONJE VEPER PER SKENDERBEUN CILI?
O Sami Frashё 面
2_ ンlann Barleti
3 N3im Frshё●
A UTORIl■71PRES・ `
QETA E PROFEttEVI ESHTE:
- 1_Gjon Buzuku
2 PletOr Sudi
O ttettr Bogdani
一
〇
0
´
ヽ,
www.e-Libraria.com
10.
E SHQ】 PE
.rE cirrrrA yrsEr'sgeprane..--FolJ.a. "peslcAN ARDHUR"
EsgrE xE NrE NGA TRAJTAT E MEr.[yRils
1).Dcno"? ´´
_
りl DCs嗜 :orc?
◎ 早8い
1lC?
,,; '│ _1
,1 ■
www.e-Libraria.com
11.
16_
15 NGAて 三TOTRI F」 ALI VETEM NJERA ЁSi罰た
DUIIET.cILA?
! Ky nieri dO t・ ju宙 。tdjuve diξa galё
::【;1::::│:11lliピ;Ji」1:::Trこ
hrE FJAL紅 BABだ
KURBE¬,QЁ II NA
摯黎誓DttNE:1. kushtOre
2. vendOrc
C)lё
"iふ
bre
17_
ryJEsr4 rREJ Dy vARGJEST{,lcA.TEn yencresirose rvrE
111I,g ,f l{pHuRANGalERi,rpAnrA';;{:-il€"i;;'.-
l. strofE
_., 2. vjersh€-
3 . poemE
f- " Andrra e Jeres'.
3. " Shqiperia g'ka qene
AUTOR I VIEPRES:
9 ёshLё dhe si dO Lご bё het``
ほⅢV6γ
硼翼I[ユ
褥覧AUTORI VEPRES:
-r. '. Juga e Bardh€ ..
f- " Kush e solli Dorentindn..
I9. AUTOzu-I VEPRES-"KEI.TCA E SPRASIVTE E B.ALES'. ESHTE
I .. Jeronim De Rada
2. Zef Serembe
@ Gavnl Dara i tuu
l_、
A鼈 留視電FЁ
www.e-Libraria.com
1‐ EST:,V
RCI‖ AE LASiイ TE u THEi、 19tt'A:
σ・■‖im t sheLヽ′IⅢ
二sご
「c ‐
2 :1=rl‖ 1」 ic・ もI:ck ヽ p e sご rc
3 11ご J:‖ :〕 :05:1● `:││「 c s.・ ■ . =
■0ヽ Slハ 11ヽ oPO」 A(STヽ ヽ13● l!II sO■「 ヽ1)t」
OSヽ lAヽ LI[
し ´
PUゝ FTti■ 、ri=、 11■ │`ゃ「「
: ハごil:iil iご sileヽ ヽ=
0・ ご」、゛iぃ (dl=に 、hCk`
`
3 ::ご il::l」 【ご
`:leに
V ll「 ` ‐
■ Lし FT∴ EP,、 RE:=!lo_R● 、1■ 、三 ['7=:ヽ :L【 ぜへ G:,、 T=ヽ lT三 ヽ:
さ::こ :::卜 11::.1 -
・
一 _
_ 5 16S‐ 167 pc sl「 じ
5 REヽ「0し t」 (:oヽ l DEヽ :oヽ RAT:κ 30RGJ「 えヽこAヽGし iS■ PERT,,│:● :
i nё ttnd to sheヽ XVl
O 「ё:ncsin c sheヽ XvII x/
3 11こ ib1ld le shck xvIII
6 ヽJoH」 ヘ ド DCRKOν 8Ё TARE● SH■「:Tl「 S「 IQIPTA Rヽ CA Fいo「「 Ё こ ヽlED1lA u
BE
ら 泄だ:llieliliTズに:i∬∬I:i´ :41ぶ:1=」 "コ
´
3 Nご Konfcrcncご n c Paqcs nど Iヽ 1「 s niピ 1920 t‐
'
7 KONFERENCA Eヽ lBAJTL′ R NE8し ヽJAJヽ 1[31 DHJETOR l,`F DHEIEr
JAヽ AR TE VITIT 1944 KA oENビ :
O Kontrence Thcl.cIビごstc Kモ 、h:II改 ヽコcional,li■ nlに r per KOsO、 こdhc Rfaおh lc
Duka曰 :]li:
2 Konferencl c rre=u1llc Par sさ Ko〔 :lunisie pc「 Kosovё dhc Rralsh iO Duka31nit
3 KOntrcncご kё shillucsc c tc」 ithn Parli、 c POIFtike tё alchcrshnnc tc shqiFё risこ
dl]e KosoY
i [1:さ :3,i
www.e-Libraria.com
14.
?
ヾ
、
lrハ RIS'0千 Li:E3:TEiT卜 ITA R
(二 )│=:ヽ ‐、´■1 =:二 1
2 i sl〕 【jこ :,こ ,sこ f′ 1じ f:Ic
, l sh(fcscs 50 1:` テlCr
ン
「
「
.ヽ tR I,ilii V「 P=rr、 :(
C nd crelin。 き`1こ にf
l :1ド ,卜
Ckljill lヽ
Y:`
1.gill‖:1:│「::「[illIFギ II:Iil〕
・│:,
1 =「::p llitヽ Чご:、
,「
1フ VOI TERI「 釧 lTC IT卜 iTAR I
O iЪ らy ざ、ⅢⅢJ゛
= i rcli=iiOrl(
F iた udnl:ァ リ=li
lS ,fЁo「 l!f卜 iiT三 :lL()Z(11(1'1ヽ ミ li
i
0
l-r i .-: i
il.,_r;:; rri
一
一 一〓
一
一
www.e-Libraria.com
15.
´ .
4-O:VETEM NJE NGAKETO TRI FJALI ESHTE SHKRUAR SI DUHET,
al ai dlthei te dale i oari ne roie.
b) ai dutEt le dele ipari ne.DF.
c) ai duhel te da[ ipari ne roje.
SO,KsNGET PER MTJJIN DHE HA.ILJN 6EJN PJESE.
. a) ne c (lin e kerEve ,irike.
b) rle ciklin e kenqve kreshnike.
c) ne ciklin e kengeve tegierdEre-
53 AUTOR, i VEPRES OETA E PROFETEVE. ESHTE
「
a)oiOn buzuRu
b)pleteF budr ' t r― ‐ ― ・
cl●eter b`口 danL ・
54 VETEM NJERA F」 ハLE ESHTE SHκ RuAR S: OUHET CiLA?
´
‐
辮 専 聾
婆 卜
_ _
55 NE CILEN PREJ KEIYRE TRI FJALM JANI SHPREHUR ―
MARRDHEMET SHKAKTORE
→ me mlr csh lc d se r kesh
b-) diali u ktb:c n- knrbcd.scosc c kishrc rra:rr melti oer kosovcn.
c) gru:-ia u zgiua h.r.,-rdoruE tjsihr. rcnc
"" t"- p* .r"ft
56.PLTTHITJA E V.TRGJVE NE PROJEKT E FI'}.)IT ESIIIE,
- a) ason rE .
b) a.lircracioni,
c) rim..
J
57.STERIO SPASSE FJHTE AUTON I VEPRES:
a).,fshari midis ujravc ..
b).,lurDi i vdehr..
cl--nqi iet2 pe iel-Ds. -..
58 AUToRI I PoEMES、 Vハ」1 l BYLBヽ uT ESHTE:
o zer serembe
b)naim frashcri
ci ndre m ieda_
59P′ にlER PuD:ISHTE AUTORl iヽ PRFS:
う..鮨 oha c skenderbcul.
_dottna e l_ht卸
C) qe:a e prOfeteヽ t,
60V,EAsHAT EROTIKI BEJヽ ■ PJESE
a, ne pO_n epi、こ _
b)nC P∝五n epix_li■ ke
O ne pocan htte
一
二
・
¨
一
ヽ
‐■′
ヽ
一
―
一
、
・
www.e-Libraria.com
16.
″多ノ
6I,NE FI.UNE..PO TEKISHI}i '/RAPUAR MIRE QE NG.{ FILLIMI
ATT.ETET TANE DO TE ARRIMN SUICSES ME TE MADH...FOUA
,.DO TE ARRJNIN.. ESHTE NJE NGA TRAJT."T E MENTRES'
a) defiore.
b) dcshiror..
62.NE PERIUDHEN TE GJITIiE E :iDlEllv' VETEN KI.ENAR' SEPSa NE
slre+rnv e LRls VAIoNTE FL{MURI KLQEa" FJAUT
',ANE
NE "-
a) kushrorc.
bl shk-akorr.
c) lc,iror..
63:}.TE - F'TIJN ,,BABAI N.-1. sOU-I SHTi)VIE DHUJTIJA I]G' f -U:!BETI
AE
rt xe crzoi PER FEsr,. JANE SHPREHUR .NE M'{R-DHENIE
_
a) xusnlorc. -:-
b) vendorc.
cl o.llirDorc.
6{.HlvZ SYLEJvTAM ES}ITE -IUTOR I VEPRES'
at --femiict-. loEoit tim.
b) .juga ? bar&.
c),,kush e solli doruflincn.
ン
6D AUTORI I VEPRES..メ =ヽ
GA E
a),CrOnh dc―
b)・ ‐〔Sermoo
cヽ gav■ 1■ dara i■ u ~―
66 NAユ M FRASHERI ESHTE AtTORI I `■PRF3
―
b).2ndrra rjcts, ~ _ ~
0.,ShqⅢna qL qtt qc■ t dhC odO t bChd i
6'NEロ ロ
「
■N SHOQLKυ RA MUNID TE HYNE ._
a)qdO grup● Crzish ~ _
慟)ni‐ le 22に dhur dbcに 詢 ltar― ―
_
C)qdO nle■ ~
~.68VEPM E OCYST KON"T醐 ‐
4)K・‐Sl i fuoっ 望ci」 e
b` 107Kltta polittc
n hrst i nl。 20rlS pOli【ikt
6,NttRIU DALLOヽ NCA BOTA SHTAZORE SEPSE
aヽ kaに menduar logiよ ne sh口 l te l
b)punOn
CI VCPron nc kOhc dhc hapslf
70 CILA NGヽ KETO VEPRA ESIT E SHKRじ ヽR NCA ZHハ」ヾ Z_■ へK
RUSO
a, lCV aloBI
b) ShtC6
cl kOnm口 shOocrcre_
71SPINOZA E SP'εGON NATヽ REヽ
a) te inde● い
= mc ,ot■ n
b) ie nd‐ nga zoli
C) 【こ arnshusnmc
sPRヽSME E BA:Fヽ ESHTE
www.e-Libraria.com
17.
v
72.PRONA ESHTE KATECORI.
a)kulturorc.
bl €konooikc.
c) psikologjikc.
73-CrL- NGA IGTO FOLIUA TE VEDUES SIIOQERORE ESriE
PAR^QITUR ME HIRET NE SHOQERI-
a) rEligiioni.
b) shfcrtca-
c) i&olosjia
74.VETEM NJEREN NGA I(ETO VEPRA EKA SHKRUAR
_SIIIG.IMTAPJ JAKL'P XOLA, CILEN
h) tersi GtrikG oG ba'airet k:"lir'lin psa komunitcti siihor ,isnor Dc
・
一
一
一一
komuiircdn Dacional,
_ c) parji.polirrkc aki"c. ,
T6.SIPASIPL{TONIT SHTETIN DUHET TE UDHEHEQTN.
a) lrcga.,ct.
b) fitor.ofe:t,
c) ckonordrct.
,,KUSH..i5IITE AT,TOR i VEPR.ES..KTB LI I,-_-.*_T^ E '"{-TH]NES..
a) fobali--
b) plaioEi
c) irisro(.|i.
?-8.B,NE DE KAru i:A PERIG-HU.-R.
-_a) t vcnden apsolurc.
b) c-nprriznh.
-tl dl$-E!!--Es!@ts
Tg.SlrrREZMEr SHOQERORE J.tu''lE PA-R-.{QITuR.
!) Dc kohcn a it!.
b) Ee l-iiiEriE G shooeris pi..rzore-
c) D. kohm c rE.
80.?ER SOKRATTN DIALiKTIKA KUTTOHEI. : .
b) dialog.
c) proqcs.
8I.SPI.JIOZA E SHPJE@N NATYRE-
z) re ndal DEe zod-
b) te idcntifikuar rEc zotio.
c) te afishushIllc.
s:.stP.{s a.i-{N anAj< Frso-s NJERJUN.
a) e prisb prona privar€-
b) prisher rr.e vonc.
c) njcriu Iird i pastcr shpi,-E6hl.
S5,REUCJIONI KA DOIVIINUAR,
●
?s.POPULL] ESHTE ,,.
, fu;n- -; i'rrcsa ra el'or.ara shoqcrort:
www.e-Libraria.com
18.
″´
詢nJ∬E哺#』]憲暴饉りRξ 」蝋:H‐
sho:ons
b)ne menyrete● et,卜hme nga kOmbla「
C)me marlv"hie nga te dy palet
127_LUFTA E― E PUNIKE NDERM」 ET ROMES DHE"AGJこ NES u
ZHViLttU^
3距 器 訴[霧写ξギ‖p・ se祀
=ヽ 、
a)n● Viお 337
ぃ。e轟Ⅲ324 _
ci ne Vittn 31 3 .
¬ 30 LU「 A E DYTE BO「 ERORtt F LLOI ME SuLMIN E C」 ERMANISE t
_ NハZISTE MB!POLONINE
a)ne VIin 1939
b)ne Vlin 1940 _
Fi ne Vitin 1941
131_PRlNCIPATA E KRU」 ES ESHTElく RIJUAR: ―
a)ne rund te Shek X
Ъ)ne lund te Shek Xl
C)ne fuld te shek X"
2■
開 星 ↓讐剛 滉
IT潤
1=τ 報 袢
RE E KOSOVES
a)HaSan Pnsht‐
b)B3'ran cPn■ ~
●,Hoxhe Kad■ Prishtina
133 ME bEKLERATEN E KONF=RENCES SE BUIANIT PARASHIHE■
8)Oe KOSOVa pas perundirn le lu■ es te kel Stalusin e
i蜃撻 墨撃itti壻喜ξtti肥腎席y."唾
134 KAL'FATIARAB U KRl」 UA NE
3)ShekJ‖n vi
b)ShekU in V ‐
ci shekullin Vl‖
135 REVULuCiONIIPARE D=MOKRA IK BORC」 こZ NE BOTE SHPERTHEリ
a)ne H。 lande ne iund te shekで υl
b)ne力η ii ne Qysmer e shek冷 /1'
「
in,France nF・ 〔und te shek XVHI
136」 TヽLIA FASHiSTE KAPITOLL01
al m● 3 s htat。「 1943
b)me 9 ma11945
C)me 2 9usht 1945
www.e-Libraria.com
19.
/′
一呻奢避Ⅵぃ、\\〓
″
く
PYTJE ttE NDRYSHME
lDIFERENCAT E PARA EKONOMlκ E t PASuRIS NE MES TE N」 ERZVE Jか 0こ PARAOITUR
a〕 ne kOhen e o鬱 anizim"91nor rls,Or le s■ oqtts
b)ne kohen e 2hV‖ m te 'art induSt■ al
C)ne n;e shkan te caktuar te 2nVi"lrnll ie shocens
2 VOLTERl ESHTE ITHAR ‐ ´
a)i reFcj:on"
bl i arSvies dhe dreitlsis
C)。 191[nen e pa ba・ ″ ,sl
一一一.. 一一一
´
5.ARISiCT=L! 3Si{TS ITHTAR I .
a) i shlreses se pasur
it i jhtreses se mesme.
a) isrirreses se vadur.
i.clrt plg..: KE
'-ra.s
FtozoF/= iG ThsNE sE suasrsNcA e ?AP=
=50■ES こ■Tこ υ」L
=)い
。:つ kll
り`:a195i ~ ~ j
cヽ anaksireni
7MO● ヽLI ESHTE
2)nOrne 。こ Teooo sielり e ,O le nira
b)sttemi i rraQu‖ ave dhe pikeD3mieVe te nl・ ShOCehe te cahuar
c)veF e nle Oruni shooeror
8VETEM N」 EREN NGA KETO VttPRA E lく AS■ KRUAR SHKPIMTAPl
lSMAIL‐ EIARE CILこ N
a),UCa e badh
b)kush e solli do「 u ntine n
C)baに he e lema‖ t
eC:LI PR=」 K[lYRE FIL020F3′
=¬
■0'こ SE F□vllJu l PO sA L:NDじ R
ESHT二 N」 E LETER E EARO「 = 'A SHKRUAR
eヽ lomas hoじ si
b)SPi∩ 。23
c, xい o口 10kロ ー
11 VEPRA E ZHAN コ■AK Rυ SCS ESHT=
二)pOl ika
C)leVia10ol
,lDい
"OК
RACIA PERK,ヽ H
t)` 2[■
=lne e n,e2、 今 ne し,7 ヽo:::⊃ iat
b)baF●コn e nie‐e ne baze r2COfe
ri し,raz:n e nlerr.
;2 31PAS RENE Dこ KttRTIT 80TA MuND Tこ N● :=TI:= AN⊆ Tこ
a′ enp:n2nit
」 「aう o na"=mt
.
一
.
.
´
⊇
、
¨
・
・
1′
′
′
1
1
1
1
1
1
.z4uron : !,;:-6{ Su o!_, r3n,
¨.
.
www.e-Libraria.com
c) sokrati.
2s.SHTRESEZMET SHOOEROREJANE PARAOITUR
al rrte kriiimin e shooeris nierzore,
b) .ne kohen e re.
c) ne kohen antike.
26.SIPAS PLATONIT Si.iTETlN DUHET TA UDHHECIN.
a) lregtaret.
b) eko^omistet.
c) flozofet
27,FER SOKRANN DdLEKTIKA KUPTOHET SI-
_al dialoo.
- b) proqes.
-
c)'mige pei gjeljerr e se verletes dhe ic ,erua.it mele.
2E.FAMTLJA +ts ,iOHET ME. :
a) bashkimi!_elisa njerzve.
' b) marte-sen e-j., 6.6onave me oiini ie kunderl
c) bas-hfumin e disa-grupeve shoqerore.
'zs.eoeuLll esH;E.
a) grup niezish qe kane nie religjion le periashker.
b) klias me inlerpsa le calcuara sfroqerore. -,
c) kal;mi nqa komuniteti oiinor fisnor ne k6;unitelin nacional.
:o.c[t esire MoNUMENTT ME r'vJE'iER r
-SHKRTMIT
TE sHorpES.
a) ..meshai ; bLeukut.,
bl ,.formula e paoezimit.. _. .. : ,-
c).,bardha e temalit., - -_-
3I'.AUTORI I PEBMBLEDFLJES SE VJE,RSFIAVE ..LULET E VERES,, ESHiE.
コ)n3im frasherl
‐
b)qalupt
C)ndre ml些 _
32 NGA KETり IRI FJAL印 ETEM N」 E ESHTE SHК RUAR SI DUHET C LA~ a)●jO ka desh e te shК _e det ―
b)ajO ka deshirete shkol ne de: ~~ ―
O aiO ka deshire te shkoi ne det
33 KENGET E DASMES 」ANE POEZ: POPUし LORE
a)lirike_
b)epike
c leglendare
34AUTORII POEMES KEN6ET E MlLOSAOS, ESHTこ
a)Zef Serembo
b)987■ l dara i ttu
cl ierOnon de‐Q da
35VETEM N」 E PREJ KE「 YRE VEPRAVE ESHTE AuTOR IsMAIL KADARE DHE
PIκ ERiSHT i vEPRES
al keShtiella
b)a● ■じk Lh:「 velen
O、 karVani l bardh
3ら AlrrROPOL06」 lA SiUDiON
a)ekOnOmine
b)natvren .
C)nieriun ,
www.e-Libraria.com
22.
″
C)SenSuarrzmm
13 THEMELUES IFILOZOF!S KLASlκ E C」 こRMANE ESHTE
a)heceli ~
b)emanud kOnte
C)fOierbahu
14 PER PERCAKTIN E κOM131T MlRRET PER BAZこ
a)ler10ri.ldhla e 9,akut re19jioni
b)bindia sじ blektlve e indivi01
,)te■ to■ qiuha leteere kultu口 aferSia etnikE
15ムκS10し OC」 lA STUD10N
a)rapOrtet ne mes nle‐ e
号ギ譜詈
=辞
題聟駆景畿塾青昔器モ苦著聾=笙
堅■千≡≠口菫壁 _
t/_
16 MONUMENTI I PARE!SHKR!Mrr sHolP
ESHTE SHKRUAR NE VITIヽ
a)1555
bi 1462
c) 1635
..FORMULA E PAGttT ~
J
¨
¨ 一一 一
..・
二
・
一
一
17 DIFERCNCAT PASURORE NDERM」 ET NJERZVE JANE PARAOITUR
a)ne kohen t or9anレ i l olinor..・ISnOr te sho● ens
b)ne ●e shkale te caktu2r te Zhu‖inn te shOqe■ 5
C)ne kOhen e indrustial● imit te vendeve
18 AR!STOTEL! ESHTE ITHTAR
a)i Shlreses se paSur
b)― i shtreseS sei mesme.
C)i Shl「 eses se varfur
19 VOLTEtt ESHTE ITHTAR
a) i feudalizmit..
b) i religjionit-
c) i arsves dhe drerlesis.
2O,HEGELI ESHTE FILOZOF OE KA JETUAR DHE VEPRUAR.
.-
a) ne greqin e vjeler.
b) ne kohen e mesrn€
c) ne shekullin XlX.
21.MORALI ESHTE.
a) vefi e nie grupi shoqe.or.
b) norme qe lrespn sjellje io te mira.
-cヽ sistemi i reou,lave dhe DikepamieVe ShOoerore te nie shOqe■ e te ca● uar
22 CILl NGA FIL02DFtt E V」 ヒlヒ R GREK KA THENE SE ODO GJE NDRYSHON
OD0 6」 E LEV!Z
a)`aiesL
bl harekiiti
C)3nakSimeni
23 RENE DE KARTl κA PERKRAHυ R:
a)te Verteten apsOlute
C)empthzln n ‐
24Kじ SH ESHTE AUTORI I VEPRES:POし lTl(ヘ
a)olatoni ―
ll a● s toteli
一 .
・
´
一
一
www.e-Libraria.com
23.
l15LUFrA E〕ふ FBOTROREHLLOI
b)m● 1940
c) me 1941
116 LUFTA E Dヽ lL I口 RO ROMAKE U ZHν lLLUA C」ATE VllLヽ■
a)22,228 P c se rc
b` 21'21S p、 LSL re
0 163167 P c,rc
llワ PRINQPATA E ARBttS ESHTE BttUAR
O ne 9omcn e dyle:こ shck xiV
118 KUVENDI THEMELUも : LIDDES SE PAミニ ‐ PRIZEREW U ・
VfBハ」T
υ
■曇
ゞ
b) mr tE6O. -"
c) mc l88L
:
- r 19 KoNFEREcA.lr su-r.{i,rrr-!c. earE..
1LlqnJcrcnc r}lemelus. e khr_uir pacjonarotirimrir pcr }osovcp-
D, rlonrercDc c rc giltha pznivc pot;rik. nga rc g;id5 rroicr shqipt.rc.
c) komfcrcnc pania}. c pzrdr kor:ruorslc ?cr kosov . [afsh r. du]egji r.
r2o.BAxroMI t ro?nplr rE Lisir: vER]eri DHE ji--c€,R u BE:
_?-) o. eivsElcp ; dlr,r. rpitepiLr.Eir r. ry p-e(ke re.
b) Dc Edtcni6i, c.tnl..-3c r..
b) D. milcniurnin'e n p.c.sc,rc-
I2I BISHK]MT,,.I rn-ar.rx.eve I FEuDAIIZ,VIT TE IIgLsHEv ESHTE }G.UUAR,
a) ne flrnd tc -lhct-ulnr V_
b) ," h-d ra=[-a;t;E-
:t-) Dc furi:tc shckullir vll.
I22-BASHhfMI I GJEA,LAI'IS iEN UDHHEeJEN E Btavr.lX-(UT U BE. _
a) nc filtim E shckuttj! XLy.
b) pc virer c shcredbiela (e sb.k.l={
. c) D. tuM rc shct(r)Ilir XD(-
!2].LUFTA E DYTE BALLK{N'IKE E VITEVE !9!3 U GV]LLU.A:
e) Dd.nDiet at.Gvc ballklrikc dhe rurois.
b) ndcrrrj€r atcarcvc i€Jlkarjlic Chc sicionis : .
c) ndermjd serbis dhp bu[oa,-is.
i24.lTALlA FASHTSTE F|LLOT SULMTN KUNDER SHetpERtS: -
z) me 7 oril 1939.
u; me 6 pnl -E?il
c) 22 qeeshor 1941-
12s-STATUTI I SHOIPRTS .I MIRATUAR NE VLORE
MF 10 F,Rlll- l-E ,,rTrT 1S[1 NGA KOMtStONj
. IiOERXOilrBiAi j f:ONiROL!["it, ESiiTE:
a) kushtetuta c pare €shietit shoioiz:..
ij Irakar noe.mEili-.cz,e pc;rt,ke te;;pnsc) lrakat nderrnret shqiprls dhe f,Jqr"e te medha.
]26VENDIMET E MaLEDHJAS SE MUKJES TE GUSHTIT TE VIIIT
www.e-Libraria.com
RIB03A― `Gjclln cShcnヽ 1lliSC`′il
ζjcr‐ 1762'
ZYKO KAル lBERI― `Bnhti inl'
MA時 こ0-`IIasta h Vヽ tn',Qぅ.(Cti i fllndit',:ヽ jc cnicr ne katcr rrugc',
es'
XOXA― `ル t:mi i Vdol(111‐ ',`」 llg:l e bardhel,`Luun elく ripes','Novela'
159D O AGOLLI - 'Hapat e mia ne asfalt', ShtiRie malesh dbe trotuarc',
,'Fjala gdhend:gurin','Udhetoj i rncncluar',Babell'a ret','Nena Shqiperi'
IS5JUし
156_HAS
J57_P
Nlt t:l e (l
153 JAK
`卜rcsditc
tPc・
lqgli[1
160A\T
rrr Irrcnr.i
161
VO1lll a r',`Ly pesi l k01lcs'
PAS卜 ;KU― `0〕 :`
,`NJe ljcSe e in(ll es',`Klllin',`I(jnsina','Lu tibi e
SHKRELl― `Vnrrii q,qcs',`Fosilct',(1(nぃ ヽnii bar(11l c',`Lirike dhc
cp:lpngnjvo',`Pagezimff fJュ les',`E di:】 je fJale preJ gllll',`B ulznt'
41 RRA卜 lM ANI― て
ヽ411csoljn',`P:ls v(lckics',`Tド :】 〕:i、.otlcs sc lil(11「 ',
slri','Nrt
162 NA
´``「 ()l(:lc
171G」 EI
:】
udぃ ヽ1
,6J NAl
l〕 cI(1:lsilil
l
_165_6AV
168 NDR
169 AhrD
L[[Ict c ll
! rgi:r krr r I-lI'-'Rruga c slrtcpiso.sirle'.
l
163 ALII oDRfMJA― `Bllzeqcshjc nc lin■ lz',`'Hla c tOkCS',`Luin,lumi'
FIiASI-tERI -'Eldcrrinrct','Ilegcli c bu.jqcsi'. 'Lulct c lercs', 'Flcfore c
cvc','D:rshrrrie'.'IIistor.i c Slicndcrberr t'.'Qerbclaj:r'.
tlじ L DAIRA l RIU― `1)is■ l)oczi',`Ana N鷺lrin Ko‖ 1:‖ Lltc','1` c zc2.li t〈 〕ぃ:1',
1677_EFl
' licngl e llrrsrnc c Bu lcs'-risrnc c ux lcs -
O VASA -'Trcndefila dlre gjcmbr'. 'Bursirr'eimi im','Shqypnije dhc166 PAI
s1lqipt:1 ', 'E vcltc(x mbi Shqipcr-irrc dhc shqiptrrct'. 'Baldha c Tcnralit'.
REMBE -'.Sonctc tc ndtl,shrne', 'Uslrieri i lithl.cr', '[:l:rrrrur-i slrqiptnr',
南 JEDA― `Iuvcnilin',`Andrr:l c jctcs',l Lissus',`Lil a',SCO(lra'
Z CA」 UPI― `Baba Tonlori',`Burri i d1lcut',`Bnbn iИ usa Lal(uriq',
170 ASD
:=lul gl:'
rdit'.
ENI -'Rrczc diclli','Enrlcrra dhe Iot',' l(errr bene e Krujcs',' Pseiirrrc
J FISHTA―
l
`Lahuta c卜 Inlcsisc', 'A'1riz,i izenrvc','Vallja c P r rizit'.
be'
www.e-Libraria.com
υ
130 CILAT l甘llNKUSHTETUTATヽ IE TE NJOHURA MIDIS 2 LU「 FERAVE
BOTERO REll- l<ush tetu ia s-/aj m:r rit(19I9),Kush teu ta c Spanj cs(I93t ),I(ushtetrr ta
cV‖ovdan可 ,92D,Kuntctuぬ
jrobntc"Sり,Kuttlctu義 蘇玉そ覇3:
l,'
I3I.ELEMI]Ni]'ET I<RYESORE TE SI.ITETIT JA
思1詰Ⅵillほ │,‖lIに潔詣][:消[I[71ttrifi,鰐朗1』l懇
凸「'卜
n〕 C「
‖FNTAttZM_L讚 ぃ hh甲 中 e詢 椰 山 紳 h耐
SUPREN4E ... - Eshte irstirrrc:r nrc c lxr.tc gi),qesorc.
l,1)号
CIIA‖
::ORYtt l全FAQITET SHEFII sHTETIT?― Nc 2 rornl.:tc nlonalltut
rl5.NUMER{)Nt DtSA FUNKSTONE KRyESORE TE pARLA}tENIT; _ Funlsioni
l―ミ鞣 駆■yfIIWnttH器ほ:SE KOSOV ザE
REZOLUTA 1244 NE ASPEKTIN」 URIDIK?― Pn「:lshch"jc
ie I(osovcs
r
一
■
F
・
│:│11」 :'fill‖ ti:│[II∫ [il:iI[葛 loT?_NC ZViCer
I3s.qKA rrr [rrSr re u
124c
i njO shに 11
125 KUSH E
Si=1:rilllit ic
126 KUR U
127 CILAT J
te sh kruare
(USHTETUTA?― Ku5htctuta csl)tc :rk(i mc i lartc jrrriclili (lhc politil(
IRATOI REZOLUTEN 1244?― Rcz。 lolctl c nliratOi l( hilli i
I(R-se nre l0 qcrshor 1999.
TUA KUSHTETUTA E AIVIERIKES?― ドe Vitin 1787 nc Filndeli_
KUSHTETUTAT E PARA TE SFIKRUARA? - Krrstrtetutat e par:r
Kushtetuta e Kromvclit e miratuar ne Angli ne f.itir 1653 dhc
l<es e rrriratrrar ne vitin 1737.
128 CILAT
129 CILAT:
lく lishtctlltnt
shlく tlrtcralI(
132 PA
133 GJYKA
[(ltstrtetutfl c
I PJESET KRYESORE TE KUSHTETUTES? - prerrabula, parimct
normatiye si dhe frj ese perberese ie liusLictutes konsirjerohcnthcm
:l kush tetuesc dhe ligii l<ushtctucs.
KRlTERET E KLASIFlKIMIT TE KUSHTETUTAVE?―
Lknrir la (lhc te qrirshkrurra;l(uslttctutat e,gjat!.dhe te
lctutat c forta osc te rrgriria;Kuilitcrut:it e Luia ose fluiclc.
CtJ
:lutonoB,i slt
www.e-Libraria.com
28.
108_しlD卜 lJ
109 AUTO
110_LU
rclSllIN B
lll KRYQ
-1096‐ 109
112_30,、4B
VITIT 194
113_BE´「 EJ
ATHINES
l14´ KURJ
PRESIDEN
H5KUR
116 KUR
KOSOVES
117_DELE
Iiushtetutc
H8NE Cl
1191(UR
120 KUR
Itc SH13A
121_SI
122 CILA
(lreJ101.ltc
123 c ESト
I l) ()te lrl,rj
10フ KUR U
,lc I)nl is
、itit 1878 e
/「
こNSHKRし A「RAKTATII PAQESヽ lE ITALINE?― 卜lc lo s1llく 1]rt 1917
,:
E PIZRENl「 u oRCANIZuA DHE QENDRO卜 ‐PreJ lo(lcぃ 110'lt tO
e ri:le l)rili tC Vitit 1881 ~
ANTIKE PERMENDIN:_R「cti1 70 FIso nirc
T E PELEPONEZIT TE ZHVILLUARA GJATE VITEVE 431404 p_c se
ENDERMJET: - Sprrtes dhe A rines.
TA E PARE PER MARJEN EJERUSALEヽ 1lT U BE G」 ATE VITEVE:
ATOMIKE E HEDHUR NGA AMERIKANET ME6-9 GUSHT TE
HKATERROI QYTETET:― Hi「 。silimn dhe Na_・五s:11く i
ノ
E MARハTONES E ZHVILLUAR NE VITIN 190pcS421く M LARG
BE MIDIS USHTRIVE:― Crel【 。_Pcisiane、 ,c
E MBAJTUR ZGJED卜 IJET E PARA PARLAIVIENTARE
ALE NE KOSOVE?―
∼
re 24 maj 1992
lPRIMUA AUTONOヽ 41∧ E KOSOVES?― ヽrc 28‖ ぃls 1989
HPALし DEKLARATA KUSHTETUESEヽ 131 PAVARESINE E
-2:くorrik,990
´ ィコ,′
TET El(UVENDITTE KOSOVES ―,Ic 7 shtntor sllpallcn
13RcwЫ
よぃse KosOv帆
IN vIT U「 OltM UA Q[VERIA EAHVIETζ OGuT?― `
`c6j■
1::tr 1925
`
1T卜 IEMELUA UNIVERSITETII PRISHTINES?― ヽIc 15 shku「 t1970
HTE SHPAlン しUR SISTEMI PRESIDENCIAL DHE KU?― ヽc vi〔 in】 787
IIZGJEDHJES NE AMERIKE ESHTE?― Presidcncinl
│
IANE ORGANET KRYESORE TE SHTETIT?― Kuvendi,qcvcrin,
「 E PREAMBULA D卜 IE QFARE KARAKTERIKA?― P rc:iml)‖ in d()tc
nc tclも (in kushtclucs dhc kn karaktcridcO10"ik
=:■
│
www.e-Libraria.com
29.
‐
│:
―
: │:
E RCJITA SH、 JE
l「 ヒ i‖ [Rλ 猟凡」
「
S TE NJEウVE
l
llc(}it・ JiCSiSe
Ll?― FcnOincnol。 画inc o rぃ ′:■ L・S,Shpirtit
―,1:ltCnlatikCn,nlHzikcnく ihc nstronOlni:lc
ises se::lcs,ll e
〕SUBSTANCA E PARE E BOTES ESHTE
dhe pil(epailljcve te njc s1loqctic ic
i FEヽ41JU IPosA LINDUR ESH「 EN」 F_
,o!l Lolく ll .
│― Ko:ltrata slloqOrorc:_ ~ ‐
: cr〕 jcrcz、.el■1(1:ll!inl
D TEヽ 1:i卜IETヽ IE ANE TE:-ltnciO:lnl:′ nlit
GJERMANF_ESHTE[― l,cgcli
ZEi― Tcrrit011.=iuhユ lCtrnrc,Iti:lturョ ,
CZOI C dhc rcnditjcn siPns rcn(lcsisc sc
AR DHE VEPRUAR:― Nc siick XIN
(l(A THENE SE QDO GJE
)、 sllilnlilュ lctOdil(
:KA?― Arislolcli
R:DIム 、、
11 (it::::ヽ 、
1:
ftt c、 ^i g,4″ υゞ,「 l r _.″ _
ン
www.e-Libraria.com
30.
72 VENDI
VAZH DI
SHQIPER
cSllqil,cI
73 LUF「
ZHVILLU
′〆
ET E MBLEDHJES SEヽ 4UKJES sE GUSHTIT TE VllIF1943 PER
N E LUFTES KUNDER FASH17_MIT DHE PER KRIJIMIN E
E ETNIKE U PRISHEN:_Nc mcnvic tc njcanshil,c:lga partin kOnlunis(c
DYTE PUNIKF_NDERM」 ET ROルIES DHE KARTAC」 ENES U
:― Nc nllirll tc silcl(III p e se rc_
FEUDAし ITURQVE OSMANLIESHTE KRI」 UAR:― Ne nllinl
lI MADll ME EDiKTIN E N」 OHuR TE MiLANOS
MlN E SIJPAし LITE BARABARTヽ 4E RELIG」 10NET TJERAi― Nol.itin
74 SHTEl
nV_
75 KONS
KRISHTE
313
tc sllck
yよ
¥酬 民紺 F語 「
躙
日
楊
VESUIMN E OERMAMXNAZSTE
, II
??.PRtNe lf,Al'A E KRUJES TSHTE KRIJUAR: - Ne fund rc stret(.X .
、KOMBETARE E KOSOVES'QE U
―Ho、 hc I(:l(lri Prislltin:1
SSE BU:ANIT PARASHl卜 lE」 ‐ QcIく osり ヽ‖
Sl:qipOriric 、
:kけ llin Vlll
K NE BOTE SHPERTHEUi― Nc Fr:lncc nc
c S sl】 t:ι lor 1915
UNDER ROヽ lES E UDHE卜IE(⊇ UR NGA
IATE ViTEVE:-6-9 P csc rc
RE(SHKODRES DHE」 ANIN ES)U
・1l C(lyte tc shck XVll dhc gjysnlcn c parc
IKOSOVEN SHTETIPAVARUR DHE
991
7-Rilin〔 ,jn shqiptarc n11。 n nc=j}SinCn c
2子ncshpnHjcn c Pa、 ,っ
「csヌ isC sc
│
www.e-Libraria.com
31.
Sフ NL CI
'EVE´l
SS KUR
S,KUR
90_KUR
91_REPU
92_A
MARRE
‖
,′ 11
1lF
V日
‐
U「30¬
`
UA AL「A131ETI N=GJUHEN SHQIPE'一 Nc、′itiり 1814
ENSHKRUA TRAKTATIISHEN STEFANIT?― VIIc 3 nlars lS7S
EMEし UA・ KONGRESIIヽ4ANASTlRIT?― ヽ1014 11entor 1903
HEⅣIELUA KONGRESII Eし BASANIT?一 ヽIe 2 8 siltntor 1909_
E KROMVELIT U SHPAし L NE ANGL11-IWIc 1649
E LiDHUR ME 1907ヽ 4E EMRIN ANTANTA U BE SIrtEZuLTATI
JES SE:― Rusもe‐ Fnnces■電 lise.
MBAjT KONFERENCA E PEZES?― Mc
ルIBAJT KONGRESII PERlv4ETIT?― 卜lc
L′
,4 REV
1789
95 KUR
93 KOHA RE E CURIT QUHET:― Ncolit.
10NI'MADH BORXHEZ FRANCEZ U ZHVILLUA NE:-1(orrilく
L′
IND DHE KUR VDIQ SKENDERDEU?― ヽlo l105 11(lers=lv(liq ntc 17
MBA」T KONGRESll BERLlNIT?― 卜lq:13 qcrshor 1678
HAP MESON」 ETORJA E PARE SHQIPE?-7 mars JSS,
「 ORヽltり A LIDHJA E PEIES?― ヽ1● 23j:1:Hr 1899 1
VENDOS VlしHELM VID i NE SHQIPERl?― Ⅳlc 7::lnls J914
191S_
18j:1:::tr
103 NE
ヽ4BAJT KONGRESil LUSHNJES?― P/1c1920
lN VIT U PRANUA SHQIPERIA NE LIDH」 EN E KOヽlBEVE?― ヽlc 17
0
│
NENSHKRUA RONVENTA JUGOSLし AVO―TURIく E?一 Mcll ko「 rik
く:hjetor l
104 KUR
1938
16 shtator 1943
21m■j1944
inun1 146
96 KURI
97_KUR
981く UR
99 KUR
105 KUR
i06 KUR
100 KUR MBAIT TRAKTATI I FSHEI-ITE NE LOr-vDER? - Mc 26 prill
1(〕 INE IN V1l Uル IBAJT KONFERENCA E PAQES NE PARIS?―
∼
lc
1'19(SII
102 KUR
A,rrt glia,Fr:rttc:r,I(lliu d lrc .I:rporr iir).
\
www.e-Libraria.com
32.
ゴ
7 ′ア
1/
,HKATttuA DHEu PuЫ ギTuA NcA BARι
状 叫 N。 百h ttαで
'Iぐ
LIT‐ ′、ヽ __
ばま│:嗚[器魁【朧響粋ド憔lヽ RIFHFN Kだ10:i:RE DHE NE K熔 百し` だ属 も t晨 :[Rゝ :【 ど 露 轟鮮 躍 I
精 」AN髯「 il腎 7ツ ミNAAttPASHE4 TEPELENA KA
Ne J〕ヽinm cdyご 竃:活」V↓y£
I]ll聡料 ξlyl)「,11∬
YETARIN」 E QEVEttE TE PERKOH3ィ
MEu
60 KoNF
DHEIE f""y,'jlri.qtro r rro,r rr'
31ユRI酔管逸雷
f魅距11壇
写1正 y鳳器3
56 ROttA
57_KIsIIA
PRENDl
58 PASII
EGZIsTu
59 NE Ko
7_GJODll:
a ntifash
61s
I(RIJUAN
62 LuFT
63_し uFT
6(PRINc
飛聡二今恩YP◆ 猛黒早器lylil彎FETEttBARBAREu
DYTE BoT「 RORE FILLori_Me 1939_
DYTEILIRo ROMAKE u zHviLLuA G」
ATE VITEVE:
65 Kuv
-lS78
66_BASH
(lj.tc tc nri
`7_BASI′
:
68_BASH
ヽ■ct c sllt:
69 LuFT′
′ヽlca revo
7o_lT/、 LI
71 STAT
A Ko
FA‐「 A E AR3RIs EsHTE KRり
uAR_Nc indた .lck_xH
DI THEMELuEs I LIDH」
ES sHQIPTARE TE PRIzRENIT
―う1'-21s
Uiヽ IBム 」TルIE
Hム「
号ギ11lIF:全 ,量 τ■ YEttOR〕 JE」 しGOR":口
mlliVpan ercξ :詳:iL;7t=も │
U BE- - c !i-r'.snrc. c
ryll,IlANKREvE TE FEuDALrzi4rr TE I-lERSt-iEtvi ESl.l.rE i. ii t.jU.4 R
よ1月
ご
習 含llittλ ttaV:111り
T:ご
`E ttzMARKuTじ Bぃ 。
量I「[〔 11峰桜
K「
「Y質 :Y「 ?3し ζデwLLuA‐ M¨J。
川_市 k蘭 c Turqt:い III:l:Y与
臥 SH` TE用 しLα suttN KuNDER sHQPEttsE:M::i高
c 1 pri| 19J9.
Y】[卜
搬iι寵岬 FfttYた?旺 ャ「 」£理LLTEillT,■f婦)IW「
RKttM3[■
:ざ
│ミヽ キも:[晨 キ「Fξ 躍lllttlふ『I111
iir -slqiptar.
Nc fu n t_l
L
燿
F
ニ
ト
ー
よ
ミ
黒
隣
一
C sil(
www.e-Libraria.com
33.
¨
¨
・
i. i..o;:srArlijr rri;.Dii i.rE EirKiFrilltLr rn Nr!:-;,iNC-s FEI;E Er'te;sstEiii E sil-;.ALi.i rE i,.r i...r..:r.t.t.r ,,r
^.i'iii..,oi,sr riiFiA i.j E
@ 't.
vir,n i!j
l. ns vii:;: j2= ...
1.. rre;rii,: -:.-r _i
:. :il-il-ETi i:UDiL IiR...i.ri.E... a u ilA!.rr-t.n
U,/ ne ti:.,C ie sn3:i. V
l. nE luno rg sneii. Viii
,i. riJ ;il nci r. sirek. l,:
i. S(=i.jDE?.ESU U (:i{,,.: };e ;.RL..ie.
E n= i t:)
. l- ni l:rJ..l
-,. .rr= r +irl
. iii I!-iP..iLEi:,,ilt t-.:t !r.E :E p.itE e pii.t.;::. :,I.toLLrJjai.
, i): ifia!: i, :, : ,.: re
C,J n..:i.,.r ti i::.-. ...,-
_.. r: sl:,:!:- , -
D:i.i...r_n.r.i: te i ?.r.t, -r.ii:i;
.;SH-iE I,trRcTU.r.ii:
):' j::;:r5'!:: r: '.j:, !: i':,':. !-':.-:- i:-,' j.ili:.,::)
υ
0 日
= :「
「ご
r・ II「 SI
mel'37
6
話::F:IFら[晋fk鷲誡FI菅liだ:ξ t「 基if江 ::A`
AR TE Vi■ T→二っし
6ミ7風1:∫」::ュ ′) 一
♪ T」「han P.‐ shご Peri:lc〔 1
「
』「 〔
Ъ I【緊 7[?漸鴇 :Ittff品 ヽど
TTご i:DttETOttT T=ic■
?:1lII妻!薔菖繕驚鯖譜l累軍譜奮iゞ
●―
~
‐ _二 ~ `
― ~ _
‐
■
www.e-Libraria.com
34.
′
/′
SI― VIll
′Lッ輝● 鸞
EMOKRATIKBORC」EZ NЁ BOTЁ
:Ⅲ:11■ Ⅲ,生
嶽 需1辮臨 Π
DHE」 AN
、'iti!】 913
KOSOVEN SHTETI
iF卜
=■
29ゃ
,),PrCi 7
61:即fェ
_ :Ja)_Pr● 1
www.e-Libraria.com
35.
TESTII
ξ畢墨驚慰│ ―3 1shtrdsёs sё val,r ―
留環鷹:Ck¨
こkず〔Ⅶ「「2 Ekonёrnine ■ ‐
O Nlatemaゴ kё n,muゴkё n cihe astr。 ■Omhё
Volte五 ёshte ithtarご :
‐
! r feddalizmit _.
61翼翼[dr可 にs、こ
VI 、4。 rali ёshtご :
占 よ:讐 :淵 鴇 皐 鶏 lveshoqё ore I:11shOqё rlc te caktuar
VII_ cili nga FliOf02こ
teV」 etё r gekё ka thOr
___9dO__ゴ eJevizё ■________――f Se'd。 」ёndOshOn
ヽ
ァ
I
ι
′
r
i
IV
V
L
①
3.
Talcsi
Harekliti
衝 aksimen:
www.e-Libraria.com
36.
3 VこT=トィNjE:ヾ 〔,KFTOTRIF」 。LI二 S■1■ ES■ 111,Al‐ S:D_lHET C:fL■ ?
0たIご uに
・ ご・ 1中 年十1■ │
2 Ai duhC[[≧ delこ i ocri na rtiこ
3 Ai dじ 卜C【 にdall i pこ ■nこ r● こ
り ヽEF」 Aし ,卜 E:¨ SIヽ 13AROIS■ KOLL● ヽ:Lヽlt‐ 3ヽ18ヽ10TRA:ヽ 18 NIS:T=
Ptiヽ OJ三 卜
'Ё
FSI:■ T Silヽ F[Rヽ 1:ピ iミ 3 J上 ヽ こ S「 ,1111じ iン1■ ■Rこ 011に ヽ!F
I Kusli:Grこ
σ Kd峠5 Q=llinCrモ
:0 ヽEヽ:GttT PER I:し JIヽ DHこ HALIし ■ヽ3 EJヽ :E PJESE:
: nl ctl:Iinこ kヨ :怪 ゼしc lirikc
θ nご 出・ tkヨ=■ e` に蒟 k=
3 `ご c:kli■ ぜ││,ビな1_・ letie:1ご ユre
i: ヽへZヽ lI Rヽ■ド:・ 1■ ヽl ЁSHT=Aご TORIヽ EPRIS
: ― ιこnor=:こ ■し:li C tifL
O ‐
R「 u2.c=:Icコ
`ご ':nle~ :3 -Pisil:`f:
二 ヽETこ )・ :ヽ jEミ :'■ [Jく
='VFtt S■
1(R:卜 :Tヽ F■
'こ
ヽ1卜 :(■ S■ κRtil‐ `:3■ ■J=
I EP三 ミ P=RSく こヽD[R3=1ヽ こiL: :
. O SamiF■ ‐■ ― ― ■
1 `12f口 3■「:こ :
: ヽ二iln F「 ■
=│lf:
:]、 tricヽ :iVEPLS― (FET,E PROFこ TEVE E511Tこ :
ら累:「liい
i 乃こ〔ёf 30三 ここぃ:
:」 SIPへ S PLATOヽ :TS:ITET:ヽ DU卜:ET TA UDHE卜 1に QIヽ
, Ekcnori:s:c:
l Tre⊆ :こ
「 c:
O Fil&。 た〔
15 Fミ ヽ1lL」 A FOヽヽ10「iETヽlE:
C)Inartcsё n e d、 Pcrsonavc me t・ linitё kundё
「2 bashkinl‖ leO:se n`ご rezve
3 しashkilド in cご iso grt:pcve shO。 こ
「o「 c
ニーー ー ー│_i■ _二量 T_Iビ登整垂彗≧ヨi葺義長圭こittfF=垂壬垂二≧表i・■1[‐ヽ・=― ■
「
―fi..l■ 二Jギ ー 、_,こ_∼ it=´
www.e-Libraria.com
TESTI Iv
I.んtrOP。 10」in studion:
1_ Ekonominё
6漱I留
II-Sipa: Rene De Kardit bota mund te njihet me ane rE:
@ Racionalizmit
2. Empirizmit
3. Senzualizrnit
III. Filozo_fia q€ trajton njohuriG e sendeve e jo vet sendet quhet:
l. Ilimuniste
2. Transcdentale
3. Realiste
_a偉凛f聾』駐ξttl3.Nё ttasё Lё
― F shOqerorc
V.Vepra e TOmtt HObsit ёshtё :
① LcvLtani
2. POlitib
3. Shteti _
ⅥL『
咄配黒
け゛おёHtteゴa‖me tthき
o FhL
___VL釉
島詣[[野翼:諸職 面孟2. Lidhja e giakur
3.BhdJa subjektive
www.e-Libraria.com
S LL「FTA EDYTЁ PuNIIcE NDЁ R卜」嘔T ROtvES‐DH嘔
臥TさJ謡
liH聟よw健轟2 Nё EHirntё shek II P c sc re
3.Nё 』ysmen e dメ ё∫e shekLΠ p.e.sё re
'SH互 5鷺 監 l[1朧 ア
SIVIAttI Ёstt KRIttAiR=
2 Nこ 島nd te shek.xlv
3 Nё nilin teshek.}cv
n群
庸 明 厳 翼 獣
『
M・ ANOs
l. Nミ vitin 337
2_ Nё vilin 324
◎ 醍 Иdn 313
1:_ LttAFDY「 E Bo■RORE FILLOI tt SUtン IPヾ E
G」 FЪ
篭 蹂 ∬ 篭 :TЁ
ttIP LOMNE:
2 Nさ vitin 1 940
- ■ 3_ Nさ vitin 1 94 1 ‐
12 PRINCIPATA E KRUJES ESI「 E KRI」uAR:
l_ Nё Lnd to shckullit x
21 Nё ttnd te shekullit xI
◎ Nё ind tё shckullit XII
13 KRYETARII KONIITETIT・・MBROЛttA KOレBETARE E
KOSovTs''QЁ U THEMttLuA prE I VIA」 1918 KA QENI:
I Hasan Prishtina
・
6呂需認P編m14
∼
正 DEKLARATEN E KONTERENCЁ s sE BuJANIIT― ―P/ヽRコヘSHEHE」:―
´‐―― ―― ――― _ _
1_Qё KosOva P、 pedttdimk tё lunёs tё ketさ statusin e
RcPublikё s nd perbёje tё 」ugOsIIavisё_
3駆 憲:遇 :専悧蹴[L駐 [:靴:l=:∼
amf
ShqiPё dno_
www.e-Libraria.com
42.
フみ
8 ROヽlA USHKATERRLiA DIIE U PUSIITヒ IA NGA BARD ARET:
【 Nさ vitin 230
2 Nё vitin 395
0ドёVi6n 476
9 KALIFATI AR′ B ESHTE KRIJUヽヽ:
よ達童鋼llVI′
gぃこ(肛
o Nё shekullin vIII. .TIvISHT U NDA N「
E卜uSHENlo KISHA E FGuSHTERE DEFト
臥 TOLIKI PERENDIMORE DHE NE KISHttN ORTODOKSE
LlNDORE:
o Nё vitin 1054
2_ Nё vitin 1204
3_■ヽёVitin 1453
!l_ DEK■ARATA ttIPAVARESNE E SHTETEVE TЁ
BASHKUARA TE AMERIIttS U MIRATUA NI KONGRESN E
FILADELFISE卜 _一 、
o Nё 宙Ⅲ1776
2 Nё viLln 17Si
3 Nこ Vitin 1 787 _
12 PASHALLEKU I」 ANい嘔 SI DREJTUAR NGA ALl― PASH=
TEPELENA KA EKZISTUAR:
錢郭:littf盤猟im tt s睦 に測X
13 NE KONGRESIN E DLJRRESIT T■ 25 DHJETORIT 1918 ‐
駅
Ы hⅣ:£淵
「
PERKOHES恥 仁 U ZGJOD仕
l Syl司 man Del宙 na
3 Abdi BeJ Toptani
14 KO卜FERENCA E BUJAhfIT E CiLA U卜 lBA」T NIE 31 D「 UETOR
TЁ VITIT 1943 DHE le 2JANAR 1944に へQENE:―
一 ―一 ――
l Ko蔽 た らこёUIё コ itha pa■ i'さ dhe e FoFca'c polhikc
shqiPiarc tё Kosoヾ ё
ilePartisё KomunisicPご r卜こ。Soyё dheユ Konitrcncё e rregu11
時 alsh te Dukag init
()KontcrCncё lhcmclucse e Kさ shillit Anti:bshit iE Ctirirni[
KombOtar Pcr Кこ。SOvこ dhC R」alゝ h tё Duka=Jinit
www.e-Libraria.com
43.
し ノ
〓夢
▼
ゴ
¨
37S!PAS RENEDE KARTIT BOTA MUND TE N』 HET ME ANE TE
コ raciona‖ zmi
b)ernpinzml ―
C)Sersuattmn
38 DEMOKRACIA PERKRAH_ _ :
a)pa bara2in ne mes nle‐ e
b〕 baraan e te cinhe qvtetaⅣ e
C)nle klas te caktuar shoq e
39 VEPRA E TOMAS HOBSIT ESHTE
ユ Iwlatonl
b)ptta
C)Shtetl ~ ~
40■HEMELUES i Flに OZOF厖 !DEALiSTE G」 ERMANE ESHTE
_3鍬:]、¨F : :c)nhte
41 PER PERCAK¬ MiN E KOMBIT MiRREI PER D^=
_ ュL■□⊆■0● ≦Juha letrare arersia etnike kunur3 _
b)1旧 hla e 91akut
r C)bindJ3 sublekt∼ e _
~ 42 SHTETET ANnKE GREKE
υ κRI」 UAN ~
a)ne n m te mleniumn te 2 paf er se re
tトヨl:留l乳 亀 ::常彙ffl■:reieL』 ie
43 DEKLARATA MBI PAVARSIN E SHBA ve u MIRATUA NE FILADELFI ME
_3)me 1776 ~
― b)ne 1783 :
c)me 1787 、
44Lυ FTA E PARE BOTERORE NDODHI NE V!:ヒ │
a)1912く 1918
b)1913(1918 =
c)1914く ■918 _ 1 _
45LUFTA C PARE lしlRO ROMAKE U ZHVILLUA C」 ATE VITい /E
a)229く 228
b)219ヽ 218
C)167く 167
46 Kυ VENDi l LEコ→ES NEN UDHEHEC」 EN E SKENDER SEUT U MBハ JT
a)me l‐ 3
b)me 1444
c)ne 1445 _
4'N」 OHJA E SHoiPERiS NGA FUOIT E MEDHA υ BE
a)he 17 dttetOr 1912 ‐
b)me"mars 1913
Cヽ me 29 kornk 191■
48 NE KONFERENCEN E Btり JAN!T E CILA U MBγ ヒL ME 2 」ANAR T三
VlTIT 1944 u vENDOS OE
al kosova te bashkohet n e shqiperin
b)kCF・ oVa te iete ttpubrk ne kuader te Jυ 90Snavs
C)k050Va te lete krahin autonome ne kuader te iugCSIavis
www.e-Libraria.com
44.
2)
l3T,KRYENGRITJA E MADHETLIRIKE KUNDER ROMES E UDHEHEOUR NGA OY
BATUAT DHE PINI U XHVILLUA GJAiE VITEVE
a) 168-167 p.e.se re
b) 30-27 p.e.se re
cl 6-9 p.e.se re .
:138,PASHALLAOET E MEDHA SHQIPTARE (SHKOOFES DHE JANINES)
U KRIJUAN DHE OENDRUAN:
a) ne oivsmen e dvle te shekxvll dhe oivsmen e oare te shek-Xvlll
b) prei 29 koinl(d e deri ne dh.ieto, ie viiil 1913
c) prej 7 marsit e deri me 3 shtator ie vrtit 1914 _
: I39,REFERENDUMl GJTTHPOPULLOR MBI KOSOVE}'I SHTET I PAVARUR
a) 26-30 shtalo|1989 &- bi26-30 shreror 1990 LF
c) 26-30 shtaror 1991
€
.,'.O.NE UESIN E KETYRE VEPRAVE LETRARE -NE TE TRT. 'MAL=SCRJA..
-MOTI I MAOH-. -PERSER, NE KEMBE'.1<ESh-,'rE'' LA'.'AFEROITA PEFISERI NE FSHAf
. -LULIA E KUJTIMTT','GJENERALI I USFiIRIS SE VDEKTJR-.-SHOIPJA E KRESHTAVE iONA-, ::
- VETEM DY JANE TE ISMAIL KASARESE. CILAT?
.1) Keshtiella
. 2l G@I?!i !r!-bl4Ec-9c-vdc
_-141.VJERSHA E GJATE E CAJUPIT
-vAJE' Esiia-
a) poezi parrioli(e
I b) poezi erotike
'clb9e:i eleqiiak--
142 NE FJALINE:THUHET SE N」 E DITE MUND TE N00DHこ OETE Kこ Tこ
LIDHJE TE RREGULLT ME RAKTTE TOKE.HENE...' FOLJA'Ti NDObHL-
ESHTE NJa NGA TFsJTAT E ME}.ffRES:
a).defiore
. b) lidhore
c) habitore
143.NE PERIUDHEN MEGJTTHESE KISHTE RENS 6ORE E MADHE, II.JERSZIT
LEVIZIN SI ZAKONISHT.,,......FJALITE JANE NEMAREDHENIE
a) kushrore
b) shkatore
cl leio.e
- 1.44,SHKRUANI PA GAE}IME FJALINE:
: Disa studentz na than se do l na bie ma mire srkur le siudiojme diqka tjeler.
Disa studente na ihane se do te na bie me mire studiojme drqka tieter.
■ ■
「
ヽ1_.ゼ r´
www.e-Libraria.com
ヽ 1
Z′
:Lこ ril しノ
S:{TETET E PAた ヽこ
`LL「
VO'PO)(■ p‐
」∴
=:t3■
せ J● R:
)イ nё rniliniu5:nc「
.■
Csこ re
, 嗜│ lliri■ ri5 e l:1フ csこ fこ
3 ●こ‐●:!illiu=in c i:pe sこ rc
● 5・ IA EでヽSITttFtt U I:D■ )イ [卜しSIEl(lし `TOし :KE P三 ユ三ヽIlい 10`E DPiこ
ORI● DCにSE LPヾ DCRI
9[:;Ill:::
3 らI Vi:in l153
LtiFTA E DYTE ILiRO‐ ヽCヽ1■ KE UZヨ「ハLし UA C」 ●TE ViT3VE:
1:::1:::==,ffり 8Yつ e.こ ,c/
3 16S‐ 16'PC SI「 e
■r` 3LUCIC` :IPAPI BORG」 EI DEヽ 10くF■■IK Ni SOTasIPこ RT三
=tl
:
「
│卜 :● iユ ■こビnl :ピ 31:き ShCk :く
`メI `っ
二鷲活躊
=l■
1乳 A義 ■― =
」∫1[手ぜ磋l:ミ:I凛諄避
'こ
Tニロニ`・1・ 5GL■ 三0‐
6. C)a-,.:tu. iici:ar.Aiis i vl-rj.is.s E Ki'Y E S,tl'i R' NCr lsrlAlL Q:vt;r-l'€
" i..l:,...,',u..i,ns-iiil:,oK ,e !iitr i9iz QE'r-)'qol DEi"l '
l
I nこ 」ySmご ncヽ 1:it 1913
2 nd iュ nd【 ёVilil iS i3
0nこ janarに Й漁191■
,8語ぶ詮駆型lT:[ご[薫キ「冥3器:機ど襄 堅
BUlヾ 」AJT U` 〔BAjT:
1要 :灘]l=蓮│::篤{ill題
www.e-Libraria.com
47.
TES rI IIυ
l にヽ
∼
!U時ヽ3:に∴QEIЁ :
l poこ 〔i
ⅢOLし ,・ こhdi
2 たraon nё EF::,i
C) :iゴdhttnミ 3ご lc sund:■ ln「 n183bi o■ i
l S■TETI Fこ UDA4.OSヽlAヽ Uヽ RIJ UA:
I n奎 :::nd(o slこ ヽ ヽ=:li
二 nご 籠nd tl s:icヽ :く
Onご hコ tts‐ =三
ヽ‖1 1
3 ■むTORfT AヽT:Ktt PttRヽ lEヽ DN=
l frc[h90 isti::「 ぜ
O reに0■ S゛ 1■
_ 3 「「et:、 50 rse:::,ご
= :く :く しl Hlヽ 11 l P∴ ヽL: ;、 ■.こ oヽ Gヽ 「 し、口■ りやヽ1■ こし 3=:
:
「
lr iJ■ 3
0 :,三 :」 SI ´
3 m1 1■ 53
「 LiD=JA EP卍 2RE` 1■ : :〕 ヽr」
Aヽ lZし ,D■ E● [ヽ [:Rつ : '
: pr● :Of=「 1■ ,「 I■ ■:I:IS'Sき ごcii n=,「 │::せ ■よ :S~,
1 「
r■ 1。 q`rs■ 0● ::ど ヽ11〔 lS78 c dc● ぃだP■ ::に 、li: SS,
Op● 10■ ふン■三ik IS73cdご■3ど o■ ■●●t:SS:
ド ヽ0ヽ :lTETl‐ ヽ1=ROJTJA κOヽ16ET■ RE E KOSOヽ ES~Ttt CILIヽ E DREJTr」 ヽTE
VEPRI■lTAR」 DHE FATRIOTiISEQUAR HOヽ
=E KADRIU U THEヽ
15LL:Aヽ 三
:LEC,L1l ET:
I r1 1915 -― ―
l mこ 1917 -
θ rr11,IS 、
「 KOMANDANTISじ P駆 ヽ〔I UNCJ― ヽf.ヽ RESHALI TIT0 0EKRETOfヽ r=NDOSJEN
E PUSHTETITし SHTAR■ KヽlE KOSOVE:
l m0 8 shkt[「 : 19二 =
て⊃ rnこ S shkur.1,■ 5
5 mこ S dllJcぃ「 1945
www.e-Libraria.com
48.
2グ
tノ
8 ・ BASIEKIMIIEG」 IPTr「 TE LASlllL VTRIOR DHE」 UGOR U BE:
りN:ヨIl]需譜iF翼1響 rhfⅣ Pこ
壺
:
3. Ne milcniunun e n p.e.」e re
9: SHTETII FRANKIVE IFEUD工 IZtt IE HERSHEM ESIrrE
KRIUAR: ・
①Nご 負nd ttshebun V
2. Ne ind te shekullit VI
3. Nё fund te shcku11lt VII
10. BASHKIPEII G」 ERMANISE NEN UDHEHEQJEN E BIZVLARKUT
uB三:
・
1:Nё r111lm te shckullit懇
C)Nこ vitet e sh,,tedh」 etaに sheに短X
,. Nこ 5□nd te shekullit XIX.
H. LLIFTA E DY「 E BttKANIKE Eヽ こコ
『
1913 U ZHVILLUA:
1. Ndam」 et aleaё ve bal師kё dhe Turqlsё
2.Nder,iCt aleatё ve ballkantt dhe ShqIPё HSё
3.Nd「口町ドtSeⅢ Ⅲ dhe Buliganse =
12_ lTALIA FASIISTE F■ LOI StrLNIIN KUNDER SHQIPERISE:
① Mc7pr■11939
′ 2 Mc6P亘 111941
ι 3.Mc 22 qershor 1941
13. ``STATtF10RGANIIK I SHQIPЁRISE I MIRATUAR Ntt VLORE
ME 10 PRILL TE VrmT 1914 NGA KOMISIObII
NDERKONBETARI KO燎 OLLIT ES― :
① Kushttuta eparё e shtei sh゛ Ptar
2.Traktat ndё
=可
ct fO,mve politike ne Shqiped_
3. T―t ndettet sllqlpcdsこ dhe Fuqlve tё Mёdha
14 WTNDDEET E PIBLEDHIES SЁ Nf― S■工 GUSHΠT TE呻
1943 PER VAZIIDDα N E LU「EESSEPERBASttT KUNDER
FASHTZMIT DEIEPER r<RIJrrvfIhrE SHqPERTSE-ETF{reUPRISI# N
@ Ne mEnyr€tE njeaneshme nga Pa.rtia Komuniste e
Shqiperise.
NE rnenyre tE nj6enEshme nga Balli Komb€tar.
N{e marreveshje nga tE dy palEt.
^フ
一
う
0
www.e-Libraria.com
49.
ン
1-043 PER VPZHOIMINE LUFTES SE PERBASHKT_E (UNER
iii-nzur one pen xnurr'alN E sHolPRls ETNIKE u PRISHEN'
a) ne;evre le nianshme noa ganb konruniste e
shoiprb-
ul n6-mel'wt le nietraitstme nga bafi kombtar'
c) iDe marrveshie nga te dY Palet'
'127-LUFTA E TYTE PUNIKE NDERMJET AOMES OHE KATAGJEXES U
ZHYILLUA:
a) ne fillim te shek lll D'e'se re
b) ne filtm le shek ll P e se re
c) ne gjy-smen e dyte le shek ll p e'se re
128. SI-fIETl FEUOAL l-TURCEVE OSMANLI ESHTE KRUUAR:!
a) ne litiim te shek llv Fb) ne tundle sheft XIV 1l*
, "ii. irrii i"
"n.rxv €
129.KOISTATINI I MADH ME EOIKTIN E NJOHU;1-T=T,lII-ANOS
- - -=- 'rn,srreruutu
e 6HPALI-I TE BARA€IART ME RELIGJIoNET TJER^
: a) ne viliin 337
b) ne vilin 324 -cl ne vitin 313
IJO.LUfiA E OYTE BOTER9RE-AILLOI ME SULMIN
=
GJEIMANISE
. NAZSTE MBI POLgNINE
a) ne vilin 193-0
b) ne vilin 1940
sl-!e-Yi!!l!4!
isi.pntxctpalA. EXRUJES
=sHTE
KRIJUAR:
a) ne fund le shek X
b) ne rund te shet Xl
c) ne tund te shek Xll
132.KRYETARJ I KOMITEIIT -}'4AROJ7JA KOMBETARE E KOSOVES-
OE-U THEMELUA ME 1 MAJ 19-18 KA OENE:
a) Hasan Prishtina
b) Bairarh Curri
cl Hoxhe K.adri Prishtina
133.ME bEKLERATEN E KONF=RENCES SE BUJANTT PA]RASHIHEJ:
ajO. foto"a pas Oertundim te lu'les te ket stahrsin e
Republikes rE peflere le Jugosllavise
b) Oe k6sov-e 9as ,etfundmit te lulles te behet shtet i 2'w?tt'
' Ii 6l i-oi-""=J"t J.tr'nJi^it t" rt'rr" t" u"=t'x"t'"t -' st'oio"tin'
134.KAI-IFATI ARAB U KRUUA NE:
a) shekuilin vl '
b) shekulln Vll
cl shekullin Vlll
,l35,REVLILUCIONI I PNNE OCUO<ANTI< SORGJEZ NE BOTE SHPER'i-TIEU:
a) ne llolande ne lund te shek )'/l
b) ne Arlgli ne grsmer, e shek XVll
n ne France ne frrnrl te shek XVlll
1 36.i-r.ALIi FASHlsr L KAPlrcllcl
a) me I shlalo.1943
b) me 9 rnei '1945
c) me 2 gusht 1945
´
一
´
( 1
www.e-Libraria.com
50.
1.
2o
TESTI TI
Njeriu dallohetnga bota shtazore sepse:
l. Punon
(4 EshtE qenje e vet6d'rjshme shoqErore
5 V.pton nE kohe dhe haPsir€
Spinoza e shPjegon nat-'*rEn:
I . T6 ndare nga zoti'
/i>'fe identifi kuar me zotin-Panteizim
Y. rcamshueshme
IV_ReliJiOni ka domuluar ne:
1_Greqine e vieter
2. Kohen e Re
fGDヽ4ettcで ・‐ ~‐
V
δttlぶ ::鷺
tCg。
・:
2_ Kulturore
3_ Psikoio31ke
ヽ■ ogyst Kbnd ёShtこ ilozbi ~
6留:謬
3. An31ez
vII_Ne eliten shOqё rorc mund tё h勇 e:
ll■
「 a5■1こ五
2. Qdo grup njerzish
O tterё Zに 2JCdhur dhe te daJuar
www.e-Libraria.com
51.
3 )(rtt l:FTrlTF:FJ■ i=■/FTi` 1ヽ jlき ,■ 1● 11■ :1こ● :l二 ::::J■ J● ■:1.ヽ ?
Ci rJoレ adぉ hirさ にshヽ●ёnを ほ
2 A,ckョ dこShirこ にsh::oi ni de:
j. .:je k: CEshirl ie shkoj Rc de:
'
卜
'こ
FF∴ LIヽ E‐ ヽE QCFTESE E」 .IンIE iUKSES P、9Vi`lIN PR二 、しES,DO Tむ =
G[ZO FiE卜 :SHUヽ lE QE TE cメ 〔THE Tこ 、!「「 E',JANE S11「 REHu R「 IA RょED■ Eヽ ■,
!. !(cl':cre
I -;..--
/:t- ._
L:,/ N usnr_Ore
IO, KEGET E DASVIES -IAN5 PoEzI PoPULLoP.E :
O Liハ kc
F Eoikc
り Leciencare
II. ,.ATENI NJE PRiJ KETYRE vEPP-AVE.sHTE.-1.,]ToR. (S}IAII- K.AD:. P€. D:-:E
f-(Kt i.is HT I VEPR-ES: .
(t) "Ktrh,;.tto
-1. " -Aitr iruit ishi;r ve:f,.'r ''
-1. '' lialran i i barchJ-
!= AtiTCtt I PЭ
=ヽ
lЁ S・ =K二、r」 AEと (110s■os=ESHTご :一
I zer scrc"be
2 Ca、「:II Dorこ i Riし
(⊃ Jeronim De Radュ
l]DOKUル lENTIIPARI ISHQIPES St sHKR」 ARINJOHUR DEN N:三 SOT,こ s■TЁ
(」ぅ1鴻i斎[ll11111+‐ ′
3 .・ Unゴ illi i Pashkё ve.・
I= ANTROPOLOG」 lA STUD10N:
I Naぃソ「こn
⑦ N」 cdun
, EkonOm]ne
ヽ
●
一
rヽ
、
Y
www.e-Libraria.com
52.
27
16 RELlGJ10NIに ヽDCVヽUARNE:
i: koliO■ ■rc
C cre■nこ こ、′jctr
3 'lc.Jヨ │
lフ SIPAS Z卜 :Aヽ ZHヽ K RUSOS:
l ヽC■ L lind i lcsFr il● ぼniShi
2 Prishet:■ さヽonC
O EP■shO p∞ na¨ V笙 こ
IS SPiヽ OZA S SP」 EGONヽATYRごヾ:
l: te ndare ng=20【 i
つ [にCⅢ
・ミuar_こ 2.ぎ n,■ 3■ まzこ
T
3 :こ amshueshmこ
I9. NJERIU DA.LLOI'iET NC^.
'.f
T-]. 5:jT.T.ZOF.E SEPSE :
I !-e!ron ni ii'rr: Ch. h3Pas:ra
?. Punon
C) eshre q:ni: <'reiia:jsnrne sh.c.r)re
.?O ,I-.iJiSi DIiE EI{C:LSI GiATi SHI-JECINIIT T9 FENOI'IENEVE SHOQEI.CR:
:!iUA-N Piii B,iZE
l- aaslen
G/ rit3::|.tei'
l. ic:!-,4
i_″ ノ
www.e-Libraria.com
53.
3 NGA KЁT01■ l F」 AL:VETE卜 :ヽ JERI
I K、 llCri do Ajじ 言っにjuvc diso ca'こ
611t=:llifl薄」;I:ξ 翼∫1よ 。
9. iE lj.t.it.tij.--!.AD..:! i]A so-.i,t siit-t; DHUiIA-r'i )r.;,.. i.ui3i.n. ei -t
i-
A CEZON] i: pGt( res] t ..j:xE sl-ipnEgi;h i;eR.REtrgel.:r:. .
i. iitrshirrrc
?. vi'lderc
-(jrl (i(_lirii:tia.
lo. iiJEst^ PREj t)' .iRGJESH. ..l'i:{ vARCJESr.l r-:sr rli, .:i,, r:i..ilt
LlDHUii.{ (j.:. iJ[ llii 8.r._rT-r.:, DHE NE Ji lrtiF,St i t ]u!E il _..i:.::iI_i:-: r:trxir,
0111き
ゴ C゛ C::lぜ
l: 卜:iヽ==lヽ ヽ1::Jヽ :へ ヽ :
_ 1 ~Fご i■ iiti t lt:■ :it i::ド
1 ′
=ti:(il`rご :=さ
tS卜 iTこ SHKRuAR S1 0し ilET ciLA?
3 卜■:ゞ ::、 ,゛ :::il、 ,「 ぜ
「
:11ビ :1
1コ ヽじ i(DRilヽ 1lI'II E=― ヽきヽG, こ、子'R「、ヽヽlE E E・ Al_tS t卜 ::it
i Jご
「●ilinl Dc R3dュ
ら
`:lli晟
野i ml ベ
ll ヽAい l FRASH[RIisHTE AUTOR Iヽ 1:PR=SI
て
`〕
¨しuは ぜvcts―
2 Andrfc cjピ !os
3 ‐
Shqi「 こrin,ka qcl:ご 。こSi■ さご:1ビ si d。 :l bt・ 1lc【
14 PITミGORIヽ ヽL「 E KAヽ E KtlLllVt:ム R:
I hisicri:lё
るi雲:I]籠ll ll.」 ホョldに 対11枷市nё
15 KLASATJAヽ こ PARA01TURI
LSlil亀 ミ: I( :11ヽ li:'■ ::ヽ [
′
0∬ :1[?出 [世 ■ :『「
Tttli:¬ H.輌 。∝ 薇 l」 C‐ rこ 2∝ C
rre k;rpirali26:r)
κ
www.e-Libraria.com
54.
20
n,LUFTA E〕 χttBoTRORE nLLOL
a) ulo 1939
b)me 1940
C)Tne 1941 .
116 LUFTA E DYTE ILIRO ROMAR工 U Z― LLUA CATE V:lL` ■
3) ″ 9-228 P c se re
b)21'21S p e_sこ
「
c
o 168 167 P c se re
117 PRINuPATA E ARBttS ESH Ft KRIIUAR
―
‐
―
c) ne giosmcn c dytc rc shck, flv,
I I8.KUVENDI T}IE}'iELUES I UDHJES
i) E!. lS78-
b) EE 1880.
c) mc 1881.
SE PARE‐ PRIZERFヽ
「
U MBAJT
:証
:
120Bハよ口aルn I EC,けrynT TE LST VER10ヽ DHE'U R U BE:
二_
b)ne市lCnlttШ c uっtse re ~
り nC市
'C●
―
C n P ctse re
121 BASH卜3Ml■_I FRAN郵 工VE I r― UDA口 ZИIT TE F_nSHEハイ ESHTE KRUUAR
a) ne rund te_shckullit V_
り nC httd re= kunk vI
‐ )nC lndi shckunL vn
~顧
2 BASI地 MI I GttR嘔 ヽNIS卜こ N UDHFIOJEN E BIaし
'■
OT U BE
a)nc rluun t shek口 11l XLX
bヽ 口e ■tet e sb口 i●abieta te sbよ XLK
C)nC imd le ●■いコli【 XIX
l理 LυTTA E DY■ ■ BALLKANrKE E VIIErL 1913 U Z「MLLUA: :
3電:咄:苦緊v端謙l比鑑 Ⅲs ,● ndemid Serb`dhe butar=
,24 1TALlA FASHISTE FILLOI SuLVIN KUNO〔 R SHOIPERIS: ―
8ヽ me 7 p●
"1939b)me S p● 11941 _
c)22 qeeshor 19■ 1
125 STATUT1 l sHOIPRIS ‐
i MiRATUAR NE VLORE
ME 10 PRIL■ TE V:■ T 1941 NGA KOMISiONl
NDERKOMBTAR I KONTROし L[MlT ES■ TE:
shq:01を 」
b)!rakat iぅ derrnlet ,o‐ve pcillke te sh口 ipris
C)trakat nderT■ ,et Shqip● s dhe "Q■ e te me`ha
126 VENDlMET E MBLEDH」 AS SE MUKJES TE CuSHTIT TE VITIT
www.e-Libraria.com
55.
■
′
■
1
′
i
′
cl konrerencen epaq
"p昴
5
105 MARSHALL ll10.KOMAMDANT : uSms JuGOSI:ム VE.DEKRET01
D N MBI VENDOコ 嘔N E ADMIMSTRATES US前 鳳 KEヽ■
KOSOV,ME DATEヽ
つ me 19 tor l'■
b)me■ shkuH l 5_
c)ne 15 mal l"5
106ROMA u SHκ `TRRUA DHE U PUSIrTLIA NGA BARBAR_FT
3)ne Vlun■o
り ne Vliin 395
a ne■ ●n4フ 6
107KハliFA■ ARAB 3HTE KRコ UAR
a) rE shckullin V.
.-b) hc sllckullia. vL
c) oc sbeliullin. ]/Itr-
IO8.KISHA }QISTTER DETI}.IITI1SHT U NDA NE KISHE KATOLC{E
PERENDIMORE DHE }d, NSHEN ORTODOKSE LINDORE.
.) nc vi(in lO5{.
'b) nc virb 1204.
c) nc vilin 1453-
IOS,DEKII.X,ATA MBI PAV,A.R.SIN. E S}iAA.". ii }"IIRITU.A }IE KON'bRTSIN
E HLADEIFIS
al ne Vidn 1791
bヽ ne ttn■ 776 - ‐ ‐
C)"V■ ● 1,87
I IO.P.ASIIALLEIfU I J.EMry-ES I DREJTUAR NGA ALI PASHE TEPELENA
KA EGZISTU^R,.
2) rE gD6rr,t'| c parE rc slEk. )avm.
b) n. givocE a dvtc. r€ sbck. Xa-IIL . -
=c) Dc frrd lc sbck- )O/m drc DG fUliE-rc shcll XDg
-=-III.NE KONGRESIN E DURRSTT TE 25, DHJETOBJT,IgIs KBYET.AR I-
NE.QEVERIE TE PERKOHSHME U ZGIODH,.
a) O.rrhrE'.Daha p.rEr.ri.
b) sylcjEa ddvid.
c) aDdi bej . ropE i.
I I2.KONFEFENC{ E BUJA}'IT .g CILA U MBAJT ME 5i DHJETOR TE- TE VTI.IT 1943 DHE I E 2 J.A.}.IUAR I9'.1 K A QENE-.
a) koflfcrcnc c tc giitE pz4iyc Chc forcavc polirik sbq+r2rc r. tosov.s-
b) konfcrcrE c rrcgrillr c pards komuDilc pcr kcsovcn dhc nzJsh t. dukagiiDr.
c) kopfcreuc th.jhcluse . kshillir a;titashi! t€qliriE t kombt2r p.r kosovcn dbc
rrafth tc dukagiitril
I IJ.SHTETET E PAR{ FEUD^LE TE QU.{ITIJL. MBRET.II IARBARE U
IRUUAIV.
a) pe fu-Ed te shck- v dbc pc Fjim rc sh& vI.
b) nc fillin t shck- vlt.
c) nc filtim rc shctc !'IIl
II4.RE'-'U-UCIOM I LAVDiSFiEY NTE TE CI:-IN NE ANGLI
- PERFUNDIMISHT U VE^'DOS MONARXI.{ KTSHTETUSE
a) me 1679.
5l ot 1688-
一
.
・ 一一
・ 一・
www.e-Libraria.com
βグ
i-_ dr.jti kushletresci slL r,.{-ve nbEshtei:t ne aktet juridike td shkruara_
i.a,knrssishi i'iJ ircr:::a iiush:etuese te kcdifiklra.3 nE triist'Jnil,.- Kush(eluia.
BazE e rregullirnitjuridik te kaiij vendi Esh tC .ifuirle r u,a e yilii !787 e cila it:|ri ne
tirqi njd vit rire vone e ratitikuar nsa 2/5 e njEsi,re federale.
Burim tretEr i se drejtes kushteiuesejane yendimet e Q7,trles S q;reme dhe gykatave
rjera federative,Jhe njEsive flederale.
8uパ nl jc【erj`nc edhc dζ a Iゴ e qe intterFο″grasI・ 0も a vcndirrc,こ κヮど
`″
′″J
bal■ es i pushtctit ekzckutiv .、
■6υりR卜■■rF SE DRIS■ヽ XyS″rFr」こ駆 7F F、s
Edhc pse BRSS eshに shperbё 口ёν屁′J991,Cshtc e udhos qe tl permendirn bin∴et
kushietuese te saJ _
男勝:■:L請1惧篤:ξ糀ま壽li認濡懲
dlC`麟″″"Rク″bttα う´
葬I犠:I離tttfぷ:励
″ツだ7‐
ずT:′
言■‐イ
KИPrrσι五′′″
κιs″rFrd■ASI′ Fryυ初 〃raPο〃 EK′ 島7π″ r
IRE♪VDESIAF X3SttErり電 S
・ヽ:veli i respcktintt te kushictttcs eshに
,asqyre e demokracisC tc■C PoPむli l
Per rendё sine e kushtctutos kane punuar n」 ёplclade c tё rc iendimttresh duke nllu番
nga P/2`α ″ιИrttο ′2′;″α″たソσム∬οbsi Rだら
'6Lc/ど
r∫ο′=ら 4
2κ1/PIIMIFFυS″rErυIES
繰繕》Ilil[聾l[草II撃飾 ‖iポi愕:ξ
‐
bⅢm
i:
a71 Fο ″ α′
み ″α
`″
あ′
り Pο″凛
一
´
・一
,
〓
●
一
一一
一
卜
十
一
i
・
'
「=じ
i器・
il
ヤ
■
,
一
ユ
=it.
―
www.e-Libraria.com
66.
り rfrc●r■
勒 11乱[ξIT群北11[fl』f帽せ1lll::‖I]邸:1:1lTl:[::L:Lfuqi
″凛bj″」
`′
'1
)te
rences sc no‖ ‖ave koshtctuese
Ⅳe kushtctueSC ne rapOrt me no‖ nat gera
llttnten:語 献。「。rogani perfaqes∝ s osc orgmii ttettur Vdem per kete
lil:1∫ lushtettles AJomundCmlratohetedhepcrmCSlefercndumltkuvjCnne
樵耀稿およ脈選嵩b轟
,di ‐
sbi荀。he qtte se J● uk ka kuShtettte
l kater mendimc:
7●″ぐ'Sヴ
勧″彎ο
`む
ヤrrfrlgル
ぇ
sだ c〃αソ
`CaA2ο
F
"″
0″ψ
`″
″εこr dhε
`″
′ar.・/it麒冽ζ″rm″″aざ転ヽ1●″ご
解脱′艤 懲 鰍 Fr__
klaracおn td prokhmuar sdCmnヽ ht qё
lin c pttShtetlt politit
rarrェ gツ
・・ 5カ ル
熙柵 鷲轟l_1
■tetit politik ~
‐
‐lM‐鯰評壼77暉 =り‐[κお力′│`
`∫
″″r″ara
リーκ
`力
た議
`α
力 ′′Srl`″ α′
り‐Ktthセ
`″
r′ 々οd晏 α′α
り‐X S方
`g`″
f ノο
`′
たοどう「1 ara
一″妻懲躊f乱″
オ棚蹴:惚鵬ザi筋鶴島ぬ
ま像i::11lf]1lα
り仙
電‖
″
解
r需
燿
"Iλ
′″″
一ヨ
,
一一一
一一ド一
一
・
,
ヤ
ヽ一
一
7
一
一
■
,
・
・
www.e-Libraria.com
67.
3ψ
:臨驚Iょ
事町7疑事幽:撃:聾i、常1寵電訴 ご
億 瀾留 ご¨二in c鰤∝呼stt d■ me「∝ 晰Jこ A¨∝お●`he
i e forte osc e buに janef θ
`α
″ Cri g
りer liC」 e tё rё ndom【a,oSC Slpas i
iderο力″ 女パカ″
`
だol懃 :.
tet ne sH_β И e me pasedhe nё Frα ″ε′
Tcoria mbi kuShtCtutat c buta sC Pari paraqitet nё
′′g/′
」_3 rFORI MB■κ1/SrrErtll物
「
REИ五島 FIKπ ンη Rι4ι O― PR OσR Z4■κE
D″どPROGMiイ OROつEκL4ん4π ンτ
K`″セ′′αr`α 々kOnsderohen at6 kushtctu● qe shprehin gcn● en c■ もluese rat ne
l朋:L″ ル″rソ
`kon,d∝
ohen■ ok hatlli翼
:ll龍:rtを驚!Iifec
もhchin」cndJCn ek2iStuCSe dhe u shこ rbeJne
2謝霧li賜器肌″″′.Ie ao bttduat dは Shpr h劇籠h
蝋 L撚騨棋僣猟滞撫器l∬ 」群γl i
tanisnme ・
Mё ie prcfcruarajan,ゝ PShtetutat rcalC
F/Eπ r_F_Fκ 」S″rttr/rES
Kushtenna ёshに ′u助 `口
ο′οァi可 ёVendi Mc kushtCtutё Catohct Or.・ α″
'ル
ビ
〕続縣獅驚鰐l職]聯静増聾講1菖∬if
iもeshtetet i tere rendijuridik i nJё Shied
Sё :rcti kushtetuta ka vctin e atrlr〃 ′οフο″ιit
se katё れ,para,le[Si trr′ rogrα ヵけο「0-″ι″fα 7r7 ソ
5PERM3/ノ r5A E rys〃 rEro7Es
:it:Tttll翡翼鳥覇:li鞣1棚‖「1准埋驚よ霧等富「
'
rrcgulloJe rre kushtetur
S用てRし
'4え
イ
声
一
ヽ一
i
t
千
一
ザ
■
〓
¨!
一
:Ⅲ ,
=
・一
L
.・
一
・
¨一
一
、¨
I
・
一
www.e-Libraria.com
68.
譜脱 胤蹴lぶ
r思
需I競リガ
"席
けer約
`中Й″2■′″:
1/●S rr/1′Herc`gOツ 腸
`5,′
′ο″
,oa Marriveshia e Deitonit 1996'
frllffi;;ffi;iiie ane re oreltat e njeriut.dhe shtetasit
' .P:l*,nli'
nga kjo ka
ts..; K urhrituta e sH.B.A- 17EZ pir atsye-se eshtc bErd skllavErlmi i njerdrve, ku pas
[';i'ti#;;Jr]"i,," "'"
r a'""''" tlamente ktsh.uat kesaj teshtie'
i, gjith; rrti".iat PirmbajnE disPozita kushtuar pasfit etit shkEr0r'
1等
緞鍾鮮戦術研Z第翼濃″″競昴響
″″Ⅲ′Pyesα ″OrJ● ″ル●
■th hシle,Parahyり e,parathenie
nd4に nga pJe平 lorrnatwe e SaJ
bm● te parimcVe lhemerore ap。
lll″ _
:″ ′′″ Sカ セ
`″
イ′∫
eambula eshtё だ″´S'10π rfr″ θ″ dhc
nuk esh:ビ e ndirc nl nene
α 鰍 乱 燎 て継 1甜 じk¨hm江 .面口ma■P■ 口 。hdΨttp`htave
翻 鮮 鱗 }』Ri棄電為需 W繊
だ
Ff:I∬IJ:ょ
《富:潔隼艦 :習 電恐l淵熟∬ 婦黒モttenevmttMも
__,hё nuar siPas nentVe me _
¨
■
・
一
一
・
・
・
■
〓
3
●
一
t
dhe ushtrinE-
7. fuIIRATTMI I KUSHTETUTES
t'i;;;;'l;i,;.;" thuh"r." t*htiiIrta dthet te jet€ prod ttkt i sov'lanitetit
pi,ipritor, i cili duhei tE projektojE dhc miratojc kushtetutcn'
- .
ftTpJ,ita, kustrtetueie janc c njohura tre iorma t€ miratimit t€ kushtetut€s Per oga
aspekii isovranitetit popLrllor, atojanE t .
ol- !/litutir:1i i dreitepidreitZ 4n PoPu!li piirnes telerendurftt
ij. itrtnti-rrga'oit e orgtnit 1ku'nndil) kushtetuNenEs
- - -
i. i;rrt-i ^g, 1,,a
e o.rlanil tE rEndomtc (qjbtotiv) pcrfaqcsues'
S. MENYRA E NDRYSHIMITTEKUSHTETUTES .. -.
i"r".arirt i"g" qe"drimi i teotise tridicionale liberale mbi " pandrys.hueshmErinE e
'rir"ir
rnor;ururnpt,,//lrA ", mbizoteron ideja e ndryshueshrnerisE se kushtetut€s'
tt
,o
www.e-Libraria.com
69.
5`
~■
ヽヽ■κFF~rmL:・ h‖ rmP島 ,ith),ili thJ皇 虚ェェム上ュ●ユna五ェコ
=駆=望
塾:mi ____
:1.・ Lう :d已 :lCial
:、 ミti rendeSthこ '
pご「ruaJjen c pavares sc lshに ''I″ ダ′″ル ″pe「 bashkim計 l e lly「 e
.=ル′池′だalC● ёShle cmこ uar γrた
マ
`e rο
弓セたrarc_・
″‐″所′α″
'c`ω
ゲ
罵∬II誓:γri段 ィ魚f懺撃7チξ/ξ施側ふにzbat市 こに"力
″″
囃質驀∬∬革彙i二:11:軍II[敵iIIIe_
│:翼誌1青 髪競憮蹴 競λ模iュ
l茸1惧∬じ二 t l
l認 ]茅軍得メリ解 捌悧:』豊
=a,
´ .
,s″ん42frFお AttИrr TEF3mrFr工A/F rES″κRr//ル
D`a mCndoJ口こse no 2batimin e kushtctutave te shkruaF ne/″ ″ ′″ンレ:ο ″
`kant
ndよ uar mendimtaret e勁 ´たχ租 ■、Jlas t CiにVC no「mat duhet formuluモ nC ´
dokumChtte shk『 Чarれrs力 ″
`″ `′
dhe aJo te traJtOhCt J Xο ●″″′∫々οl″ο″ por
brmimil e、 Ⅲり1 ■ ~ = !1 ‐
Faktor JetO「 。ζhte edhe qaresia c sa」 te cnё 口nuk kane mundur ra sigcroJne n。 「mat
kushictuese 2ako口ore
「
よ :。 剌 eter eshte nJohJa me c lchtc c shteiasve me tc dreJtarc tyrc
rr PFRIDDI窟■rZ″4LD限燿Tκ」SHπ73SⅣεBOfr
Proccsi 1 2hVillimit kushtettlcs ndahCt ne【 rc pCriudha:
り
∼
撃/1″ ′ピ
`お
力
`1
ィ″却レ7″ ″σ」α′′S力
`■
″〃′rχⅨ
り
'瞬
′ζ■中 S'′ Par′ ′力′セDyr′ Bο ′″ο′
`
り′
`ι
′r/rお sど み ″Bο′″ο″
・
¨
´ン
・
一一,
こ一
一一
ノZ″ /1ZZ″7rr κ3鏃 rETυrEsfvE β02‐E ⅣC4 FυⅣDIIS″EFaこ″ rχ′m
p″E GJA■ES″EκυLロワ 朋
GJalc s力
`′
χ′「 si「 ezunatl prOccseve demohtke n」 こvarg rndesh monark`te
absolute,shnd,ohen rlt honarki kushtetuesc he Fソ FoPa
Ne kete pedQde nさ kOn,ulentin e4ルルおЛXiren kЧ shttutat c pれ sl iShin l. 、.
ιあ´ふ48薔■ptt′αコヴリ
'″
・
・eS ν〃′οル
`た
みc″′′
`お
′Ktth″ ′″ g _
′″α4め′などo為αた′Z/1′ げο′カフο″おa
KetuJane miratuar kushtemtat ne vcndct ku eshtё kり cr revolucion,te cHat
朧
『
出]鸞 濾累
if鼈 椰 踵 a血轟
nga lTlbred ne"pulL kOmb apo shict,に 」lhe permbづ nё d`pO五●perに drtttat dhc
Ii計 にe●c百 ut dhe shtetaslt,etJ
lξ :憩I:亀ti[I漕 FIッ:lダiparaqlt lcrmi″
∫
∵∵
′″″′fra″ dlenё vendetsllarC'dhC r,
KuShtclコ ta teた ndesthme tё kё saJ pe百 odc janё f二、B AsO,F″ ″cと,BCiゴiκど■
ジrッ icres
::=ヽ
´
一
,
ヽ・
13
www.e-Libraria.com
70.
:縣繹 壻濯KXF,色fli協席亀:留帯1』霜」
=導
繊″
酬 路静認 器 P基
ar me 26 α
"
漁
"ο
′]`2,prtt te dね Ve 2ィ
榊構撒鮒IttFhl菊
ョpublkan i bazuar ne pl面 min e ndales Se
:雅#:lmily!IHil雷発電rぁらkunosmkuにne可 巧ei n。 5hPⅢe
鵞饉髪醍垂盤善抵轟島簾畿∬無静義llち「二ッo`′
′
1‐
―S ″″ Sl dhOme c tteSIVe fed,ralC,ku senatoret zゴ
edhCh Jpas lariml″ 巧 ′″ お f
i艦詔憔i111桑鍮燻燻 漱糖譲酔
正
trongrestL
- iJigi"giE.ia
",ij
esht€ e orientuar xga elektorati e jo nga organi'legiislativ'
. - -h;'rE. i ^,'<hrptit
q;vodsor esh6 Gikata Supreme e SH'BA-ve- Ajo mbron
' I Lr=rv=rve'lq '
iikara suoreme e sH''Bl-va Ajo'mbron
kぃ htetutshil:″ iё ivle高。「paJ"こ ζhmodnぎ ellョ eVC dhe akteve tc tJera me
KongresiL
KushtitutCn. .:t .. -- --' Kishtititit e SH.iR-,4-ve shquhei p€r'nga rac'ronaliieti i saj. P€rpoi preambuld5 shum€
i!'rf,['r41e;; alo ta edtl" p;.sin no'motiie prej shtatd nenesh dhe PEt k€tE shkak kjo
pJ"qo id=ii.1r,n" me iJ vogel ne bote'
ki" i*ia*" edhe pse xhtJ mbEshtetur ne scvraniletin popullor dhe'te drejten
iq,-*; "r" "*
ka pasur asnj€ dispozitc p€rsa i Perket lirive dhe-te drejtavc le
,;"il"t q;hi pse eshtf miratuar-D Clnf,o!'-4!ifl'g'!:i!i!h-'ryff-ll! -bj !':!E
ihe tE tlreila njcttire ft Xhq{ersoniL
.ffuvendir, Ktlshtet
"s
qe
"
t-e rnitotuar ktshtetut'n e kanE P€rb€rg -'i 55 fnPncier' .
;ot;iir,nd*t t, ,*Siar ,,obosh dhe skllaiopronor " pohon.Ch' Biord' i
llE virin lTg l miratohen edhe,l0g mcndamente qE rani te uulne me liritE dhe td
oi,;,"i1
";.ririorr".rh,.,.ri,
a*ba.h'etura ne dy dekl?ratai e mEParshme'
fjJ [utti'"*,e ashte i forte P€r arsve tE PandryshueshmerisE
se saj'
':E dreitu kushiatuese pozitive amerikane gjinda e shkrusr ni vendimd e Gjykdes
Supre.tte, e io vele,n nE tekstin z Kushtetulzs "'
K[kushtetute Eshtd miratrrar nga,(a vend.i ]Cushiilu'es P:fei'i-L4 shtr'tor tE vilit l79I
nEn ndikimin e aristokraciie dheZfiiro ndinEve' '
il;;';il; ;;rt.; ko,ni.*iti ,t tlttemit monarkist dhe Parimit td sovrtu'ritetit
popullor-
Kjo ka qene kushtetuh e pare e s hktuar tE Evropi' ku ne pjesen normative ka caktuar
organizin-in e shtetit te ri duke u mbEshtetrrr nE disa parime si9 iana : sovronileti
14
www.e-Libraria.com
71.
¨
■
■
・
.
∵
■
■
1翼7,■∫3撃if究:じよ7:為蜂〃lγ
=lfi卿薦
1~
′″ι,ど 了デら,′
′5'`ピ ′ι″ダ9σSοr う
`∫
0ん ピ
``И
ソたaf ソι
「
″∫7j`σ
`:イ
″
`Fraπ
ccs´ ツ′r″ J,91 ka qenё nd i」 qi rdcfi nё gusht teソ″′′fア 9_2 kti tshtё
ヽはヽ「だndilar nga mbrc
′■κσS″ r_Frυλ4 F Fル ′√CES E/r/‐7rf″」「 ε′イθrV■4′ヽ′4RIη‐
ヽどお kuSh【 e【 ute e mird:。 i Kuvcndi卜G″ ν
`″
′ワ iこJedhur pё rmes 2ヨ Cdtte'C iC
d「 │ゆこflr可 ュ に per」 i山 Shrrc_Pas mialm k nga鷺
`ソ
″ こ aこ C Vertoi popLlii
,ど
rnies reた rcnduinll
ヽ″ρきrmbaJjen e saJ kane ndikuar Jaめ b′ ″ι krahu ilTaJte i bo[」 c2ise Se nlぃ mc. ,
prand可 ●市etSi r sル
``r```α
e′│たοう読ど´ι ‐.
Ndikimi SaJ ka qene」ate dhC pas R`ν O`17cあ ″′rノ,′ Fgセ ッ″″」Sイ S,ku vJen nё
shpFC"e mCndimi pol面kiR″
"∫
ο∫Hdlur mc sovranitcrt poPu‖ Or dhe′
′
ソ
``′
′′α所 ど
′こφ ′″Sル Cr.l"
、1じ katё にushi試 ute pё「 hereに pare nl Frarlc′ zba[ohet sistemi rep」 b kan f
Pushに ■n ekな km市 c b ushruarttup l pottem i KonvenJ■ ゃカセ′
'S/1P3■ F .
乱鷺 詰ta pさ「mhnttcai3:Lnま しパLttesёin。「m面veに ema柚 ″ζ″И″
子
力fs/1′ c :ζゞ'′
η″ノ′]`bα π」_2イ ″ど″
`
′4κ 17S″7Frυん4 E βEzGJIK磁 万 レ7″rノ ∂J」
Pё rmcs sa」 rrcgul∫ 。hёt mOdett monarttk kushtctues parlamentar Sipas saJ itご rc
pushlcti dei nga pOpu‖ i
Pushtcd shtctё「Ori mbeshtctur ne parlmin e ndales sこ pushtedt n,ahei ne ale:
Q- Legjislativ
h). Ekzek uliv
c). Gjyqcsot
Pwhletin legjiskttiv e ushtrojnd sE bashku organi perFaqesues dy dhomesh'dhe
nlbreti.
Pushtetih ekzek tiv e ushron mbreti nepEinrjet ministlave qe iemdrton yete
.Pqshtetin gjyqEor e ushtrojnE giykaht.
Kjo kushten-rt€ luan rol edhe nE procesin e ndarjes sd gushtetit politik.
iv.le ndryshimet e -Ifr LshtetfiCs sC yitit 1970, Belgjika ndahet oe kater regiione .
tu)- Freng
b). Gjerman
c). Holaadez ,. ': -t
tl). Bru'kseli si regjion tly gjuh4sor:. , ' .
KEiu p(nojnd dy4rupe t€ ndara gruhesore si airezg ashtrt edhe ai holEndes,ahi r.jEtl
pre; tyre te jete i pakEnagur rr,e 2R e volave fr|und fa bllokoj nxjerrjen e ligjit ng5 ana
e PorlamentiL
l,5.KUSHTETUTA E ZWCRES E YITIT 1374
Siiias saj, Zvicra organDohet si shtet feCcratiy rne glemente centralist€.
Kjb verehet nga pre ambula e KushleiuEs ku thlfiet .' " Konferierula zvicercne e
miraloh keie k shtelute fedefilive me clzshi! qi ti lorct)ji bashkim-n e ariiitrdve te
kbnferlerotEs, t't ruoj rlheforcoje unitetin,fcrctn dhe nderin e korubit zvicerai "
Teksti nornrativ perbehet prej 173 neie die ndahel ne lre p1ese :
tt). Dispoliui e pirglitirshme
h). Ory nu j,llerat;ve
●● =
一フ
一
¨
www.e-Libraria.com
72.
露鮮彙驚liご響tyttlξttI罵り琳ふ不I裏
l(a aa uarPrejs^(rrr c i4J.
'i*nt"ruti
e-S&SS ka qene ne fuqi deri nE vilin 1977 kr eshE z'vendesuar me
K u s hl et ut i n e Br sih ni ev iL
iii" rr.ili.t,e t" ,itne .cenraliste dhe pi'ioritct i ka dhanun ?arritc e jo sundimit tc
popullir'
」Z″レ7ZZttII″ ″rEfJIESハ EBθ π P/_SIび 月 ■SSE DI1/rf
郷:鶏PTIIttI]lilttil寝 量管滉lMll駐榔iがihm
‖撤撫 誡躙 譜乱黎 ギ挙i事 協謙Ⅷ 》
置::{薔〔ぷ富ζi:l beralc dem9貯 a・
ヽ
111)│:::署
:11讐:屋111lЛI::int'「l
鸞鷺∫ 艦:__‐1■ 6カ ″′″frf ιfrarf5ど
`ソ
″″f9イ 8
_κ嘔
=■
J′ ″
`"´
rrイなど
`ソ
″″」9イ 9
-X"5″
`/ `α
´F/α● ,ご ″ 1958
:棚ZI":遮窯 腹 蘭ル
"
■■XυS〃π r工AE ttA■■SEEン7rrr f,イ 8
Ёζhtc m十 atuar pas hgadhn」 imitte fOrcave demOttaj睦 mbi fShizmin ne■ ″二 AJo u
賛緊:』
=壼
鋼l翼鵬 写‖器織棚 肥雛提ぉ器猫i逸
ん
`/2rι
′とた ″:晨
″cM 0イ レit Suprhnol
《招霊鷺g二1ふ 話ぃふ111,tLttbttr¨ ∞da品:面
話ld熊
‐
an"ル J org銀 1」 おhuv te perberc PreJ
eZ」edhte cdhe″ フ2ra′ 勧″R9″メkも,
′ を,
二hdと 高 ■79`α″″Rク′brfIゐ kryeson
曖″
`所
,te kthlё ‖ゴin ne rthqynin dhc te
理欝:I営鵡Ⅲ追Wi繁富漱鮨∵腑驚譜1器記官胤iT籠
濡ん雰21=[嶋紺:緊距二譜[胤F"則
面am ttaX″ ″
一,
■
一
,
r
・
`
Ⅲ
ti
等
17
www.e-Libraria.com
73.
Sτ
ate (ihe ,
1惚:'憲,F事事ギギIギ帯1与
hiallp:1:」
rif
[i壼i李嘘i:謂F∬よ緊胤ま諸樵i蝋よi∫l写‖1簾鼻『 7市
ギ籠で常LllJ」設;JttXl〔鷲L鷲穐aが siり α″riR″ ″b″たおρどr烈 ざ
綿l∫乱て∬T撃憲驚鳳」織胤ギ需部副謝乳
j凛よ黒 「:色W機鶏lttLぱ
=:SQ:瀞
脇
'」
i】ImЫ
dけd
梃鯛蹴ξ譴:lft應Iモ1:よillttI=鳳n me劇 面m釘am mcお
"征
e
蠅Wl篇::』 驚明需鸞漱:3∫螺:i鱗鵬[熙
=k轟Fダ:冤 :1lλё「bё hetnga dy dhoma r′ ィ″″ん″b″αr dカ パ´″α五
―(ィ ソ′″石ん ″ba″ ′z」 edhet dreJtperdrlt me tnandat,″ αr SIP^panm■ ″
″′
″′∫F
`d/1ο
′′´げご″ψ″′″″mc numこ「zゴ edhё ζ
`h pr可
2`θθみISθ θθ″
―Sこ ″″型Jcdhet ne mё nソre te tclthOrte
Pa力:所を方″ka te dr● tこ にautoHzoJё 2gッe″″どper te rresulhar disa 9ё shuC nga
F:sheveprim i teョ lSlativ ―
0「gan pむ r mbroJlen C kushtctutshmё r`ё ettte rぉ ん″′F`6れたr44
コイκじSH‐ rυr′ f r77vES E′n■rr,∂フ
,ο eShte nJcra ndё r kushtetutat c mbctura te vcndcve socianste■ 1″at・Jat
revoluc10n■ ka miratua「
″Kハル″ ●1な 0″ご″″
`″
″′ジイレノ95■ ndersa pas,ltimit
器器 」鍬 譜鰍 l篤∬
『
羅lkstn normal V P可 助 ふ
=
prcambula ёshに shulnこ c」 ate,ku nё tё
PaSqyrohet historiaH i lα ″おpreJッ ″″I∂ イa
pOInby,a c tudJttml ne宙 百n′ 夕〃 f″ ど″′力ご
`〃
′″ga S ″′●づ θπこ
Ne prearnbu10■ Lct pcr Fiπ ′″shtctsoCialist shumё nacional dhe ncvoJen C luies
kundor rlacionalLmitdhc shovcnizmit''力 α″ ′'
約。eShie lij thefhelo「 iζ hlcttt dhc ka fuqi ma te lnejuridike
町CSa nOrmarvc ndahct nこ katё r kapl■ :
―Pα 戸′″′″ /rご r″″″5カ
`―ル ″グa″ル″″′οr″ rJlθ ″り ぁ1′′
`S力
′g``ツピ
´S″ ιιtt r ″αο∫′″ご″r
―■″ウο′´′ピ∫力rピ′″
ヽ ■ =
‐
キjニ
一
´
一
,
¨¨
マ lt
i‐
i:
:1「
=・■■■、
www.e-Libraria.com
イθ
「 `′
∫
't`
i■アLr κθ、IRθιι/rp″f7FJゾ麒θ′■5■SSf
f」∫〃7frυrSH=ガERISf
離
「
熱 i笛 螺 聾 Ittl撚 ii蝋 :Iギ
К
kuShtCtt[taVe tO forta
ヽuShtCtutshmena ё,hte re2ultar i garanO「 itj口 T:dik le l■ ive dhc:e dreJlaVeに Ⅲe‐ lut
tlhc l sい 」kttllts Federa面 vctご sh{e[1,
ヽさtCD打Jё kuζ hte[uese krahasucse na paraqれ ,n tt sisに mc:こ kontrOllに : ngd ana c
Or=コ n:tle」lSlaⅢ V.nga ana e。「ganiti vecante kushietues ose pollik dhe nga ana e
」「
k嵐 tave
i,] KONTROLLI DEE MBROJTJA E K(JSETETATSHii'IER]SE h-GA ATi,4 E
ORGANIT LEGJISUTIY
liipas di:a reoricientave, vetam organi leglislativ eshle kompttent ta YlEresoje
piittleshmerlneeligJiltEvetdmekushte[utefl..'...
figa ky nren{im, teoria krahasllese ka konsiiokiuar siikmiir e kontrollit te
kushretutshm€iisE sE ligieve nga ana e organii [egiislativ.
. Ky sLicm eshie karaktcis:ikc per vcndet me kushtenile te bute dhejOte qarre,si nё
ve1ldct soCiaaliste ・ ‐ .
Kuζ htetutat c buta te tyre nuk(anё qcne lc interesuarapar kushtetulshmerlne si paHm
po11lk dhc ju門 dik Ato nlk tl kane kushtuar kt」des te dreJtave dhC l :ve te nJcrlut dhc
shte:asit
Ne vcndct socialiste mc strukturc fcdcratl・ /c,Organile」 iSlativ vctem ka li」 osuar″
′r″ οιル7′ ′″e ottank ckzckujvに haniar● ёbaze te dckrctcve t udheheqesve tё
lartご pa"iak
Ne● sicmet e lHa palmi l unleittё shtent ka sherbyersi mburoJご kilndtr 9d9 rome
ic kOntrdllit tё kushletu`hmё isさ jashiё hierarkLё le organcvc mこ te larta lelpushtCtl
Nsa●。qё thame mundに perfund● me sc ne vcndets∝ ●llste nuk M eし たt,ar attё
ronne c kontrollitに kushtctuも hme● se sё ‖」eve,e as nga ana e oryn■ にゴヽla6γ
Pas bぬ ktiも ёゞse J、 にm l sOcね l`tnga keЮ vcn`e,こShに zbamaF●stchi l kontro‖ 置
dhd i mbroJJcS SC kushtetu,hmёFISe nga ana cij,、 ataγ cトロShtetlcsc・ SCpSe,ane
nliratuar kushietutat c forta ‐
」2 κONTROι ιI〕質 ЛイBRO′E5AEκじSETErυ■siηィERISEI√ C4/ハ%E
OR6月 ′│ソ r rE/2-c4♂ √五こiraSETErェsθsEPOIr2κ
【Ir驚鶴選冨‖よ翼jeI量
曜ik。 はmindm mレ。りenCkushtdishiё ハ史c
usht「 On nJc organ i posa9em kuShtttlcs osC pOlitik,JaShtC parlamcntit,qeν eisё dhe
organeve jyqこ sore
Ky s stcm eshに paraqilt r nё shcku‖ nχン7刀1■ёfOrme e tiiに ka qen0 1 C● ″
`ο
″″
nё P′ ■、■■ναηf″ Лリユ′ ―ve,icHi ka p^ur pこ「 角nksion mbro」 りen e[ntcgrltctに に
kushに 〔uFe,
Qate Rι ソοJ″ c′0"′
`"ご
F′ ′″εζ
'ど
ν″ル ノ″ 」 hasin fO「 me tё pOs■ mC tC kOntoi"t dhe
mb「oJ」 es sc kushlettrshmerも ё,ku u proPozua″ 力″′α′nィσ′ヵ′κο″う″″
`″
si
gaに nci c shtetFsve pё r mos shkejcn c:ё dre」 tavこ JhC lirivc lCe tyre ng ana c organ"
lCゴ
`a'V dhe qeveasl
.
●
■
■
■
7
¨
L
.■ ■
i==
│■
す ■'
〓
i
三
,
〓
■
一一一一〓
23
Rrsf
¨一・、
一一
¨一一一.
¨
;
・■
ヽ
■
¨
ヽ
www.e-Libraria.com
78.
Ⅷ翼囁翼器:』讐]:だIII
彙朧 1渕
糧 ′
鷹
%・m折
・ 嵩瓶肥 躍 乱鵠鳳。歳
"
oarlalrenti'
iliilr,iii ,si*an problemet mes prrshtetit legjislativ dl"
ilij."llll:""i'
,.i.l,i/Ii oerbEhet prej 9 anEureve, Lhe zgjedhen njE herc ne nentE-vjet A'netaF5t i
:l:#:;:;;;:;;i;;;,i,ii ittix'v*"'i Kuve;d Kombtitur (3) dhe lovet'lti i
ti;:i,'ii,!'i;ro*,r*
nd Frcnce.ushtonkontrollin e kustrtetutshmerisc te akt€ve t€'
P rhmenrit,konllotton neg,rrs,n. . zgl edhjes.sE Kryenrit tE Repfiliki konirollon
,resuflsing e rcferendumit, shPall reztrltatet e tll'
'Ji."a"
"i""n"rr,r
dhe mbrojtjes se kushtetu*hrnerisE nga ana e organit tE Posagem €
;:;ini;;;;;;, hteiurzn i)tsierbE nzform€ tE {Eshitti! Itushtetues'
1.3. SISTEMI I KOII-TRALLIT DEE I MBROJTIES GJYQESORE iE
.
KUSHTETUT!HMENSE
'i.i'ioiinwu DHE MERoriiA E KasHrErursHMEP'ISE NCA ANA E
・ 聯 鮒 辮 雖 卿 翡∬器 鯰 =″
連[i催軽量Iぷ鶏鳥lei寵1
:鴛 [雪haveriegv晰」ne ttB'kl
i:IRll11:]晶 lご籠llll:え 離TIFre
驚讐ξ裔簡然 ムMc鵬`:
i婁
如ndamendedTakthm:Fね C
轟メロJv cshに kuflZЧ γme dヽP J・ te
;潔醤穏 :議品盤鵠鳴階:l席:l省首:穐ξttFξ就:柵ie
.ξ 僕 縄 孫 ¨r fcdcttVに
"鳳
負晨 お∞n tt bazeに あ ■二 たψ ″″ ル
κ′
`た
セ
`
′あ
`ゼ
SI B/‐ ソ
`
yЯせ急』篤 』爾Tttl聟:棚滞 F罷 路W賀L` 肌 n
,
宥
‐1
●
〓
事
,
■
i〓
vctё m S″ 72″ri
鞘路
S7″
籐郡請青棚 ヵ■星ッタ漱
t洲
鳳脚 撃
隔k
24
・■
〓
ヽ
・ヽ
一
・¨
,
・
・
一
一ヽ
,
一
ヽ
"
■■:iIず 」二==II=■'■ ■ ,■ ■1■ 三 twww.e-Libraria.com
79.
イグ
g jyktt!,t )1,:rtt!c
Sr'pusir ter hre i ii,i:rr-i i Ft:i,:ntil.';, ii Ltvt:t: t, i endos iid h ur rr'e kc i'; fl iktin iie5 orgirne.''J
I'e,idrative, Gjl k a ! is Fed er eii ve d h e F ii s lt il I lt Federft ! iv.
I-J.2. I(ONT,OLLI DTIE MBR.OJTJA E KUSHTETUTSHMER ISE NG.4 AIV E
GJ YICATA VE K USIITETUESE
Gjykta KlLshleluese si " mboiEse e ktrsl eluliis " Pet he(a td ParE peiraiiirei ne -44sr'i
;nr Kusl ekiilr; e vitin 1920 i! Hans lkli.enit-
Gjyk kT I:ushteiuese ni Ausii perbehej nga kr)'etari. nenkryelari dlle ,/2 gjyqeizrs e
C zevend€sYe. .
Cjashre giyqraid i e meronte kryet,rri i ReptbliAi* nte propoiintin e Qeverisd
Federoiive, ndArsa &iyslie qt| i em|ronl! i{r!eltri me propoTintin e Dhomeve to
KtventliL
Gi),i ta l(ushtet!rcJe mbron kushtetutshrnErina e ligjeve dhe akleve nenligjore,
vendos pEr konfliklin mes Federdts dh.e r,jdsive lederole, mes organev? shteie.ore
iederative dhe njesive fecierale, zgjedh kontestet kur Eshle cen uar ]i.6r /sJ41a, venC.rs
pEr odir€ kuftder kryetatil G Republikej kur shkell rregullat kushtetues3, eU.
KJD Ojykde, konrrollon kushretLrtshn€rinE e rE giha ligjeve,fedeiaiiva, rE irkteve ts
crgarneve ie lciministraiEs, te akreie re ;rj€Sive tcrritdriale e poliiike-
i'la kompetence te saj hijng edhe te venosurin ne rasi te shkeljes te se drejlas
nderkbmt€tare, kontrollon procedurEo zgedhore, yehdos pdFankesat.
Organe td autorizuara pdr fillimin e procedures per vlerdsimin e kushtetulshmerise
pan Gjykatis, ne baze td nenir 139 td Lig.jil Nushletues; na pa.f,gtten Qeveritr
Federaiive d)te Oeveriti e Njesive Fetlertle
Te drejten per nisjen e kesaj procedure e kanE personat fizik, juridik, organet -
y'endimet shpalien dhe hyjne ne fuqi dit€n e shpalljes. Atcjane'te ekzekuureshme dhe
ti prere.
Vend tjeter qe ka zbatuar gjyqasi kushtetuese EshG qekoJllovukia, Spa,.j , Tut1io,
etj
‐ギf
〓
一・
〓一
一¨
ド
PIESAE Dy7f
″ ″ π 妙17E π DRLF」 窮 r F AryfR7υ rDHE rE S月 7E2srr
KAPITULLI VI
I. QiNDRIluTi i KUSHTETTJTES DHE TE DREJTES NDERK1MBETARE
UOAT Uruve7}NT TE DREJTAW TE NLENUT DHE SHTETASIT
!. PARAQ|T'J+ E'INSTITIJCIONIT TE L!RJYE DHE TE DREJTAVE'TE
N-IERIUT DIIE SHTETAS]T
i(y instirucion dshre instihrcioni me irendesishemjuridik, dhe paraqet bazan e se
DrejQs K ushtd'rese.
r i..rrshteiutEs lsltie Kuvendi ! cricri!ii! Jlte
ゼ や
www.e-Libraria.com
80.
:1鼻 :口│?:ara tga隧 Ⅲtt dtaに 」「oLveに shに t¨ veihash nc漁 ′″″
′ゾ″/r/1″
`ど
ιirル
`′
∫llFa〃 ″′′ソ7/1nゴ 2ノ 5 ga"brer′ И″σ′む′」ο力12■ ″c彙′α″こ
P¨ taJ ne dヽ a li」 e qe nxlren nё Nο″ッζ″4σ′″らPοわ′4 ej
ルfrrrr a Zαイカ′″II″ ルιe obligonte mbretin pё r iё mOs kerkuarta me meshumosc sa
lshin,こ rcaktuar me li」
lVlbreti obligohen Pё r ti mos i burgosu「 nsnikどt pa vendim」 yqёsor,garantoheJ e
dreJia e prones,eJ
Kё m kompetenm kヽ hlc cdhe κ ν′″″ ′bα′οだνa KJo ndkoi nё nttcF」 ene dも a
‐
dokumenleve per gamnlmin e ltive tc shtet■ itsi P●■icゎ ″′″b'′ど″夕α4■ υ ′″う′
′ど″嗜ta4`′
Nご Fr″ ″
`′
!¬ ■atohct D′ ■″″α
`α
′″ ″4・
Jrrl″ ″ ●/c″′″d/1′ sir′ r ″sl dOkunleni nle i
plo:ご
Ba2Cn ideore te saJ c perben e dreJta e prones privatc,si baze e t● dreJtes civile dhe
鰹胤 te D′たね″ic6,"タル
`′
″力α′′電`絲ψパο11■ Ciu ka p¨ ulに ―
d●
"qllo k,「
kq,Fath e vet
Korcep1 llozo■ kikき tl inSdtuciOni Lndi ne sistemin feudさ ltё cilet ibこ shtetごshii ne
:ё dieJten natyrorc
2θ]つ 鳳 ソ′
'FS、
た 力 た s,v以 ′ぶ srJ77crο Nrr IE zttυtt D″F fr
DRI」爾 /F rFヽこR17FD″FttπLyr
KshtetЧta c pare e shkruar ne bOte,a」 Oe資]3И _― ve na il‖ m nuk ka mboJ:ur‖‖te
lheted■tat t Shtetask:por me hyjcn re fuqite K疇 カセ′″ras s′ И、ルにな′te cilen e
l ka haiuarχルψ パο″F``ソ ″ルr73λ κσ″g′
`f miratorcdhe dh」
etc amandamcnte per
mbroJtJen e te dreJtavc Jhe lrive tc n」 edut dhe shtctasI
ん
`■
′″r″α´′αだ。Frarcお eソ′″′f″I c ka m4rre nC tresi De■ ■′α マ
`″
dr●
=ロ
ツa
rゆ
`:irive r′
″θ″″r`″ 」たィα
`″
′ε滋 ″″=れ ′″″
`ソ
″れf″
'N」可二hё m vёprohct edhc mctё ゴitha l`6カ セ′′′ねメリerα だFrrf″ ε
`蜆
、
Ne J06″
`α ``″
″
`〆可mar″ ‖ritё dhc te dtttat e tterlut pershihen vctcnl nc tekstin
nOrFnatiV te kushtetutes ‐ :
:nJ● te ka qenё rasd"lc me X‐ 力′g`″ぬιe Vendeve sOchi`te Nこ にto vende tё .
dreJtat dhe l■ ito百 むk tra」 10hen si te drttta natフ rore pOr si″ ッ″〃″″′″′as∫
``″
ィ″む′'1:`
ル″ⅢCわ″ri t dreJtavc dhc l rlyら ka iⅢ ar pesheゴ aё dCCCnies se indi to shekJ"t
χるヽ。姜 si re=ulね ti Orり enlmn demOk口
"ki apo tr"nお
じnga ana cお
`力
″∫ζ′
Nことkυ ttbα●
「
4
KushtetuMt e miratuaFa nご sた1″rrれ 刀χ kanё garantuartc d口 手at kla● kc tё
shには、vt sL littnapersOnaに ,e drttta e zjcdhore,c PrOnこ S pavatc,I卜 ia c Punes,
nderゴ CヨCS,beζ i輛 i、 bashkiml,shtyprし barazia lara ligiι para Organeve jyqこsore,
CtJ
Edhe Pse te gadite Jlha kushtetutat c botes kane ne struktuた neり「e mbrOJjen e tc
drCJtavc dhe lirive tё n」 eriut dhe shtc`■ ,Po te shchin gendJen faktikc ato nё
挙りumに ゥ e rastevc mbcに nvdem nO neに ,pra nuk rea‖ 2ohet可 こ」ёe llに
`
Jι泌ビ冗この費五 FE D旺工 ArFハ″E〃びr″E Iz― DREI"らヽ√
NDE肛oMBr II
Ne r r`″ どοttα ″々 ″∫∫ど″ο
"b´
yc・ ″Bc力■
``σ
ra vJcn nё ShPren」 c zolfrii
bashkё sisc ndcrkombetaに pё r mbro」 りcn e nJe百 嗜t sl qcnic mё c persOsur
‐ヽ●,│‐
=, ‐‐ コー==」 ==― =___
二
,
■
■
¨
一製
■、.
■一´一¨r一
,
■
,
・
■
意
・書
〓
、一.ヽ, 一
・.一一
一
www.e-Libraria.com
81.
lz
″
`′
″
「
ど′.こ ■:{r′
′`i3ヽ′,十 o●「SrJn'1.c,cJa:11 nd kulldershti[n inc''
,11. Lrrirr a n ilrgje3lcs i Pircaklirilit ) ti: ticri;i
ij.i,it nde, i1,,," n.,E rJ hershrne dhe EshiE e iicihui r'$usht me iirtna e te ltlendLra(it-
i"ori"l""ril tE ndryshaln ketE iir i e identilikojne me lirrire e besirnit'
ii,i t: Dttin, skt'-t!h: " ,tiP ii]-i ti (iij!gibgje; kLtPioi!et liri: qii.fu injivitli;
,.c;titt! pir rC ruiiek r, pt kur.efi!tC shinnryimi ti'J pikdpo'ii! ielare, Flr le bes xr
tlji,!r cse rj;J ljaliir, ose.'dr lc 'l.ns bo-ttrti-t'tre "-'
0. Lirit e.besintit
(io ndik6n nJ zhviltimin: personaliteti( le njeiitjt, dhe parrqei kushi E !ii!'e dhe t' '
Jrejtave pe;sci'aic e poirtike te rrierirri.
Liria e besinrir shpreh ra diejten e iodividir le p€rcaktoh€i se cilEs fe ai i ceson dhe ti
drcjren ei ai td ndjek r€gjitha ceremonitE e r'ese qE i bcson'
',t cien ne M"sj"ti njerezii k3,na qenE ie detyruar t'u permbahen dcg'-nave te religjionit
z:lirrari, sepse-" hererilie7 " canoheshin rdnde nga afla e 1rr tittilicisnil ( GjykqtEs sA
KishCs Katoiike).'tui.e
p,Naqkj"n ,' n"fonncionit-LEvitjes I inre kunder Selisi'sd Siterl'tE, Shtele ir e ..
tirLran tE diejiEa4e iiiishi te zgiedhin se ciles fe do i'i besojn€ ' :.
l.'Llrio e shlvPit
kjo ettlte. Iidhur me paraqitjen e shteteve mcde rne- Me tE drejt€n e shtypin kuprojmE
re drejten e nxjerrjes se gazetave, revrsiave, ha)en e radiot!levizionqve,.
:niypihk.or.iare, pErmes te cilav€ shterasit shprehin mendirner e ryre lidhur me
qushLtjet politike, shoqErore, sociale dhe ekonomike-
Ne shtetet demok!'atike, rnjetet e informimit kane fiiuar " Pttsittetin e kntdrl"'
KitE liri sot e garaniojne gadi id giithtr ktrshteiu(at e shtiteve demokratike'
3-'l-i Jrejlol socittlo elonomike
Jane t€ drejta te reja, ku per herd td Pare tr paraqiten pas L.P.S.' nii Kushletuldl e
veedeve demci.:ratike.
'fE
clrejaiar me tE njohura nga ky grup.janti : e drejta e pronisise, Iiria e PunEs, e d'6jta
per pune, e drejta ne ora, te kufzuar.te Punes, e arejta nE sigLrrimin.social, rr br.o-jtja e
grate, fEmrjive ihe invalid€ve nE pund, e drejra e shkolliruit, e mbrojtjes
k)-EdrejlaepronzsisE
Pcr heri rE pare-'dshri paraqirirr rt-a Deklarurlld Ftetrye rnbi lC Llrejinl dhe liril€e
njariui .!ite s hleias ii.
(jo e arejte mi)'4sretet nd ia drey'in natyrorc, dhe ne ate prone. privaiEEshie.: '
korrsideruar si hyjaore, e paprekshme
N: kushterutai e mevonshme, kjo e drejte ushtd mbrojtur me akte ligiore, ndErsh nE
venriet sccialisie as q: ka ckzistuar kjo e drejid ne kuptimin e piot€'
b). Lirir e punls
K-jo iirr i.:a dise kuptir:re. Se pari paiaqet antiteze ie lidhjes se n-ieriut Pir Prolesionin e
cak:iiai- ao€ oer. toke si iezultat iemancipirr':it juriCik te n;er:rri.
Se a;.ri, ,i',e.. te:e tiri kuprojne rnohimin e ptrn€s rne dhuni, rnohiriin c srste rnit t'
一一
・¨一´一一
・一一
,
¨¨
・
,
一
・
puna3 sC Crt'1.xeshrn:.
c)- E t!rejta pir punl
Irlo e d.e_jte nenklrplon
lamiljes.
e nj.riul, qE ta fitoj€ mjete Per ek siencgn. vet dre
3C
www.e-Libraria.com
82.
ruara me ligj'.vendimin.per basrisjen e banes€s e leshon , ne rast te
. 4. P.rceilleshn'.did e Isllehli'is4 si lltrove
Sipl]s keshj iE drejte peBonale, askush nuk ka ie drejte re hapi letrat dhe re njoftohet
nrc permbajtjen e saj, pErpos personit te cilit ieshie dcrguar.
Kjrr e drajte eshte e pErfaqesuar nE te giitha kushtetutat e shteteve demokratike.
. J. Li rE.lhe td dreitd polilike
- . Jxni shprehje Che garance e aktivltetit politiko-shoqEroe e mendor te njeriut.
. Kiro perkufizohen si " Er4si E tlrejtnsh ti cilat u garantohen shtetosve td njC vendi
ytr t't b€rd e 4lundrtr pjesqmarrja e tlre nE jetin polilike n-
. -fa
drejtat dhe liiitE politikejane ti drcjta aktive.
Ni vendet denlokr;tike kgto liii dhe. te cirejia proklamohen dhe garantohen me
kushtetute.
Carantimi i disa lirive politike vjen nC shprehje qysh aE Inslrunbnfin e eeverisjes he
;nryli ni virin 1653.
l.iriie dhe ta drejtat politike mc te njohura jaa€ : e drejia e zgiedhjgs, liria e bashkimit,
c !e menduarit, ndergjegjes, lales, mbledhjes, Nbimit publik, e besimiL shrypit,;
{irijte e barazise, e drejta e peticionir, elj. . .
4.Edrejt.tezgjedhji!
fishte titore e Re"r1r, cioneve demokrdlike tE shek. XqII dhe X/X, dhe CshtE
paraQitur krahas lufres kundet apsolutizmit dhe feud,alizmit.
Sor kEte tE drejrE e kanete giithe shtetasit pa narrE parasysh, giuhen, seksin, moshdn,
racEn, fene, etj.
Kjo E drejt€ nEnkupton tC drejten e shretasve qE te zgjedhin dhe td zgjidhen.
Kjo c drejt€ mund te jete aktive dhe pasiye.
b)--Liiiri e bashkimit
Kjo tiii i eshte njohur njeriut pas ngadhnjimit tE ide,.,e demokratike, tE cilat i ka sjelle
borg,jezia e re.
Me kEte te drejre iu eshtE mundesuar shtetasve qd tE thernelojnE orgariizata, shoqata
dhe bashkirne tE ndryshrne plr t'i sendertuar inrerBsat e Eyrc.
Format m te rEoCesishme te bashkimitjairE aro politike, gie qe ka mund(suar
lormimjn e partive politike dhe nd tdminE shoqiiroro-ekonomik dhe sindikal gjii qe ka
mundEsuar themelimin e sindikatave si organbata pdr mbrojg'en e pun€torcve.
NE vendit jbdemokratike kjo e drejte EshG shpallLrr si ,,
koiptot ndoi snieA - dhe -
eshrE ndaluar.
Kjo e drejE eshtd e mbicjtur nga t€ giitha kushtetutar e boics.
c). Liria e td ,nenduarit
. Kjo eihte xusht pdr ekz'istimin e njeriur'si qenie njerEzore e,ret€dijshme dhe me -!
dinjitec Nga lirriae.fatds rnvanen edhe n;i sere iirish ii politike, i-ulturore, pa r€ cilat
nuk mund te paramendohet shteii i sotem bashkekohor demokatik.
. l,:t llle te drejte kane dhen€jet€n mitiona njetez si Sokrati, Gatileu, Brttno, etj.
KJo lrri ne vete ngerthen menjanimin e hJrorizmit dhe komandimin me mendimin e
r rndividit, mcnjanimin e imponimit te organizuar. td rnendirnit, karakterisrike keto pe;
, shoerit€ total itarei:l
i Permes garantimii re.ke$j te drejre, garantohet individualireti i njeriut, dinjiteri.dhe
barazia e rij.
Nd vendet totalitare kjo e drejte kufizoher ne mase te madhe. keshtu qE te shpeshtC
Jail€ edhe rastet e proceseye t€ montuara politiko-gjyqBore, dEnimel e r€nda me burg
29
www.e-Libraria.com
83.
ψJ
:お1ル`げFiF :FソγクIIi「 マな力
`ど
′″o17rf凛″″ご♭0昴J・ ■だ″ど′ど
″l.″ ご`υ
4‐ L・
せ′ザ″′歯4だ ″Ⅲ■″″湯C Vf だ′tし ,ダ ″′`,η
ごル〔″〔hゼ ´`ど
″J朱 ソ`′
ど
(:1多 ′i幣ま■r得 らL_sё huhcti″ 2″″α`施
″力`ν
″Fas力 ( arα ;α″ご
│ }ぶ1胤1:li″脇 席
"〕
蹴;τ 寧解胤悧7[協鶴,″
鰐 :%r堡 箕i鯰都市鷹[rmも に引″e mレ mmに Ⅲl
霊:£F豊事熙 勢盪il=響u醤駅
=,f腑
寛ぶr麓 鍬『
I
l%協:誕篭窯1,驚瀧 雅筋場鰐露
`芦
″げ
・彎`:川
れ″
Ne De■′″月2′2 thuhei sc n」 ohJa e dirJledt dhc r dreJtave te barabarla dhe tё
pageiё
`ucshnie te teゴ
ithこ anじ tareve tё famibcS te n」 ereziml eshte lhcmcn i‖nsё ,
し∬11鳳」T穐堪:路ёn nり∝..。 2ね′"ど
hc應,n ヽ●Ittteに五i
一
¨一一一¨
一
.一
卜
.
一
lindin tc lirc dhe te barabarte sa i perkct di"itedt dhc tё lrづ lavc
NE nenin 2.9, Deklorala fErmban nje garancion tE PergiithshEm sipas rE ciiit " {siirrslr
ttk muntl t'u ndnshtrohet *ufrzimeve nd sh/rytZzimin e lii,e dhe lz dreilave lz eela,
. pos nE'raslet e pnrapara me iigj
iiga re d.ejtat civile dhe politike Deklarora pemban: te drejtan pdr jete, liri dhe siguri
. personale, liiina nga arresrimi ose paraburgimi arbitmr, te drejtdn per g;ykim publik
dhe para gjykates sa pavartrr, lirinE nga parzierja arbitrare n€ jeten privaie, familjare,
' lirinE e qarkullimit dhe zgiedhjes se banes-6s, Iirind e kErkimit ti azilii,, td dr€jGn per
. riFshtettssi, pEr lidhjen e martes€s dhe krijimin e familjes, lirine e mendimiL te
j.
drejte;. e bashkimit. tubimit, vot€s, etj.
. Ne grirpin e tE dr jtave ekonomike dhe sociale b€jnd pjesE : e drejta per sigurimin
: social, I drejta e punes, mbrojtjes nga papunesia, E drejta per shndart te jeteses qe
'siguronshendctinesecilitpersondhefamiljes,edrejtapErshkollim,pdrt€marrE.
pjese ne Jeten kuhurore, etj.
.Kjo Dekltratc ntkka iormen e ndonj€ traktati nderkombetare, Prandaj nuk'ka .
asnjefarE sanksionesh.
Mc t9 tlhjetor 1966, Asamblejt e Piryjilhshme e KB ka ncnshkruar Poklin
nrltkombtlard ribi E rliejtal qjtelate tlhe politike i cili ka hyi neJqi ne 2i mdrs
ノ
'76′
rr2″ ′冽どソ″ル ′9"お力:ど ′αⅢ ヤ″ar・.・
α″5渤 ″セ .
Pα 力″″′ιrkο″b′
`α
だ772b ′″りねrsο ご″4σ′0″ 0″′セ 激
`br`
′ο″お力″
m′│こた a″ ″
=α
〃 35ル ′ι″ ″ rル ′rレ
″ル■」
"ユKe.o Pakte pdrmbajn€ ra drejten a popujye pEr yeEvendosje dhe t€drejtat d?akicave
N1e gdshtjen e lirive dhe te drejiave t€ njeriut dhe shtetasil eshte marre edhe tr25ri71i
Evropian i themeluar nd vitin 1949.
Me -195, shleter anetare Ia ketij j(esh h ni: Romi kono ninshkr ar l{ohve en mbi
te Drejto! dhe Lirild Thenelore tE Njerii.
,Sipas kEsaj ,(cn,eiire secilit i garantohet " siguria personale, lirtu nge sk|aveimi,
lirit nga bnrgitni, liria ni familje, banese, e ljolis dhe e shPrehies, e bashkimit.
lubimil, elj".
I$o Konvenli kc thentelrar Komisionln Evropinn pir trl D.eilal e Njeiiul Che
Gjyktlen Evropirne p/l l[ Drejlit e ivjeriul.
2'
www.e-Libraria.com
84.
/
/
Pり
ヽ」Tga c prey7・/Vrrarた οttb″ α″a
.κ″ srfr涌衝Иr rttIRIンτ,″F rE DREJッ ンτ 7FNぶEttυrD″E
"π
爾 ご r.―
Kゼ to tё dreJta mund te klasi「 kohcn nё tre gnlpe:
′ιf"Jど ″た
`に
ル グ ″ ′●パο″αた
_7 ιirrr′ L′
`′
Z′りを″′′ο′iFi■e
J「どira=`=′ ∫οcね々 イルピ′″ο″0″ ′た′
′ιiritこ ピカ′7ど 7″ 嗜■口′′CrSO"α た
ヽlC l■ i peぃonOた nO■ kOptoJme tё 」lha Shat e mbrttjesse lntcsitCdt izik e
pcrsOⅢ lに 可e‖ ut J qcnt mё e persOsu「
1面 pesbndeja10ん rrrrど pra″
`.Lrr;ご
Doktlmente pё rmes te cilave mbrohen disa
rr/J′ 工
`グ
″″だrrrり なαι
Ne te dtttat persOnde hガ nd
歌et警籠 1:盤雲 t載 ま品 toha meshmerlattetesse t詰 嗅 : :
De‖ mineVd"C laraqa m。 日mに se drlに s pё rjetese
Forma mё e larte c te dre」 tes PO「 jetesO eshtё e dreJta ne ttt
bJ L″た
`′
arsο ″α″イ′′′′嗜er`ィ _ 、
KJo eshtこ parakusht i ettisに nces dhe dⅢ ledttё ttCdut
NO kuldmin pOlidkojundik,klo nenkuptOn mbrOJjcn e int,.・ rite t● erё ZOr,厖ik c
moral tc n」 crlut
Nё kusltetutat e sotmejane pe■ hitt dも a paimc te cilat,bro」 nё personalitcEn e
nJe議 utsi9janё lnukka heqle‖ ●e pa the‖ ёsl e lijshmerL parabur_・ imi ne prOsedurこ n
pende eshtc i kushtしuar dhe i perkohshem,koho電 aJa e parabur.cimt percaktOhct
ngattk年ヽdё nimin pen vcpren pcnalc rnund ta shqyp:可 ёVetemゴ ykaL口 undぉia c
mbro」 tJtts eだ pandchurlt
りF rrrσrrl eブ αO′″rSο ″″
`g所
`′
わ″セ
PerderLa e drcJИ personJc nenkupい n mbroJ」e nga ana● shta■ pOncOri c dttta ,
pCFSOnale p‖ vate ntnkupton mbroJjen e tterlui nga shoqerla bashkё bhOrc
●6 e dlCJtc nё te」 itha literaturat dhe i,orlte p。 1like perfshihet nё te″ Zreyra`″
′0`0″ rfr27″
′`
Nこ に drtttan ang!∝ saは One lo e dreJiё perthhet neに dr可 に,penJCdL t市‖e,____
duke c"broJtur nJc1ln nga shqetesimet nCjeten pcrsOnalcr
ウ エルね29o″〃′島
"″
こんど′でノむ油りgS′ ソご′めα″″″
lVie‖ rinc e qarkul‖ ml nenk‐uptOJmこ
′
te dreJten e nJcriut tc udhetOJe ne tcに terrた orin e
shに tit{o vet=. =
Llria e zゴ edhJes se vё ndbanim1 25erOn IIine e qarkul‖ ml.Me ketc kupto」 mё tё
drcJ:ё n c shtet■ lqこ ●23edh Vendin nё tc cilin do te banoJこ
K」 O c drcJビ ndonJC here kuflzohei nga shted PCr te cvituar semundJct nttitese,per tё
siguruar zhvillimin c p Occdurcs penalc,Parte mbЮrur rcndin publit cJ
″ FaC′ 2″ざル壼′″″ごJα″0と ,
約。ed可:こ mbrOhё t mc kushtetute,dhe paraqet nJe ndキ tl dreJtat ma tё nduShmc _
pcrsOnalc tё tteriut_
Po「 mcs sa」 「uhe:qctesia pё rsonaに KJo nenkupton mbro」 uCn e bancscs si nga ana c
shtetasve ashtu ede nga ana e Organcve tё pushtctit
No shtctet dcmOk「 adke ekzlstOJne dlsa parime ndhur mc kete 9osh」 e:askush nuk ka
tё dreJtё te bastisご banesё n.Organi zyrtare mund ta bastisc banesen vctom nё raste te
.一
■
一
●
■
`
.十
一t
■
■
・
www.e-Libraria.com
85.
ノ
イ
′
Z
7
.io c irejtanenkugtoF edhc s
p nesimin m€ re iarrE, eU.
O.'tre drrjtot d bilzd Ie si?urirr't;l sociol
iu. kaio te drejia p€rfshihet det)-rimi i sigurimit sociai te puneiorir rnbi parrmin e
soliCaritetit. dhe tS.diejtet e hdr,vhme q€ dalin nga siguiime i tille, sii jane: e drcjta e
:iuurinrit marerial riE rost te hurnbjes se afrasise punuese, e drcita ne pensicn tE
Pに qё バse apo hvaliお r,ei
′ f rrrσ′α25カ ′αあなど
lnsrirucioni i shtetdsise ptrcakton gjendjen juridik€ tE njeriui na shtetin e caktuar- .
lllr institucion shpreh qenien e njeriui si pjesatarc i bashkdsise ihtetarore.
Shteresia fitchet me menyra iC ndryshm: : ne baza rE ligiit, ne baza re kCrkeses pCr
nclryshimin e shtetisise, ne baze te shprehjes sd deshires kur dy p(:rscna ntund te
zSjedhin se cil€n shterEsi do a pranojnd si (d vetEn, nd baze r reintegriinit- . . ,. .
llj€ person mund tE ketE liIC shumU shteies; ( bipatribdt), ose pe;soni td rnL'ete+,pa
shretesi (apatribeii- Fitimi i me shumE shrerEsive shtJ karaktetistike p€r vendet.
te,lerari,te-
5. TE DREJTAT E PAKICAVE
Nga njE. analizE e bE.d ne vitin 197-I thuhet se pjesa dErmuese e shteteve kand nF apo
me tepdr grupe minoriiare, p€rbrenda territoreve te ryre kombEtare-
Nga analiza vErehet se nga -l3z shtete anebrc ft OKB-se, veQn 12 (9.lYo) Wej tyre
k3ne mundur te konsiderohet si. " Jt efe ehikisfu E postra "-
grotestantave nE Gjermoni.t garantohet barazia fetare me katolikEt,
Problemi i pakicave Eshr€ Shrruar edhe oas I-P-B.- ne yecanii kio ceProblemi i pakicaye Eshr€ edhe pas I-P-B.. ne veganii kjo geshtje eshte
dlkulull me,ヴぉ織 ■′■特益
'ど
Fο″′Fソ
`
, PerkunciEr k5.keses sE ifoodruow ibon-it qe si kushr per formimin e shteteve te
.. rcj3 tejerE barazimi racor ose kombetare i pakicave, ndstatusin e Lilhjes si
Konbeve nuk flitet asgje pdr te drejtat e. pakicave kombCrare.
Me marreveshjet pEr pakicat ose deklaratai e shteteye, pakicave racore, komb€tare,
fetare, u garantoheshin disa td drejta sigjaoE: mbrojtja ejetes dhe Iiris€,.shfryt€zimi i
td giitha te drejtave civile dhe Dolitike, e drejta per arsim im ne gjuhen ameiare, e
dreJra e ushtrimit te 6iEsdo-fe, e drejta pEr tE krijuar insrinicione, shkollore,. fetarc,
sociale- eLi.
Keto te drejrajana garanruar me te drejten e brendshme, me ktrshtetur€ dhe ligje,
Cjatd kgsaj periudhe oakicat nuk jand trajluar si etn;iete, por ta dre_;rai i kana fituar ne
baza inriividuale.
rine sociale ta p!netorii i:a ia5i !i
t. E tuejtx ie orur t€ kufizuut ti pt!n8
l'jo eshre nder.te drejtat me E vjetra, e cih eshte fituar nga !u ita e vazhdueshnie mes
punErorEve dhe PtrnedhEn€sye.
(jo. drejta nxit zhvillimin e iorcave prodhuese, produktiytetin e punds, muntj€son '
. Dile rencim i jurrici ik i pakicave si pari ka fillqai nE ra.oort me pakicat.grupet fetare.
: Me kate rast vlen tE piiimendet Traktdti i Paqes yestlllba 1648, me rd cilin
Pa'■ ln
Shkaqet re cilat kane sjelle deri re pakicat komb€tarejane re natyrave re.rdryshme.!i
. ahpe mguljeve te popullsisE, padrejresird nc rastin e caktimir te kuflve, migrime!e.
:11:満品よI1辞 臨 鍵 P::ふe響 k cat bmttadu配 缶 m蒟 け 燎 お仕゛∼
C
www.e-Libraria.com
イ」
―――一 ―――――――――――――― 16面預再k● n`ini■ e.sociale、
SipaS kas.nJ rr´
r″ た.shtet¨ :te r`ゞονピ∫Janc privuar n`o
Ne ,Kr",,r, i'" fi lreitot e ko,tTunileleve dlrc dtil ieve E tJre " iftnc gnrl ittttt li
.;;tho li dreitui qi (lalin nga inslrunenlcl ,ttl|tkomheulre'
X lfun,rniletet e banorcvc qE i Pzrkosin ld njdjiil grup etnik, JZtdr, kttlturcr dhe
,inltiiJor, kani td dreilat l puroshlruart n! Krcun 4 ( 4'l )'
l5;11,ts kdrij hren " .Askush nuk dsltiC i dltyru r ll ekiarohat se cilit komltniier i
,,;t,tet. o.sc tt tteklorohel anilart i rulonjii komniteti(4.?')'
'lt- lurliturion": rti!hlheqin p,clitikrn e ru?jtj?s se bdshki.iekses, pojtimin mtdis
kornLt,tilelere (iheLisitt ttuiiien e irushiiginis! k lturcrc e le giith{ kom nilelave
l! Nosoti lr( diskriminim " (4 3')'
'Sipas
Koriizas, komtrnitetet kane tE drejte tE pErdorin : gjuhen dhe alfabetin e ryre,
auke perfstrir; pcrdorimin e saj Para giykatav€ dhe organcve tjera publike, td ken€
arsim aE Sjtrh.n e ryre, formimin e mediave tE tyre, t€ perdorin simbolei e tyre, te
ruajna cbjektel me rEnddsi fetare, historike dhe kulnrrore. etj
′
.
●
■
●
,
t
l
ヽ
1
,
ァ
〓
1
,
,
,
1
,1
●
ヽ●
1
ヽ
●
F
、■
´
一
卜
■
■
一
ヽ・
ヽ
¨
KAPITULLI V
SISTEMI I ZGJEDEIEVE
TEONA DHE PARIMET THEIVIELORE TE SISTEMIT TE ZG"EDHJEYE
I.KUPTIM| I.IISTEMIT TE ZGJEDHJEW DHE I SE DREJTES SE
_7c」EDIJF/1
AJo ka dy kuplmei
-0″g″ル
shtetit.
Sistemi i zgiedhjeve 6shie nje nder pjeset me td rendesishme tE se drejtds kushtetuese.
NepErmjet zgjedhjeve shtetasit realizojne njE nder t€ drejtat politike tE veta me t€ cilin
rasr vjen nd shprehje qeniaeiyre politike.
Slstemi i zgeatr.leve trajtohet ne t(uptimio e.gieft clha Qft E,tgushtE.
Ni kupiirnin e &reia kuptojm€ teresine e pafimeve, te drejtave, garancive, aktiviteteve
dhe tE puneve taknike tc sanksionuara me kushtetut5, ligjc dhe akte qieraj.uridike, nE
baze ia sa cilave percakttihet pjesemarrja e shtetasve nd organin pErfaqesues te shtetit'
Nc kuplimin e /|gaj'rle kuptojmE sistemin e ndarrjes se mandateve e cila esiltd gEshije
shurnd e r€ndesiihme, sepse ajo shpall fituesit ose humb€sit e zgjehjeve te irje subjek.ti
politik.
Komponente shumE e rEndesishme e zgjedhjeve €snte e drejta e zgjedhjave'
「
S ″2■7ル
I鰤観解竃il譜攣層i舗 鍵i厭]増騎∫:1彗鼻翠Yttaド
一´
一
一
・
一・.
Kelu percakloher baza e elek'.omiii dhe rrethi i p.]esemarresYe ia zgjedhji,.i€ drejtai
dhe detyrimet e parri're politike, deiyrat e organeve shtetarore pir riegqllshrn€rinE e
zg.iedhjeve, etj.
NI kupl;min s bjckriv kt'pto.,Ine nj- nga ta drejtal lheme]ore Ie shtetasve ne
:primtarine e tyre politike, tc crejtan per ta zgiedh dhe te cirejt€n pdr t'u zgiedhur-
33
・・
一ヽ´一
″一
一一一
一
一一
一
一
一
よ
一
一
www.e-Libraria.com
88.
1 鮮
抒
ilili
ζbtCtett11:11:[ビ
z][]ill:rilltcparё kaa島iirparisyShneVCprate
――帯‖i鸞:i:III[IIil搬lttlI誓[11:[11蒸il
"d"eVe mOd可
e kara卜 ter ie th」 Csht Pd tit
:Ren品
● e Jst融 健 ZヨedhJ"e qcndぶ l栞 :i乳 ∬ 蹄 ぃ 面kr可昴 帆
「shtetatt nd ushtrf面 in c pushtett na per」 [hesi
Slstemi i 20」 elllJevc ka rendё si edhe nga aslekt i Or.・ anizirnl te pushtet■ dhe
鑑 躙 i脚淵L躙
野 彎:捕赫 讐‖_三
i綴鼻辱男rili'11lil事 IIoca9meleOrlke:=「
Sttencenメ
j
kee
l sstき miizゴёdhJCVc ka edhe rendesi,P
Xushtetuese ′
:憮 y懲
鮒 離 観 ぶ
Ⅲ 血 前 辱鰤 jh血 面 耐 R面 凸
ldi
=='
´
一
一
´´
轟
‐
■,
i`
誅
. .一一二 一一一一〓・一一〓・¨・ ´一F ・
」_rEORル4 PO工 FL(E E XaS″7Erじ、 E^′1/UDIE DIE SISTEル″ノ
[漑λり:謗歩F瞥湾騨 毘サ]]ilごぶ魂;[:胤llitfi幣 i
ラaヮ麟,ぉ″と
―,″
"′
″「`″
た0た1″│′
`″
′
堺‖llりl議写場葛脇場7 ″″″"ζ
―Farfaf″ どソαん
"′`′
ιibtt d/1″ ′rSルカに
34
www.e-Libraria.com
89.
´´´´´´・・・・
一一一一
一
'f.-,rri3 poliiike d!k;t: nisur ngr teoria e icvia;liietii poorrilor ka ngririrr eChe parimin
ざⅢュndalⅢ pu鮎■‐uts、 c j mandati力 Ψ`″
″ち′er/7′ 7ξWに∫tF71`″
"ル
r″″
retjkimirt.
RJndesi te vegante par sisiemin e zgjedhjeve ka edhe g€shtja e sigurirnii te bazas ieale
rpo adel.:uate zgieChore n€si-stemin e ptriaqEsimit.
LrdhLir me ketE jant srjuar ciy parime :
. - puini i pirfuqisirnit mozltotitor { i shumltis )
- P rimi ptolorcionn!.
!uriar kryeso r ju iid iko-rekn ik i sistemri kushretu€s lidhur me {Jedhjerjane ligjer mt:r
zgiedhjer dhe akrcr e jt ridike te pushtetil ekzekutiv.
J.J.E DREJTA E ZGJEDHTEVE Ti PERGJITHSHME
6shte e Iidhur me paraqitjen e institucioneve moderne perfagesuese dhe eshte nder te
dlcjrat rr. td vjetra politike.
Kjo e drejle sanksionohet me kushtetute.
e dreJia e zgjedhjeve nEnkupron disa tE drejta si :
7を r/rげ ′C27: ∫ル′c`asッ ピ″炒 ′力Й′ar/rr9む 〃お″′ソどrダ ″みar∫′″′″4″′4■
`'ソ
′`
―々 ″クあ ″S/r″
"∫
″ク′″」 `ψ
afr′ ″P′りZ9 ′′′59L2・・lyル ′
`よ
′″
`″ク′′ ル′″
_rど dray″
=
∫ルセrrr″ 9
`′
lα ″
`Iidoた
り 2′ ′
`Ⅲ
9お ″e,
"
・〓
■
2
・一
TC lrejtan e shletasii pdr refercnd m pdr gEslrije modhore
Sot e Crejra e zgjedhjeve te.rErgiithshme.e emefluar sl ".e drejte e votis sc
pirgjithshme " paraqet nj6 nder parim€t themelore E sistemit t; zgiedhjeye.
Me sistemin e zgjedhjeve tE pergiithshme kuptojmd tE drejtEn e pergiithshme per rE
marrd pjesii nE zgjedhje n€se e kand mbushur moshEn madhore, pa daltirn race,
besinri, seksi, perkatesie kombetare, shkallE arsrmimi, kulture, gjendje ekonomike, etj.
pEr te zgjedhur dhe p€r t'u zgjedhur.
Kjo e drejle paraqirer giate ,?eyrlaciodit Demokralik d{ Angli no shek. XVII, e mi
pas # SH.I3.A. tlhe Francd njE shekull mE pas-
Kjo e drejte buron nga ideja e sovranirerit popullor, si baze e pushteur.dhe barazise
Ni'Ligjin mbi zgjerlhjet E mirztuat.ne Fratce ni. vith I791janE vdrejtur kufizimet e
shietasve n€ te drejtcn e vores,
Nじ
"BИ
_e dreJ:a c ttCdtteVC te per」inshmc 2batOhct nこ n presonin e″ I′ソ′″0
′Oρ は■i奎 ″
″ ソ〃″′ss4
Kurlzirni i kesaJ tё drcJt■ para■ 43 ashtこ bO「 0
1dhe mbi ba2at e seksit
‐
FemraiZ.PS. te drejiAn e zgedtles e kanE pasur vetiim nE: Zetantti td Re. SH.B.A-,
Nontegji, Arctrali, ruldrsa pos L.D-&. keE ri drejtz ah erttojnz erthe ne : Ioii,
Gjermani, Angli, Suedi, Finttndi, etj.
J.2.E DREJTA E ZG]EDHJEW TE BARABARTA
Kjo nrund td emErtohetsi " e drejft e voQs si barabnrt! ", por edhc si " barada e
shtel sve nE zgjcdhje ".
Me kete tC drilte iliprojme fuqine e vorEs sE shterasir.
Parimin se shtetasi ka tE drejren e njE vote najepX/r-S-Mill kuthotd: " sskusl ni
z|ljetlhje nuli mund te keft md tep vota seljetti "- " nje njeri-nji voE ".
E drejta e zgjedhjes jo te barabarte dallon shrerasit pdr nga vlera e votes se ryre- Kjo e
drejta eshtE bere na dy meny:-a: ld hapit dlte lC l.rlhorQ.
llltnyru e hrptq e pabarazise se yotas Eshte bErd pErmes 'vorumir plural " -
s'aumezim ir td votnve.
36
″
一・
´
一
www.e-Libraria.com
90.
、こ■figなギcn■ t dhCprl■ soren e O結 力′″:′ ルピFセ ″みrfrル ″kand PaSur nge dy
濯1謂1き111官出[晶曜:認滉:菫ぽ異fl:T鷹説 麹雅 ら
I事藤蔦苺∬l潔]菫慧讐詔
守
車維¨ザ
i■ EDREEAE Z6JFDH」E燿 五E DPJJrfPIRDRE‐ADIF rF
π
冨 解 z」 d可品 に計可掟
"d¨
配よ叩崎maed均掟nぃheぃl qe sl
じrfaqesue」 te va pa ndじ rnlJcCs
i ateheに kur zゴ edhё SI Z」edhin
ifaqasり,s■│。嘔anet pё rfaqcstlcse i
麟 h:Ittr鰍I,:す
it・
徽 縣蘇麟 欄獅 鸞 L襴絡鵠i鰍篇:::糧鰭i=Ir勲′cみ
摯れたR響ら`′
昭 聯 躙 鑑三
籍 朦聰 品調ittxttin
■榊:輔諸僻1聾撤灘婆轟tiVotimin e fshehte e 2batOJnё jkha ShtCt〔
nd,shmc ・
ん/1aF′ ハルe4ι′bchet me hudhJcn c kokrrave te gOrrご s,■uraVe,shettave,CJ,ne
k口 lnこ こ、Qlmit pモ te 2gedhur nlc kandidat
Sdに しぃO ky voさ ふ bdtt permesル ″シ
'`jr.′
″ nё にdは ζhencha cmi dle
mし L轟
"ikmdに
■lt apO ipa面 se pq■ kictau ttkJltC
kt:bahen 2」 edttt,pazgcdheJ neにv。 ゛n.ぃ O ploieson ne kab
pFnh cに jc:ё vc eb¨ 呵hにhet ne ku nd e votimlL para kom`b前しにposa9ё m
Volmie,hte i dr● にperdreJte dhё kryhct perSOnal`ht
4SISZaヽイFrF Ⅳりし4RIESSE′%4JVτしイ7_FγE MEん4SrfJv E zGJEDHJEン τ
N=a iOma qrdattes sこ mandatevc,mvarretedhe vlcra e veFer e VO:ё s se z」 edheSit
Ne teOine p●ll゛ 睦jatt te可 。huほ dy sヽ teme te nda.‐」es se mandatcvc:
‐Stte″ ′is力 ″″′cお ―″α■ο″
`α
r
―‐75:` J′ ′″Orcあ 2α ′:′ ξり″9お昴た ‐, , _
イF SISI瓢■I Sur//PflcES― MA■HOR/■4R
SiPas kこ ミリsktemi mandaln e iton al kanddat.、 pO「 ●tarS`ht I`ta e kandldatё vc c
cila nton shtimicen c volave ne nJc rtJesi z3cdhOre
¨一
一
.一.一・一一ふ
¨一一 ¨¨
■
1・ 1
36
www.e-Libraria.com
91.
ψア
;r;: !,j<.si te.lEdha aslitu edhe i'i vo?la.
.r!rltttic iibsoltiu zbatcher alEher6 ;iur n€ lisi€ jane njc ose d',' kandidal.
Shi!flicn rclatiw zbalchet ndse aa lista janE me shtrmE se dy kandidai.
5rpr disa teoricienlEve, shumicc absolute Eshte e pErshta6hme pdr P.J€site e vogla
7lrjeChcre e cila shpreh vullnei;n e shumicis.
N]l;rsa shrrmica relative eshle e pirshratshme pEr njesi te mEciha zg.ledhore dlie nuk
prsqyron dispcniruin e Yertete le shumices rra rapod me numrin e zgiedhesYe ta
rcgii;ir itar '
,t 2.s tiTEi'. t !'P ERF,4 qES tM tT P ROPORC I ONAL
c kErE sisr€or secila parti ose grup politik qd merr pjesE nE zgedhje, fiton numrirr e
rn ndarcve rre parpjeslirn me numrin e volave q€ ka fituar ng zgiedhic
eellimi i zbatimi( ie r, ka qene, qe edhe pakicEs t'i mundesohe numer i caktuar i
nrirnda(eve. por n€ baza proporcionale
Ndar sisremer e zgjedhjeve qE k3nE pretenduar ts sigurojnE mandatc p€r pakicd;r kan€
―Sisi″ ″′.・
´″″う
`′
llin″
`″
ソ0`α レ′
:部算:λf鮮拶競劣:r
Sistcmcte 2batuⅢ ne ndale■ c mandaievejanC: 、
―SI●ε″′′力′′む″
―," ″月D′ 0″ ι″r7rα ′′川″
'c'こ
Л
`う
●19
S″ ωSお″滅/′′ル′r″,7 num● i tё res、hem i vOtave se parl pJcsetohct me nじ mrin c
perFaqcsticsve qじ zgedhen ne nJesine 23edhore Numrii ntuar p。 「aqct hcresin
2」 CdhOr_SecHes lヽ le tё kanddatё vc i ndahen aq mandatc sa hcre le pJcstohct numa i
VOい VC qc ka ntilr ista me hcrcsin z3cdhor
zbaimi l kё tu sttclni ka per qё Him c貶
`jmh pan市
e tё vOgL
S夕 ∫,6″″1″ rc2 D′ aマ ′_″ ndaり a e mmdatcve bOhct pcrmcs operaciont mttemaikori
cili neilkuptOn shfrytezimin e′ ′″rrar`∫ ″に′ιrb″ S/7′ α ′i
Vcnda perttqesuesc ndahcn jpas numit ttC,dy,trc,clJ dhe herё sa「radh■ cn JPas
madhё sisё,Pders■「stat c kandidatevc lltOJne a9 vende sa kane nda「 es ёl,mclhenJ _ :
qCc mbul●une num■ n c perfaqesucsvc qe duhet 2」 odhu「
Ky sistem ashte shumё i nderlikuar dhc ntR sigurOh perfaqesim prOporcional dht nuk
Zゴ Cdh prOblemin c volavC te mbatura
Sヽ tcm l i pettier h¨ etre SH、 Bメ ′″どFこ″ertta■ R`,ら κosο だ ″′κ′ざ″セ,″ ″′:″
.Ⅲ
καc_清"み
`r/
′
5. LLOIET E SISTEMEW TE',ZGJEDH]E VE
Kriier kryesor per dallimin e sistemeve zgiedhore eshte vet pErmbajtja e ryre .
Duke u nistir nga kjo, ne teorina politike dhe shkenc6n kush tetuese'ju rid ike jane bErd
disa klasifikime tE sistemeye zgjedhore ne baze te kritereve p€rmbajtesore.
' - Alo q€.marrin plr buze porimet qA e parshkojni si|'temh e z.Eiedhiete, ka!rc sirleme
i ntlt4nd hC " tleryOkroli*e " dhe " jodernokrdtike " ose " pctpatimtoft " dh? "
reuksionare "
- Aio ?ti' r;1nrin plr bozE niveiin e pitrputlthmirbi si pjesd poiilive t! r'je venli.
ristemet e zgjedhjev,! i n(lajnd O " reole ", "/ormole " tllte " Jiktiee "
Sisremet e .giedhjeve demokratike jan[ : zgledhjet pluraliste, e drejla e zSiedhjeve td
peigirlhshrne, barabarro, d rej te perdrej ta. votimi i fshehie. elj
一
一
● ■
37
■
.
・
■
,
www.e-Libraria.com
92.
二
゛.■ at slap kushtetuese,lijore,eり permeS te cHave rregullohen z5,dlllet
∫iゞ′″″1771`ζリピイ″a″ Jら r″α″e kemi ateheFC kur Sistemii z」 edtteve pё rmban
‖││lllllT:;:iIPI:iliiilill[ll.111‖
[│]lilhillilillii[iilICave
′・JedhJeve eSlte nё
kundersh」 m tc p16te rne normat kushtetucse
6ん4PθR■「MIDrS ZG」EDHESン雪D〃E PERFИ OES3ヽ ZE7EzGED″ υR
′Rfノ TYRF ‐
ric27″ ノ″α′″′
"
″″
`読
レψ″a″ち′2τJQ9む″‐r/7`″ arrrrr読 ピ
==(1==″
4
`′
rfORク ″BIMA総 ヽ■ぶ ″ソ′E騨 ■ /
け。tCOn ёshに perpunuar nga Steソ σ′′F・ ″cど agα ´ィ″″
'S″`た
χ/rri
Sl'″ 51お ヴ″οrた ,andad i dhё ll perfaqこ 」esvc te」 edhur nuk tl■ tOhet ζkuptih
堪 富I:‖謬 1璽 驚 儡 ::l:I温 鼎 7:ilF晨 非 郡 古計譜 意 11ま』黒
i dhrnと 、 、 _
■gυ ″た′0〔
'li/1′
∫Ocir1/1s″ e ka,muar mandatin impcr^tiv me tcpё「 pё r nga sanksionii
可〆rttndimtare― revoMmL
Sot ky mondate,hに brよtLur ne teres■ ,a● e ne Fra″″ёshtё cdhe i ndahar
`2_κ
OrrcIPπ ′MAⅣりИπ rPFRFИ θgs3、
~Ky kbnccptnisct nga qendrlmise penq∝
uesl c 2gcdhur PCrfaqё so」 ne popul‖ nnこ
ler‐s[,eJo z3cdheSit qe i kane 23edhur
衝ale kOhes sa izsat mandan′ perfaqcsucJ i zgedhur nuk eshtё ne rapOnJurldik me
2まdhё ゛L nul pё rgi」 Ot per puncn e vetdhe ato nuk kane te dr可 にt'a revOkoJne para
sc tt skad● こmandad
`夕
π θR″ MBI′イ4ⅣD″ rヽFιDryR
rNJo teoH oshte me tepё r pOILike e me pょ brmaloi缶 百dike Sipas sa」 perraqё suesl
nuk mvarren nga型 暖dhCSL ― ― ― ― _― ―― ― 一 ――
AtO Janl tこ rlvarrur nga kup5mi politk pこ :prograinin dhc pikこ pattCt poF」kc qei
:踊:IT'¨
″ぎ証転haにsp彎3edh。 dhenal″ёにdtt kane″imrbc「
Tn
θなar::′ こⅢ lと き りとω∫ν2″″′attπ ぅ″ψ ′g2・・rrf′ ″rr
rtJo te。 bi mandarn e lidhur nuk ka getur shprehJe as nё kushttutat b■ hkakOhOre
c¨ ne praktiken politike_
`イ
ズf/θ贔 物7
造昴‖量設需」留il∫ ‖1■慰tttTIξ認∬∫:3:羅お
W
乳T讐蹴[宮:fiλtt」揮諄:青
tZ蹴mmё dm 餞すに
景鶏IIフ :][几T寛〕魔風:I]力鶴:TI:漸 ]:3},111』:if〕」り:│:li[ll霧
ana
rrg″。Fr″ci
t●
■
一
十
r
一
●
●
■
t
一
ヽ
一
一
一
一
www.e-Libraria.com
93.
′
/
′
ite tご
liinl計
ktt,警ucsに 5νroniに 正tに poPullk dESt」 CmokradJmと aparajt shに にror
認f:│:IFl:l[照鵠[暫‖T4ふi冨
=習
薫ek hⅢ Ⅲr
T[:‖ ne pOIに Re pttaqila dhe Lnk」 OnhlipaⅢ Ve P。 li面 kc lttha FldC 。krache
ptt〔mnlcndolicn pa ck2iStimin dhe ftlnksionifnin e partivc politikc
Pもヽ Af 7REra~
sHrFrr D″E οRc/1NErf PSsHrε〃 r Л7rFrFRοF
K.APITULLI I VIII
SHTET] DHE STSTEMET E ORCANTZLVTfi TE PUSHTETIT
′κ5ヽアgrυZ4,HESSIEMIPO〃 rrrr
Me termin″ Sなた冽′υ
`″
″′′kuptoJmё ushtrlmin e pushtct pollik
Sistemin politik c kane sanksiOnt[a「 vetem institucionct shtetё 「orc qcndrorc
Shumica c vcndevc socialiste sistemin polnik e kanё cmeduar si′
7SIs7-∫力ο
『
′″″
politik ".
Teoria kushretuese e ,t/r P SFI sibazこ としsistcmit politik mcrr kё to ParimC:
- Sovr|nitetin z l:losCs piihdtorc
- Scvrrrnitelit e njerdzve pa onjes
-Vcliqeverisjen
- Si.iemin kuvendor
-Sislemin e delegimil
- Sovranileiin e shtetasve
- Formd e demokracba sc drejtp4rdrejte
Kushtetutat e vendeve demokratike merren me organizimin dhe funksionimin e
。電aneVe te pt[shtetlt shtcterO「
Nga k10 mund te面 llohCぎtC kushに lutal dal10hcn pё r nga qaヽ ac′
'お
″″″′ο′″it′ 4
2DiSAκ4Rレ
`κ
rERIsrtt rF s″7Errr ⅣF ryslrErυtt r
B}ISHI(EKO:{CRE
NjE nrrmEr icaktuar i kushtetutave qe nE fillirn shretin e emerlojn€i " republiiiE "'
Kjo EshtE karakleristike par shtetei e iormuara pas a.D-B-' kryesisht pe. shtetet uniiare
・
´
・
´
一
一
,
ヽ
一
一
一
www.e-Libraria.com
94.
籠鰐乱謂[1籠時こギtr驚露糧継ζζ督:零It:ば離譜醤
h
ir ′ ″
`rAピ
″JIcRυ 層′″こッ
`だ
二Nこ
たhet nga f」 alet'′ ″ ″‐5e dhe″ ′ brrcα
″_
,Ptuar pushtetin publik
rmi r′ r″
``b″
た′′′njehsohё t motcrmin″
termi
″s′llrO
′′Shteti
ne baza kOmbetare si bashkesi naciOnalc
tlhe nacionaliste
P t可 dlSa kushictuta te 4′ お g′
`お
′e potCncoJ口 e edle ide。 │。 コine lelユ 1,tё
"luJiniane dhe budも
tc′ s″ Ftfs力 ′″
``′
aピ Pr`′ お
`
″″rr/1′ 〃なa,け″
`1,c ryar″
α′rlι
`
DiSa k‐ ushteillta te pas I_2 3 potencoJne pcrcak!imet ekonomike e Shoqcrorc te
shtctlt
Me paraq:り en e shttwcsoC:J`● sも にm「 shbqё lo「 pごrihhetnё 」「h C rrc3ulり 市k
shtetero「
断 ζa kush"tu● te p・●・工 D B ShlCln e shpalHn sl″ ″
`ら
も′′αcI′ ク│=ι 〃brど
″
,″
″′ ι′″′′?′ ″0″´
′
1
Pas・Shua」 eS Se sOcialiZtti ne kush[ctytat e vendevc ish socilLte ftlten elcmcntp
del■ okratike p sh
湖郷講ili=i賞滉肥7競嚇多競鶴鮮1菫7(1JR M_む″
`′
s/1イ′
`SOツ
″α″ rr/1ご :′ αソα′
`ら
rfr
ッ市r」 99り .
~Rψ
・
b″ ■α
`κ
bsο ッお こ 力″ S力 ′″ rra″ 。■r ″κ′XOab″ 9η″れr′ zJlこ ′″
`α
ra‐ 喀 ″
″″″うと
'ど
′ど′″どrr■ ′′αたた ツごん0″ ba
「″rr`′ ∫力″″′●″κOsυ νお ′
"″
199θ, i」 _
リ
J sfr21Fr
J」 :κ 077ヽ■IS″ lTttr
乳蹴需よ霊亀T器::脚7鳳』:lド慌i t halshtノ 地"■
m螂蹴‐
1ぶ逗襟:乳習塩li盤魔消轟ti暮ふ1籠Iふ語たこl論議
馳:騎患ふ:t,。 n scshe61「 ka trjuar vo zoi J
TeOfile Fd
`=rfs`
´ο″ピIliν permcs shtetit shohin rё r・ dasinC c idesC absolutc re shpirtit
popじ ‖or dhe te vleres me tこ lartd moralc
TeOrltこ う′οわゴルθOrb・ d″ な7jle shte」 n e kuptoJne si Organizeln te ce rcndi me tё larte,
organct e te cilit ftlnに ionoJne si ato le n」 critit
TcOrlte cイル
``η
ら ,IindJc dhe na″ rcn e ShtCdt e mbё ShtCsin nё aktCt c ChuneS SC
早熙猶I囃ぶ〕爛蹴即:雷轟ξ撃::ILttpel小h面 Ⅲnc mⅢoneve r
Sipas tc。 ●sё ″=α
r●ぶ
`″
sRed zh●ibhasi lroduは i kuAdё 価こnた ve klお。
antagOniste te cilat rtt[k muntte kapercchcn_pa shict
Mど ■口pfittЙ ピ″g′
`力
″ shtcd nenkupton apara百 n shreleror,dhe si subJckti
nlar「ёdhen]eve nderkolnbetare
,
彗
=■‐
●餞
・ :″,
: itl,1
・
一
■
¨
^
´
40
www.e-Libraria.com
95.
イ′
一一
F^
一●一一ギ一
一一
.ililelerar -
j.2.TiPET DHEFO1?JW.1T E SHTETIT
Tioer e shretit dallohen rnes veli si per lrga organizimj instiiucional, ashtu edhe Pdr
nsi naryra clhe vellimi i fr-rnksioncve qe dshtrojna.
Sipas marr€dh€nieve n€prodhim dhe pErmbajrja klasore kemi keto shteis:
'
| 5l,t ctin s k Ik, uoP ro,u,,
. SittetIt Jeu.l.ti
- Sltieii kaPilttiisi
- Sh!e!it Pratekt - socitlisi.
Ilerodoti llet Pet $i lloje.
- Atblokracint
- lYlo urRind
- Demokracine.
tttistoieli f]|l pEt dy forma IE shtetit :
- Td drejt[ ( l;t fuste: npnn*inC, orisiokrccind lhe " polllind "), t'
- Jo it irejttUustu liranin-ii, aliSarkitr, demokrocine)-
Historrani grek PoliDi pre[eroi shtetin e p€zier.
Montekiei ndane sistemet politikc nE republik€; rnonarki dhe ciespoti.
Mes dy lrrftrave paraqilet edhe nje forme e re € shtetit borgie": ai toialitar-fashist.
4.PUSH'TETI SHTETEROR
Elementete nocionit tc shtet,tjaaE : populli, territori dheptslieti sovran-
Poputti dhe terriori konsiderohen si elemente personale e.materialc 1€ shtetiq ndErsa
pus-hteti shtetEror konsiderohet element ideal apo juridik i shtetit.
Te shteti, element specifik eshte pushteti i lij, si raport urdherues ku njeri uldh€ron e
t€ tje;Er i n€nshtrohen atyre urdherave.
tJe kufinjtE e shtelil, pushteti shlereror eshts mE i ianE dhe sovran
4.I.ATRIB UTET E PUSHTETIT SHTETEROR
Atributet e pushrelit shteterorjana I Pnvaresio, kot inuileli dhe Pandqs!1mz!!?:,
- Pryardsia e pushtetit shlearot nenkupton se ai nuk i nEnsht-ohet asnje pdsirttiti
tjetdr- Kjo shprehet si nE aspektin e brendstiEm ashtu cdhe-nE aE rE jashtem-
Pivcresia eshrc rezulmr j origjinalitetit td vct shtetit dhe vetem Pushteti i tij 6shte
otlrimo「
悧 鰍:夕霊』悧雰甘
『
∬思際非脚黎雷暴i轟
Ⅲndryshohen barlcsit ctu ■
-2:′ ″勁″″′
`′
′′``腕
″″∫″ピ′ど′οr nenkuptOn se ai eshlc● e pushtCt,PavareS` い
oga Fatti sc mtind te ushtrOhct permcs nle shumё Organcvc
42ι EGノrr■M、rFI I′し,77Erfr SIrFrEROR
漑 脚 l撃臨 潔 冒 ‖k∬鳳 鳥 ∬朧 肥 [臆∫[i山面・
pasl qё atOjane ne pa」 am m,disa parime mё :ё lita(baraZiら dCmokracia,dtttesia)
■egi:=im eshに aishtct qe ne vepi口 tarine c tり oshte Zbatuar sov● nhe面 PopuI10r nё
rorme sa meに dr可 にpC「d「可tё
撹L常″ユlぎ I常 1駆[黎 せ鮒:メi癬靴懲器1:humttsttpll lt
www.e-Libraria.com
96.
!:-..a<hii:n e legii:i.nirerltgshtg mac-g sociohlgr gjertnln illan: iP'ter' i cili kele e
,-;;;" si nlt- nder kushtet qenesore Per stebiii'etin e tr'i, Edhe Pse pushteii sshie
i,tonopof i dhun€s , sipas tij pushteti nuk mund te qendroje nje kohe te &iate nese ai
rirbeshietEt n€ dhune
raber dallon tre iipe te pushtetit legjilim
'-
iiil,ro,i ,niioroi-r'*,tal- mbeshtetet n€besirnin e reullave t' PergjirhslL'ne te sjelljes
,li',. ie ar.iten e pushGtardve tE ardhshem Pdr t' dhene urahe-resa'
I' irist,r"tinndirionol- mbeshietet ne tiadiiat e lashri dhs.atns qe usLr'ojne push-te:in' .
-'i,rintuti *o*^rlik-mbEshteter nE 6esnikerine ndaj sheniterise dhe he rolzmit te nje
-,..onaliteti dhe urdherave te trJ.
,irolr"r"ori",,"u*mrrAe
pushteti €shG jtrohurE e perEntlEa' kr.s,ndimra!- Esht€ vet
iJ'"r,rt a. Pustrtetl nE loke esht€ pergiegjds vet€m para Perdntl'
."'
sioas teorive autttkr(/i/ie pushteti shletEror autoritetin dhe icrcgn e thith nga
- .
J.'ur",:". prtfr",i Esht€ i iiruar si nga Perdndia ashtu edhe nga Populli' prandaj ai
tshte absolur.
ioi i"oriu, d"^okrarlliie pushteti €sht€ prokur€ e fiiuar nga populli' pra pusliteii shte
io'ocullit, prrshtet demokratik
/uli*ri i it't.tir eih-te wllnet i shumices se pcpul!it'
Legiitim ishld ai Pushtet qC buron nga popnlll
ifi1Ai-. atnre
"i
pushtet, titullari ild cilit cshtc legiitin'
1. ]. F UNKS IONET i TUS UTTNT SVTETEROR
ri.i,.r ,a ip*.t
"ohem
Pcr daltimin e funksionit tE shtetitjane teorite: duotiste dhe
ttijuliste-
.Teoritd Itultbte nisen nga esenca e pushtetit shteteror' resP€ktivisht nga funksioni i
rrr iurdherdhenies Che zbatimit.
ii*, Jir" ,."airkreve pushreii i cili percai(ion rre3ullat e pErgiitl-shme te sjellies
iri,J
"
j"giiti.,lr' ndtlersa pushteti i ciii i zbaton ato rregulla eshtE ai ekzekutiv i cili
pr-rfshin arE. adminis[rativ dhe ate gjyqesor'
'Perfaqesues
t€ kesaj teorie ishin.'ilr. Loku, Russo, Htns Kelzen' eti'
'-i"ilin-,rit"ro
flnksionel shteterore i ndajn€ n€tre grupe: legiislativ' ekzekutiv
dlte Bjlqdsor-
.pe ,fiqt l,.r", te kdsaj teorie jair'e : Ma nieskie, Gidry Jetlinek; Radomir Lukiq' eti-
SipAs ie diCiti{i&'r'kt-pgrPo5lre pushteteve te peimendura..mE lartE kerni edhe
p,[iiJ" . ill,=i et:iei,tiio-ponit, i cili ndrvshe qtrhei si " fu.nksion qeverie "'
llgu
^piUi
f rtf,,"ttrei ra-nd;'si ka kyptimi obiektit ose material iJunksioneve-
shteliror?
N,ir1i *etenirrt"
" Prshitlit behetng baze te veprimtarive te shteiit ku permcs i'
ciiave ai realizon qellimet e Yeta.
Sipas ketij parimi pushteti ndahet nE legjislativ' ekzekutiv dhe gjyqEsor'
- Fun*siinin /egiilativ e trshrcn shtetipErmes sajimit tE normave me t€cilat krijohet
rendijuridik i shtetit, dhe permes ligieve.
Ligi ierueriit nga ..€ulla juridikeie reja' te pergiithshme dhe abstrakte'
Nornrrrrzg"ullo ligi-ore eshie aLstratte"sp2se zbatohet ne. raste tg shumta' ajo Sshtg
po.". .trijl.,"*,"t.pi. .. ie.butoh.r nli funkion konstimrlv ne rendinjuriik te shtetit'
Bienda lirrksionit le3jislativ dallojmd :
- Fun ksionin ktBhlelulvends
- Fut*sionin e rre7allt lqiislativ
F unksico nir n ottrttliv-
I
I¨.,■
三
¨
一
・
・
¨
、
iヨ:
■
∴Ⅲ
: =彗
幸
~■
情
「 :=
●
一
¨・
7
一
・
一
一・
・
・
¨
〓
一
一゛
一 ・,
www.e-Libraria.com
97.
う θ
-1:茸
葛 而¨ 而 而 而 扇 ね 綺 J〃面 薦 面 両爾 7Ⅲ画 面 西
~~=~~~~~~
. ii!i!:!, lersri Qi eA.elitt;' i:i'tti,ti iiit'
','"s;o,,s ,lisii ut oreye nuJunksictr ei-zeA-rliv nenkuPtojme TePrimirind e Derbere dite
,.ifiol froj,a shrerdrore, rreperrojet te se ciles shteti rcalrzon interesat e drejtep6rdrejta :
dlii konkrele. ' :
Nloern.Jet veprimtarise ckzekuiiv" ruhet rendi oublik' Permes PolicisE'
i-'untrioni ekzekutiv perbehei nga funksioni administrariv dhe ai iqeverisd-
Nr.pionjet al:ieve poiitike, funksioni iqeverise ka kgto autorizime:
.- Td shp l gjetdje lltfie, dhe le enshkt'uxi !rukl tin e paqes
- Ti t o wkoj dl19 s!ryArbiii Pnrlarnznli
. Ti e, c oit tttiitlrit c qevetisii.
- Funksioni 3iytltsor Pordqel veP mlotini e shletil Pemes t' ciliis niter dhe
rcuiit oh et rentli i uritlik'
Eiemenrei kryesore te kerij [unksioniianE :
: lhlrmu! jurldike
- Sjailjel e njcrtaor!
- Ko tesli.
Noritrtt jtritlike jane konkrete dhe shErben si kriter Par ushtrirnin e funksionit
grqesot.. . :
ijeilt, c i.lerozre eshia Jo qe vleresohet nga asspekti i normEs j uridike Funksioni
gjaqEior Eshte.i liclhtrr: me ligJin." . -.
l(.rr1esli eshte element qenEsor i funksionii giyqdsor'
Permes t, dallohet giyqasia nga administrata.
Si shprehje tipike. eshG aktgykim, PErmes te cilit shteti naParmjet giykarave shqipton
".rullltetin " e lrgjit ne rast konkret.
;.SOYPEI$TEII
Termi soyranitet e ka prejardhje.-r nga larinishtja e rc " suPremus 'L i Pavarur- dhe "
supremiic "- epErsi-. si dhe nga liala e vjetEr frenge " sovrtitt " qe d-t.lh. i pavanrr.
Ky term petdoret per tC shEnuar poziren me ra laite E ndonjE subjekti ne
f'urheveprimin e tij.
Ky term eshtE per;orur nd.kijerarkinE kishtard per PaPer, Por md shume eshG i.l idh ur
per shtetin-
Elementet e para te teorise P€r sovranitetin ihasim tE Egiipti.i uierir si PiesE te
mesimit te piramidave spciale, ku nE krye rE kijerarkise gtreadet Per4ntlfu, pastaj
fartoni dhe nE [undd qitetaret e lire, bujqit dhe roberit.
A, inrcli he Sokruli
Sipss Ploato nil battEs se push iefit sov ran jane fi lozofbt, ndetsa sipas -Aristotelit
pushteti sovran ne shlet irakon ligiit.
Teoria romake mbi pushtetin sovran ka panuar Perandorin e Rom.s si arbiter mE te
lartd si drejiues i provincave romake te cilet kand qenc td Pavarura ngavetShleli
Romak-
二
一
一
″ ¨
一一
KeshtLr pushieti lriE i lafia " auctorildj " i takon perandorit,
p:ushrclin " potestos ".
Sipu ulpinit ligli eshte e vullnetit te lird te pErandorit-
Ne Me:ieitl, Z.eg,iral mbeihtetin sovranitetrn e shteiil, t'dersa DekredisteT iiivranitetin
e.kish€s.
-l-eorini
e para e kn dhe nE m€nd im tari politrk freng Zhtn Botlen ne virin I 530- I 59 5 '
i cili Cshre rnbi tarё
^一
″
¨一一
一一・^
´
ヽ
一
一
43
www.e-Libraria.com
98.
〓
〓
理
誉
鷲
I
重
≡
キ
墓
奪
T
子
子
;
・.毬
〓
■
,
¨準
¨甚
1
〓曇
豊
各二
II:りi'IギIζ亀[`i[iS:lllピ [『 鷲1鮮[:lalし‖]:よ│』ll:蔽
│デ ililijli:::itilti
S″″5 βοイビ″′50Vranile輛 Oshtc,d「lte C n、
淋∬よIT∬縛w零鼎崎∬嵩器 譜罐賃朋∬蹴 青躍み
′
`iS′
″′″ι
`″
:``″
′′Pθιlτんに4'1
3′ρ″′■σ″lfF′ r,ohoJne se so・ 7Tantel:i ta≒ on pOPunit.」 he popul‖ ka te drcJt iё
提躍:∬ 器鶏∫鷲l£ 壌l∫ 淋Fl[:諄rT濯 翼‖朧ncR ″ο″″
∂ピ,,lο lralf″ /r ′g,1″ 9 ″どR`650 rrア ′2-17/砂
‐
SpaS t'SOVra市 に面 nenkupton zbajmin e vulhedt″ ′′′′″夕 ldlS/fあ 】
″
゛ pOpullt dhe
i shprehct me ane r‖ ョevd !可
tc c pandare ghc:PapethkrueshmeeSoVranite【 i ntlk口 lund te bartet,ai eshte c(
酬Lヒ.まmm aヵh`Ⅲwm晨m e barte mЫ
"鍋
面、血いに
黒illll#鵬″ι′177iSル
【絶IL:1:り 111illi輔
]│::││lill:i:::::esueseOdiin`ta磁 ohe■ёョyqesOに varren nsa
re[「n
′'sο ソ ′′′g`′ ′perdOret cdhe pё 了ιёSI
vcに vcndoje(sovranicr bmbetar)
Teoria bashkekohOrc ben dalhrnin midls nocioneVc′
′sOVrα ″″
`″
′s力 ど″″″rrrl′
′′
∫0ソ″″″″ ′どs/1′ ″ ′′
‐めソ″″た″Fs力
`′
″r paraqct a● but qenesor ne shに
jし neplFttetに Cint shpreha
iavareζ a c、 u ne rapori me faktoret ej,shtem,sl dhe epersh c tj ne raport me koret
c brendshё m
―Sο ソr ″″ご″′′,力 ″′ka te beJ me bartesn c pushtedt shteteror si pushtct sovran_
Me soV暉 狐1に in e shtelk kuptoJma
り‐Paソ 戌な171′ ″′`rS力
た′″s力 re″rο′
り:EParsれ どr∫ :?`″ ″]″ C′ ο′ルリ`′
ι:∫″rC・ ′″571セ ′αOr
り_Prr■
`′
Z
`力 "ど
rル :′ yl`′ だ
`grど
′`rst″`″
∫んr″ ′″rο′
Sov「 antcd i shtedt pO「 tshり na tre elementc ヽ
_rど
′rl,ハ ゥ質g F ‐
_rど ぅra′ d∫71所 ピ
∬ ぷ 常 場 む
"ね
nell Ku「可鳥 p鋼 離 e"土 m動 ば Юr申
"n"eshtetet e jぉ htrne pけ に m耐 v,ndimC pa mos iu nenshruar urdhё rave tejashinlc
′ソ′ごセ
`′
:` ′b″″港 力″″ nOnkuptohet epersin e puShtedt shteteror,ku brenda
tcrdtodt te vet,こ shte pushict me iiarに nこ krahasim mcり eret
F′ 層 ″fゞhた″z″
`′
「
konstton ne paktlizucshmerhё juridikc tO pushtcdt shteteror
所属腸:響蹴ll1111驚習膳1li志:Fttlll凛肌R激、北:諄:
duhaに bahen nё pa‖ mhcbaⅢe乱
留量I s6v口 niul b"nda shに 血―Sο ィr″4″・2/f:′
ρ′″″′―こうhte i‖ dhur mcl
Lidhtir rne atё se ktish eshte bartes i sOvranitetit te shtctit,ezkzistounё
disa teori:
にorね tcokralke,1:ゴ lt m`te,c sov rarllに tLに kOmЫ L SOVranlc」 tビ Pop lllit apo
shtctasvc,markslstc
`"″
∫′ο「おど′ピol″ ″″ピpuShに l sh【 cteior buron nga Pご ′ど″イlrf 3artё s i sovranitctit
ごshte vct Pピ ″″″
`′
ル′
.一 一、
一、一¨一一・
■
●
r
●
■
●
■
●
′
〓
ギ
一こ
三
●
こ
r
一4
〓■・一
育
一■
・■
・
ビ
∵¨〓一・¨一
〓
一
Fヽ一
www.e-Libraria.com
99.
√′
nd dclcgilti■ CFピ″″′κ′よ4
芍oに0日 paraqIセ inl L=ё nc lビ ■1 ど
`ピ
■″き″″πた,:i dhc ka saurvend ne d`a
kushに tutaお shk:uala,,′ ″どFj`′て鳥y
′ο′′′″f′ ′たo2,A/rよ ″ ′」g``r,ピ す
_■ οr′ ″′cgrr″″fs″ ka dominuar ne slど た,fr/ビ イビr,″ どι″χ′ゝ、Sipas saJ
sovraniにtilka nkり ar● e dhlastt Kau Ⅲn ne shprchjc働 燿″″
"Jο
グ「ο″
`
r rr9′∫he vepr● ■etり '′
みεソ′arffЛ ′″pohon sc″ ′ブ″′″′ゼ″″`′
′
``″
お1″ げた′′nl atё
kohご
却ヽ″′:/_ο A:i ne∵ eprё n c va′
′
[∫こ′ど
「 りごソeriac c:).′ セ ″pcton sc kcn:raten shcqO「 c re_
さshに kuttzuar IIioいu■ mOrc c rl」 e■ ut
ヌ峰 SO ne vcpre汗 き tり
″
′rο ″″α
ャ
5/・ ο9ご「 グ ど
″
SOVranit百 n e konJderon silmJct per
vendosJen dhe nlbroJjen e tё d「 eJtaVC le hunlbura ne」 endJc natyroit
_7ビ Orl ピsυ ソ″ ″′′´′″イ′々0′
"b″
″
∫0″ νara′
=′
″ ′?″ rfaЛ ″′
′'‐ 5i bartls te pushtcti【
shtcteror kOnsideron kombin
Sipas kes.lJ tcOrie,kombi Oshte kateg。 百kclekJve dhc c pandashmc e cila nり k
perputhet me individet qdjetojnE nJ terrilorin e shtetit-
Sovranlteti i kambil eshl- i pandashdm, paqetarsueshd:n dhe i pap6rash kruesha m . ;.-
ギ
Kjo teori angazhohet pEr demokracind iilrluqcs,,"s", ngass kombisi trup organik nuk
mund te ushtroje sovranikrin e vet nC nrinyrE td d rejtepardrc.jte.
Ni shek- XIX ne Evropi jaaE krijuar edhe shtetet e para kombelare dtrke u baz uar ne
te drejtul e njeriut e lE sl etasit nC Frl'.,rc! n[ vilin 17E9, ne te cildn thEksohet se "
purirni i gtlo sovranileli qendror qenasisld rti liombin "-
Ni Kushteundn e Kroocisi G vit l990v)en n€ shprehje Sovraniteti ikombitsiPas
kongeptit te shtetit kombdlar
- Tcorit e sovranitetit ti poputlit " sorverenite popller " e vendos sovranitetin nE
poputl si rEresi individesh qE jetojn€ brenda kufinjdve tE aiij shteti.
Popullieshte burirn dhe bartes rne i lane i pushterit nd shtet.
Elemenfet e para te sovianitetit ta popullit i hasim te Torna Akvit$ki aga gjysma e
shek. XI - Ai popullin e tiajton si ndermjetasue mes pushtetit hrnor dhe atij
Filip Pol popttlin e trajron si donator ne pushtet dhe te drejrE, qd si sovran td qeveris
mbretE ne p€rmes perlagesuesve tE vet.
Themelet e teorisc sE soyranitetit popu ilor ijep X[ on Lokq ndersa loim u limin e
teo.is€ se sovranitetil pcptrllor ejep iQrrss., ne vepdn " Kontrai sln(lcrore".
Sipas tij, pushteri i takon popullit dhe ai-dtrhet ta ushtroja-
Xhejnt Brajs pir sa i perket sovraniretit thot€, " Sovrazileti i pop.tllit csl.E bazz e ..
drrnok lcisi
Monieskie thekson se : " Atiherd ku ni shet, popxlli si tup do ttu ketd forcan
sovran!, ojo do le jelc demokroci
Abrahan Linkolt nr€ s€ miri e ka bare perkufizimin e demokracisd nE porosiot e
:Getisb rgut, ku thord .- "Demokruch cshti qeverisje e popullit, nga populli tlhe pdr
Kritika kirndrejt sriiranierit te popullit shtrohet kur kihet parasysh se ky koncept
paraqet qeverisjen e shumicEs; ejo qeveiisjen nga ana e gjithe'oopullil.
NE vendel bashkekohore ky koncepl ka pEsLrar ndryshim dhe eshie qtrajtui sr "
sorrutilel denn k r0li k ".
- NE teDrine poliiike socio!iste ka dcn]inu0r teorif, zrurksisre escvroniietit-
ヽ
r
t
■
■
.■
′
. 〓
.
amirr:,tgfr sr.'niinrtarSrc-rrrb€:irttttt-
・
・
一
一
●
,
一
一
¨
一
ヽ
一
一
・
´
一
一
www.e-Libraria.com
100.
R,rfere d mI(k!t!t(./ivqlhBt ajo forme e ta vendos'rrit te dreitdpE.drejte, muni€sia
pei mta.;ijen e te cilit E;htd parashrk;ar ihe !ichur ro: srpaiijer e tr'; tt merr verdirn
organi komPetent.
- Plr nga obligueslmeria e veodimit te reierendumit dallojmd :
t)- X e/erentl um CetY r ues
5)- Referettlum kons ultativ
lule rqera,rtlru, tlcqrrrrgJ nenkuPtojme qEndrimin e organeve shter€rore ndaj
re:irltllsvc ta referendumit
'ReferendumiliEsltilklh€tesosekonslto.'i,eshteajoformget'vendosurittc
Oreireperarejte;ki +jedhesve, nE te cilin akti qE eshte objekt ireferen<iumit nuk
miiatohei, por p€rmes rettrendumit vet6fl shprehet mendimi rreth tij'
- Per nga eiekti i vendimit qd del nga rezultatel e referendumit, dallojmE :
). R elc rend u min kb,tstiutliv
b). Referend unti abrogttiv
PEr mes referenrlumr't konsl;/4riv verteiohet e[ekti
一一・一・
一
¨ 一
i njd aki.'temiratuar nga organi
;
■
¨■
2
■
,
,
1
一
土に歯 ∝ 曲 こ
二ま 鳥 ne ic山 に 市 C散 noesuttmePc・ r"`「中 re″ Z″ ″″αレOgα ′ル,aoKヽく
!=lgakohaembttesdJttm::
;雌恵:Ittfltttrttfit二
「11鳥 iliitea二it hP:P″a二ar.ぃRゝ5tπ ″:″π′″arrlp κ mbahetpara ml
se vendimit nga parla口 enti
Rリセκ″″″″′′む″σParaqet ate plotesucs,ngse z」
cdheJt vcndO■ n par aktin Pas
ihiratimt te、 Uinga ana e pariarnentit_
rSipas obJtkttt per te cili,vcndoseL dall● me:
り 4oセ″″ピ″ レκ,力
了¨ ′″お
り‐Rψra″ 漁
`″
ル′●ィクお
りR`′rC7″ 工
`″
″ご々折7読 ′″arrr7/1み たソ′
`7/1θ `ど
rrrc・
/2お
"ご
″10″めaα′ι
. よりをra″ ″:`″ ■6Jlrer``tむこ■と こShtこ rorlne c mttaum■ Pcrfundimtar te kushtetlltcs oSe
te ndryshimit te s可
Slp"S● kushtetuta bnsdcrohetj ak TC i L ё,J liヨ tlCme10[
Pさ imes reFererdurnit,anこ miratuar disa lushetuta si f R ″
"j●
・こ」
'′
f,E'ね Лζ′
儀脇 翻 獣L鴇品漱無彙f膏鍮rtellq」
高二証
shL‐ve dhe eshtc torma c"irendumi
■ 乃′凛′′ν′fα ″/′
`′
ヴ
`′ `″
′¨置
'お
″レξ″f′ ′n"σ fご で
'″
b″ ′
`片
ぼこ′″′た″rr7″′イ
″:だ′sげ彗ル●″ν′ね
`ぬ
●レ
"″
′
`わ
た44■ご
":ε
セ′″″fね ′″′″″とル′ルderc●
b″
"滋
sIIr′
`″
ル ご
`″`:`れ
´f
Rasln e pare c ka parapare Fに んた′綾′量aおa ndersa rasth e dyte」oe
CJご ′
"α
′おこ
i ll群鷺躙鰐勝罵勁憐FttI書続がOb」 ekl ite venOsuttt Te lCirendい T mund tejetl:
―κοりF′た″″:〃ぶ′おカセ′″12鱚む′″ツピ″ια
`ダ `た
ごた′′″′∫″κ
`き
力′ピ″ で″ブ,7α ″ι
―
`む
力′`
′′′4■ふ ′0′ ″舌e rr/1ご ルrごras蒻 lο ″うど
`r′
s″ X′2・・力
`′
′rr,ご シ″″お
―κυ″″″ ′湯ごαん′ピ′″″ra″riο″b″α′θ′∫んKtthre ″α´Pοrr43α おこ
Reた rcndumi eshtO shpё rdofur nga Nα′ο′´ο″′i′ ″みどI14〃′′′″ιハイ∫υ″″4`′
Pё「le pasur stlkscs rcrerendllmi duhet tじ PloteSOhan katO ktishte:
¨
・
´
´
・
47
き
■ ヽ
挙
11
■ ヽア
■イ■
www.e-Libraria.com
101.
J2
―
―― ′増 ‐二 '4′ 犠 鞘 韓 単 4Ⅲ れ 山 彙 」 〃
"藁
―
― ― 一 一
二 __
F2ご ィルイ:ぶ
`′
ウ′fご
"ご 」ご″イ む″rt2カ 読″″′々ビル
`ν
″′ピ
`ど `ど
ry″
pLEBIS!{IT'(- esia xjE :rdar iormai e realizimil ia d.ejldperd rejtE te sovranitctit td
popullit.y"Y-" -'
-l ermi '' pkbthit " burori nga !aia iitir,e " piebbcitum " q€ d.r-th. vendim i popullit i
miratuar]ne vr」 il,
D`a lncndinitat thond se plebゝ hij,uk dallon nga refPrcndu口 i dhC tt ai paraqei
hrnll:こ 「e rcrc,du:■ it li」 veres I
D`aに jerこ ,plctthidn e konsidcrOJne Si katego面 に sё dre」 にsn'C「kOTこ にrc meqё
″
,ル ″♭cη 」/17″ [│グ′ν
`′
〔′υ∫
`=″
r′
`″
″`■
´″′「グ′′ご57r″ r
ィ″′″basヵ ■れ′aと
′ピ′rf′ Or"`ご c 1″ ′″∫/77e`″
"`ι
ο∫こ′″■ο″57' ″′r14ど たr170「 ″
`′
S/21ク ″″F″
`,/1`α ′ど′ ン″
「
lr″
″
Ned`a「挙te pに bヽh■ i eshte pё「dOrur per bashkimin c terltOrevc iё c」 ぃuara,htetit
りetё「′」′l● 力′t・ r″ ′′F/4 ″,/1フレわ″ιBc4J計 ら,′ry
Nl d`a ra,c te lJcia,Pに bζhll eshに 2b【 uar per kons輌 Iり imh eshに lttc n sovran J
p sh∫ルセ′″S〃οビ″″どノ
'9θ
,sル ′θ′″ス「′0″ 4″αィ′【:o「おζ■0∫ υビ,おヽで
'
iefereidumii.
0″g燈 :′′ンピめS=″ ″ギρた。お力fr rヵ ″′94/1′ ″/17eょ Iセr"′ ″■9"lα′′51/ar"ど
ινビξ
"`′
ピOsyぉ ∫′′″″ν″」ο浄グ●■ο″力″ンピ
rN/c14 rr/4r"` ″ι′″ι′″
'り
‐eShte fOrmё e tё vcrrdosurh r dreJteperdr● にtё
popullit_
Nё lc drcJ:en kushtetucse krahasucse,kJo forlne nJlhet J″ ′″′″ο″
`ξ
ν
`融
おた ″
ノ″rc′ αrソ ″ピ′αρ″′′″aι
=″
″′りF・ rご ど′´13` ∫力″
`F/1
g′ ′′τ′ι4
NIに o「可tё n kushtctuese k「 ahasucsc c hasimル ,cれ
`fソ
a/1′ ″∫んセ ′″ソerlお ′rf/1`
′1鑢。こ
・
お 4た″郎c■ 0カ ′νビ′′ル ′″″ご″力
`ル
′α″″ ″′″ s/1Pα
`″
a″ ″りを a″ ど ″た
lniciariva e popLrllir dallon nga referendumi.
inlciativa e populiit paraqiteanE formd te paformu[rar, si kerkese me te ciiin shprehet
- qEllimi dbe esenca e akrit qe kerkoh€t tE nxj.rret-.
Organi p€rfaqEsues €shrE i detyruar ta shqynoje dhe fa hartoje propozimin e.aldit-
ETOIA E POPULtIf- eshtE forme specifike e rE vendosurit te drEitep€rdrejt€-
Termi veto e ka pre_.lardhjen nga gjuha.latine " vel| ", ': eeleor " qe d t.tf. nthtej,-
hedh.posltti.
PCrttcs vctos zゴ edhesitthttqiZOlに
「jet ne fLql
Ne rastに vё nた ssl h」 iies se ligjit nE referendum, ligjii mund te hedhet posht vetem nese "
1″
`r/″
″t」 kaPe v6tuar shumica e zゴ c`hёSVc tё re・Jistriar
¨t
i
■
●
〓
l
・
ヽ・1
■
一・■
1
.■
1
■
4
一苺
二
■
す
・¨
■ ■
ヽ 事
¬オ イ
を■■
.5.2.SISTEiVII PERFAOESUES SI FORME E RELIZIIYIIT TE SOYRANITETIT
Ky sisiem mbEshtetet ne teorine e sovranitetit td kombit, sipas tE ciles kombi si trup
kolektiv ushlron sorranitetin pennes parFaqesuesve te vet te zgiedhur.
Ky sistem esht€ si ibrmE e imponuar e shtetit modern.
Sistei4i perfaqes,-re-s se pari dshte paraqitur ne,4rgli rri shek. X-IV, mekonsriluimin e
parlamenlit anglez.gi organ perfaqdsues, i p€rberd prej dy dhomave- -
Per ketE sisierr si sistern i demokracisa sg rdrtho e, r€ndisi ka rapoiti [,es zgedhesve
dhe periaqesuesYe tt zgjedhur- rapoft qe emdfiohet si m3ndat perfaqesues.
Mandali pir taqasuei mund re jeta irnperativ ose i lire..
、ド
ー
、
一
、
www.e-Libraria.com
102.
ガ 躍 脇脇 7湖 ИRか EPttTllgい
mmttshttn e 鰤 ¨ はё
KJo teod Se pa百 v」 en ne shprehJe ne И″ょ1
1nonarkut
Planir Z )―pο′jrr■ e hasim ne punimetc′ ″ ,■ 6-t iOttι
`4M●
″
``tF`
湧鶉 i嚇Iwm喜混 :≒
脇 霧幣∬:窓1習IこT詰
ピ炒Aレ
`晨
′″hαg rrll″ ″ο″`讚
■
「:r」 e te madhc edhe sdt ne shietet
bashke、 ohore _
AjO kaに ndesite madhe pO「 stu● min e dcmOkrac`ё ;dh「 stu‖ min e li「 ive d iё
鵠r£即跳 まξttronne蹴
朧t:diよ itttig¨ A'ё llにorganet eも nJerit p口 Shtet ruk mund lc pt
puthtetit.
ile prakriken kushtetuese' hasirn tre sist€me le ndeljes se Ptrsl'Jeiit:
_Sヽゞe
"′
′●Sfr7 ,c巖:′
―Sむた
"
ρα″′″凛
`〃
′
―S昴ピ″:Й ″′ar7ル ′
づIIまSraイr PRESIDEjVC1/工
lcs,forme corgani2imlt dhc ushtrimit tcKy sLtcm eshに ゃrrrtC e r「 egul‖ m■ kushtat _
SCPI]:i‖
廟盤l糧誕tl:aif[黒Jを 1:郷ξ:」鷹〔:[f[1観みs,teteve.hC b,lё :Veiё
tyre_
Seci[lushtet duhet ri punO」 c atO pune qe ltakOJnこ ,dhc duhet tё jete sa me i pavarur
nga dy pushtetet jem_ ・
c adrninist=tts dhc atyrき 」yqヒ ζorcバ a
Ky sistcm siguron plvareSir C te ygapCγ 「
t
CfF晰 卜」`h`Vi dieshに ne p。 」にmeに
:諄
潔翼1:暮笛
`F誅
∬麗魁i認サ]
e,j h pOpJhi idersa ptl■ にdn gyqes。「
25edh pOpulli
Pres′dgj2`;,i bartes i pushtetit ekzekutiv dhe administratiV,si ShCf i shtctit ai CShtё
c
komandant suprem i forcavc te armatosura Ai emeron funksion″
et e administrates
PrF5′と 鳳″OsはO perfaosues i shに dt dhe soVraniにJtに 呵,perraqこ son vcndh nё
∬轟 訃舗常署瞥:T'‖
dh m計けじ可e ndOkOm呻″ヽattedЮ●
Kryet″i per punen c tu n,k i pё r」 i」 Ct Organ■ plrfaqesucs,ai nりk mund tclhdikoJさ te
organi leョ
`latiV hё
m■ al面n e li」 ■e uspCngve ne″
J`た κο′g″ σ″GJ■hashtu
Nこ ヨ 、B_ .,krycia百 ka te drcJten e vctos s
茄 ka tё dreJten e′ '′ οc力 α ソ′
`″
′′―Vetos sし ヽhepF― に SC liョ i eshie dorё 2uar」 O mC
pak scノ ′d′ ″para mby!り cS Se sesionl tビ κο●.・
′げた
¨
.
.
ヽ
^
¨
:纂■
静 :
辛:■ ●●.●
' 1事
lS亀 2
自
―
鰐羅7「
=饒
fθ
R
「υν●4■ ″´・・~~■ ‐~^~~~~ lcs se pushtedt dhO barimin mbi unite嬌
nc
くoto sisteme bazohen nd parimin e ndar〔
一
,一
・■
ギ
一
3
●
〓
一
一
,
´
一
一
■
一
¨
一
一
一
www.e-Libraria.com
103.
3「′
-7rο
N7岬――
蔦
=「==薫=「
1蘇三百訂くがShに コ手r ic(an,n:itoOnヱ
?nl l ^ 、`=― ‐一=
■:ilR5彗ふ鼻群乳‖ll離1署│∴ ∬illitti:T馬 :r覇もユよよesTe i
dik3sterel e ad ministratEs.
Na kgtE sistem eshta karakteristike edhe instilircioni ireferenciunrii'
rr('iare.
Ky $0,.* p€r hera rE oare dshie paraqitur giate Ilsvollrcionil FruDceL (1789) SiuP
kohes st -!nkobinCYe-
.littntenti ka zgsedhur Kishiliin e ShpEiitti .?tblik, i cili ka uclhEheqtrr prrshtetin
ekzekutir'.
jipas ,Krrsirterrrtes sb tulonkniarit e ciia ndk hyri nE iuqi, Frri'ice tiuk ka 1'asur ars shef
ihteri. as qcrer:. as shefta pushteiit administrsliv
tiero tre organe ika pErfacl€xtat Konvenli si organ me i lart' i pushtetii-
Sistcmi i KTnveniii ashta karakieristik pat zvioin si shiet federariv, KEnt Kupendi
Fe ertrtiv e ushtron ptrshtetin administrativ Pltmes Kasltill Felerttiv me orun'lal4 :
vjagur
iaet,ret e Keshillil i pzrgiigien Kuvenrlir- Seciii an€tar, si ministdr' cirejtoi nje nga
■ _
1
=麒
κ織ふ〔r ne sh「 ctte籠 ん湘た″″勲お″″rn dhc籠
‖積鱗:I曇黛ヽ彙[需[精燻潔躊献守mt tё
Kё tti pushtctl割 yqeSOr ar「 りnc nJe pavaresi forrnale dhc Fakikc
ω ,ssrEЛrrガ yrOんι4■玉
Filo20「 qrCk И
「
お′0`ご ″termin″ α″′01″ α″
`'(veに
qeve● sJc)e ka p。「dorur per te
shenua「 島ёFortnO tё siStem l pondk,ku pushted o」 endet ne duart e n,こ indiVidi tO cilin
c ushに ,n″ ∫″rISイど,ん ′r●・.‐ s″ ソαψピ′″ソ
`た
″
F。「mさ me c shPrehur c autokracisё eshle″ヵ′α: ′′`rsO″
α′a
FOrmat c qeverisJcS autokratikcJanё :
―′″∫ゎ″rri。
[附;胤
" '‐ ― = 一
-7trc"′ α_ .
―Dビッ ο″2_ ―
―D′升r″ ιι′
「
″ ′
●
〓
ギ
〓
I tt XttP′ rO‐ノ Ⅸ ヽ
OR6 7VL~7・ E Pc/S17Frrr slrfrfROR
κ[И SIFL(″イrノ o?ε′NE/ESIπ rFRORI
Organet shteter。「cn■ e n nOttajuridike,sigu「 oJnё Zba min c tyrc dhc u,ht「 O」 ne
pune dhe detyraり cra
Secili shtet ka。「ganizaten c vet shtete「 。rc
ヽ
´
¨
・・ヽ
・
´姜
■
奮
www.e-Libraria.com
104.
●
〓
〓
1
〓
モ
ヾ
■
さ
童
ヽ■
■
・一言
鳥
〓
〓
・一
一一一
一t
t
t
,
■
■
Orgeng!'shteterore ndahEn nE: lC irlrut?tt.!4 t!lte citile, urdhP:rdlEnise d;rc
cizel:ttlive, ie zgjellhura lhz jo tc zEjT i ur6, indiviittale iie l:olegjruie, eij.
I.PARL4IUIENTI
Eshtd organ md i lartE pdrfaq€sues nE shistin bashkakohor, i cili ushtron pushtetin
l.gjislariv dhe ne Cisa rasie edlre ale ekzekuriT
Na vende t€ ndryshme, ky organ p€rfaq€su€s, emErohet ndrysie si : kuvend, konven!,
5pvjet, kcrgru;, ie.jn-,, megilis, :abor, sobrtrja-
Perlamenti paiaqitet me pa-.aqitjen e kushreturave, pcr arsye se kushtetuta shEnon
kalimin gradiLi te pushtetit nga aristokrat€i dhb autokracia nE borglezi nacionale-
Fjala parla.rnent vjen nga giuha laiine " ourlare " q€d t.th me/o/e-.
Ky organ eshte produkt idernokracisd borgieze, ;negjrthdse qysh ne shtetet
skllavbprpnare €shte paraqitur ne forme te kuvendit-
Parlarrenti sE pari u paraqit oE Angli, ge qd virehet edhe sot n€ekzistimin e Dlromes
sc EpErne ( tE Lordive) si mbeturine e aristokracise- GjatE kohEs borgieze ka aldhur
nE siprehje D,hernrt e Poshtrns ( Kamunoe ). .
Ptrlumenti zgedhet ne katb vje! p€rmEs Yotave tg fshehta, dhe €shte orgal-'
giithdpopullcr.
Pnrtitd polilike luajnE rol kyg nE pun!n e parlame tit, t€ cilat cakojnE kandidar€t e
tyre dhe pas zgiedhjes aio udhEheqio pun€n e parl4rnerrrit gofrE si " poziii " apo si "
ipoziti ".
Per punen e parlamentit r€ndesi rE posagme ka procedura e Parlarnentare, ku pfej saj
mvarret niveli i demokracisE nd rastin e shqyrtimit dhe miratiinit te ligjeYe.
Per.reg Anglis7 e ciia nuk ka kushtetutc tg shkruar, ne gdo vend tjeter kompetencat e
_parlamentit sanksioroh€n r.ne kushtetuE.
NE sistemete bzizrrar oE parimin e ndarjes sJ pushtetit, parlamenti €shtE ma i kufizuar
nd raport me ale te unitetit tE pushtetit-
Kompelencat e parlamentitjane :
- Ptrrltmenti dshtd bartzsJormal i sovrdnitetil - miraiorr dhi: ndryshon kushtetuten'
ligjet.
- Prrltunenli itliko e pushtetin tldnun,itroliv - ne sistemet e unitetit te pushtetiq nE
vecanti. i
- Pu r I amirli ndik o n .ni ma r rEd hl n ie! nd1rko mb tta re-
PEr id sigurJar mdvet€simine par.larr,entii moriern, eshte zbaiuar imtlnleti parlamentar.
Imtiailati it.trlo!,iefirirr fiibroc anehrgt e oarlanelti par ie Shprehur rnandirnin e tyre
dhe lirisht te vobjne per vendimet qe menen.
Aflehri i parlameitit i pdrgiigjet vet'em elekrcratil. :
Si forma re rnekanizniif !e breadshem.Ie punEs, parlamenli fofinon lrtqa punues lC
perhershcm rthe pCrkohshdii,'ne foime ie kCshilkrve, komiletere dlrc komisioneve-
Fa aro as nuk mund te paramendohet puna.e parlamentir, dhe u besohen funksione tE
ndryshme si p-.th. ni Kushtetitin e llnlbi,kesiiillaye i eshte besuar funksioni
legjislativ rriciis dy sesicne.re re parla/-aentit-
Xeshilki parugr'lJen si-ndermjetEsues mes parlameniit dhe qevetisa dhe E dePutetEve-
Nd lngli grupi parlamentar i Pa.'rit e Eonservolive zgJedh edhe kryetarin e saj.
2.SHEFI I SHTETIT ( NE PERGJITHESI )
N1e ter-min shefte shtetit na iE drEjten kushtetues, nEnkuclcjme indiviiin ose organin i
cili ushrron organin e p€rfaq€simit te shielit dhe sovraflitetit te rij ne mairedhEniet e
brendshme dhe ato nderkomberare.
i ■■
1た
′
・ ′i
一
テ
¨
・■
や
www.e-Libraria.com
105.
彰
:;r.it'i,s ":{IJ-.!hui, ;'i;nkrrelarih( niDunilsil tjcri sltletiror ti Shaetlva E Basltktnr
rio li! iruijiinohet ttgrt pozi:rt ni rtist tE iskut:firtkinti!, p!r slik,ji lI lialhdt!';ii,
Arineve hc repr ve Q Aerl penule " .
Ko,ryresi mrnd ta thirr ne petg;tlhesi Krletuirt, ndn krleittria. d!t! Ji nksionat ri
tjrrE
*lle keta ,'cst zborohet inslitucroni i vesantg i se drcjrls [tlshlet 6e no SH.B.4. i
lurjtur impiqmenl " impeuchhe, ", sipas te cilit shefi ishtetit mLrnd lee sillet para
lliyqit rne viirdiniii' e Gjlkait; Sttprtarc.
Ky akrgikim eshrc zbaiuar nd rastin e kryerarit X, onson n! vitin 1363, tlhe knndrejt
tjctit Kli,tb iie vilih 2004, mtrepo tE dy kane periundllar me akrgjikim lir,.res.
Ilrtendi mlJtr:,d t€ ndikoj ne giykatat vetem permes ligjFve.
Ptshteti gj_t,t1esor mund te ndikoj ne ale leg)islativ permes kontrcllir rE
kvShtCtutshmerise se liョ evc
F′ご″ど′Irピ ′ど∫′
"″
″,″ ′re_C′ ″g″ ciα ′′/1 rrs′ ″′rr 77L‐4
`」
2Sヽr■ lガ′′ガRι′″ DVr/・ r
K,s`tem esht karakに「ι‖ke per nga rapOrJ mes panamenli dhc qc r`c
P rr 烈
"`α
rた ′ ′per Ⅲ に に pare u Paraq■ ё月督ヴi n01uiこ PCF te hgnshtuar
ptshtctin c monarktit
Rezu)ta【 ct e、ёsaJ lulle verchcnJё s12た〆 ン7/me PXICrJCn c″ Zセゾfr ab′
``■
F冬″′
″″
`f//グ
Rむ力
`″
″′ソ″′′]ノ 6S'4.・ αP″ rrrI″ に″′j″ ″g′cろ ′
`′
σソο′
"Cわ
″″′″S7/.`α rraソど
Karaklcriぶ tikat qё e Ja「 :OsoJnC SiStcmin parlarnentarJanё : :
―f/2●rsi`t′ ″′″Org e′ ″5カ ″F″ たJお7r7`ル 層bf″ ′``力
′ど
'こ `7/●
′′
'C″
′′″″″9/ra″
′″″ ι″″ンピ′
`″
r//2α た ″
"″
″むr ra′ ″層byS″′
_fl`な
`″
′,s100`′ 5■ ′
``″
′F″ ′0′ヴど′ごむ e」●Si′ο/1/計 4クど■υ′S=dc′ 0カ イS'
elヒm´″
`s●
b〃 f′ ιι∫力″イルσ′
``■
〃″′
‐Z♭ali菫′′所5″7``c′ 0″ fr`′ ″′ッピ
「 `ら
ノ
`′
″″r′ゞぶ力
`′
たosiillh″ ″′″t″ ソ′∫′Or.● ●′
′ο∫″f′″:油マ1′″′お(ri′′′′ ″′ゾb″′″ br`′ こroπ,ρ O′ ′″f19`ν′rtsど
′′
shen i shtclt nlundに rettzttё prOpottmh c minヽ 1● Lゴ ■haShtu edhc mm11百 mund
tё kunderrrmoJё aktin e tリ
需:7:繁ヨ贈l:∬概謝l窯‖tttli鼻∬::冒│卜(』鼻lir薦獣議1・
Organ k。 le」 iat dhC nepernlJct VOtebcsimr parlamenr ushtron ndikim vcndimtar mbi
qeve「 :nc .
Edhc qevtna mund tё rdiko」 こmbi padamcnln,dhe ketu可 。i kerbn shcntic shtcrt
ta shpErbej parlamentin dhe pErmes sai.arrihet baraspesha mes qeverisd dhe
parlamentir.
6. T. 3.5 ISTETVII i P E RZIE R
Paraqet nje sistem hibrid rE organizimi dhe ndarjes se pushretit shrercror.
Ky sistem shquher per nga t, mbinimi i parimeve dhe fiegullave td sistenir
porktmenror dhe ttij presi encial-
Ky- sisiem njihet edhe si+arlamentaro-presiCencial ose anaslethas. .
Zbatimi i saj eshrE si rezuliat per krijimin e qeveriv'e stabile dhe eleminimin e
kualicioneve te gjeia e cila ka shkakruar kr-iza polirike te shpeshta-
Ky sistem me sh md zhvilohet si formE e presidencializmi tE crregullt se sa
parlamentaiizmir .acional.
NE rapon rne dy siiremer e mepaishme, ky eshrE i ri. Per hera rE parE Lr paraqit nE
Finlcndt me J(usltlr! lcn e vitit 1919, pds tj hi Austri -1931, FamcC 195E, etj.
Rrtsi, Polotti, Runtu i, Krooci.
●
´
′
一
50
www.e-Libraria.com
106.
NE ketesistem, shefiishtetit ka oozit' shurnd tE [ort€' 3iitnashtu vjen ni slrpreije
",.tt,"
p'a-ir,e=;" *e . madne e qeYeri:;' ne t:,rf'o me Parinmeiiin' ..
fl*o .It,.rni presidencial htnzon " she fin e shtetir si crgan t€ dedhur
a.-eiteoerdreite nga zgiedhEsit
ir.'i.iu =.t
ie ne-n t ijin
"
shefii te shEtit, ai €mEron dhe shkarkon krye ministrin'
"=netaret
e qeverise dhe kry?soa mbledhjet e qeveris€ . . .
ile [rJ i,];,i*. prshreii ekzekutiv nga at " bicefttt " shirderohet nE pushiel "
',,lt,r,turrzr,i l', keiakteristik pEr Pri:hietin prcsidencill '
*"r rli1,rnt *t,"mentai ka " huozutrr " qzverine me p'rg'Fsiesi politike solidare' si
r.ltr"e te drejleri per shPerberjen e partamentit nga ana e qeverrse'
t,Iu fr"i'.irrl" qe,.,iu pirlamentete me kompetenca E qeverisE se kabinetit'
si"ri".Jri tipik ri sisternit te p€rzierjan€ : Franca dhe Fede.ralc Rltsz
iue iiarri u'y t;tnm eshtE zbinrar mi Kuslietnt€rt e De Golit t.i vitit 1958' ku
i*"r"ri ta oastrr pozite shume te forte' ai ; emeronte kryeministrin' kryesoire
;;;;j;;Jq"rilte. nxj"rn. akte pa ndn5hkrimio e kryemiriisrrit' me dekret i h?-p
dhe i mby!l seancai e ParlaErentit'
ii f"arrrren nr"c ky sistcnn asyetohet tne niYelib.e ulEt tE zhYillimit tE
demokracise dlie nie.muogesen e ra'dit€s demokratike'
Xl esi te n]Uest t.tur nE sistemin presidencial me dis2- konskuenca:
rrtit*.iu a.p,rshrerit shtejdror.ne tre pushtete, dom:nirr'ri i PUshietft ekzekutiv' zgjedhja
: dreiteDerdreitE e kryetarit, erj.
iiri^[irni", pu-q.t .iit"rn heterogjen, Pa ndonje mekanizcm tE zhviliuar mes dv
prti,"i*I..ri" nd veniet pa tradit€ deinokratike mund rE shpie deri te diktaiura
personale.
-'Qeveria
e eksperft','e Jormohel akher| ku mungon shumicd stsbilz dpo kualicionl
6.2.TEORIA MBI UNITETIN E PiSUTTTTT
Unlrcti i p*ttr.,i eshtc lorme e rregullimt td raporteve midis pushtetir legiislativ;
ek=kutiv-administrativ dhe gjyq€sor; sipas te cilit :
!. Qe E te pushtelet i .Lshtron niE ortan i eeGnl
z.i"r,tin ryo tru.pushtetd e usitroiio organet e vegonla' Por orSnni PzrlaqEsaes e
ka. eFdrsi4i n|bil! lE l.ietEL
Forma e oarE e unitetit rts oushtetit I ta'kon tg kaluarei, (moharkive-absoltrte), nd6rs
FormaeparEeun pushteth I
寺 im he m蔽 じE"■ mt tё 記
"競
:器
'ダ
trぉ 昴 eに w祠∝
Panハi:こ niに:tu2らatua r7e r:6hte```
・
キ
一
〓
ィ
ャ
・
s`:落i悪ご Psル x`断セ′
"g、
R『E'R漸 ´¨ ′BR∬ に Clla ne pardにn e tyFC
lllonirr"″′りど5読
`‐
ar″ 法″:`4夕 ″たなり″どrfJ′ diセrg'1"′ ″どP=6カ に力■
、rt:lliご
モlよ
:ijII:│:!lを
illliZlililiIIIII::[:│‖ IIIIlii[s
:Ё
轟鼎節鸞勤鏃夢lij爺寛jlli師
POpul10「´
,
・
一
一
一
、
.21'
,=:
■■7
www.e-Libraria.com
107.
∫J
ild r iiin r'; t iJ lit
:',le n!oihirk;it! ithso! le, shefi i sh(c:it Sshre balids aL.sc;ui i tare pLtshtiri!
1a gjithe iiuslireturat sar,ksionojna korrlpetencai e shefit tE shretit-
2.J.FORII(,4T I STIEFIT Ti SIIT ETl
. (emr dise lbrme rc shefit tE shtctii'
- Shurt it!tlititi,tu! ishl!!li!
... Sh4 hL'ieSj;,t ose ka!ekii, i slitetii
).l.l.SI{EFMD!L',IDUAL I SHTETIT EshiE paraqitur nd [onn: rE Jronaikut,
l<rterarir ta rcpribii;res cihe kr-verarit td shterir.
itiCN,A F-f U- Eshia lbflna rnE e v.jetEr e shefir ind iv idual re shretir. A i .-ka irasirEguar
lionin dhe ka pasrrr pushtet te pikutrzLrar.
Siste,ni Jautl(t ka$kteri:or tipin e monarkisd dinastike gjd qe ne s;teF.XX e kane
perdorlrr Lishtarakat pdr marrjen e pushtetit permes gr'.rshtihetit.
Fornra ma e icrta e shefii individual te shtetit t:a qene monarkia tbsoluie.
Pasuj, kemi edhe lre ib.ma tE !'era si :
l. Monurktn nij nonurkine kLshteluese, icili gdrfaqEscn shtetin, ushrrori funksionin
e mbrojtJes se .roitetit dh-e sovranitetit tE shtetit
2. Sheji i shtetil rne disi prerogtivq mE tE giera se ai i pari.
j. Shdf ishtetir Ee monurk e Aushtetuese si shef-JoEnoLose/ol'rik, iciliemeron nje
pjese te parlamentit dhe parmes " dekrcteye ld cokttutra " ndryshon kushtehrten-
SHETI INDI''IDUAL I SHTETIT NE SHTETET JOMONAR]{ISTE
Keto shtete bazoheri n€ qcverisjen republikane, dhe per kete arsye shefi i shietit
emerchetsi " ltyelor i republikis " rasti i Zvicres, dhx " Eryetnr i shietii " tusli i
SH.B.A -ve.
Kryetari i repuhlikz.r €shtd shef i shtetir si kategorr kushtetuese.
Kryetari i shretir €shre shef faktik i pushrerrt ekzekutiv si cjdhe shef i shierit-
Shefi inCividual i shtetii eshta zbatuar nE nje sEre shtetesh socialiste sip.slr. Polanr,
Cekosuaw*i, RFPJ, KinE, etj-
Shefi ishteti sipas 1(r5lrletutds sE A.ustrist, Brazilit, SE.B.A-ve.tuhet ti ketO
mbrrshur 35 vjet ptr l'tt kindiduar, kurse nti Gjermoni dhe Turgi nga 40 ujet .
Shefi ishtetit ne kdio vende zgjedhet ne kelo mEnyra :
- NI zgie hje td dtaitepatdrejto ngt nnt e popullit ( Qipro, Kosov|, Franc,,Iskln ,
, eti). l
- Ni zgjeclhje l! vecanti'ft lirlhorla.
. - Ngu ano e 0rytnil m! ti lorl, izrfRqCsues.
Mandati i shefit te shteiit zgjat 1,5,6,7 ujet dhe i pdrjetsh€m nd Gar€- :
Me disa kLrshteto ta a i em€rohet 5i' " she/ shleli ", " personolitet i pord i sht4tit ", "
funksionar mi i larte- i shlelil ".
Ne vendet ku eshta zbahrar diktatura Lrshtarake ai eshla emeruar si " shej mbinjerfuor
", " personaliiet mbihistorik " ( Iylusolini, Hitleri).
. Ne sistem in presidenc ial ta Brozilit, kryerari ka ta d rejlEn e veros absolure ne ligje.
NE sisterret parlaia-entare ai propozon mandatarin pEr formimrn e qeverisE, keru
dallime mJ le rnEdha pa.3qiten ne " sistemet e piliero ".
2. ].2-SHEFi KALEI(TI'Ii I SHTETIT
Format e pa.ra te shefit re shtetit kolekriv ihasim n€Greqini fintike. ku ashta rentuar
qe pushteti ekzekuiiv t'i bescher organeve kolektive.
).'le vone iiata e hasim rre rrrarce. pas revolusrcnit derrroxratik.
54
´
1
■
一■
■
.
〓
、
■
,
一
■
一
■
.・
F
・
¨
1
■
二
■
●
■
■
www.e-Libraria.com
108.
..:.-
aorxlin { parEig sirefil kolekliv te p"jsntiiit ekzti(riiv e l:"- :ca:':ar Z,icru 1818i
NiE iorme ie ngiajshnre s kern i edhe rq 1(uJ hletula e Urugutjl e vitiil952' kr
't-,'*krionin
ekzekutivo-politik e ushtto,,. KZshitii Kombetar i Qe'terisE qe zgiedhet nga
^.nulli me rnandat kater Yjeqar.
[ii*lt,a tr-; lorrre Eshie tenr'uar ci shmangei si pariamentariznit klasik' ashtu
. .Jtl. ri.r.^ii pi"siclencial klasik an:crikan'
,tr !( t::: !!!t:trll!t e i-c.FS-'? lE vittl i9!8'lorrnohwt Kcmiteli Qendror Ekzekutiv i
'S)lride"",
si formd kushteluese e orgailit kolektiv ekzekutiv' tE cilin e ka zgiedhur
r(,t n o rcsi GiilirEr uu i Sovjalive.
'iiiiEori,,,,'n" x"rhteiilin e BRSS t! Bfez.hder E vitit 1977 dhe ne ete te srali,tit
ii itr,t- d^tot rt i'orma E shefiitE sh teiii si Presideitn i Sovicr Suptenl
'Nu-,ri' noO t Ciu,rurni ) dhe Rtnruni ky organ ka' qent i eriErual si " Keshill
Shlclttor "'
z.2.PERGJ EGJESIA E SHEFJT TE STTT-ETIT
.
pe, itJt tr,tlrerind dhe dsmokracine kjo ka r'j5 rendesi tu madhe' Per sa i perket
rnln"rk.rt ai nLrk i pErgiigjej as:(rjt, ngiajshEm EntE edhe t' shietei me diktattr€ '
oet sonaie
'leitr,.,., n," tit,.rn presidencial ekziston pErg.]egltsia e kyetarir' k€shtLr p:h '
sipas
'ii"iiiii;,iet
t; sa.b.,l.-ve dr;
"taii
i shieq deioi'e-ne iast te tracnaise'mito dhe
krime te tjera te rdnda.
C a..jtu
"
fitt,-it te procedtrrEs i takon .['onsrssh ne baze te insritucionit i'
irnpicmerrtit..
Ne sistem.r p.lamcntare shefi i shretl' Pergiigiet siPds husl'letutds
'lhe
ligiil'' 05e
- " *ryettui i )ergteiet Ktperulit ",kryeiari p€rgjigjet para populit' zotitit dhe hisrorise
Ne shtete socialiste pdr rast tradhetie te tr, ai Eshtc likuiduar fizikisht'
s.OEYERIA
Nd'ktrptimin e gjerE politik' me lerrniqeveri kuptojmd plshtelin A'i Perdoret edhe per
fi shdnuar te giitha organet mE tE laita legiislative dhe:ekzekutive tE shlstit'
Perfundimishi ky term perdoret ptr fa'erir€rurii organin me re lane ie Pushtetir
ekzekurrv.
Nga te gjitha c.g.n"id!,. institucionel e shtetit, qeveria ka me shumd orioritet' sepse
' pushteti rrrtk mtlnd t-d par-omerdohet ne qoR€ se nuk zbatohet-.
iushteti ekzekutiv paiaqer njE,nd€r rt'iekanizmat kryesoi tE Puihtetir dhe formcn
rhemelcre, 4ga e ciia paiqyr'o.[qt kar-akter! i ptlshi€tit dhe brendia e rregullimit politik
na Qdo shret.
J. 1. QE YERIA NE S ISTEi'IIN PARLAMENTAR
fuhte organi me i larte ekzekurivo-politik ne njE vend.
Qeveria |arla men tare se pari paraq iter oE Ang Ii, qi n€prakiikdrl e mcr'arkut qe d i
, fojg rle.ioosullime ca-anetard tE KEshillit Mbreltror " Privy Council "'
' Nji nder karaiteristik;t e qeverise pailamentarc €shiE se ajo formohet ne parlament
dhe n varret nga ai.
Ajo formohet nga iunksionar polirik qd kand shurnic5n nd parlament
Qeveria nd tErds-i e ushlron pushtetin ekzekutiv dhe administmtiv, njeherit ajo eshre
kolegj ministrash te cilet mbejne pErg.jcgjEsi individuale si ministra oe krye tE
dikastereve perka(3se.
Qet'eriti tlthet n gtzoj€be:intit e parlomzniil'
・
一一一番
,
協
¨一幸
i
一
キ一
一
:ギ
lヽ゛
www.e-Libraria.com
109.
5e
こshtC hOll・ c_ilcnCSepsc tornlohei nga nJc paFll pOlitikc
y5 krye ri:qeverise u-j:nr1et krven-,ioisiri, icili Eshta lider i panise ne pushte:.
gaierit ka l€(irejtc te kerkoJi zgredhje la parakohshm3.
eeveria angleze fornrohet 4e forrne tE kabrnetii, politike takiike e udhEhec-
;iiyenrinist.i dh. Kohiteti. Ajo pdrbihet prej -;0 n itari:. .
lQibineiin e pdrbajna em!'at mE te shquar E pari;se nE pushtel te cilel udh[hcqin rne
nrinistrinE ejashime. brendshme, mbroji:n, financat e buxhetit, me
ikonor, i na-drej tEsi n€. ttj.
-.Yt []runcii parittr.inri paraqet pushtetin then]elo..
pushteri ckzekutiv s tpxs Kushlelulils sc Frrutc[s ii virit ]875 i tuAon l{rveturil Q
Rcptrhlikts, rc'cilin ftrnksicn e ushtron drijt€perdreji€ dh€ q€ formoher sipas vLrllnetit
ra parlamenrit.
ME vone pushreti faktik ashte ushtnrat nga Kdsltilli i Mi itrrlvs, ku qeverine e
lbrnron mandatari q€ e cakton presidenti dhe e miratoo parlamenti. dhe ke munddsi t'a
rezoje qeverine.
Ocwrit tlhe kryettrli i Repubiikes nuk ka mundur t'a shp€rndaj parlanlsntrn.
5 ipas ,{.6,lrre1a1,s s e De Goll iivitit 1962, ltrletiri i Rep blikCs esh.!' pEriaq€sLresi
mE i Iarre i pushtetit shteiaror, icili zgiedhei nd gdo shtate vjet, nE manyre ie ,
drejtsperdrejte clhe nre siiumice absolLrte.
Qeveria sipas saj. i pErgjigjet krytarit le republikes ejo parlamen(it dhe pushteti
ekzekjutiv-nclahet mes qeverisE d he.kryeta.ii-Sot Frdrrca ka sistem
gysmapresidencial.
3.2. O R GA NI E KZE K U TI'i,' NE S I STEMIN PRESI DEN CI-A L
Funksioner legjislative dhe ekzekutive jane tE ndara.
PuShteti ekzekutiv gJendet n€ duart e kryetarit tc republikEs, qd mund ta pergjigjet
verEm para popLrllit.
Krye(ari eshte shef i shtetit, kryekomandant suprem i forcaye ie armabsura, kryetar i
pushtetit adminisrlativ dhe qeverisE.
A i emeron udhaheqesit e depariamenteye tE adm inistrates, udhEheq punet e jashtme
qe ndryshe njihet si '' sekretsr shleQror "-
Edhe pse kEiu pdrdoren termei / g iv:eri dhe kah inel ", ne td venete n uk.kemi as - - '
. qeveri e as kabinet
Vendimet i merr kryetari.
3.3.ORCANI EKZEKATIY NE SISTEMET MONOPOLISTE
Forma e pare e kEtij sisremi u paraqit nisistemet politike autokratike che absolute-
Sisremi nronopolist nuk paraqet qeverisje pa.onale ose diktaturE personale.
Kjo Eshta qeve risje F lutokratike, o Iigarkike, militdriste.
NE sisiemet bashkEkohore mooopoliste, firnksionin vendin':iar te pushtetit e trshtron
qeveria e cila i nEnshtrohet njd personi-
Nd kete sistem ekziston edhe organr pErfaqEsues.
.3..4.ORGANIZIfuTi I PiSHTETIT EKZEI{UTIY NE STSTEMIN E KONVENNT'
Sipas lflrilr?ldc-r r ! Zvicres ky nocior, caiaqet nje nga format e shprehjes se
sovranitetit popullor.
P€rfaqesues isov.aniretii ti popullit Esh€ /(llv3nrli, icili n€cdo katar vjet zgiedh
KOshillin Fc.teritit,prcl 7 ahilartslt che ushtron " pushtetin ne ia loild ekaeAuliv
tlhe udt1linistfl iv ''.
¨一
一・一^
つ
ヽ
¨
一
一
●
,
I
〓
∫
一■
■
t
一〓
〓
二
¨■
■
一
■
・
■
二
r
r
J
¨■
・
●
・
www.e-Libraria.com
110.
1:lfsig:照翼官醜rore q:
3ve pO「Faqosue,edhe lり rc ekZCkLdve,te
撃:T:he avok4い publka
r● gぃ 1lave tじ per」 ithShme JI:idikC,1,C
c pOlitik
悩 諸籍『瞬]f串織縞慇鵠ёⅢゞ薔¨永ぎ
躍響 無乳』潔 騰 畔ti器品√躙 脚 桑Lttli耐
:。 sitetit
la puShteti ckZekutiV,Che kane qcnclё
atat u Shpallen si Organe te po,9me te
i[:]撃罫[dhe[‖ vcに 可eiut c
ti」l:11[Lrendesi5hemteruaJtJesSё
kusi【etule d insdtudonc kShtetuesc
濡肌咄 ″宥憲fiII需よr繁3ぎ露laam晩れに
∬Thisocnhまヽ⊇むheだ にp″こhぶ m dSPOj● Pt tipこ │ヨ
jykaい`ne
ふ`カ
セ′ι`た
πとB眼、′,″
`ピ
カ′″どζ`′
`RFPJ
乳魁肌犠Я7艇 認:t協常
セ
ljera
:゛
‐i11
1●
・ ■´
●:i
tキ l
iail17″ nィ了″″α″ソnuk kaう にS・nde k。 lC」 ltに mlLじavヽ kablnctit dhe asに
qcVCriSC __ _Lヽ ^│:^1´ _^I′
`.,:、
,l hPぐ ハhPI κ ′ゞ71〃 ″
`Ko″
b′′ rゼ
雷1甜懸群li備
漱・莉
www.e-Libraria.com
- Gjylw tishl: lles st il),ti ( apelii )-
Cy,vkarhr crganizohen si te rregullta Che 5peciaiizuar4 kLrrse ne ish riSFJ kanE
ekzistuar edhe gi.r/i otnt
"eQqeverisdse.
4.J.PROKURORIA
PlokLtrciia ekziston ne (E giitha vendet.
K)' instilJclon em€rohet si:
- ?roltrtri pttblikt
' - Prokutori shtelirore
Funksioni i prokurorisd cldndlon nd ndjekjen e kryesye te veprEs penale, dhe p€rfshin€
tillimin e procedures pena.le dhe paraqiijen e mjeteve ie rregtr llta j:rridike.
Ne shliter socialisie, prokuroria ka pasur pdr mision " E koilrolloje
-zbtlitrii e
pErpiAtE td ligiit ".
NE SH.B--4. rfi! krye lE Prokuror's€Fedeniive gendet prokurori (atornej ) i
pergithshem, te cilin e emaron presideati me pElqimin e.9enrrr! dhe i.cili
njEkohesis:rt Ehla edhe ministcr i drc-;tgsise.
i.AL'OKAT. i POPALLIT ( OMBUDS|TIA{T )
Arokdti i popullil Eslrte ins:inrcion qe nrbron tc' dejiat e njeriul nga administraia
sh{€ td rore d he.shfrbimet p ublike. - - .. .-- .
Qyih ne l(r)re, c v/s/!i kand ekzisti,e!. " nuulorinil " te cilet perendorin e kane
inlormtrar p€r mendinrin e qytetar€ve par punen e nEpunesve tg tij-
Rol te tilla kanE pasur ".{oril " nd Athinin e vjetir- ndersa ne RonE e ujeidr nje d
te tille e kane pasur " lribunil plebej ".
. K7 institucion nE kuptimin bashkekohor sd pari u perdor ne S(erli. ku ky em€rim
-il.r.lh.
" brojles iP drejlove ".
Ky institucion pas vitit 1990 tbntohel etihe nE Shtlipdri.
Profesori Rutlolf Mtt(get-, kete insritucion c konsideron si " gjfkaE E dyld ",
megjithese. avokati ipop'.rllit nuk Eshteorgin gjyq€sor, prokLrror', etj.
NE disa vendc quhet " konisionor i mbrojlLi E se tlrejlovc E njeikt ", "
konr isio nor h ul tttrtluc.s !',,' ontb,tlsnttut kombetu r. ", etj.
i{dSliq ip€ri i quhet " .tvokdt i pop ttllit ", ndersa n€ KosovE "-Omltutlsnerson "-
Avokati ipopullir ii " ribrojtis i popuit;t'" ne ltllm u paEaqit nc vendet nie ekonomi,
. . - kultur€ re larte juridi,ke e morale ku sundon Poz'mi i se .lrcjtCs-
Avokaii i oor.r:llit rr;brcn tE drejtat e qiietarcve, ushtrcn furiksionin e vet nE t1€nyre
efikase dlie falas, dhe zgiedhet nga p,:rlarnenti. Ai nuk pErdor dhunEn, kercanimet,
'I
€'drejtai-dhe d€lyra} e tij pqrcakiohe:r me kushtehite dhe me Iigj, ku n€disa vende ai
ka edhe buxhctin e vet per td iigunrar pavar,;sinE funksionale.
Ai i pirgjigiet vet€m parlamentig dhe gshte imbrojtur nga gdo presion apo sulm-
. Avokati i popullit ka shume kompetenca, Ai.eshta kund€r aktevejuridike individuale
, te adminisrrat€s me te cilat shkelen l€ drejtat dhe lirjte e qytetarit.
-
Veprimtaria e tij kufiz-ohet permes normavc te pergfithshme.
..:i.,-NE
Do,iiniik. avokrtt i. popullit Eshta i autorizuar id kortrolloi " arlmi,tislri an
slitetiroree, civile, tshtoruke, komunt t
)li Zcl(nda E Rc kootrollon pundn e bre lshne G ntinislrive-
ilwkuti i loDullil tluk eshie pushtet, por organ i instiRrcionit polit!ko-juridik.
〓r
二¨
・
59
一
i
一
www.e-Libraria.com
113.
♂
. :/εrε θfルEttS」A ιOA7ι″
ノr」胸柳げ りHIP″ κυFr7rjVr/r ttr″f/ERiSIIS/_θ κ4ιF
Pご「te emerua「 kete dukutt ne」 uhen anslishte pё「dOret term i''■ οc″/5 控0ソピ″″′ι″
`
", nC ftrsishte " Jrrmar.tprovlenje " qE d.r-rh. verdqeverisje_", ne rlrsrsnte '.jlmoLtprovtetue " qc d.t-th. vetEqeverisJe_
itl- S/rgpeTl kanc ekzistuar ily terme oer kEri dukriri si .- vetiiqererisjc (th!
lで ″〃″,ル ,75・ ″′
Tご「nli vctadininisir iη no S力 ″1/9′
「
′eshtこ pヒ rdOrur nga nl lennine c polilikさ s dhe nlё
v。口l ed卜 c nd aに juridik
Vcteqeve「 isJa!o卜 ale nё 月″g″
`′
ん 月77k
「″4 pё rpos adrninis【 Hmた dhe ush【 ■min c
punじ veにkaに 島 きk,ndiku″ edhe ne sreⅢ erにgullh油 にjets nё bashkesi
Nё Fr″ ″c′ nuk ka〔erm adckuat per kё te,こShje,a」 o quhctsi′ ′
″ピソζ″′0■ ′′′〆.,kursc
na Zレ iC′ r Si′
′″
`′
′ρ″ρ″′′οた″た
′'
veteq,venja ttkal sC Pai paaqiに tne ν
`ピ
′ピ了″可`7″
″4に Ciに le「 Шanに dreJtё n e
Organlzimit te pava「 ιlr dhe usht「 inlin c pllneve me karaktcrlokal nga「 sudalё :
Komunat e Jlla per nJe kOhe te 3ate kane ru■ lur karakteHn e tyre Чshiarak,re liョ ioZ、
administntiv aristokratik dhc Feudal ■
しご宙●er」 a:ё Rι ソο7`に ′ο″″,`′ Fο ■′″たBυ 4ク ビこ′′Frα 2 ,ヽ anこ raq■ ur''セ ッ々グ′
刀■ノ″75・
"ι
″
′′C Cila ka ndikuar nこ zbattmin e vetёqeverisJes iokalc s,pushlct lokaL
AJo zhvilЮ het」 ate S″ どん
'■
イmc zhvillimin c shtedt modern,ku veteqevcrisJa bё het
p」 ese r pe「 掟 rese e rregulhTnl shtacrOr unk 、
Nё leo● nё poliⅢ keJu dRetё S″ B′ _ve vcに qeve■Ja ttktte slprChct J″
′CCピ イrrr″ こim″ ,i nJeJl rast ndOdh cdhc nこ Frα ″ca
Nё ″。た■″ 昴 どβピ4釘 ′オ4pこ「偽qesuesil qevcrte ne ll」 eslё 10kat″ ゎι′で〃
`"ど
′
`′oshte bartes i ptishtetit ckzckutiv,ndё rsa。「αanct perfaqё sticse lol(alc kanc、 ete!η tこ
drCJI″ ∫力り″腸′″にdヽ a9むh¨ ve,por nuk kanё ktrreねにpushに│
Kё 〔u kcmi〔ёbeJme nne administralcn lokalc cjo veteqcvcrisJen lokalc
Dピc′″″r1/セ ′″′ёSht nociOn adlninttrativ,ndё rsa vetё qevcnり a nOCiOn p01■ lk
Decehtralizimi kuptOn,dO rOrrne te anttcntralttmた ,ai ka clemcntc lc vcqcr sJes
lokale,po「 jo sa vclcqevcris」 a lokale
Vctё qeverisJa lokale eshte katc_・ O‖ c te dre」 tcs kushctuesc,c ci a nO口 kupton te d「可ten
e● ereZVe nd bashkesi te caktuar terntOHalc,Iokaに qё vct ri qeve市 sin punさ にpermcs_
organevc qё i zgcdhln vet∝ kuvCndet,apo tublmct)
VetEqeverisja lokale ngateroher me lederali2m in.
NE !alorin politik anglezrne 't veEqeyerirje ,, nEnkuitohen rd.g.lirha organet lokaLe
dhe qEndrore te popullatEs vendase, r€cilai kan€ qene pjesE e ish kolonive briranike, .i.
krahas organeve G lyletropotE kolotiale.
進 器 犠 蹴 ぶ t盤 躍 諄 ぽ 」
=SCndertona酬
¨ e
鳳師ど
に面に. ka Sは いb由はsdtt m■ ∝hcsttmlめh■ me
″ どt・c2′ とた こvarer/ υ′「 ′Sycわた″々 ″ど″rrrο ″″ιf
;「淵 淋 欄 鮮鰤 掛ド Ψ
り EklSIInii funksion t mё vctcSues tё percaknlar mc kushtclutc ne ushtrimin c
pttnё vc IOkale
り Ek2ゝ timi:mJeieve inanchre te bashkご sive okJこ
″Ekzistinl,i adlnin s【 raにs sc PaVarur
′
^
´
´
,
一
I
′
.
一
一一
″
、゛
ギ
ー
ー
,■事・
: ■・
て
ヽ
・
■
ギ
■
1
60
www.e-Libraria.com
114.
獣理[1ち[留:::1臨羞雅:邸
:腱
111]鼎
tせ
驚llIぜ:rilittЮ
ttdhe
Pd[ ra njehsuar-pozit€n e njer'ezve ne bashkEsi t€ caktuara terriloriale, dhe Per le
siguruar mEvehrEsin€ rninirnale po!itike, adminiskative e financiare te bashkEsive tE
rrila, liesnilli i Erropis ne vilin 1985, mirttoi Kttrtdn.e veteqeverisies ( Autonomisd )
. ;oko!e.
. 2.PR,EJ/JNDEJ'1 DEE ZHYILL1IL-I T YEYESEYERISJES LOKALE
5ig theks'rain,rvetEqeverisja lo!:ale eshrd daraqitur nE qJ/teleLmesjetare-
Ni baze re dokiiinEs te se drejtEs flatlrore' teoricien€t e klas€s borgieze ngritEn
parimin dhe karkesen e organiziinir i€pushtetit lokal " pou'toit nunicipal ", krahas
oBshtetit te cenlralizuar.
eperm;et pushtetit lokal ne shtetet borgieze u foriauan organet e ve(Eqever'6jes
lokale siforrn€ insritttcionale e pjesEmanjes s€ pop liates ne ushtrimin e pushretit
lokal te cilat edh€ sot e kEsaj dile ekzistojnE.
NE shtclet e csntralizuara esiria t€re inchirni e r' drejrave ie organeve td
vetEqeverisjes rldkale n€ ushtrimin e pushtet:t !okal,
Sipa; eatisc siroq.ifie'eliot;cmiAe, bashligsiie duirel te meiren vetEm me qeshtie
kulturore dlre ekonomike.
Sip.as tearisd sltt40rorc gjer4ane, perlaqesues ie l' ciles,ishin
"
l!uieri, Lcbudi, eti'
organeve te veteqeverisjes lokale tr mohohct 9do mevetesi'
Ne:8.R.ss, ,r?e lfr-t hretuten e viir t 936, veteqeverisja iokale eshtE shndEi uar ne form€
rE debentaralizimit, ndersa organet e vetgqev€risjes lokale ne " o.rgutte E Pushlelil
tlentlror nd bttshkdsirc e ctkluara "-
' iistemi angles i veteqeYerisjes lokale paraqet nj€.nddr sisiemet me te vjeh-a dhe me
lionplete nE botE-
lnstit,rcion thenrelor i pushtetit iokal eshle " k4shiui loka! "-
K€shilli loi:al i ngaie.Dhomas si Komutave, i cilizgiedh geshtjc themelore politike,
financiare.
Ne !(ryd tE keshillit dshte ktyetari " ner " pa funksione re veganta ekzekutive"
Keshilli formon I(a milelet qe ntkj^ne organet t€ plota ekzekutive'
Puna ne komitete dhe k€shilla bEhet pa.gagesd, ndersa Pun€t Proiesionale i ushtron "
ciril ser.ebc", ashtu si n+QevcriaE qendturc E Anglisz -
NdpundsitiemEronKPshi!!i,teciIetduhettejen€neutralneasPektinpolitik.-,
I'lg .glLJ-l - YeEqev6risj lokale Eshtd " posuruar " me e lefiente te decenEalizimit,
qofte ne aspektin fornralo-juridik apo. ng ate prakriko-fattik.
Ne aspektinrforma to-iuriiif, y-.e.tiqeierisja lokale trajtohet si institucion lokal i :'
mevetgsishEnldhe i ndar€ nga.organet qendrore G PushletiL
Nje tip i ,jetli i veteqever,isjeiiokale ashte aio qe e ushtrojne kuvendet e zgjeChEsve'
Tip tjiter i veteqeverisjes lokale Eshte eihe [orma e " mena<herit " drejtorit ie qytetit
oe SH.B-A- dhe eshlE 2hvilluar ndn ndikimin e sistemit presidencial.
. Pir dailim nga vendet demckratike dhe socialiste, vetcqeverisja lokale Esht€
konsideruar siii-orma e-'i sistemit borgiea "p€r ushtrimin e pushtetit'
.l Ajo kagjeturvend edhe nE,Kas/t/elden eLeni it qa sovjeterlokal percaktoheshin si
" organe lnd ta lnrtu E Pushie! ne krritorin.e tyre nE kdder lil! dreilwe te
ctktru me ligj ". '
Nd sht€tet e tranzicionit p.s. n€lulaqedoni, permes vet-qeverisje lokale, shietasit
vendosin pJr gdshtjet ng inreres tE tyre ne lamine e sportit, urbanizmit, arsimimit, etj.
61
www.e-Libraria.com
115.
S?
″ τ′4● ′ンたo ~~~~~~一 ― ―
. !.oti4 LE :
Pir zbarimin e veteqeverrsjes iokale duh.t rE pioldsohen Cisa kushre sic jan€ :
- Polilike, ekonontike, kiiluu'ore, norale, etj.
Nd riadhe te pare duhet ta ekzistojna rEairadhaniet demokiatike te cilat e rregullc.lnE
rErE sisrcmin politik {t nje shteti.
. Vereqcverasja lok4ie paraqet lormE ne bazE ia se ciies behet kl'asifikimi i
sisrcrnevepolirik: ilhe r rreguliimit shtetiror.
.lie disa erapa- verEqeverisja lokale ka lualnrr roi oegaiiy, gjE qE edhe sot esht; e
pranishire ne Zyieir, ku ne disa komuna rurale " tlemokracil " lokale paraqet
pengesd pEr gruan per t'u zgjedhur dhe par te zgjedhrir.
EslrtE pEr fu p6rmendur edhe r?/o narkia Austro-Hurgtrale, kt parlamenti qendror ka
qerg nri' demokratik sesa veteqeverisja lokale.
Kushrer pEr zbatimin dhe funksionimin e veteqeverisjes lokalejand :
- Q! populktn Lokule ld gdaoia lE dreitln e veftqeverisies lokftle.
- Qd pop ill t! tC kercrc drejld t'i zgjc-dh oryanel pttfagasuese lokule.
- 8i orgutgt plrfatlisuese lokale tE jena E mlvetejislthe, dhe p,r l[ zgjitlht
CiJhtju e bashkisi sC vel.
- Q!frnkSiane! e orgt;i-erc lEjeni ic goret uuio,nc kusfuelut|.
- Q0 organet le ke C kompetencl bkesore le moletinle-
-.Qi v'enrlimet e mirtdtntf li zbr ohen n3fl orsanet pirrtqisuesc.
Q! l0 hen[ kompelc ct lC povnrura, po ntlErhyrjen e rrsanere iendrore.
- Ot tilsitt vetiqeverisise lA keft administrll|n e vel le Pfivorllr.
- O! nj4sitt vetiiqeveristse P mbroher me kushtelut| dhe ligi-
1.,EORIV(AT E YETE ZEI/E PJSJES L O KALE
Ne boie soi ekzistojnc forma tE ndryshme tE vet€qeverisjes lokale,
Potdnisemi ngahallkat.ne tecilateshte bazuar ajo, kemi: rlyshka zShedhe
lrushkitlld-he.
Sot cionr inon vetaqeverisja lokale dyshkallEshe, ku perjashtim nga kjo bejne : Grcqi(,
Turq h, Arotrit, etj.
Ne disa shtete. hasrm edhe institucione dhe organe tE administrat€s qe.e ushrrojnd...
iLrnksionin e pe-rfaqesuesit tE o.ganeye shtelerore qendrore.
Si kriter per vet-qeverisjen lokale merret intensiteti i pjeserirarrjei sapopullatEs lokale
nE veteqeverisje Iokale dhe stnrktura e qeverisjes.
Sipas ketij sistemi, Djordjevic, veteqeveris.ien lokale e ndanc nd katEr forma :
- Vetlqe"erisja lr,kale e mbeshtetur nE peverisjen e drejtepErdrejtE tE shietasve.
Kjo lorme ma tepar i takon te kalueras. kurse sot ekziston vetem ne nj-esite e vogla si
nE Angli dlte Zvicer.
yetq everisjo /o(-a1s e m bEshtetur nd sistemin e pErlaqesimit dhe parimin e ndarjes.
sE pushtetit-
KetE formE eh.lsimni F tcii, Itoti, Su!di.
- l/etiqeverisja 1ok(r/e e mbeshtehrr ne sistemin e p€riaqEsimit dhe parimin e
qeverisjes presid:ndiale..
K€tE lorme e hasim nd -sff-.Bj.
l/etqeveriit 1oA-.r/e €mbEshietur nt sisremin e pdriaqdsimir dhe parimin e
qeverisjes kolegjiale ose e konveniit,
Kete [ormE e hasim n€,4n9lr.
K€to iclrna nuii prraqiten na menyrg ta past€r
62
一▼
I
¨
一・
一.
.
.¨11
1
.L
一
キ
■
^¨一
¨
一
¨
ヽ
一
ヽ
www.e-Libraria.com
116.
κ 」′/7L7tiノ /J
・″δROノ彿 DF″ 呼
」場 D圧 ∬ 7・rETE DRys■ V[
I RθIIPO■〃 √κ r dSI■‐ SEIVI SЛ
′θttfπκE
ばよ臨辮l∬珊T革撻lttI格 篇Ⅷ ∬YtttW
nぼ
螂1鼻たよ」鰍潔躍えf難
:」
∬ll職螂導b耐面Ⅲに
もtemに ShOqerOr dhe rrcsu‖ imit pO k
:os dhe kLraktcrit te ush:risё
:1』
lijII[lilil:ilili着 哩鷺lka卜 a pCrqafuar kete model
事葬iH13ちTI露澤肝鬼
館 留 iI」 :よ、1(:'『:[ic.nalipJ‖ SaJ_,Shに ‖ 赳hur me lFo「men e JSteml pdllヽ
t
曇菫 腑鳳まHi‖lFttuЫぃにm謙
虻b冒‖ETtti席∬te帥ミ[』露:1影ば
'り '脱
輩∬1:lill
―[翼
PI」
:IF:lambeshtemr乃 ″′C」
‐parbrke,。 sc vctm mSt ucお n
D・ isa l■ Cndirntare pohoJnё sC ushtHa eshte
踏i馬翼翻器::uslltra b hmは ¨囲ltar dlle sll所 工n"rmЫ血
"meabsolutizmit
ガD鳳燿′rysrFryrrsNP′
毬観離f電ポ鷲留毬r翼
『 可ё_i。 li l ushtisせ dhe ses tlet C mbrO」 りeS Se ヽ
珈 醐 1祠酬絣 弓Ψ
Rend計 喧y"帥ぃ
m,JiWh江 .ヽ 申
盤 11」鮒 [潔 算 i::轟:高 J[`ξ
kan€ te bEjnE me mbrojtjen?he ushtrin€ :
'i.'iuJii;
"
ru *ri,nui ue:detyraue tE sl etosve ntlai mbroitjes se vendit'
i
-Cetirii"
i ,uportd
^irtit
ushtrisc dhe Pushtztit civil'
J. Q[shtio e li le losuri Pdr lufE ose Paqe'
NE geshljcn'e pare kemr te ix1me *t ttty"'J"n e sh€rbimit ushtarak' mbrojtjen e
atdherll ndtrsa ne disa kushteruta i*f iut'an" tot"f;t're sh€rbimin ushtarak e quajne
;i ,, (t!;rrd re strcnjt!.",-" vullnet iz shtelnsve Pzr t"t bire viktitttE "'
il,J;i^:;:;;;;i; ai' p''st't'tit
"i'ir
nuk Yendoset n€ menvre te drejteperdreite' por
ie ,'ant ona, pErmes komandanti[ suprem me arirorizimet e tU'
i-,itl. ctnte iut,i mc shtetet me sistem presioencial'
Pii'kushteturat e shtete'e parlamentare' te forrnts monarkisie dhe rePublikane eshte
karakrerisrike ndarja mes ti nr.icniila L.o,nondantit suprem nga ushtruesi faktik i ketij
:与
一一
・・¨・¨.に
¨
一一¨¨二
J,
一一
一¨r〓r
.│`
www.e-Libraria.com
117.
F0
:uRこ s itatcr,ariO:lillishtarak(
゛
一.
一
一・
・
一
一一
FED酔磁7え潔脇Lttκm .
s″ππr"J詰葛野fttπ f″Rttr ‐
│
き∬猟11瀾留係(∬翼留云鳥sttrょ ku ptlSh面 島t■中bn
uilttlttli[1電 ル‖:二[lЯ[#::繰:Ill爛:fiXi:1:│:Li[hr」 iF'I]d
n
露:fi7鮨 Ittc ″″コo「 kC面 試Oheに kur organd"qCndЮ にjanar myaT"
絲 儡 瀾 焉 鳥
dy fedCrat心 赫 ¨
∵1,脚
). SHTET] I PEPBERE25″ アL′ ゴノイrrDι Af adisashtに
anaare Kem kcmi mO Shume sCり
O bartes,に
Shtcti i Perbere,perbё hci ng ._L _パ
^‐
‐^ぃ
O10Ciiく l,rivご eti
;l;:1,iil".;i i;,.".''r',"^r r,.n,",,11
T-LLlTll'.!li;,T?illijil?.il;
::11:‖
「│:諜‖にご槽‖出:htti驚赫 、鳥ler「elkmで l。「b6hka,rrgJli面 n
e ndersjellt€ te marr€dhdnieve, er-
ir.t*i,r"r itillE.b-ehei me marreveshje dhe me kttshletuld
EkzistoinE tre i6iha tdbashkimit iF shteieve
ii"i,Y,,'i^i ,'ii,ii",u - oe'tir'm"n io"*t me re rtr'leshta te bashkimit me karakter
;1r"":;;;;': '' ;"irJui ,c"t"'ie'a'c qe'eritire' kv bashkim mbesh(etet ne
kontrate mes dy a m€ shtrc.i€ shteteve-
bt. Sltletei ( buthiitrtrtr' , -^r -rL^ r
'!l "uil,'ii,'*,i,iii',ii,r)r' - *u otjnt pjese : bcshk im i personal' real dhe'konfederata
:棘lポギ1事年1饗
11墨I‖Hf,靴鵬│
ザ
∵
´
■
・一■
■
・
一一一
・・
¨
ヽ
一
: ilcrltlrncanilt
一・一t一
一¨
64
www.e-Libraria.com
118.
2′ BA∫〃7■ン7′fR∫θ:V4Z
じshtё brホこeb¨hkinit te dy a mこ shu e shicteve iO citt kan0 3undimta● nc
perbashkё t
3ashkim:personal k「 りOhCt me kushtetutat c shteteve anetare cJerr te芍 。vJen,kll「
perputhen rendet iraphこ gimOrc,kur mbred i Ⅲ shten z」 edhct per mbrctcdhe ne
vendin」 ctcr
Sル rど ′α′ル
`■
■′″″′ersOπ こ4jane t pavarura si ne p♭ nin c brendsh● m ashtu edhe ne
a:。 3aerkcnlbこ :ョ F Atc lkanl o「 ganct e veta tc PavarOra le31slatiVe,administrative,
」yqlSOre,eり .F
●O fOrmこ e siFth ka CkZ` :uar mes月 ″gお′イル
`I
″ον
`″
″rfアノイー」おアリ′∬οゐ″イお
rrr2ビ zι′お2″ ι″
`:f′
rFδ 」ゝrs,θ ノ.
22B/Sa【 ログ/Jυ34■
KrJohet me r 府αι″α″″
`′
り
`″
ピ計オο″b″″″″′me vu‖ netin e shteteve anOtare
ユ]1胤竃堀
I‖
illl鯖二轟意馬:町き[」
W e呼
1・.Ⅲ
irぃず
靴窟県旨』譴雹:腐lF驚::耽膚鴨轟鮪『風Iょ h こ鳳凛直.り に
jane pl。 おstht te pavaruara ne hinmh c pushtelit
it露》蹴蹴yli,謁猟Is,ち漱工
=基
IT窯ls,1譜:ゞ竃[「 だ
′′′`″
aリァれピιDみ リ
M「こpo si bashkimi pc¨naL¨ htu edhC ai reat i takOJne te kalualts
2,κONFEDfR″ 7方
Eshte FOrme c bashkimitte shteteve permcs kOntratё s konfcdcrat市 c meqё !hm te
realizlmt tc intcresaに teperhashketa
Nё konFedcratё shtetei anCtare c ruaJne sovranitetin e vet
Per ushtdmin e punevc re perbashket● shtelet anetare rO「 mOJnl organin c parbashkoti
cili emё FOhCi Si f′ た4■
``ツ
ご″4■ο″giヽ_ :
Ne paraqiり en e kOnた derales kane ndikuar shume faktOre S aii r.nbrOJり es,ekOnOmiゝ ,
」eOgrank,histOnk,etJ ― .
″″″thekson sc″ ん●セ濃″″
『
es/rゼ う●5カ たお
`′
s力 ″″ソe″″″sな ″′′′″
"″
::′
`ら
7′
用 r″ ″ッ
`力
′とにうrr■應″のだ″0ど にrfrぉ4∫′α■,"″ ′′
`こ
ν″′″9イ麟
`′
ど
clrkluarc "-
Nd*sa Fotlere ihe Pro.Jier theksojnE se " kotederdta paraqet' nje bashkin ld
:shteleee sovrtne (llte ie pavcr!!.f,lr, tz tiii nik pronajni ntlonji pushtet me E kilC .
dhe E D,rbash*Ei, ngpf,e secilLshlet ruin sovranitetitt e vel, ld dr?jl.n qd lC
eleqevetisz nA bazd li ligjeve veliake ".
Ekzisiojne disa pik€pamje lidhur me konfederatiin :
- Ifuflieder(ta ashte form€ e ./egante e bashkimit re shtetcve rd payarur4 ejo shtet i
shteteve enatare dhe vendimet miratohen niCzeri.
- Venrlimel e kuventl E konfederutds izbatojne organet e shteteve anEtare nd
mEnyre te pavarur
■■
r■ ■
`♯
ゝ
′●=
再
童
www.e-Libraria.com
119.
Sh k;'nd r3 ir€--ionfcdeiaiis i irasirn qysh nE Gretliti ri tike at Bashkiatia e A!r:jii,
paslaj nE M6ilE nte Btshkintir e Q1;ietcve Gjernun. ld l/eriu! - Honz.o- nie Lilltjen
e Akleve tE Lomhardb!, etj.
[<on Federarat mE tE nj ohira kane qen e : Ifuifele ro tt A mcri Au c e itit ]77E.
Konfederotcr Zvicet'tuue ( 1291-1848 ), Konfeden lt Gjernune ( )El5-i871),
Konjedeuda A uilrc iiane ( 1885-)900 ).
2.4. FEDERAT,I
Eshre ba:hkasi e 4-!, os. rna shumc shteteve. e cila krijohe( ms kushretdre, si ikr i
breldshEnr, me pjesEmar rjen e githe shtcreve andtare, pra njdsive iedeiale.
Fetlerutu eshtE loirnE e shterit te perb€re. dhe shtetet anetare jane shumE ngushte te
lidhura mes ve(i.
Federata ka organet b veta. org niI pirleqAsues ( le&jishtiv), ekaeklttiy ihe
gj.vrlisor.
Orguni pdrft:r14stei ne bazE te ku;htetutes federaiive, nliraton vet'dinre qdjafle te :
. .
detyrueshme per shteret,anEtare.
Ky organ eshte bartEs i sovranitetit te ptlshtetit shEteror; qd e dallon fedei?tEn.nga
bashkinri i shteie.re..
Organi.pEriaqesues pErbEhet prej dy dhomave, ku ajo e eperme perb€her nga
pdrfaqesuesit e shteteve anetdre-
Shictet (tettlre disponojne me pushte! te vecante shteteror te brendshem, te ciiin e
ushtrojne nC mEnyre te paYarur.
Aro kane kushtetutdn dheorganin iegiislativ, ekzekut;v dhe giyqEsor, ndersa shterasii
_ i kane shteresine e.shtarh te vet, grcr edhe shtetesine e federaras-
Kompeletcat e feieroresjane t€ ndryshme n€shtele te ndryshme, mvaresisht nga
qillimi per cka eshta kri.iuar fede.ata
Keto kompetenca sanksiooohen me kushletutE federative, e cila nuk rnunC tC
ndryshohet pa p€lqimin e nj€sivd fedelale.
F ederata e parE paiaqitet ne s,[ ek. XYIII nE Amerih€n l/eriore ni Si.B.A. vitin 1787,
ndErsa nE Evrope, federaf ar u paraq iren n d sh ek. XIX nd ZvicZr nE vi.ti I 84E tllrc
Gjermui nz vitin lSit.
-
趨 PrrULttr χIIr i
P4MgrJAD″ EZ]」E町 ■′FFD鼻4ι′ZИrr/vF B9■ε l
‐
ゴSE乙日VDrjИ rF fИ RИ 7r rEDEMエ ル〃レ〃r
ShkOnd」 ate pama tc lcdcrJレ mit pa口qhcn nё ε″′9レ ど′ブ′
`″
,mc paraq tJch c
poliscvc,qYlct― ShtCtcvc grcke
鼎 肥 7:[説 憲 ll』桑 1:鷺ξ席 紹 協 親 移:税 Fお 島 .tci.
Rbzon grck r`″ ビただcs neI P「 lre fOrma te bashttmi te polζ c/cf.rl"卜、Kο ttο4f
″々gS′
″′ο/frた‐ ′
Sinのα″_eshtё fOnnё e bashkimit mcs ttё shunle p。 llscve te pavani「 こku ato nuk c
huml n pavaresinC e tyに
κοルο′F kさ tu lormohct kuvcndii perbshkё L杓 o den diku i ngane kOntedcrates
一.・一
・
^ヽ
一凛
一■
66
`ィ 普
・
www.e-Libraria.com
120.
散伽 檻 薇呻T響 躙 轟雲∫棚 1 e
静番辮 硼 恥躍霧『
疫Ψ すた申
i蓄離 獅 驀i術鰭l常ぎ;1:籠真:算:ittt癬脚 ∫
ne srukturen「 ederale
ll:il::iI」
Cl"l憎
:Ifiit『:』::│[:lllililillli`:!iili3;:]:lll[lI
′′F5カ α′′おルだル″ra′′ヵ濯lfJOた ,〃 ′ar・ r
を
'「
:α
″11」οれイゴルル咸ゼ
`オ「αルル″
"
igr〔:熙穏 筆rご
`,i昴
:
0こ rhers籠 心にbashkeS卜ご〔ev鱈は,qё :
t′
′COnSOCh′ ′, '1
l rol tと nnadh ka paSur mcndimil ana 断ki
I辮ギ鮒愧扮 :,鸞Iシ
狙
聯 :FII]lilili:][ilill:iliillil:‖:月I∫ ::i:Iコlliχ:trltes,
Jane R,■ αらF/1″
「rcル ,″Ъ
`a″
,a′
J粥想 gr"4f FE ″Z″rr lesル
ピたル ′rr 16 titcルr7arα′α ~
ぶ鶏:」鷲麟舅場群脇プ
鷺留維i軍鶴 sndcttLi∝
悦脱 蹴 ′肪霧
笛 を ]鰺漁Frlrarlfrぁ ″沼森 Ⅲ画
留鷺Tttl耳:111湯,ごT『:[Ii鮮 ;i男
llI[11:Iitr′ 翼∫免″185.NJoSltC rederalc
JVe/`」ビ
"r臓
ごfedcranzmi shに bazuar n
cmertOhen si trα ル′′
/ビ″ こ
``
′ esh【 ёshpa‖ ur shtet fcderativ mc K■′:`″
`′
ど′′ツ″′′」82」
「
ピ/1′ ′″′う
`力
2′
:JZ胤:fttL常詣誰tshettpJhr me`=″:ri′ι′gν″」391,′ん4レ♭ウ′げ
.:1揮:露鍬鼻セまi滉丸fみ詰纂犠語締常な面∼轟旧Ⅲ
kon fedcrativc
Federalセ ni nじ kё tё vcnd eshtこ zbanar nじ ソ〃′″」ν 8,′
"′
κ ッピ″〃′κο乃た″ ″
``ル
ka
[■ irattiar Jf″ ゞ力
`g′
″′ピ″ mc iC Ci10n sanksionohet ledcralizinli nこ に !せ Vend
酬 蕊 t織!£軍導 器 ]搬
hmi翼
塁マl署11
■
J
ギ
鷲
.4
i
■
,一一
一
一
〓
一
f
r
・一一
,
f
ャ.
¨
・¨
www.e-Libraria.com
121.
2
・¨
er:Erroher si .[hkll,!]. ll, kurse si nje :i lad3rlle j3nI k.!otorel,
荘:電 [1汚菫;試I:第ザ:″;∴ デ{iご 算:lrl年111ダ「‐fF`りCお おCに ,に にsuar
ln c/11`′ ′]」l■lar′ごド′
`″
ゴげ2島 ●■′ゥ″
`′
κυげセrrr2rar`9ピ ′″
"′
:ビ ピ′′「♭ζ「′′′り5Sヽ ル′
`7_‐
潟::11:ξ itrⅢ rineShtellt/JJCrnian J Fedcraに ,VJ,n ne shprene pas Rt・ ックルcゎ″″
F「 ICピ
``ご
ツfri′ ゴぶ′S
Nご ソf71″ ′3ず あκlryピ′7Zf i`″ ″:ι :`, ′r ′0′ ″どfr″ A/1`″′κι
`,力
″r`′ だa meil cnen
shpal et rregullifriた dora● vnё α′′′7″ ″″.In irep。 ●。nuk hy百 ne rt[qi per,hkaqc e
cakttla「a
ル″c′ ′0ど刀り:ⅢC dCini正vも htu kruua me x s力′ピイι″″ごッf″′ノ87ゴ
ル〃ク ″4″ ″ど6yι r"?″ Лj zbα わル′∫1/2`′∫Pψ ι′よおF ″「″々′″o″″″″なa
【ι′∫力た71″ οCν ″′′ゴ9イ 9,助cr"α″ル′C ndane ne dy pJese sipas kosaJ F`々 r″
`
%:,写霧棚ん
'」
棚鰍 窯a写″場初ぉ4乱 attmd mk
nqtirOn fc(lcrativc c kttり Vendi,por aJo rrcgti‖ ohet si shtet tinitar
d[r u bashkua Oご r77:α ″
'″
,pё ttё loし paraqれ j shtet fedcralv duke u mbeshteml
Ⅲこκ sル r ′′rr2rl aレクプ翔 ″″
κ″″り _ .,ル:を 2'芳 : パガ6773溜古ル乃んカMe■ Cr77イ コfr ″″″しαP′ ″α″′2′ iBん
劣獅;Zl群rittilit条
『 霜{舞1%席ち傷r″ん需脇71
r/71a SIυ ″
":rrrl
θR′ ノ″′だ♭αsル たαr″ ′′セ″ご″″だme status dOminioni
SoL κ ′array″ perbё het preJ Iθ P1/お ′ンC′どgraた d71a rry``′ ″ゎ′2ソa Pas Pavaresiml te
S● dhC mc lidll」 ete υ″わ″″クιパο″″′′ル′Brι πイ″Bα,力 たお 古ゼBr,7`π晨′
`′ =op夕
ど,
nЧ k ka miratuarkushtctute te re,pOs asa」 teソ ″″ノ9イ ク
B`β力″ら
"И
お rrr″ ″
`―
Kolonite brltanikc ne Australi kane ntuar pavaresinc m,■ ● ″′:´ Pa″た″ g″
`fr
Br″ ″′″,ku neン′読ISJュ kr」 ohCt Cdhe■ 0,プをrra″ ″ И_rra″ ′1`
I‖ llc ka qene rasd dhe me dy shteに tjcra sl me Rψ b′厳′″」
`r。
Oο2/r′ たα″ ″′′
Z′/rr″ ″′″ιRピ
,ノ _ZGJFIRIMII FEDER4■IZ′/7P/S■ υf7ES SF′4RI βθTfRORE~1・・・
Ketu oshtё kamk【cristikc Bα s力 たコИf′ Rcρ :`│′ aッ″Sο C"′むた Sο vyerfA g
Dcklattta c te dreJtavc te POpuJve te F:61′
`″
′層″rl`″ ソ′′″191ろ ka prOklamuar
barazhe dhc sovranhe6「 C popttve,dukこ pごrζ hue edhl te drltё h perte fOrmur
shtetct cり rc
Keta rast c kanC sh Fryt02uar P9あ れ:α ″′ソ″読ノガぁυ■″arlla dhこ Vcndet c kaukazl l:
篤 器 毛雛 鰍 鵠 ercktlruttm m b剛議 岬 iⅢ
cねpё e r per Hkttimin e Юkave nd tte shet t perbashket rusOmな dh ~
Dhc keshtu,me l■ ●力た
`′
′″″gJθ
`り
:ο ″
`″
ソlrlr」 ,22,i ci‖ hyn iё ftlqi m● Jノ ヵπa7
J,フグ,■″ 0″ α Basl■昴 ′′Rψ b″ ″ ソ′SOC力 お re島 ブ′巌 ′J Slltet fedcrat市
iX」∬税曝『燎げ選維鳶麟掬倖峰露1像藍│.
F,■ ′″″ι
`θ
,Is′ 0″ ′″4`″ιi″ 〃f2ど,Mo17″ ヵ
a「rune nё F`
Pas shPerbedes se βRSS a′ ソ″詢 Jり
'I,ё
shtё paraqinlr F′rrer ′αR:6で_
一
・
,
, ¨一
一一¨一一
・・
一
,
二
今む
¨工
二
″
r
一, 一一
´・
,
一
一ヽ一一¨一
ヽ
■
一一¨
www.e-Libraria.com
122.
曖S
i;eEulii.irit shteteror P€rqatbn
auronolnia Poliiiko-
lederalizrni;r.
il-"it". ic i,kjo kushietu16 zdvend€soht me kushtetut€ fashiste'
S;,;;;;ffi;; r prej 9 nizsivefederaie qE -emdrohen krahina'
J.2. ZCJER|MI I TEDEEALIZMIT P'45 LUFTES SE DYTE BOTERORE
i.l;at
".";.i;a
[na- ven' iedetalizimin nd kdt€ periudhdkane qenE :-itrgosiltviu'
';;;;;;;;,-i;,i;,-Pt'kistani.Indo'Ezia' Libi.,' Niserin' 2unzibtti' ivit:ile'ia'
Qekosttovakiu allu
liilL '. ' -^-* ^: ka yene fecieraiizmin, te cilat ide kane q:,3 tE
r,,oa<lltiitt ka oene vendt ! pare qe Ka Ysnc Lsuer 4r r'rrrrr!'
-0"i.",tft"l..
qysl me !"!brctzrind SErbo-KrotelIIove ne'
;;';';;;; i;;;;ii,,'e ka qene e p€JerE Prei 6 njesive iederale' 5 mbi baza kcmberare
Li. f.ete La"r"t popujvejosllav si shqiPtarevs iu njoh vEien:
Ierritoria!e.
ξ:ギ‖』Pャ
benh′θttrqⅢl,P?:ittё
Snё K S ツゼdhe dⅢ9由 つ"Ztlarに、●来_■ 、‐■■―●Я卜,お 11を Pl[―hё shにtur ne
:群fξtξV鳥:場 :■「: にξpⅢ
:Pり賢非輩嗅I車11[壻11
躍乳肺 il静:予 競1:』 ぶ:轟ξtte ettο ッとpam た●ndu輛 しJ tta
netitrhiヽ
撮凝[κふ湯`″
′″,適 hё Ab屯五五dmじ
,ほ
▲士讐電■嘗:lf:撃fl出 [熊N、o「 en J略
"ピ
: に ″,知 VO ‐ ・0 ~
、dhc me可 OepOH6ke luke
paVttёJne e wre t'a SCn,T● ne pCrrnes rruges paqOsorf
ihiryrezuar dialogun Politik'
]::I選‖][Il:こ111::lil`ユlk元 にrrorln mbl pOpdlarn shttptare qe ne宙
in 199',a」 。
, ____=● :^― _^.ぃ o'^t'lr'F lldhё hecl■ r nga
[『ぜ黒1詰:=』:n詰:記 Lgn対 餞kりen:●ten e armaosprte udhё
hequr ngl
flff#;a oa{^.ra dh3 intervenimii te N' ATo-s' me RezotrttEn e tr''shi itE Sigutimit
ta-oiy-sz, nz KosovE t vendos pushteti fldErkomb'tar'
;ff;"";;;;i;;,mnitetin e sal ne 'I(o sovl' pttmes Rzzo[tttis 1244/ 1999-
NE maj t vitit 2001; CarTqisuii Soecitt! i Sekretttrit l! PErgiithshErn tE OtrB-sd lE
Kosovij nroriKornizln Kusht;lu;e' pdr vetEqeverisian e Perkohshme tE s4' ktt u
tplikrLa onomio e brendshme'
1. FAKTORET.OE.+IDIKU!4N NE PAMSITJEN E FEDERALIZMIT
lrrtlr Mi Maon ne oeorEo t tq ; )te ili'rafilmi i Piekur dlte gi nz lincie i sipEr ";
,i,roia , iii'-tiriitttt, ne sqarirnin e sistemit federati'r duher nisur nga dv grupe
faktor€sh : t
'r)i'''ii"
pixeprA" qc e teioigj tuLshkinin nq ta ngustttl
b). Ngd b,uimet e atyt.e PikCio?nieve'
LiChLri me faktorin e pu,e, u' *iijiit" "kzistimi
idisa shteteve me lidhje t€ngushte
J."Srri,k., hi.a.if.' "po
*"io""1",
"
populli ityre nxisin ndjenjen e perkatEsise se
perbashket iacionle- . , .! _^-..r^iE. -E va
, Faktori i Cyle qeodron nE g.;endjen emocionale te Popullates n€ vendet ne it crlat
i piopozohet bashkimi-ne shtet tE nErbashket - tcderate-
Faktoret E pai6 ac kane
"alft'*
Ig'fotrnirnin e federeies. Cuhet kerkuar nc zhvillimin
ii=roiif,, +ioror,rlt, shmirjen territoriale' partikularizirnin e P'ranishem' kushtEt
gieografike. eqi.
7i,riL*",ut,i,i, flet per Iidhshmerin€ gjmgrafike e.giecpolitike; pEr interesat e
p,ri*itri" p"rlrirte, aspi'arat fJr ardhmlri I perbashket' prejadl'j=n e pErbashket'
.etj..´一¨.´
一
F
一
一
:=
1_
www.e-Libraria.com
123.
`フ
i.{t lrrgr rri:9re.t..r. r'I,i'f kan; ekzistuar edre fakloret sLrb-lektrv ( dshira per t'u
'..rashkuar ) mts s:tj dhe S,/iacrsa.
lia rastin e M/rreii ris! sii (lniisuar, ptts vilit )997,kane ekzistuar si laktor€t cbJektiv,
ashru edhe ato subjektiv, ku vjen deri tck krijirni i shtctit te pcrbashkdt unitar'
Eiernent slrume i rindisishEm eshte nosse dErlinii i klesij sd lederulizmit, ktt
Jrembull munC k it"n"t Anglil tllrc Skocitt, kri.jimi i Fetteruis Gjernrune ngo
Bi!nurku.
(.i ctc,r,enr e:hti '.gniirnti= edhe nE "azdueshnreri''4 c4e mir;qenien e asaj fe'Jer-ale,
d(e ne qotie se i.e ekzistuar ndjenja e hegiemonizmit te tepl ar, ajo federate Eshte
shparba
P.sh Fzderttto Soxjllike, Jugosllove, Birmd is[, Indo azisi' eti'
5. DALLI1VTT NTES FEDEI./.TES DHE KONFEDERATES
,4.Qellimetdhei<LlshterpertecilatshteretePavarurajanebashkuarnEkonfederaie'
lidhen me asp;ktrn e organizimit td tyre.
Kur{*leristikol iuriilike le kc letlerttds ia'ld :
ノ Konた deraに lukこ shle Shtel,por v11じ 市 i」 rme e bashkimn tё shtetev,te pavarura
2 shtご tci anetare tё konfcderates e rdaJne Sovranhclln e tyre dhc kane te dreJta t'a
:LI::lま 智:』:]]:よ;:I:litliξ:I:T潔:じ│」F:::1::i!』:[:l留:l甘1浩∬‖IIIよ
γttLhackuvcndlnukzbaohcnd■ にperd「 ●に,pOrai mvara nga vdh面 i
shtetcvc anetare
5. Komoetencat e kuvenditjane te kufizuara.
6. <bntrat" per krijimin e konfederatit lidhet mes te glitha shieleve anEtare dhe ka
karakier t€ kontraGs ndirkombEtare dhe zbatohen normat e sE drejies nderkombeLare-
B- Ku r4kteristikat iuridike ti federnlE iont :
J- F"o"i-ut^ nui et..E bashkim ihtetesh, Por bashkesi shtetesh Pra, ajo eshrE vet shtet
dhe pushteti i saj shtrihet mbinj€sit€ federalc'
Z. Ujesite federale barrin njc Pjese t€ sovraniietit ne federar€ si Parakusht PEr
,rt,ririn e lunksioneve sibasikEsi shteresh_ prandaj, federata dshtE shtet sovran si ne
n,n..uanani.i nderkbnrbetare ashtu edhl nE;io r'E brenilshrhc '
J- Federata ka organet e Y€ta lcgjislative, ekzekutive dhe gjyqesorc'
Organ i qen<iror l;giislati; ashte bartas i sovrarliteiil shteteror dhe ka kamF'etenca tg
miraroi yendime ejanE te deryrueshme per shtetet an€tare
N€ kompetencd t€ federateshyjnE - politika ejashtme, mbrojtja dhe ushtria' etj'
Organi legjislativ perbehet Prej ciydhomave' Nd dhomdn e eperme shtetet andiare
aeiegojninr,,nle. te barabarie feifaqestresish, nd€rsa ne dhomdn e poshtmejaoe
perfaqesuesit e zgiedhLrr nga popullr.
a, Pushteti federati,, shrrihet mbi shtetasit e tE gjithe shteieve andtare, ku shtelasii
fitojne edhe shtetesind fedcrale.
5. dhteti fedeiativ pigrbehet prej dy llo.l anEtarEsh : n-iEsite federale.dhe nga slrtetasir'.
6- Shteti leCeia[iv [ii.joh.t *. kushtetute federative Ktrshtetuta n'tiratohet nga organr
neilarte ifed.rates,
Nga噸。qё thame mund te perftlndoJmё sc,Shted fcdcrativ eshte shtcl i Perberc,
brendaに Cnit cし も10n shに I qcnd「or,pushに 南n e F dlitc ush「anё organct qendrore
フ0
■
■
蜂ま轟■・‐――ザ=・――・'(・ = ■= │ = `= ・ ・ 5ン ●: `■ i` = ]'´ ,F .TF‐ ‐ ■■■,=■・ = `二・・ ∼‐ Ⅲ ‐~ ~ ´t
www.e-Libraria.com
124.
lF[鰹」チ[り翼認麗現親育I「β
SI/.8..4.{ejana shteti ipar€ fecierativ n€bota K-rijirnit tE kdsaj federale iplapriu
iashkimi nE Ko nfgtlerat iin A mer iknne.
Pasi -IJ kolonite ie cilet ishin n€n sundimin e .&ritenise sa MoChe, shpallEn pavar€sin€
pEimes Deklaltt€s pdr pavurdsi tE l'.ar(w nga Xh?.fersati dhe.Loku, SH-B-'4.
vendosEn ia bc,shkohen ne shie! federadY.
Nunri i slrtere"e anetarc te Federrles'.Ametik{rre dshte shuar ne J/,€f- )t!. Srt
Sit.B.A.-rE p!rb€hen prej 50 nj€sive feder4le.
Xhefersoni, Wishirytoni, P[eCisoni, Frtnl!ini; llilson dl.te Atkr's kane qenEe te
par€r prijes qE i kan€ zbatuar idete federaliste, duke u nib€shretur ne tE drejten,
natyror?.
Teoriciente tg shumta kur flasin p€r Feee tTtiin Anrcriklnc, ai5 e quajne si ': FetleratE
republikcne ".
iz Kttventiin lQrslrletues nz Fito(lerI, tVetlisoni ka 'lalur mP- sludiril te Yeganta nE td
ciiEn ka paraqiur-pdi-vojat e reputrliiavi, ki'sitetLita're dhe demokracive qi nga
Greqitr ootikc, te cilat i kane shetbyet.Kjs!dctutos :! Propoztiftr'
Sipas k€saj krrshtetutts.n; 51LB.-4. €shla zbaitrar sistco:i presidenci:!.
Organ i'me ilaJtEi Ftldcrllos Alierikitne eshie Kotgrlsi-
Ai p€rbehet prej dy dhcrnave .' D honts pdrltioisttzsr .lhe Se,ralit-
An€raret e-dh6rn€s oeitaqEsuese zgiedhtn per dy v]ei,-nirsa te 3eratit par giashtd jet'
T€ d.ejra :giedhjeje kane r€gjithe shtetasit pasi t'i.mbushin 21 v/el, kurse nE Xhorxhi
pasi t'i mbushin.lS tTer
Kushteruk e Sll-B.l--ye esht€ Plotgsuar nre 16 atnendameate, e prej tyrc 2r'jzne nE
fuqi..
Rregullimi federativ, i sanksionuar me kE:f l(ushtet! e, mbeshletet nE pavaresine e
shteteve airetare r€ cilave u sigurohen kompetcnca t€ veganfa
NE kEie kushtetutE eshte zbatuar parimi indarjes s€ pushretit ne are ldgislativ f
KorEresi ), ekzekutiv dhe ulninistrotiv ( Kryetari ) dhe Siiqesor-
Kttu eshta sigunrar edhe " nekdnizni i brcnzini! dhe eknilibrit " mes bart€sve tE
keryre pushteteve. KEsh nr .Ifryetari mund te vere vero n€ liglet e ffaa3re.srl me
karakter srspensiv , rrdersa Kongresi iep p€iqimin p€r emdrirnin e fiunkionarEve td
larte q€ehen Ic)retari, dhe mban kontrollin e shperrzimeve t€ rnjeteve financiare-
GjyqEsiafe erdivejep !aiEri e fundit per-konfliktin mcs pr'rshtetit !egiisiativ dhe arij
ekzskutiv n€ njEr€n inE, dhe rn- es Fsdzrdt'is dhe n;Esive ferierative ne anEn iielEi-
Per a siguruar gavarBinE e G7y,('nrEs Srrprezre nga pushlcti polilik' me Xushietuie
eshta percaktuai se funksioni i gjtqdtarEve te kesaj Ci'kate eshe i P€rjeBhem dte
pagal e ryie-nuk zvogelchen.
-;.
Kushteruu dhe ligjea kane luqi'fne tE lan€ juridike dhe keshtu €shte siguruar ep€rsia e
normave fedrative ng raport me ato te njesive federale-
N€ stilin e Common-lntt-il. me rastin e marrjes s5 venCimit, Gjykalt mrlnd tE vendos
sipes anaiogjis€ mes tE vjetres dhe te resd, d.t.rh. vendimet e veta ia Pershtat situata'.'e
tdICyshmg. !
Vend imet e Gjjkolds Sryreme nc SE-B-A. trajtohen si hurim i sd drejiE5 ktrshtetuese
nt keie v€nd.
Ferielatdn AmErikane e:shquajne ciy karakteristika :
o). Bartjo e pishtelii ngu oryani legjkkrlir ft cE ekaektttiv
b)- Zgjeiini i kompeterrcuee td Fetlerrits nl dtm ti! komPetencavz tE niqsivc
Jetlcrlle.
一一,一一一一キ一ヽ一ュr
.1・
I.
71
www.e-Libraria.com
125.
ι′
一
一
一
ヽ
。
よ1塁1:i喘鳴冊買眉澪温‖T留:糀″ね″″噺州b"口qhr
侍ど‖i「 罵:,lr'li)1″ :}浮嵐′"″
″zeVendesohame″ P″1蘭 ん?′滋カル″r
lori,e irclhc;jiri;slr, dhc me i Lreviligjtrs' Esht' Kryeklri i shlelit
;iryerar; tstiit bariEs i i,r'ilbrizim3ve :e paktttlzuara'
Bunrlesveiztg ) lE litllt r ngn 22 kunlo e'
16ヶ er口,"`″οИ′rレ ′Л″′″ソ
"″
′82a r
FederJlzmi ne 6/ r" ″′u zbatua me shlJり en e Mbル
`″
お′αer"α π′ngaanae F
Kfrv21rrl`′ Rピ′c力 ′``り
κο匂セたr,′ ′ν"′
ノθ″/1J`′οr f87θ ,π darSα ル〃erarrr oピ ′α″g
晏」
′
際 I毬還
`1:I=:ま
ざ』l百 〔ふ為 岳
Ⅲ
v,dhe brmoha X 燿″清′施 ′1/ed″ ′お
.,rei 22 oerlaotstresish te cilat kane qene te lidhuia me qeverine'
ia.ie f.O".fii,. ni! Kutfederttiin Zviceruae, vijtE nE shprehje giata Revo!u!ionit -
.Borg)ez Frtncet
iltf,',u,
"e
virin 1818 Krventli Kotfederti'tiv miraton Kushtelutitt' me l€ cilen
,Litot
",
f"d.rof iari dhe konstituohet Federntt Zvicertne' e emErtvar si Kor{etterutrr
Zvicerdne, errrdr qd e mbqn qdhe so-t e kesaj dite'
i"riru, t;p^t f "thklules
se vili('l843, ka pastrr ko^inpeienca ne lemine e
ekonomise, ushtarake
Mi Kushtetutan e vilit )874, hiqet dor€ nga centralizmi itepruar
Ne Uaze te kesaj kushtetule eshle zbatuar sistemi i konventit e bazuar' nE parimin e
unitgtit te pushretit.
Oig;;i
^Jf
l"., i ptrshtetit ekzektrtiv dhe legiislativ eshte Kuventti.Federativ i
oerir,, 0."j Jy dhomave : Kishillit nacionai qe zg1edhet drejtEPErdrejle nga shtetasit
Li. Keinitii i't<ortonttve i plrbEre przj dy pe rfaqdsuesve lE 22 k"n-lonou-t-'-
. ..,.
iriiii i i "iu,
tru.shitlin iedenrtiu ri perb're prej 7 anetaresh' ndErsz Kashilli
,ririth *rirnrin e vet i cili eshte edhe shef i shrcril
i;)i,iiilit,iir', t i.srlit Giv*otos na"rotivc, ndErsa sivqE raret i ?steih.J(uYnli
Felterati,v ne mandat giashre vjeqar'
6.3. FEDEMTA GJ ER}YIANE
i.J"r"ri,"it ne Giermaaiika paraprirE bashkimi ilokave gjermane ne Konlt er(tan
u sanks ionua ,ne Ki,i t,t"trizn e shtetit tc ri federativ me l6 prill l'E71'
M.e Kushtetutdn e Vojmarit EshtE ruajnrr federalizmi ae Giermtni'
Me LQjin e Qeuerisi Gier^one li li shkurtit l93r' suprimohet njera nga dhomat e
: Purtt ilenniederoliv, ndema me Klshtetute e vitit 1949 rivendoset federalizm i ne
kdtE v.nd .i:t
''r"t" tig1i,, tnu^ni'i t'r .vitit !949,pErmenden vetem Il njesi federcle (Lander) dhe
BerlinL
Fir
"irrl."
e re territoriale' parashikohen disa faktore si9 jane'" trttdik
'Ittktori
historik e kulruror, strrd"turtt sociule e nitsive /et!erale, eti'
,`
■: :
72
ご
¨
・
´F
一
.一
■,
・ , 一
一7
一〓
¨¨
,
一
www.e-Libraria.com
126.
1
ユ:雷 :誡 il嚇朋 蹴 雲 弩
″ に ∝娑話 m 腋 Ⅲ 轟m颯 r
ldア dhCmavei κ″・/_2′ ,f′ ′′′セr′ [r riィ
3を
"イ
‐
`4g
′ノピル D■ 9ac2S Fピ 々rα″ソιrB ″″
`″
り_
Shefindividual i shに tlt tshte κッαα″rβ ntle,pr SIrre′ ,7/1 te cilin e zゴ cdh可 ごtrap i
VC,anに rBrお
"ル
ers″
"′
′′l.・
,,id‖ pこ「cakton pol tlken c sa」
■郷 響葬暫こ[撚稚W肺 蹴腫鳳 :
`4 FEDEん`並
MIIVE■ヽDI
Zana「 │に n c ka"nga■ttf″が 7ど νι
∼
e"ピ r″ι鷹′に
'′
″ゴ
"5
鰤;雁庶嘱よ穏貸棚吊f警:雷、li3憾llT盤17甜鷺ha
一一一一一一,い
一¨
re ieta baza dhe njesia me e rEnd€sishn're E rist'mit shtetEtor'
-iirga;eti
1o$aii perfaqesues i fsaalit ) i krahinave duhst te zgiedh ?angdy6li':
てま憲:1lifriェr鰤層協‖l甫志rFT
「edel atё ュuk e hasilTl askぃ nd
めガ″′fF.・ lご」どpcrbehet PreJ_9_O shtcに sl● ,J準
kushietutEn e Yei.
Sipx Kusttentes, Pa (nrcnti shte otgani md i larte lsgi;slativ' i cili perbehet Prej dy
dhomave: Dhom|s s€ Shteleve dhe Dltom€s sd Popuive'
Bartes falik i Pushtetit ekzskstiv EshlE Kryeministri'
Gjlqesia cshl€-e PErbashket Per te-. gjiilra shtetet aneter
iikushtetutz, pushteri lgjislativ dheri ekzekutiv Eshtd i ndar' midis Urrr'anit dhe
nj€sive fediraie, nd€rsa aisiyqEsor itakcn vetern Anionit'
LEmenjtE i legjislacionit jan€ tre :
I- LErrenila leliislat.iee ti Urionir, ku kenti 97 sosh'
7t. Lt-ir.ire iz *oipeteac€ tegjislolioe td njdive fetlcrale, ku kemi 66'
Iif. LzmenjE e pirbrch*Et, kt keni 66.
KElc lemenj i mi.aton PLrlomerii i uniqnit.
Pushteri eirzekutiv i (tnionit ! besoheilfrle/dr,', td shtetit dhe guvernatorit, ndersa
glyqu.ret e GDkales $upreme i eniitoidheshkarkon'/(rTetari i Republikix'
Fede.tizrrri tinitar ng
.{Eie
venC shqtrhet edhe PEr nga vetEqei'trisja. lokale-
. t t$ gjiihe kjo qe -u tha, mund te p€rfur'dojme ss ne lxdi nuk kerni te b€jme me
rrigullim federativ, por sig lhotd /(- ULr me nje katrzi federatE-' :
6.5. ISE FEDER. T'A SOVJETLIG
Qd nga themelimi ft vitin 1924, dio iht| qualur BRSS.
Ie ienin 7Afi Kushtetut1s se v it l977,.BRSS-1a pErkufizohet si " shtel unik
federativ shum€kombdsh, i bazut; ni! fetteralizmin socia/is' ",' me kompetenca te
-paktt{tzuara-tE:tF+tlerat-ls,
SuPremimi i ni€sive federale PEr te Pasur formacioret e
- Yeia ushtarake.
Organi rnE i lanE i ptrshretit- shtetEror n€B]?S,' rs,fr k Souj?li SuPrem, i pcrbdre nga
Soujeti i Busht;imit dhe Si,vieti i Nacion itetevz
Ne Sorjetin e Naciontlireieve delegoheshin J? dcPUtet prej-gdo.republike feder.ale (
-15 repubiika ), nga.l,[ deputet nga republikat auloncme ( 70 sosh )' Gga 5 dePutet nga
gdo krahinl autono[re ( I sosh ) dhe nga nje deputei nga secili qark autonom ( J'
sosh)
lE fEderates tradiciona[e-,
ilnioi Shieiash 1; nddrsa nocionia
federale. ta ciiai nuk kane
¨・
¨
・i
,,
一一■
一一〓
一
www.e-Libraria.com
127.
J6
~~=~~~
・7t・ ア 萬所
=姦「
万 ″′/ノ ,ァ ζ n,こ ヾ10たdCralC PO■ aqesOhcshin ed卜 じnむ ′″ピ、
=〔
Ic″ ″″″′ ~~~~~
. 5r{ riei.7 .f.rri.'rri! mr. ilg.1 r,ja aEnkryciiri.
Eederalizmi na llR.ts ishie kamklerisiik3 ehe pEr nga perber.ia e njisive flederale, ku
perveg njasive federale unitare ishie edhe.R.SF,ljt € cila eshrE emeruar si " republiti!
/e rl e ra Ii,,e ".P. s h. k e tui tra, kaaiit.
i..i€ kLradEr td ,R51.,5? jane [ormuar 115 re piblrki autonome, ne kuadEr tE R.iS re
. G 4i5-0 2 dhe ,ti! l:uu 0r lt RSS Azerbel.rhanil nga njd repLrblike autDnome-
Disa kanE rriend ar se k€to republika sovjeiike kane qene lcderata, e te ijerEr
.mendojna se ato kana pastr slrukturd iecieraiive.
Fe.ietota Scu.jctil:e eshrE shquar per tre karakteristika :
o)- Ktt sanksioni;or lE drejqn e njdsiveJe eraia li! tlulin ngo Federatfi.
b)- TE d! Kushteiuli e/unrlil, u kanii titut tsuar njesivefe erole ti drejtO )ti
It inC e lolitikes sd juslttne dhe pCrfotl[sintin nl ttgtiniTnl l ,tltrhonbeture
c)- Sipa:; I{!Ehtetutzs vitil 1936, idsiEfederule kund pasur funksionet e tyre
ushlutke.
6.6. ISH ]:EDERATA JTJGOSLLAYE
Federalizrn i ire -Irrgasllrvi dshtd zbatuar ne vitin l94j; ndersa me frislr te!utcn e pard
ro viiil t9{6,ky shtei EifitE emerua, si Reltuhlikc Federative Popr lore e
Jugoslhvis!.
l,Ii kdt, Kushlet te, siElementekonstihriivenEstrukh.ren eshtetit Federaf;v f
Dhomdn e lfumbe'"e ), pErveg republikave, gjejnd vend ed he dy njisite autonome.
Sipas Kushterutes id vitit 1946, RFPJ, pgrkufizoher si shtet federativ popullor i hpit
republian,dhe ven nejete sistemin e qeverisj:s administrative, njejta si. ajo e B/t^lS.
lvie zbatimin e " veQqeverisjes plmctore "-ne ketE federate fillon procesi i
decennalizim it te fuoksioneve shtelerore-
Me Ligjin Kushtetues tE vi r 1953. zgjeroheo kompetencat e njdsive feCerale dhe tc
vereqeverisjes lokale; por vetEm par republikat cjo edhe per krahinat au{onorne.
Me Kkshtetutin e vn 1974, J(SFJ pdrkufizohet si shtel federativ, ku p€rcaktohen
edhe njesile qe e perbajne atE : giashte.repub lrka dhe dy krahina autonome.
Kuveitli Fe erativ ishte organ i ma. i larta ne kuad€r tE drejtave dhe deryrave td
Federdes. Ai pdrbdhei prej dy dhomave '. Dl,omls Federative, kt|pdrfshiheshin-3O --
delegate nga secila republikE dhe 2, delegat€ nga secila krahina- autonome, te
zgjed h ur sipas parim it terri torial, dhe DhomS sE Rep ublikaie dh e Kro h inove, tE
pErbeie ngt72 delajiCiiiei-l iepublikdye dhe 8 te krahinave.
Shef i shtetit ishie /,ry eiia e RSFJ, e perb€re prej Iete anetaresh, nga nje prej seciles..l
た ・
F
^
¨′
.
一
r
・
二
き
姜
導
一■
嗜´,
一
republikE e kIahine, ne krye te se ciJts zg,edhej kryetari.
Federataa e tilla kane qenE nE shenjestar le forcavc unitariste. Keto tendenca "
burckralike-elalisle " s€ pari shprehen ne vitet e tetedfijeta kLrndrejte popullit
shqiptare rd /(aroreJ.
Me lfungresin e XIV lc LKJ li vitit1990, nga pErcarriet e brendshme, vjen de ri te
braktisja e delegacioneye G Kroacist dhe Sllovenb!,.dhe kjo shenon prishjen e
Fe erales JuSosllove.
NE vilin 1991 vjen:deri te shpallja e pavaresise:s€ S/.1ove be, KroacisE, Basnj4s tihe
H erceg 0 vi ni.s, tvl i i q ed o n ise d he K6 lvAs-
一
一
´
¨
.
,
一
7■
www.e-Libraria.com
128.
二 K"Prrr/[I′ χ//
p■SA,tSI■3‐二5θだ II E PFc● ri`Ei=∫声rfrョアFEL藪へ rノン五
ノrゝミ rFrr/z4Es‐trFr FEDER′ アr′
B″amenti i shに tit fCdCradv ka karakter kontrate mid`sub」 ekteve tё barabarta
象shセ
`ク
′α″s″ r_2″
`/_・
々m」νparaqet nJe koniratF te lidhur n.Ca ana e anё tarevc
konstltttiVc tё Shttit fcderatlv
Kushttuta,juridikヽ hi nck eshte vcpこ「taハ ёtarё ve federaiv,por ak v■ eti p● shtcdt
kushte"tvenこ 5
搬腸胤露翔:;'穏:智:l緊箇iliぶ譜[1::幌e nё btt te se dに s
funksionorl shieti federativ
Epe● ine e sc・ J e sanksionon vete kushtettita Federal●
Sipas//1`ん セ′″sse Q`″
'1″
″rs′,per ndryshimin eん 6た″′″
`お
ka vcndOsur D力 ο″F
´噸 こS2ン ピF´″ご′クセ
P/ど 3RSF keに e ka beた sο リピ″S`ψ
「
′■ ndo「sa ne F.=ο sI=五″ ndryshimin e
k.Ishttutcs e ka berё I ソ″ 輩 Fこ●e′ こ″ソ
"e shunnice absOlute,
ゴ
]乱11算:1『疑戴翼
`瀧
マ黒∬il鷲
「i靭キ:離ご:II爾 』翼専
′″
':
2ルDRIy■IE/E70Ra4Ⅳ rz■シ」rrf NごESr7_F FFDER4工 Fヽ■ S″rEE■、
FED]し,π′ ~ =` ~ ・ ■ _
Nen「 ■ptOnに d可 にn c percattim■ にお申pcに ncave nga ana e ttё 5市e fcdcrJe
Nこ kup● min e ngushに nle Кtottmセ im nenkuptoJme vetこ m te dr● tё n c rκ gulhm■
dhc tl organizimittё brcndshem tc rnbesintctur ne kushtcttit0
Te drttten e VetOrg レniF」ere e POSedon,do shte:i pavantr _
″ソ
`S"ル
滋rrr々 jane te dctyruara ri permぃ het kushtclulCsた dcrative J kushtetute c
pushtctit r,こ こёlartё _
Njさ siに rcderalc ne vctprganizimin c ngushtё kane te drlte tc n● Crrln kushtctuten e
vet dhcに caktojne organet c tyre
ス■1ゞ
=ゝ
rι′
`′
′αas7■B_/_― υc ua nda10n nJesivc federalc formen e qevcrlsJcs c Cila ntlk do
te ishte rcpublikan■ _
K=型,7gr=魚
`zフ
Fcrc i obli.・on k‐ arr"net qe te s:gι :rOJnё Torlnen reptlblikane,
Pcrr・dqお usecとmokmビkc:こ ュ由trlniftё ‖‖ve polittke^ ‐ ― ‐―
Kやカイ rr4ビ 0年 留●″e″″″イ9,kuιOnに drlにn,vetOrgan"imt te ttё 5セC
一
¨
Fcdcmlc ・
J PERBERJ7d F S″rE刀■ EEDEM π /
Tё 」nha sh"は ■dCradvc p守
lhennga立 ′c′″∫″′力a″お:′ ′″ ″れ´″″a′″″
Jederatds. 'federatds- - -'{l
Keto njesi emerohen me emra td ndryshEnl ne shtet€ tE ndc/shme si : kantone, shlele,
vende, republika federtle, krahino, etj.
Iabaarl oohcnte se me rasiin e krijim.t,,e PeruntlorisE Gjermone n! titin 1871,
. aneiare re s4 ishin vetEm shtetet giermane.
r NE ushtrimin e pushtefii nE fedenat e tanishme marrih pjesE njisira iederale dhe
shtetesit.
Organi nT€ i lanE p€rbehet.irej dy dhomave. Ne dhomEn e par€jari€ shretasir e shretit
federe.tiv Che ne te dytan njesitE iederale.
PLshleli ilederotcs ndaj shtetasve €shr€ idrejtepercirejie, Che nuk ushrrohet pdrmes
njEsi're federale.
Pru, federtttr pdrbehet tgu shletosit she ji:itifederlle.
75
〓
減
キ
r単
・
′
・
卜
■
■
二
感
黙
www.e-Libraria.com
129.
`´
―■ ―一 ―T‐力 董 言 託 誦 太 丼 島 青 寮 謡 誓 手 臼更 寿 場 馴 半 4雖 解 二 解 峰 津 颯 触 禦 駆 E ___一 _
FIrDfバ月 〔、
イ′PIヽコ 魯 鵬 rIヽこPLκ7ノιγ DHO′ソFS SENJES/′ I Fr‐D_rLjι L~「E
OR6И,V7r ιE3JIsLJ rr′ π rFD_FR/rES
Dhoma e ttesiVeた derale emtrohct ndryshe nC shtete te ndげ shmeに fcdemにs,Por nこ
tco● nこ kushtetuesc● oemO「 。hetsidhomO e dシ te
Nepernet kcsa」
dhomc,両 ёShё ft・ dcralc mar● n pjesё ne ushrimin c pushie語 t
FcderaJV
Pさ rta kup:uar kま したnolnen,shtrohen disa,こsh」 e l Pё riqё ε:miiし arabartё i可 OSiVC
federale,mё nyra豊
=」
edttes se perfaqё sucsve,auton2irr Ct dhe rapo「 l i kesaJ dhoine
me dhomen c pai■
一■曇_
4.2. PUSHTETI I DHOMES SE DYTE NE SHTETET FEDEMTI.W
Pushteti i kesaj dhome pasqyrohet nga fakti se gfarE laktori Paraqet ajo nd ushtrimin e
pushtelit iegJislativ dhe kushtetues te federates.
i.tdryhir,ri iiuhtetutEs na federatat e vjetra nuk ka mundur te behet pa p€lqimin e
f,esaj dhome, si nE Si1.8,1, MeksiAt, eti.
Rasiijeter ku dhoma e dyte ka pasur ndikim ne ushtrimin e Pushtetit, kemi
GjermaninE e vilit )87!;-pastaj keni Itttline, Brtlil'ui, ergientiDOn; eli'
!.]. FORIYIAT TJERA TE PJESEMARRJES SE NJESIYE FEDERALE
Renddsi tE- poiagme ka 6 drejta e nismEs p€r ndrysh'imin e kushtetutes P sh' organet e
dy tE tretes se njesive federale nE SH-BA. mund tE inicojc ndryshimin e kushtetut's'
ie Zriczr cdo i^nton ka te drejte- tE inicoj. ndryshimin e kushtetut€s federative'
Ne federatin Jugo;llove te bazuat ne Kusi etukn evilil 1974,Dhoma e Dyld nuk ka
mondur tE ushirole ndikim mbi DhomEn e Pui e cilaka ndryshuar kushtetutEn-
Ne d isa sh tete fede rative si Zvicra, Jugosl/avi4 ka ekzistuar e drejta e konvokimit iE
mbledhjes se parlamentit federativ, ose ra kerkojne shpalljen e referendumit per
ndonje gEshtj€ te caktuar.
5. SHTETSHiVIERTA NE SHTETET FEDEMTIVE
■
一
一1
l
J
Eclhe k1o grshtje mbEshtetet ne sovraniretin, kLrptimin juridik e cila ekziston nE
parn.eiioe e t1 ndaj faktot dve tE jashtcm dhe suPermacion in e tij ndaj fakro'eve G
brendshdm-
Borel, Le lcur, pohoinE se nE shtetin federativ, pushteti itij giendet mbi te giitha
pushteret, p.anja,j u"tern-sht.li federativ pcsedon sovranitetin, nd'rsa njesite lederale
nukjan€ sovrane.
Seyilul, Clthoun, pohojnE se sovranitetiu takon njEsive federale e jo shtetit federatit. '
ngise federata lormohet me bashkimin e dila shtetefe. - . : l
titritz ihorc se shtetshmeria i takon si shtetit federaliv ashtu sdhe njeSive federale'
Ngase sipas tij federata formohet me kontrat€ e jo me kushterutd'
Risin, Brie, jellinek, Polier, mendojn€ se federataEshtE shtetsovran, ndersa njesile
federale nuk jane sovrane
:-
Sipas shkencis jurj.!ike e4olitike socialiste, sovraniteti i takon. Popullil
Shteshmt'ria ne ktito vende socialiste mbeshtetet ne s;'vranitetin e kombit'
D.Zlolopolski lhota se kur flitet pdr sovranitelin dhe shtelshmErine e njesi're federaie'
ne Fed;rran Soujeill-e duhei bEre dallimi mes sovranitetit dhe komPetencave
Teoria.juridike e ,Fe llerotas JuSosll(tv.! lidhur me shtetshmerine mbEshtetet ne
sovranrtetin me kLrPtim Polirik.
=,11■
1 :
・
・¨
´
¨一
www.e-Libraria.com
130.
:lr[′PrtM■ ′6状 」PEνE7E INrERFSrT
Grupct e intcresl murid te tr● :。 hen ne kuptilllin e」 oた rSの C`ο
`ο
ご7■
'dile at tengushに r′ ο″″た)
Nё kuldmin scciolo」 ik,ShOq。百a Cshte nJe mOOzJk i medha ihe i vogJ i grupeve te
interesit .
,Cカヤ″小0に Se sa re e 2hИ lharに jcF shoqena ne■ kё patte matC■ a陀 ,poli kq
shPIteroた ,kuLumre per aq edhぃtttktura e s● eshte e perberё dhe mこ e ndё Hikua「
Nさ kupdmin,oll くgrupet c i・ l・ ers・ l mar■ l plcse d「 ■:ё
メrdrⅢ ll lroCCJn pottrk
Pёl゛ 3itha gupet polilke esnte karakteisdke tendencな
dhe dkuria e ngnり es sc
in:`reseve veddke,klahas atyre qじ i peraqじ s。」ne
やヾёteorine mbi grttpet e interesit perFshihen edhe shoqatat,partitし ,kishat
2_KOⅣεEPr4rf GR JPrr rE θr′IERES■r
Ky konc,ptlluk esぃ :こ i pefaqesuarぜ a duhet
N=,asPPkl i Sttelnit polirk qenesore eshtё sc可 ■。21 da‖ ohen perrga d● a htrこ sa
gru"re,me qё lli11 le nlarlぃ しhC ruaJJes se p hiett ・
ELisdmll『 嗜peVeに interesl shpreh ndryshmet ni shOqё rhe bashkё おhCre dhe
‐PCrF」 e、 ёper racionali7:睛 in e kltメ rc inteぃ ave
Ekzist● ne dyお「[nュ にgrupeve tё interesh,ato Pご aqhen si insltucionc h● mogene
. dhe l"c shι :mest,rltcrも ash ヾ
♀1魁1北糧 111よ職 :‖::踊:げ
。こb轟雨dhe nd烙 品i grupeveに
Ketu me sc teper,i ntct per″ gr`ψ ′′′″″″″′
t″ grψ′
`′
″′′
`:ο
■1与
″ιOb″
te` ):te hに
にJrdhe ttmh eり にlё
″
ιυblォ ёSht,tCrmil pare qビ shё nol grur
′arrr″ ″ο α
`′
'〃た
`′
′
メoa/7εr′ 'e panananit dhe te zyrave 10 panivc
Format e veprimittё ιοb″―le kane qeno,ど 力αノα(pel:‖es dё ttimit te lctr,Ve,
arlktjL telefOnimi senatorevc)d/1を ′ど/Slピ″ ―∫ピ■′
`″
(lidhJet Famiり aro,
relijionale,ctnike:ko「 uPcioni,presionl)etJ
N15hoqe tё bashktkohore,yupct c interest luttne rO:integ es,kurse ne vendet
sOcialistざ keto kanこ luaJtur Юl dc2integrues
`κ
SIF′κ五げ/F σRSP■ンτ rE/ⅣrEREsrr
%織ξγ思:見臆T』暮Tl鵬麟鵠」ite¨ parlll二 M、
饂:謁芭憾 獅 勝 脇 絡窮メ胤 7需1″ ″
s″ ″`
ソa
4 Grupetノ οだ′スSF″ ″cめ ηα″ ra
S,9 shihet grupet e interesljanё tじ lidhura mc sistcmin pollik
書
IP/4R2rrE POIIr■巡
′κυP"ゾrIPИ Rπ/E POI17κ[
Rё Ⅲa e naJё s″ ′″F′
′vJen nga ladn`hJa″ ′″rrs″ qё do tё tho〔ё―″σ′
品
結
ボ
・
い
,
]
1
一一
¨
・一一
一
一
■
二 "L`二
十
一
一
一
二
一
_ _一
一 一
轟 = _ 二
一 =一 __
www.e-Libraria.com
partite sot zEnevend shumE te renddsish€m ne shoqErine bashkekohore, ndErsa roli i
tyrc
I
■
¨一1
1
.i
一■
■●
瑾
一.´一一一
、一一■
¨彗
勇
鞠
一
一■
羮
鋼
一¨■
″″2yrα ′οr.・ ょら
`cffrl′
と,arf腸:A● ′″αrry´ ″′′:`″ た′″Srl″ r″οらs′ ″′ar′ ″
5●1どご′
`″
″′″
`'71′
″r`α ッ
`r′
りdこ
′′
タイ●て
'/′
b`r pohon se'′ ′α″f″ ″/1er f′
`り
′ι
`rs力
0ク ra`a bα こ〃17″
9′ :′ ″
`g′
rf`i"あ ′′irこ
:鮮
l:『1ガI∫踏:雛」λ麗ご
=聡
鳳
=■
.:患逮雛 ■ll乳′既if′
κοお つソフを″力a mendon Se″ ′a″
`rraヵ
″ど
"
blfrm`″たレ″′a"α′あ力=′
ン0`α ツら
″g‐
`り
ο′α″ ′ο慶′ル をc″ら ″′de″ 0■ rac勧 ど
"Od●
ア鷹らク 0′ ″ゼ S/1ι
`"′ "′
ら ″′″
償 f壼1まLnに mend● nёS SC pa面 に pd面kC nukわ mohen p計 に mare push面 ■ :
poratojaneOtanizataqё zhvlloJneakivlctcpolnke_
:勒辮辮爾翅露群御 胤
:::蓄 野l返櫛翻鰤椰[
p基けupu‖ ta.mc,ugeζtiOn,et」
■′″ RπИ POコηttFSr αtcИttA劉〕DEαOGJ■KE
器li風ド矯 辮i瀞憲驚概ばl榔:出ittξ
″1″ ″′L″ 淑に
ゴ_7P′ RIL4 POB■■毬 Syル″どrPERSEⅣDERrrrビηvE IIVrEREsA/E
lV/ MZ■
籠 嗜 ELi雷 霊 鷺 鰹 電 嘉 imweL‐
nre vet lidhur mc interesin nacional _
tl‖in瀧 ::』諄常霊:t:f晶暦I胤
た[翼I宵芯胤1電皆y:品よ=
D■ me te madh jctoJnt edhe kombesi jera
I」_P/RrrttE Pθ ″ ■■CS10RC′ NEA7И JDEOZθ GJIKE■こεttr
雛留脇郷鰐饂紹器 をψに″9昴″″ビ
,ご│」訪5■ ″ごrrrlピ ′π rra′ た′むビ
`け
ど′`
Sipas/ray″ Parite p。 ‖dke″ ′αイP/●′″9`ソ ″ぶ′9′ ‐力″οえル・ ISわ ″Йルrお0「 r′
″rr/1c7/でrf/σ ″′増′´rrlly ″′′`お
″●ア
'●
ツerirrIだ drlピ prppOτ ttЙ
`′
0′ ″普む′″うrlA′
一一一ユ一
。電aniZOhet i
ヽイendiハ i mё i kristaliz、 !ar pe‐ r sa i perket partiVe politike Cshte al i cili patritё politike i
pdrkufizon si organizata politike q€ kane pEr qdllim marrjen de ushtrimin e pushtetir
iht"teror, -" qutli. (€sendertimit E interesav tg cakruara grupore, nacionale, etj'
lYilhelm llasiach, thot| i " Parlia Eh@ sho{loE e persontve- me bitdje dhe qillime
www.e-Libraria.com
133.
ι タ
種二二__=___=― =―一i
輌
――一¬ 赫赫醐mm高
夏写写需聴聰蕊薫= k
mF埠
ド璽::│に
S訳 ar.cc可的 es,こ VJhat
ユ 1::積1高ξl:hili=秘 孫l器#:lξ L琳:L塊:i#〔」:I:笥[│‖」│ょ1螺:vulhed i」 i口 1こ Ve
PO「 ぃζchdё たぃ。r建ににとembk鋸
:modCrnc ka zbaua「
にdrlにncとゴd」 e,C
re「 」khshme dhe tご ν。こs se barat
Ketu ёshte rregulluar。 こshua C trup izjedhor(clCkto「a!1),detyra c」 ejCs st
v口 IInetlt mesallr esh:l fO「muar prOg「ami poli"k
Pttriq″sucsl e z」 edhurne paHam,nt duheshte tё kisnln nJO sJeiり e tl mttё
口hejO t:
―― kundershlonil jClり en aristokrate
Pa「 :itl poHtikこ d口 ke u vё ne nё sherbhn to dcmokracisc,ato kanさ marre nibi vctこ edhc
■
■
¨せ
・
dcty「 ёn e 2bulimil tё vullncdttc 10pulli
ヽle disa raste partia ntik vcprOn ne meny「 e dcmOkratike duke dale rne pHakata
propaganducsc″ レ0′
?″
′′″α″′′″
`ど
C″′″ノ〃r/7 ″′″
`′
ちduke i detymarざnetatti c
vet ne panamcnt qe te nd」cki,pOr百 kёn e p額lsё
Parた ,pO「 ■■ttiar beslmin e c"ktoratl,atO dalin mc p「 Ogram te zゴ crual = l
:■驚騎鳳尾電きι躍習濯異出舅7:i::ま留
ё画面宙Z"ド
rお
al":摯
,DcmOk「 lc● i ka Venett POJに に borabⅢёに 」れhё pa品 に si nむ Pcrbё りen e
pJcsこ mar」 es nё strtlkturen e shOqerisc ashtu cdhe nc prOccsin e te vendOstlri:dhe
, suksdsin ne zゴ edhJe ‐ 、 _
ァrr″ IzRrrDHEメNE"RErF P″R7/E POZI刀 7E
CdO parll poli百 ke ka nhta「ёt dhe anё laにt e Vet
rル
′″″αparaqc,in n」 。「reth teゴ ё「e shtelaslsh,te ciに t dttё n e v。 ■mit vO10Jnじ per atё
pO「 ti qt c kanこ idol _
KCto pこ rbcJne bazen ihemettre te par6se dhcjanё hdkatOreltё dに t lrcgO」 ne rJqine c
n」 e partle
溜認蹴 1肥孵 ″蹴 搬
ι ・
¨一
¨
´¨・一
・・
Simparizantetjane re lidhur me ngushte me partine pnlitike dhe kane per detyre qe ta
mbrojnE programin e saj; e ndihmojne financiarishl ate, marin pjes€ n€tiibirne ttj
ndryshme, nde6a zgedhesir votojne krye$sht per parrind politiie.
PErpos keryre kerniedhe kandidat|t e partisd te ciler pagri;ne andrarasine dhe
kryejne deryra qE !ra pa.ashtron partia.
Qarku kryesor i njerdzil t€ Iidhur me partine jaoe anerarei e panisg politike. Strukru;a
E tyre pdrputher me are re simpatizanreye iihe zgjedhcsve. . -i
Bondel thorE : " Po qe s'e mi(lis aritorCre duhet ftje e tZ perf(ryesa(ir ,, kkgat ,,
i!
nrlryshme, ahehriit e Pktisd Laburisle duhet ldjene p,tnelord ftzik|, hrtdrsfl .:::
onetutet e PutisC Kon4rvative vijnE nga grupet jo rtziire
,,.
Lidhr.rr me identifikimin e anetareve re partive, .Serrr;ll thote:
" Fjal( .tn.ture i nje pn ie ashti bukur e ptqorli, ngase mbulon nji reotiret E
ndryshueshim ndltj pnrtive- Pasaktisia t kiti kuptini nC SH.B.A_ nrrijni shktrllCn
mt! lC htte ". '..!
Ne Sr.8.l.eshre i pa n ioh ur_anehres im i formal nd parti politike. ndersa analare i
padise konsiderohEt ai persoa qe nd ditdn e vorrmir, yoron atE parti qe e ka idol.
Ne -Evrrpt behet anetaresimi formal dLrke u rregjistruar ne regjisrrat e anEtarEsise.
Anetaret marrin librezen e andtaresisd, paguajn€ anetaresinE dhe i nenshtrohen
disiplines partiake.
¨
・〓
,'.■ ~‐ :~Tii
ヽ
´´
´
一¨一.
一
・一.一・一一.一^一一一一一一ル一.・・一一一一一一一一一
一一・・¨一一一
一
一
^一・¨¨
一一一一¨一・一
www.e-Libraria.com
134.
:織奥慧 ■、摯γ:亀1静
J彙
「こc kanepaFita kadrOvikc
J:ifrri諄i蓄li11電
Y岳端::甘ζh_
i淵if驚存llyず
T
3. OROAN]ZITYfi I PARTIYE POLITIKE
9do parti polirike ka strukturcrre yer organizative, d-t-th. ka njE.sistcm organesh midis
:'j,x: :".-:l:: !il...,ldul,.i:..
*o1lpe(encave iE drejtaye dhe deryrimeve.Ddzc c parove potrtrRe modernejane 6rganLatat themelore re rr."D,sa.organizara rhernerore pErbejnE org;;;";; p*;;il;;k;;;;;n, ,. r,.ir,i,, ,.qytetrr, ei.
j.1S3ili ore"^iz"rai paitiake pc.bejne panine politiie.
r--.J..r.r.,q. dy pafirie politike kane nga i00.000 organiuda thqnelore, nga mese .,;!r!r!!^",^u*. o*hinore, ku 50 janE rle nivet te nj;sive fej"di" li" n;e rc*i,., .
Organizatar ti-,Trtelore rE partive.-;.plitike jan€ ti organizuam mbi phrimin rerritorialdee ate funkSiooal. ' ': "--'-r*'- '- v:ssrrl4uditr:tri'l pat
Te partitE polirike klasike tE peri imit, opanizarE themelore eshtE kEshilti, i p€rbErdp.rej.7-) 5 persono me rng shurne auioritet ne komunE-
Ky keshill ka per d,eryre re aktiyiT,ohet ne fushatenpara4gl.edhore, (ur5s p35
gl.1:19::1, rE zgi;ic hjeve-ky k6sh i r I paa ivizoh cr.jlc panird soctaiiste organizata themelorejane seksioner nrrmeriliisht sliume tE medfra.
;,"^[;:,;.",1"r,,","e
organizata rhemerorJ kane qJn.,.-Urr"{r,
"e
i,".ir,i;
. ',*",.'-
. Brenda srr.'.,krurEs se njd paeie ek_zisron edh.: s,rpi paria,mentar, qE e perbejnd eputetete.partrse nd or.rramentin qendror.Brenda grup;,.H;;;;;;;;;.!'uiiror,.n ton,,it"t"dhe rrupa te tjrre rne detyra te vaqanta. ' '- '- r'|-'v vrsqrrl
keshiJtte paltlseipピ:'=[:iξ llit蘭 ぶ:藻:::基理:・
'll rnersOnh e zttcdhur ncKaO pa面 dёshittne numo「
fil11:flrli■iihrilejeFkPal● V dhe aubria市Koshtu ancぬ rё 、ia n´ n^丼 i,.
諸lyに
場に,a ne Ⅲpd面 違面爵耐轟基V鴻場ltttII墨鮮lI『 Ⅲ
疑り 方帯胤孵 場な躙 枷:酔れれに¨狙産嗜
"em耐
に臨」二
敦恵1籠#孟帯 :Ⅲ瞼r雌
寵出 柵 ∬器 1溜t驀
:wtttき面
響
te parr iず 山a
:i‖電]型qllni n:ョ
1'hё
heqlJa mこ
曇善∬:椰11ド1琴ηl純灘凛雲1彙 雷憲高ne
轡fあ
″αた犠勝 肥
i〃 薔`高 九葛Ь嘉
=轟
】」撃淵 諄勝
― ― ― 一 暉 コ 臨 編 嘱 報 軒 ヨ 喘
"隧
霜 議
iF,
警
・
一
・
・
・
www.e-Libraria.com
1
驚1庶』響算i『 l馨濯ざ 拙釘鵠こ/J bttarλ″た
a rarryCソ Cどッc― tё
pronarevc te tOkave,mё vonё
′′2ξ′″ακο″ζσ″να″ソ
`''dhe Pa″
た ′
/む9ソC′ ツ″e farkotarer,mё VOnё
″Par″
`Zjb′"
たZ/1c I′ う″″ふ″′1
Paraqiりa c tyre ka qcnё e lidhur me zhv1limin e parlameniL siins● tucion me i
rOndesishem l pushtctit ne kushtet e dcmokracisё bo「 geze
Dlsa teoricicnte paraqi」 cn e partive pol■ ike e lidhin me tё drelten e votё s se masave
に ヨ era pOp● HoTc ku ttChcre e〆 rヨ i由mOne tё ョ 忙hё ttC"フ Ve Ч tthete dr可 ● e
Panlё c para pdlⅢ ejane paraqた ur vetem brcnda khsave sunducse
Nё etapё n e krizcs httodkc,paraqtet cdhe nja dp i Ottanレ ates pOlittke rcaLionarc―
Partia fashヽte,e cila eshte Ottani2uar nlbi pa面 min mlitartt_
Ketu mcs Organeve te pan`ё janё vendosur rapone ktraよ :ke ushtaFke dhe kOmanda
individuale
乃r″
"α
ttgル 暉′翻kana p^ur ka:襟
:悧腎31ξ」ユfiFT'fё
可釘誡ti
dtlhct ta kerle te prlJё sit e partise te cilet kal
Pas fIIlimit te Z_D3_kcmi zh↓ i‖ im te madh te organi2ataVe p01like」 ёe Cua vzhJon
edlЪ
isote kett dkc l ‐ ~ :~
3 Fυ
'VKS10NErF P74RrIStPθ
″ rrスτ
Parthe p6‖ ‖kcine fOrma te ndkimi te,ushlett Shtelcヽ 「ne maゞ nt」ore,me
qellim le sigu■ m l tC PCttrah」 es se p。 ltikes sC atu pushter
じしlst● ne dヽ a funksionc te partive po1like,atOjane:
り F●/ 赫 ′た′′″″4 fe″ rrrttα ソ油ど′たとえωαν
`′
ο′〃″a
lοイBr2ys pohon se ′α″Yご ′0 凛
`ル
r ″"′
″″′r′
lα ″腕
`電ブ′ふり″曖″
∫力″
'7"′
′tイ酔 りわ= `″
α
「
′′ツ:イ II ピtin`′ 叩 ″″′t
″ Pο 々
'
′お力ο″■■s′
Part tё polidke i=duk● ne pasat neメ kё pam」 c pd面ke dukc h o[uar shpJegime
lidhur me politiken shtctё Ore
り 」%′″だυr.・ 2た″″′′″C``ル″οArFrIAι
Shtetasl mar n pJcse nC usht」 min,puhevc pttblike Kソ ftinkJOn ne demokraciに
Pcrfaqesueseで shtO i lttHur mc.z」 edhJCt sepsc POrtile kane ndikim ne trtlpin 23edhO「
dhc propozoJnC kandldatet_ l t
―
″ ′C 澤 itiよζ″ιげなら『ο′′ど′ ″′rヱ οで ″″
`′
gr/agゐ κσ
`rr′
toJ′rrP″ raノ
:
Ketu itё re akJ宙 ted i parhmenth eshtc b″ μar na ndarjcn dhe komprOmヽ in e
grupevc prLmentarc P sh、 Parittenti ttglezzgcdl edhe kryeta‖ nePa″ と′ ■
κο″ ルarr・7, ・ ‐r _
り・黎 ″とたゼ′∫ね
`er a`
た′滅地bSムた
`″
●に
Panil Pё rd。「КOncePCiOnh unkに ,unё n e Organeve shteterore
″ P″″ね″ご′‐″″′″彙ra■ 9′たrル ′
4`Fび ヽ AFP′ 不r■SEPθ″ 劉γF
m譜躙[規議i露導器よ器螺
に画嗽C m.に正J。唱帥たaa te cll江
ityrc,te sigurO」 nё idiki印 in,politik dhcte
indaJnd p● vilejcrpol■ikc _
Rapor面 mcs parlse pOllikc dhc shteth OShtё i ndryshem Dlsご bashkepunOJne me
Shtttin dhe gezoJne Jmpa‖ ne e tu
Ky bashkё punim mund tejete i」 ere dhc i ngushte,i sinqert dhejo i sinqcrt
80
.∵一
一一
一
一
一 〓一、一
一〓一一
一一二一
www.e-Libraria.com
137.
アク
琴l■
・ ,一 二一=
事
~T~~~ 1lFiR131=rπlll語月r.・ たku dy partit i、こle modha dc‖ sajanこ nこ cpo21に
rt品[lり;y訴∫1:引滉ir熱、彙1∬:糧T糧T轟尾111:::∵ 潔panisd:
Slr.uktu.a brsanizari'
fflar::alvCC Fn`こ
koha mcs● wsh e saJ
誕i「11「1髯 i責■::」 責‖:1里 ⅢⅢⅢ高醐c dhe Lp。 にた。e■ЛじvendOsur m砲 た。喝anと 、どtё hJkavclrJ:』」jご:tiよ 洋:i:iII岳翼nron nハ υl・ lハ レ●:ぢ パL^_. _^^^_」 _
?「
glTY「 崎kJodhe atyrc qendro parぬkc
鮮ji咆撻写響Lttzhmi:1,t三二‖lr赫artЮ ktt ndesa pa面 にmas″ckantieiξ EI]:L:■1群 島:滞■cttml]1li:dこ nlok「 Яriレ 六。
^.″
.・ _:
=_l 、^^==│_ │dcmokrttk Ky Organ2品 ka qehe kari蒔 政k卜│:「 II:菖爵1:葛影 :
7
1
・
・
一¨
一
¨ヽ¨
一
一一
・
一
・
´
一
一
´´
・・
´
9. I DEOLOC;J|.1 PARTLAKE
ParritE polirike kand fizionomie.e tyre politrke. Fizionomrn€ e partive prolitr,ke eperbejnE iderd rE lidhura nE pikepamje togike dfl.
" "lf^
par.f,["r'nje pani polirike.Fizionomii ideore v€rehet edhe nd emenimin e panlve pofititl sii lane: paniakrisriane, socialiste. komun iste,. libera 1., a.rot..tit", f..o,z..u-^iiui, nucfor,aUsr. .t,.Fizionoi,:ia pairiake eshre e oo,'::::rl.
l*.1i.,r*';6;;;;;:epse djd.pensoil
I1gi.i".: an6rareve nsa partia, permes veredrds sE fcrre ,oiirit .
,
permes ideologjise politike behen edhe trfresa te meaha rJroi,,.ion.r. Ot" *ofrrir..N€ yender e tranzic io n ii.fideotogj;re prrtirt.. fersit oi'""oir#n,,, nda-rsa nevendet e zhvilluara vetddra iluzore qenclron ne ndarien e re tE nrnts.
Nsa q muod te perrundo.lme se te grrha partite;;iiil. ;;;i.;;,;rne apo reprapambetora, vuajne nga dukuria e mistifikimit.
I O. TIPET E PARTIVE POLITIKE
Ekzisrojna disa klas, fikime:
u)- Klasiikitni ni baz| te nahr|s nithn,io. t:t,.^--
Ittftin ktosore. ' 's' p'rb.ries klnsore dhe rolil EPortive p;ftike ne
Sipas,ketU kriteri parrire politike odahen n€: botgjer.e dhe pLtnetore.
b). I(losi/lAimi nd tttizO tC roDortit ndoj ,ir,"_irin",qoroiiiriiriSjpas ketii kriteri kemi: prrrtrz d revolicionarc dh, prrride-r,,f,',:liu, quo "_sShoqi!rore.
. c)- Klasfikitni n[ b.qe- tC tubimir G undorEve-
'Baza per rubimin e anetarEye mur
konfesionote.
)d tE Jetd: Nilike' kombEtorc' regiioncte,
tl)- KlasiJlkimi ni hute ti.karakter djte qi itueve ii a;ionit iotirik. .. .
:ey,l::i, :
Pi,t
i.ld
rci e tt i'se, pr og moti k
":, ",
riii )il"il"2'irji"." " ; .
Jy' Atosuttithi.nd bazd E paraqitjes dhe ilrukfurls organilalive.ra(rre m rnd te paraqiten nE menyre re pava;_ur dhe te iene strutiurg o. Baantzattye ta .
thj es h re-u n i [orm isre
e). Ktasfikimi nd boid te nkmril to in1tordve
Padite ndahen nE: kedovike tihe masive-
g. KlnsiJ'ikimi ni bqd tC (tisiptinds portittke-
l,artird ndahen ne Efo a dhi te butu.
l:
!l:,)!, !"!!y laRrrAKE NE 8AZ! rE NUtrRrr rE pARrrvE poLrrrKEJrslemr parrak ndnkupton fizionbmine e pdrgj;tnrf,r" teit..'iofititi e part,al. renJe vend.
,*lti"{1r,r,:.: s h trm1po rr io A e, nltpartiake dh e tlypo rtiake.
tre rn.b.A. tthe Angli e<lhe pse ka shrrme parti pclirike, pushtetin e p€rcjellin vetEmdy partr, e rE LJeret nrk kan€ mundesr ra marun prrshretin sepsejane shume re CoCeiJ.
l ■ヽ`1::= i
~― r●■・
ザ _
8●
www.e-Libraria.com
138.
ヽ■
〓
一■
¨,
■
l ttl議 説:専熙l[ii彗∬i留:::L電憲ュ::李 1理 露j:よ
」iξぶ簾Tёo活 ににりera pOhant etis市コii numrl te madh le parive paraqetshkakun e
qcveHJve te dOb。 ね,ndersa ekzヽ imildy parive mじ にお
"a paraqetし
azen c qeve‖ sё
me pこr3ё sヽこ,Stabile dhe te fore parレmenta
11:lli譜留宮冒欝:認彗翼膳i:留:臨「轟にhun id dukJ蔚
吉:4:響∬」よ熟ξ監需鼻eosittiま
苦li認
『
pd籠 ににdLt hh可 0,
mes vetc per tl ιlshtruar dhi ndikuar rnbil
i ti!lё ёshte rasti mc sistclnin e dcmOkracise perfaqostiese_
断濯撻I基『蹴枷TTせ蹟騨蹴鳴笛
′
∬it糧 :颯 "Ы
∫′面
Plr dallim nsa sistemi nJё dhe dypal:iak.ky si,teぃ 。10n mundesine qe no F■ ιhin
p・01面 kに vunё ne shprehje r「 γma r ndwslme shoqerOle
An,ne3at Ve e kё tu Sistemi qじ ndrOl aty sc ky,11に m vashti・ esqnち
「
nulitin e
,Lrna`vave te■artaま9‖ 蔵ke perrncs ta cilave dO te pこ にki。卜可trup:2jcd10r
Ettisiだ:i sh"[■ さpartive shple drcJt dsiabl■ e"t p511:k′ ngasc asr・」こta PaninOt e ka
出1籠需I:翼i鶏ll茸脹搬壼まT∬E精首i席品:il読:Iオ
t雫 W・ a9
Ne qcvcrite c kt aliciOnit pushteti,:c tishiron adminisirata shicterore, ndarsa
padamend dhe qeyelajane nC huc
Mミ`frな
ど,″ レ´″∫ε′pOhOn se ekzisiOJnё me shumё ねrma【o sistcmevc shumcparrake
SI″
`ρ
α「″
`″
二′″メ●Tk4●n′ ″ピ′ο″α
"た
″:二 :
Sipas Sα
「
"′
″e貶
`tOJne dy iOrma t s、
temt shumopar=ak,ρル ′々″載 だ ′zこ ″″
″げeA∫ ″′屁
ノゴ2Sお rtMIDfPAR■ K
S毯 [cmi dypartiak eshte ai sistem ku ndikhn pclitik kane vctem dy parti pOlitikc
Ky slstcm eshtl me kOmplet dhe me stab‖ ne sH、′И_′■ピ′′ゞ′A Ndersa pas I_D3
r・
Jこ ゴe e ti‖ ёoshc ar■ tlr cdhe ne 6′ ι′″Io・ j dhe nё vendcrskandinave
Paraqija c sヽ lem■ dypartlak tthtぎ i■ dhur me perbё げen S∝ ねにtざ trupit zgcdhO「 dhe
暉li:計認ry:li認:wif7,現lk計 可ё
"よ
ёd pOp酬 1口 uk b¨ 卿r
tさ ●rCJten el=ョcdhlCS .
ドtlЧ ka ndkuars`に 口i23Cdhor nlaJ。 ●ぬreJo al p poκ bnal i
輩驚ll[奮糞:[i翼富1潔潔1・りぬk 蹴C bttε ¨「力‖ふ面面nc
Ndar」
,日
ёdy pati sigurOn baraspcshen l■ es ithta「 Ovc tc qcvcrisこ ,kじ nJera ka
shumicen oheり ctra pakicen
撒菩lX模』苗:蝉撻繊薄齢獅ザ」獅みι″[【tれ
`′
rO`″ ζ′■οヵルぁο″ψ:″υ■′α′●
"″
″′α′″v4ど ′gi`■ わ″ルクFatど ′α″ル′
′,a薔■
`,cb″
わ
``″
′ピrあ ごげgだこツ
`ρ
′rだ ′
"
ぬ′′″ ソυL"2,`′
ノイ」 SIS「EⅣ
=/N3EPAR■ 開κ
lNll ketc sistcr vep「 On vctem ttё par● pol:5kc.dhc c cila eshに JkhmOnё nё pushtct
www.e-Libraria.com
%
鰊 konsidcron temire dhc pё rseritcn edhe percillen brez pas brezi
shに mOnI? .at!
pet
^i!
te bazue--a ne Yeredijen e njeriut(parashikimin e
shtcti
h●::e ndtthinet EVdut市 eてヽuroヽ
e lart shteteror)
Komploti [;;i,|J;.;"hte-ti merret me dhune Por jo nga tunksionarEt
shreteror Por ngajashte)
よ.
嫌試蕊蕊繭輛爾ri:雛席駆ぽ]懲∬
.
*!i:A:i,':+;ri :.: :二1■ │・ :i、 .‐ユニ1=
www.e-Libraria.com
Organct mё
Rcp●blikt
Organet demolo-ztike(jane aio orgaie ie
";r"t
,l p*ri,r"i .lillame ane te
zgecihjeve d.m.th aro organe tE cilatl zg!edli pop
CrgaDet e..bi,itrkraCise ( jane,organet le cilat neiushretaui ,fj;lffili
anE td procesii 4giedho; por rne nne te dhunis)
funkionimi i
轟lt!■ ■
III昭 冒,叩咄串諄111塩馬藷揚、ハ::^:.ヽ
1● :::■
_
ヽ
=ll■
「 ・、1'':`, [i
1 ・ │
■:IAcほ二 │
‐ ―■一一■ヨニ
=墨
蓼革
・`
__■4=二 ′―年■■ 」 :
: : ::
・
一
,
.
www.e-Libraria.com
146.
だ
(perfshin mjeret dhe
33ζC'こshte ab10kracia?
masat me lldib■ ln e te cilave organ iziitat
′l二 :`
:~、
traJtё e rettlrlli pol■ ik ku pよ iしa sltndbn mbi shumicen
ptt dy apo me shumё shtcte,h qё ne bOtё n ejaζhtme
´七
・
¨一
¨一´
一
一
一
ヽ
www.e-Libraria.com
ア フ
十
一
ザ・一一
- Dispgzicioni
faktetper aplikimin q
zbatohet nga organet shtetrcre perderisa nuk resPeldohet
lёⅢⅢⅢ)
‐Nukjane kategorike dhe:qyetari ka mundesi tE ndryshe pak sa me tE lire 2
VeCコ 可e■
".■
″
www.e-Libraria.com
150.
?7
i面 insitut ise
e saj
e brendshme
jreirdshiije qeilQljojrle mosperputhshrnEri janE:
vend 3 vjet 30 vjeg rasi lhum€ i.$jeshle)
「 │liClundik
www.e-Libraria.com
151.
E DRE」 TAKLIS■ TETUESE:
Kapinili I_Pa「 aqita,znVi imi dhe emё ttimii sc dratё s kushtetuese
l. Paraqtta dhe zhvn:imii sё drqos kushtetuese
‐paraqltct nga ttdi i shek_〕 ぐVIII c PcrhapCt,Sidomos,〔 ョatё Shek XEX nこ Evrope dhe
Amcrikё_
2. Emё ttimi:sё drejtos kushttuese
2. E drttta kuShtetuese(Angli,France,sIBA c■ )― mbёshtcti ne i10z。 価iё e
Sё ″り燃 ψα′dhe b″″arゐ s々η″clr′ " Pёr hct te parc paraqitet ne
Fatuteth J面 dik nё Feratt tё ltalise(179つ _
b.E dttita Shte饉
『
Ore(cIJql・lanl,ish‐ shtctct sOciaiistc)_battn tcOrkc e ka nё
′′″ゲ″′jttα′おにtё HcgcbL
Opit口 lli Ⅱ―Kupttmi,鯰 ndёsia,obiekti,metoda,perrnbaJla dhe bunmet e
SO drejtё s kushietuese
l. Kuplmii sё dratё s kushtetuese
EI驚責i面 c dttta kushtetucsc:1.perdOrct per tё shこ nuar dcgёD e Se dreJtes pO五 t市eに ■ e
shteti,si dhc 2.di,iplinen shkcncOrc c cila mcrrct mc studi血 e se dr● lё s k壼 ふteruesc si
dcge e sё drcJtes_
Kuptllnet:
―Klaptinu pozit市 oj面dit
―Kuptind matcnalist,apo soci。 lojiko― Polltik,
― Kuptimi teoHk apo shkcncOr_
2. Oblekti sё drejtes kushtetuese
O●ekt i Se dreJにs kushtetuesc,nd Per」 ■hぉ1,janё :
‐rCPο7‐ rar rル ″ab′′′ο′″Jで,νι
`rarノ
″j′
に 嗜 、αイル″巌
3 Meda e sё dreltts kuShduese
‐ ルfz″ dα ″οみ留α′ル′ の e dο g ariッ′ _ncpeπηJct kёsaJ metOde pasqyrohet d疑
zbulohet pё
`11lbぅ 」a e nOnnavc dhe c rrcgll■ avejundikc ashtu si9janё te foll∫ luluara_
― Ⅵe′ οdO ρο′lr,■ο103,1` _ me ane tC kё stt me10dC sttdichct zb震 [■l ko巖t i
nol■ lavc dhe i rrcgullave kushtcttlcsc nc praktikё ヽ/e nё 2batim 口lctct e skcncave
cmpi五 ke,si9 jand attCta,cksPeHmcnd,sh」 imiirasteve kOnhct cJ
―MctO″ αおJο ′。また _2bulohct dhe pasqy.ohct pcl‖lbaJja c vlcravc ju」 dikc te
sanksionuara me nO.11lat dhe .Tegullat kllshtctucsc, si dhe scndё ltimi i りTC nё
praKIlke _
=雇www.e-Libraria.com
152.
5.2.BuHmet e scdreiteS kushtctuese nё SHBA
―Kushtetuta e宙 6t1787●lus 26 amandarncntct),
―Vcndimet e qykatёs supremcに SHBA dhc te glykatavc jera fedcrative dhc tё
nJcsivc fcderalc,
‐Ы」d qё ika"errё Kong面,meに cI:寛
配置
a matcHa kushtetuも e,
‐Vendmete netadt,J batts i pushte
‐Dokct」 yqesOre dhe praktika gJyqお ore
Kapitulli III_Kushtetuta si aktjuridiko‐ po:i」 k i shtetit
l. RёndOsia e kushtetutes
‐doklmcntthemc10rjt」 dibpolitik i nie v鋼,
:盟 硼菖:げ議lm矯」:鵠憲帯Llレ。ttnに 匈nd H丘 にthemelore tt nicdut dheに shtctasit,
‐ ёshte L涎 〆r rcalizlmin dhc si3」 min e drcJtesi更 ,cJ_¨ _.
―・- 2. Kupttmii kushtetutё s _ ´_
―Nё sはcncm j面 dh Ⅲごにmtt dt即
蹴ettltti拐】躍脱搬需Fontlal dhc ai mateHaI Disa mendim鑽こ
″οだた
a)Kuptillli fOrlnal
蜂押:tttT誌躙事席
n苧輌 d 腱md品 ιdhc■ kwe面 kぃh温 ∫
ga 昭面 qヽ
P∝ 回 響
entln,2-
b)Kuptimi material
mttl跳雛寵:精淵縫犠[ぼ留盟しげ糖群∬:驚
i慧
3. Teorito mbi‖ 可et e kushtetutave
Klasi3bmil kushtetutavc:
蒻 i∫聯 場儲
躙 上寵[腑:翔競践競 』ew″″′″aた,er
-3-
www.e-Libraria.com
153.
M.
Kulizimet e lejueshmenE tE drejtEn e korrespondenc6s mundE tE jenE: p6rgiimi i bisedave
telefonike per qEllim tE hetimit tE ndonjE vepre penalg p€r q€[im tE mbrojties s€ vendit
p€rgiimi i korrespondenc6s elektronikg hapja e letraYe postare etj.
E &ejta per Gjykim t€&ejtE?
E drejt pEr giyHm tE lirE &htE e drejt€ themelore. BEn pjes6 nE lirinE e PersoDrlitetit tE
njeriut. Me k6tE kuptdmE tE drejt6n e secilit p€r giykim tE drejtE dhe tE pa anshEm, tE
drejt6n p6r mbrojtje nE gdo procedurE, presupozimi i pafajsis6 deri nE aktgjykimin e
plotfuqish6m etj.
e drejta n0 arsim?
N€p€nnjet tE drejtEs pEr arsimim sigurohen elementet e tb drejtEr sE njeriut qE duke u
shkolluar ta zhvilloi personalitetin e tij dhe tE krijoi mund&i p€r p€rmbushjen e nevojave
dhe sendErtimln e tB drejtave tE tij politike e Personale.
Liria e besimit?
Me lirin6 e besimit kuptojmE tE drejtEn e individit p€r tE besuar niE fe ose njE tjetEr apo pEr
te Dos besuar fare si dhe tE drejtEn qE lirisht dhe botErisht tE shpreh bindjet e veta fetrre,
p6rkatEsisht G mos shpreh kurrfar€ bindjesh fetare.
E drejta e zgiedhjes?
Kjo e drejtE n6nkupton tE drejt6n e shtetasve qE tE zgiedhin dhe tE zgiidhen, pErketilsisht tE
votojnE pir revokim apo t0 deklarohen me atr6 tE referendumiL Kio e drejte mutrd€ t€ ietE
aktive'dhe pasive. E drejta aktive nEnkupton tE dreitEn qE me anE tE votB tE zgiedhin
pErfeqesuesit e tyre, ndErsa ajo pssive nEnkuptotr tE drejtEn e shtetasve qE ai t€krndidohet
dhe tG zgiedhet pErfaq€sues i organeve tE ndryshme,
Konventa Evropiane p,€r mbrojtjen e tE drejtave t€ njeriut?
Konyetrta Ewopiane pEr tE Drejtat e Njeriut EshtE hartuar nga K6shilli i Evrop€s dhe u
n6nshkrua nE n6ntor tE vitit 1950 nE Rom6' ndErsa hyri nE fuqi nE shtator te vifit 1953.
Konvetrta nge nj€ra anE sstrksiororte njE seri tE drejtash dhe lirive civile e politike dhe nga
8ns tjetit synonte tc garatrtoi respelrtimin nga ana e shteteve kontraktuese. Me kontrollimin
e zbatimit tE saj ngarkoheshin tri institucione: Komisioni Evropian i tE Drejtave t€ Njeriut
Gjyketa Ewopiane e t€ Drejtave te Njeriut dhe Komiteti i Ministrave t6 KEshillit tE EvropEs.
Q'iishte Gjykata Evropiane p& Mbrojtjen e tC Drejtave te Njeriut?
Gjykate Evropiene pEr te Drejtat e Nieriut u themelua nE vitin 1959 nga KEshilli i EvropEs
dhe funksionon n€ kuadEr t€tij. Secili shtet kontraktues ka nga njE anEtar td vetin pranE
giykatEs. GjykatEsit zgiidhen pEr njE kohE Prei giashte Yitesh dhe ata marrin pjesE ni cilEsin
e tyre individuale dhe nuk p6rfaq€sojnE as ni€ shtet. Giykata ishtE e ndar6 nE katEr seksione.
Gjykata Ewopiane pEr te Dr€jtat €njeriut 6shtE instanca e fundit pEr mbrojtjen e tE drejtave
t€ njeriut nE EvropE.
Si caktohen gjykatesit e GjykalEs Euopiane p6r tE Drejtat e Njeriut dhe pEr gfard mandati?
Gjykata nga secili shtet ka nga njE giykatEs dhe ata zgjidhen per niE mandat giashtE vjegar.
Gjykata zgjedh kryetarin dhe dy n6nkryetardt dhe dy kryetarit e seksioneve p€r njE mandat
tre vjesar.
Kur pal6t mund ti drejtohen Gjykat€s Evropiane pcr te drejtat e njeriut?
PalEt mund ti drejtohen GjykatEs Ewopiane pEr tE Dreitat e Njeriut pasi tC ietrE shterrur tC
giitha mjetet tjera juridike nE shtetin pdrkatds. Do me th€nE, pasi qE tE jend shfrytdzuar tE
giitha instancat gjyqcsore td shtetit perkat€s.
Brenda cilit afat palet mund te ngeje nje padi nE Gjykaten Evropiane per tE drejtat e njeriut?
Palet duhet q€n€ njE afat prej gjasht6 muajsh ti drejtohen giykatas, nd€rsa pas marries s€
vendimit kanE nj€ afat prej tre muajsh pEr tE apeluar vendimin.
Q'eshtE padmi i proporcionalitetit?
Parimi i proporcionalitetit nGnkupton pirfaq€sim t€ barabart nE t€giitha fushat shoq€rore
dhe politike, pra pjesEmarrja duhet te jet€ e barabart e shprehur nE p6rqindje nj6soj p€r t€
giitha etnitetet dhe grupimet tjera.
45
47
49
50
51
52
www.e-Libraria.com
154.
53 Ajallcvclldima eqykaに sE―piane C dcぃ eShme〆r shtet anetartё ttshJIt Evropё s?
CdO Vendim i giykatお Evropiane rr f Drtttat e Njgiut oshtt i det「 ueShёm p計 9do shtet
anё tari KE‐sl.
54 C■iё由 に rOlii Dbo山 壺 Madhc r kuadき 懺 qykatt Evropiane pむ 博 drcJtat c nJcnut?
DLoIIlll e Madhe Cshtt d■oIIla lryesore nO kuadむ 画 yka憮 ・ Dhomat mこ 籠 u10ta munden■ 0
,do kobl qё ttib 9薇 htie ta kal●■こp■ sbqy面m mO DLomOn e mad■e e cila pastai merr
vendimin e formこs sO prere.
55 Cila tttё ttdCtta c GJykal誌 Evropialle p計 に DreJtat eヽ り(哺 utne hTttnに lettiSlacbit dhe
p歯慮ёs ttyqёSClre nacimalc?
Roli i Gjykalお Evropiane pё r tt Drtttat e Nie」 utむhに Shumё i IIladL si ne leJislaCiOllin
ashm edhe no praktittn giyqお ore,可 O percaktOn sttndardet e te dreitave饉 可eriuち qёndrOn
mbi giyhtat nacionale si dhe shё rben si udherrO,esメ 計画ykatat iacionale edbe sa i perket
pr∝edimit dhe shq「■mit にndOve qё kaneに 硬j.l me mbroilen e f dreitaVe"■ieriut・
56 P vleratlutttctucsc C Kushtctutts tt Kosovヽ ?
Ndtt vlerat hvesore tt Kllshtetuにs sC Kostlvむ mund● Permendim:Mbr● len mё tt mirё tO
IIlundsLElleに dreitaVe tt nieriuち (pranimi i tt giitha k。 口ventave nderkombetare pOr tё
dr●tat e■ eriut si dhe supermacioni i tyre tt raport me le」 is10CiOnin nacionalp banzla
」inOre9 standardet mO t0 1arta sa i perket mbrOities sO dreitave tO minoriteteve konlbltare,
fetarち po■[ke eti.
-57 Cil organ dhe frcil江 9誌hjc bctet面 触 hilm田 討 鋤 evc n rkOmtttare Jpas Kushtemt澳 壺
Ko鍮 Cs?
h価 鳳IIlin e mar"eshieve ndOrkombetare e benё Kuvendi i Kosovお .Raiflkimi i kё lre
marttestteVe‖het per arsye tO tte bashkepunimi mC tё 面轟me shtetet lera ptt interes tё
vendit dhe te respek mitに dr● tave tё 口jerint.
58 CJat ake nderkoi騰ぬ 南 te drc」tat e ttdut jatle dircktに zbatueshnc r Kosclvё SlpaS
Kushtetutёs sё KosovcS?
Da■rarara aが ″ぉαルp″ ″D 桁′′巧″力′
Fο″κ″ra F"が
'″
り 膀 Z♭
"θ
″′ra‐ D¨ ル ′二″ ″ 冗力″
・ =ore ra~″
′ガ″■ _
Pa筋 璃 ″■″ b滋′′ ″ 決 ′α 疵 昴
`L■
■陸
`ο
″″″ra働
"″
″μ 」面rЛ動″″ ιPa拓 ″ぶο
"慶
″α″
働 コン物rap″ ″D"葬″rο Fa"ぃ●
59 Pttend disa prcJ te dreJtaveに kOmumtctcvc sipas Kushtcmお sё Kosovお?
Ta sbprehilllirsham identitetill e tyre komb■ 8r,fetar dhe kulturor
Ta kuliv● Dё kulturё ll e tyre pa u penguar llga askusi
Te pttrdOrill giuhOn dhe alFabetin e tyre lirisht nO j n c tyre private dhe publike
TO rttdOrin dbe shfaqin simbolet e komunitedt nO pajtiln me littin
TC arsimo■ en De ginhon e tyre nё 籠」itha nivelet e arsimimit
Tこ marrin口eSё lirsheln口 ёjetCn Politike
Tё PCrfaqおohen ne mellyre proporcionale dhe mO tepё r nё tこ 」itha nivelet e insdtucioneve
shtettrore.
60 Pё rmend hnksimete Kuvenditte Komvcs nё kuptim te Kushtetutcs sё Kosoves?
Miraton ligiち re201uta dbe akte■ era tO pOr」 ithShme
Velldclsこ にbtt alllandamendmin apo ndryshimin e kusbtetutOs
Shpa]referendum n5 p可 6m meligiin
RaIIkon traktate nd■ kombOtare
Miratoll buxhe● n e RepublikOs sё KosovOs
Zgiedhe dhe shkarkon kryeta」 n dhe llCIlkryetarin e Kuvendit
Zttedh dbe mundi tt shkarkol kryetarin e Republikお ne paJtiln me kushtetutOn
ZJedLl qeve」 ■Od■ e munde tO shprehe lnOcion m¨ besimi nd● sajё
61 Nё cilat situata mundё tё shp―dahct Kuvendii Kosovё s sipas Kushtemtes?
www.e-Libraria.com
155.
63.
NaЮ brenda aFatitprei 60 ditCSh nga cak[mi i IElalldadt nga ana c Prcsidentit nuk formohet
qevena
Ntte pi slpOrndatten e kuvendit vo■ ln0 2/3 e tt giithe deputet討 e
Nこse breDd8 0 ditお b,nga dita e flumit tt procedurお nuk zgiidhet presldenti i Republよ ёs
Si d■ e mC rastに voumittё vo[mit te suksesshё mに mosbesimit ndai qeVerlse
A mtmd ta shpemdaJ prcsidcnti Kuvelldl■ c Kosoves dhc ku崎?
Preside■ 6 mund ta sbplrlldai Kuvendin■ こrasttё vttmit tC Suksesshёm nd■ qeve」 Se
Cfat動 に btttut i dk価 血 tte littI SIPas Kushtcmtt se Kosoves?
Sipas Kushtetut磯
"KosovOs,Presidell●
ka tl dreitё ta kthei p計 HShqttln口jё ⅡJ nおe
konsidero■ se tth dllnshёm per interesat lttitilne tt Vendit ose tこ niこ apo mO shumё
kom口niteteveに s● こ・
C鋤にlCgiisI"お d宙tal sipas Kushtctutes sё KosovcS?
Ёshtt ai lc顧 iSlacion qこ pOr ndryshimin apo shfuqizi面 D e te Cilit kcrkobet dyflshi i shumices
sё Badinte」 t
Cf晨 〆おれ lettiSlacionl宙tal?
Ligiet tO Cilat ndryshoinё ku■ le e kOmunave9 theIIleloinё ∝e Shuainこ komuna9 1igiet pё r
perdc・rIIIun e giub詢ち」gii pё r 2giedhiet iOkalち ligil pCr arsimin,I」 i pёr perdodmin e
dmbdeve.oeJiSIaCiCDIli宙tal p■ben口 esh ml tё mbroimr DO tOrelegiislaCiOnin e Kosovёo.
NШ Ю te pa山 れ pesё pEЮgaiva tё Prcsidcntittё RTublよёs se Kosovお slpas Kushtctutes?
ishtt shef i shteit9 sLpa■ コJedhiet pOr Kuvendin e Kosovls,‐ ■ёnshkruan lllarrevesbje
nd■■ombetare9 propo20■ 3mendalnente pこr kushtetuth, mundё tこ referoi ゛Shle
kushtetuぃ ●■OGりykatё口Kushtetnest udhOheq poltittn e jashtmt emむ on dhe shkarkon
kryeta」 n e GiykatOS SupreIIle, emCron dhe shkarkon tteprokllrorin e Kosovё s,emё ron
lweLHn e Komisicllli te Zgiedbjeve.
NumerO tё paktcn pesё prcrogatva tё kり emms ttё Republlkes se Kosoves sipas Kushtetut翡 ?
Pttfaqお on dhe ndblheq qeverinO,pesOn kお biⅢn e sigu」sO sё Kos41vOS,emeron drtttOrin e
pttgiithShelllに pOlicist sO bashku me presidenln emeron dreitorin,zl● ●lldおdreitorin dhe
inspektoHn e pen田 lthshёm tt AgienciSC Kclsovare tё lnteligiellCOS・
Cil organ m讀m dhc shkarkon錮 直arct e GJykaに s Supremc slpas Kushtctutcs se Kosclvё S?
Anetaret e ciykatぉ Suprellne i cllleron dhe i shkarkon Preside■ 6 i Republikts llle
propozi面 ne緻懲hillit Cjyq or tt Kosovお
Cib organ cmerKlll anetarё t e qykatぉ Kushtctucsc tё Kosoves dpas Kushtet■ tё s?
Presidend elnёrlln anetarct e CjykatCs Kushtetuese me propllzlm tO Kuvendit tё KostlvOS
Cib organ shrkon anetaret e GJykates Kushtcmese tё Kosovёs sIPas Kushtcmtcs?
Anetaret e Gjykaに s Kusbtemese i shkarkon presideni me prop● zimin e 2/3 tё giyqtar"e tO
Cjykatts Kushtetuese.
Ci[organ emeron dhc shkarkon avokatin c popullit slpas kushte● Jにな工 KosovcS?
Avobin e popullit e elntron Kuvendi i Kosowts me njё mandat pesこ vittar pa te dreitё
rizgledbj● e・ Avoka6n e popullit e shkarkon Kuvendii Kosovё s me kerkesё n e mO shumё se
lノ3 e deputetё ve,ndёrsa vendosё me shulnicё n e 2ノ 3 e tё Jithё deputetive.
Cili organ emeron dhc shkarkon Prokurom c pcr田 1山shcm te Kosovё s sIPaS Kushtctutё s?
Kveprokurori i slntetit elll計 ohet dhe shkarkohet llga Presidellti l Republikes nne prOpo」 m tё
kёshillit tё prokuroHsC sё Ko6ovお.
Cilatjanё detyrat e GJykates Kllshtctuese?
Interpredmi l Kushtetutё s,9ё shlen e pёrputhshmё五sё sё ligieVe,dekreteve tё presidenit e tё
kryeministrit dhe"rregulloreve te qeverise me kushtetu3ё n.
A宙Lt GJykata kushtetucsc Ex O■ cio nё vep●m?
Gjykata Kushtetuese vendosё vetem pёr rastet e ngritura para giykat nё monyrё littOre
nga pala c autorizuar.Aio nuk宙 het nt veprim ex o■ cio''sipas deけ rё S Zyrtare.
Cilat palё dhc organc shtcterore mund ta ve」 ■ёnё vcpnm GJykatcn Kushtetllese tё Kosovёs?
65
66
67
69
70
71
″
′
74
75
62
68
72
www.e-Libraria.com
156.
GjykatEn Kushtetuese mund€ta vejnE nE veprim Kuvendi, Presidenti, Qeveria, Avokati i
popu[it, Gjykatrt, komutrat dhe individ6t - qyteterEt e r6ndomt6.
76. NE rast t€konflildit tC ligit dhe tE drejtth nderkombEtare, kushtetuta pirparesi i jep?
TE drejtEs ndErkomb€tare.
77. NE rast tE kolizionit tg Kushtetut€s sE KosovEs dhe Planit te Ahdsarit, Kushtetuta perpaftsi i jep?
Kushtetuta i jep p6rpar&i Planit tE Ahtisarit
78. Si dhe cili oryan bEn shkar*imin e Presidentit tE Republftes s6 Kosov€s sipas Kushretutes?
Shkarkimin e presldentit e bEnE Kuvendi i KosovB, prmedure mund6 tG lilloj me 1/3 e
deputet€ve ndErsa pEr shkarkim duhet tE votojn6 mbi 2i3 e tE gjith€ deputet6ve. Presidenti
mundE tE shkarkohet edhe nE kdto raste: nE rast tE d6nimit pEr kryerjen e vepr€s sE rEndE
penalg semundj€s sE rGndE eti. procedura 6shtE ajo e cekur mE lart6.
79. Kualifikimet pdr zgledhjen e Presidentit te R€publikEs s€ Kosov€s sipas KushtetutCs?
PEr president tE KosovEs mundE tE aplikoi gdo qytetar i Kosov6s qE e ka arritur mosh6n 35
vj€(are.
80. A k&kohet pElqimi i kuvendit pEr nd€rrimin e ministrave nga ana e kryeministrit sipas Kushtehxtas
sE KosovEs?
Nuk k€rkohet p€tqimi i Kuvendit kryemlnistri mund ti ndErroi ministrat pr pElqimin e
Kuvendit tE KmoYEs.
81. Si duket piiberja fillestare e Gjykates Kushtetuese tE Kosoves?
. PErbEhet prei nEnt6 anEtar6sh; krtEr ngr populli stumici tre nd6rkomb6tar dhe dy nga
konunitetet prkicE tE KosovEs.
82. NC cilat situata mlmd te bdhet shkarkimi i Qyqtareve tE Gjykates Kushtetuese td Kosovtls?
MundE tE shkarkohen pEr shkak tE kryerjes sE krimeve tE r6nda dhe mospErlilljeve tE rEnda
tE detyrEs.
83- Si b€het amandamentimi i Kushtetues sC Kosoves?
Qevcria, presidenti os€ % e deputctEye mundE tE propozoi amandamentimin e kushtetut6s.
Qdo amandamentim kErkon 2/3 e tE &iithE deputet6ve tE I(uvendit tE KosovEs si dhe 2/3 e
deputetEve me vende tE rezervuera.
84. Sa an€tar i ka Cjykata Kushtetuese e Kosoves?
Gjylota Kushtetuese e KosovEs i ka nEnt6 anEtarE. Ata duhet tE jenE jurist tE shquar me njE
p6rvojE pune tE pakt6n dhjetE vjeqare.
85. Si b€ha caktimi i glyqtardve ndiirkombEtar nE Gjykat6n Kushtetuese?
Gjyqtar6t nd6rkombEtar i cakton PErfaqEsuesi Civil Nd6rkombEtar nd konsultim mc
Kryetarin e GjyketEs Evropiane p6r tE Dreitat e Njeriut,
86. PEr 9far6 mandati zgiedhen andtarEt e Kuvendit tE Koaov6s sipas Kushtetules se Kosoves?
Deputet€t e Kuvendit tE Kosov6s zgiidhen pEr njc mandat kat6r vjegar duke filluar nga
seanca konstituive, qE mbahet rn6 sE largu 30 dit6 nga dit e shpalljeve zyrt*e tE rezultatit tE
zgiedhjeve,
87. Kush e cakton komandantin e Forcave td Sigurisd sE Kosovds?
E cakton Presidenti me propozimin e QeverisE.
88. Cilatjan6 funksionet e Keshillit t6 Sigurisd s6 Kosovds?
PErgatitjen e strstegiis6 pEr mbrojtjen e Republik6s sE KosovB si dhe ka rol kdshillues nE td
giitha cEshtjet qE kand tE b6jnE me sigurin€ e RepublikEs si Kosov6s.
89. Pdrmend tri gEshtje kontroverse nc Kushtetutdn e Kosov€s?
Si gEshtje kontroverse mundE tE p€rmendim supermacionin e Planit te Ahtisrrit kundrejt
Kushtetut6s, Pastaj asnj6 iDstitucion i Kosov€s nuk ka juridiksion ta rishikoi, ta pak€soi ose
nd ndonjd mdnyr€ta kufizoi mandatin dhe kompetencat e PCN, dhe e treta zot€sia juridike
qE ka PCN dhe aktor6t e tjerE nd6rkombdtar tE mandat r siprs Planit tE Ahtisarit
90, Kush zivendtison Presidentin e RepublikEs se Kosovds nE rast tE mungesd.s se p6rkohshme lC tij?
N€ rast tE ndonj€situate t€ ndryshme tE mungesEs s€ presidentit, at6 e zavendEson Kryetari i
Kuvendit ti Kosov6s.
www.e-Libraria.com
157.
" y"fi
*T*;:r,:T"rH"l[TH:1il:1", oEq""".i -" dy ministrq niEri duhet tE jet€ i
nacionalitetit serb nd6rsa tletri duhet tG jetE nga ndonjE pakicE tjet€r nacionale, nEse qeveria
i ka mbi dymbEdhjetE minisfi atEherE edhe ministi i tretE duhet tE jet6 nga radhit e
urinoriteteve.
92. Mocioni i votEb€simit sipas kushtetut6s sC KosovEs?
Mocioni i votEbesimit mundE tE ngrit6t nga 1[l e tE giithE deputetEve tE Kuvendit.
Yot6besimin mund€ ta kErkoi edhe kryeminiski,
93. Cili organ b6n shpalljen e jashtEzakonshme sipas Kushtetutds s6 Kosovtis?
GjendJen e jashGzakonshme e shpall€ Presidenti nE konsultim me kryeministrin.
94. Cili thhtE autoiiteti civil i aviacionit ne kuptim tE Kushtetutes sE Kosovis?
Autoriteti civil i aviacionit &htE organ shtetEror i cili rrcgullor veprimtarin6 e aviacionit
civil nE RepublikEn e Kosov6s si dhe ofron shErbime tE travigacionit ajrorE.
95. Cili organ emEron drejtorin e pilrgiithsh€m tE poligigp sE Kosov€s?
E emEron kryeministri me rekomandim tE qeverisE dhe nE pajtit4 me ligiin.
96. Cili tishte fimksioni i Keshillit Gjyqcsor ld KosovEs?
TE siguroi pavarEsin6 dhe paanEsin6 e sistemit giyqEsor. Siguron qE giykatat tE jenE tE
pevarura, profesionele dhe tE paanshme si dhe tE pasqyrojnE natyrEn shumetnike tE
- .Republik6s sE Kosov6s. fshtb pirgjegjEsg pEr46rpjlimin elregullor-e,yqpEr.gDkat.,t,. .- *
hartimin dhe mbik6qyrjen e buxhetit.
97. Si bEhet zgiedhja e anetareve te kibhillit giyqEsor?
AnEtarEt e KEshillit giyqEsor zgjidhen p6r njE mandat pesE vieqar. PesE an€tarE duhot tE
zgjidhcn nga ana e giyq6sorit, ndErsa katEr deputet i zgiedhin deputetEt e Kuvendit tE
Kosov€s tE cilGt i kanE vendet e rezervuara, TE paktEn dy nga anGtarEt duhet tE.jene
giyqtarE ndErsa nj6 duhet tE jetE anEtar i odEs sE avokatEve. Dy anEtar i zgiedhin deputetEt e
1 98 KurkabyTё tt hqi nhtemtacK‐ ovёs?
Kushtetuta e KosovEs ka hlrrE nE fuqi me 15 qershor 2008
99. Cili €shte tunksioni i avokatit t€popullit?
MbikEqyr6 dhe mbron liritd dhe tE drejtat e individEve nga Yeprimet ose mosveprimet e
paligishme dhe tE parregullta t6 eritoriteteve publike. Si rol tjet€r me Prioritet 6shtE
sensibilizimi i autoriteteve dhe institucioueve pEr shkeljen e lirive dhe tG drejtaye tE njeriut.
Avokati i popullit pEr gdo vit pergatit buletin - raPort Yietor pEr shkall€n e shkeljes sE tE
drejtave dhe lirive td njeriut qofshin ato individuale apo kolektive.
www.e-Libraria.com
158.
」anOい麗 bll―bre_,2hn■ im■■゛
2.:Burunet fomalё j htetrOre ―
3 3trimct fOIJ‖ ale t pこ
"」
era _
`Ato si9rO」 ne sibouinё jundike dhe barazlneju五 dlkeに qytetaravc
86.. C'Eshi€ Kushretuta
Kushletuta eshte akti mE i lartE juridiko-p-olitili i nje shteti
'3?.'S'pieso
disa-4,it rii ie. Kushtitiiies?
Kushterura (e shli:uara dhe te pashkirars)( t€ kodifikuara
ngurta dhe elaslike)
8& C'iant.kushtetui`t e dhuruaFa?C'ianё ●3ktet kushietuese dhe i CleshtD●
kushtetuta e popunit?
l Akti i可 │lnshern i shcit ta shtcti cё i imponohet popunit par]ammil、
PⅢ市e,d価 ke n dhcpanimenl16も
11彙 ikよi二五Lsc,=2 Kompromil ndenn」 et thent r shtet
S Aktet ku shprehct γulい e■ i popun■ :
89C'ashtさ lig‖ ?
││・ u田 k
'konkrcte(Buxheti)
~‐
1・
'2「
びOsI:き dbiet‖ gii?
-- /:fl':---i' l: '
p6rnlc futit由 ξ,ё ↓oビ tijuridilき [と he vetこ 請
shkruar qe
~~ T~~~F‐ ‐ ■‐・ :■
1=`~ ■
lり l
formaljo(qCvCna shcf i
ALii,i pergiitlishEnl juridik qe pErmban nbrmd tii per&iithshme juri.like td
..r,rxjerriD
organet me tE larta shteGrore me procedure tI yegantE ligdhEncse
90_C'lshtё kodrkodiittmiヽ?
apo mC shumd te afert kode
Akt i pё rgithshё m,nga pёIInba」 ja
shtetう
li」 por nga nd kupiimin
E nxjenin sekretariatel ndryshme brenda urdheror ?er zbdtimin e njE akti
´ ― ―
´
ア ″
/´ο
l:・ 1下 i=:ザ
i.:=│:● I
夢l『饉撃idl=イ
II= =、 │:■ .
www.e-Libraria.com
, ■
n! njri?nitor l.a caknrar, aadaj liuD'.oh:t sc :dhc shieii eL:iston ni
nё the‖ esine c tokes duke
ersoni fizik fitoo shistasing
vijEs sE giakui ( ius
l:ato jana:
R.eoublik:s se Maqedonisi liu p,€r aisy: politike ende Esilt:
APATR■Di,ndこ rsa pCrsoa:n13d)′ e,こ
■Iギi・
1 2
・一.一¨一〓一 一
,
i
・
・
ヽ
、
.
.一´
一
一■
一一
一
一
一
・
一
一一
一
一
一
一
teriiror tE ca]$uar.
,
■
一ご
癬
一
I
www.e-Libraria.com
166.
)、 ■ ドtFILI´ ET IS
″チ一¨´
一
、
I
.:rii. 1a.:11:.1-,i-, c ici ia liuiii'r,ri. enJ:j l':i t'r ;ca:izurr il" sn.riiniit 3lil-'r'c' p'rdor'
c uzta. Shl:aacet par tJ arrir,lr deii,njcija e sa vEnetcs !:'lrkojni riug!, mEnyra dire mjere -
,Er,-.roCojrrE mE sd miri ket€ proces- I"'!cioda Pareqei igrdsinE e veprimeve menciore dhe
: orccesin e njoh.;es :.' ldnciss sE callt"rei'
i'e -rro<iot .1,..1ot';es shkenior; dhl rnetodat teiiniire( prattlt:e). Pdrdorini i chejte dha i
nretodas sj.ii ;e:ultaiet e dEsiiiiiaia n,jaisa kuEiohei !'ardoiimi i gebuai i riietod€s shri3
Liirn:t v.,,aiuara, l'teto,.iai dali.g.!3i nga .'taia iJzira ziEsisht Dga r,jata Ueira "';r:sisht
r3e
e.qeiiini qe cit'shirohet te arri*i sioas k€saj eks istoj nd rnctodat c pErgj ithshme dht rE
e p€rziiihshme dcri vone 6shtE konsid"i.lai univezzle rihe Eshtd iplikuar ne te giilha
t. oevaiEsisht nga fa-hi se aio ajana n? 'rore aPo shoqgrore
e'vecinte jan; n:ii:6: I:oi:.i:re[e Pii nje shkenc8 ti cak.ua-i. SlLkencat juridike ilane
: vet. aoia-i :dhe kanE ndErruar metoda iE veganta t2 ciiat i pergiigjen naryres sE ryre'
retoda jane:
,uk i odc j t iC i k e d cg mc i i kz' d he nor nia t i te
A leioda scciolc91il:e
:!t3:ii.! rikci i:: | !:i!ke) ii;c;otn*ti;'e
(
一i
ヽ・
II
・
〓
1鑑 rじ 耐鳳 s。 4i誘 輌d ま酬‐面dk籠 ¨■thpSI Mお と
鸞竜11鑑嘆
:]ξ
嵩轟1:町緊ヽL奮″:iξ 昇:猛]:1鷲 a .
1お卜し,alミご」Ili∬::」ilLi:輩][jがす
ら・P Caltoll rendln dhe● stellnjurにlk●
│:■ ■tr
~aktevc JuridikC duke u brt711ar
www.e-Libraria.com
167.
一
SHTEIII DIIE SED
年
■_4
iOり imlttC Shte● [ka nllu士 口e ndγshimet brenda shoqこ Isこ Me shJmin e fOκ こs
nE intercs te te giithEve.
N,lund td themi se shteri eshtd:
l. OrganizatE shoqErore me organizi.m m6 t€ lartd.
2, OrganizztE scecifike e.shoq€rise sepsc ka forcen me ta organizuar brenda tcrritorit te ver,
dhe Eshte e rregulluar se kur l,jo iorce duher te yihet ie levizje d.m:rh. este fdice e .
■
――・ ― ―=― ∵下
ら
piodhuese dhe shfaqien e tepricEs kijohen dallimc! nd mcs tjerash shoqEriaadahet nE klasa.
Iill6n cirganizimi i ri i shoqdrisE e me katE cdhe liodja e shtetii. Ne k€ta koE kijoher edhe
nehlra c. vegante e prodhirniL Pasiqe procesi'i prodhimit EshtE fakoi l(ryescirE p6r afirmim in e
'nj-!rE;{c; gEzon inbrdjtje nga shteti. Per ta arritui ketd mbrojtje shreri she;behet rne rretullar ta
. cilat ltijon veq ose sanksionon regullat t€ cilat i l:a krij0ar dikush tjetEr- SbunrautorE shtgtin c
konsiderojnE instrum,gnt te plotasiinit t5 nevojavc dhc kErkesave te shoq€ris€. Si i rille shrc.ti
intcresohet per nderliiiiin sbendeisinE, dhc shumE vcprim.tari '.jcra te karakre!-it shoqEror€-
Shteti qendron mbi klasaq €shtE mE lart se shtresat.shoqEroie, eshta rrup kooidiaucs i ciii vepron
■
〓
ュ
一
.
ヽ
一
I .kcn:ol}uar.
Ill■ 11お ■ ・・
dattbnlTyS∝ oM■ 州 揃 Ⅲ lrOcesIL声。占 市I島c轟ゴ」 ■
, 4: Orゃ ni凛 に C CJa perVeq Cle● さntcvc tc dhunas dhe kontrOll■ t● ishavcjctcsOrc,ushtron
i r : he sllこ rbirnc Pobllk‐ e nё intcts tё ,計画1二 hこ m、
ELE卜IEttT E SHTETI「
' 'と
,■梵1遊:霊亀見」十画k dcЮhen3 dcTeはc
ユF"ヒZJSね
つ ル
'7ル
0″ ′ r
kこ:03oにmentc iana tё varura p j ttera jetres dhe vetem nuk mund tc inksiono」 ne.
I:翻:L壕l計毎i譲臨 謝 :鏃[∫遼fttlttPfttT■摯
配 可・
こ
ヽ
ヽ
■ ヽ 三■・ = ´
一
■:彗
=■
1‐ ・
'議
www.e-Libraria.com
168.
t
='
c nxjcr ndonjiergan i,trr-ar
n 2- TRtrrA E REGfrtuIrr PILITIE
,. Trajta c sun,1l'nit politik cr-rcohet siPas zsaj se kush 6shtE bartes i sovranitetit
' shteteror Sipas xetij kjiteri ekzistojnEdl/ rrajta tE organizimit shteidror:
I-'Demol:raci
' 2. A-utokracia
DEMoKILiCA
l Krり irni i vu‖ nctit POlhik tこ popu‖ it
2 Rcalizimi i vu‖ nctit politik
poputlit, Pa vullnetin pclitik nuk muod Ia ketE as demokaci tE mirfilli.
LiiirJ dhe ie drejtata polirike, 3, Ta drejtat sociale :konotrrike, 4. Lii:l' dh3 lE drei'-ai ii':ra
l:ushteiuese,5. Li.ite cihe te drejt3( e oakrca'3
■
一■
〓
●
■ 尋
paraqct cIこ rLenln C brendshen Eshtl cに mcit cscnci旱 ldi,,aLqCt
`
vuHncln poli百 k i clli部raф
"。
n shに Ⅲ t。 切 ettiVa te dab,ar2 1idhur mじ qё shずtqCⅢ SOrC t i
popr-rtlit, Pa vullnetin pclitik nuk muod Ia ketE 3s demokjaci tE mrrirlli.
ii..tl.irn, ; vulireiit politik eshtd elemenii ijashtc dhe Pereqei lidhrntriie.e oopulli:ne
organiz,atan shtetarore. Sa u pErkct lirive dhe te{irejiav" iE c;l3t kofts;derohen si c.llere i'
iai-t;iimtt re vulinetit polilik mund re th3mi.se ekziitojne: t, Lirita 'trh' Ie 'jre.itai Persoir4le' ?' '
■11■ tt
.ihe rrionikr', i ndnsh'.rihei asaj l:u;hterule'lile ,nona:iJ u i rrLrtJr:E: v:,v! atu r-u-
iciarkh porlai-.zriar€- Pushieti kufizohet nga anc q parlamcntit si orsao i ci.ii
311sf1o1
Parlamctti ush"o■ ptthtetin li」 dhenes dhe kOntrdめ n Pdll kじ n c 9CVeisc_
,==
AEP6嚇 工るC」 ~‐
Ⅲ‐ V ―ヽ ―――ヽ ´
′ソf7,:■
AⅢ
Ⅲド│111::」社 ″ Ⅲ・ as′ ′
=力
″ 詠 力′″ SS力 ,"ど′などたσ′ar?″
`."■
力″
,Piaitt ptrsoF』 c SepSi n■
'SⅢ
3':::
n sovrai Shじ i i shteit oshに ,dettuar
鵞癬:lh糞 象雷i協奪臨 曹協馴懸耀雷臭器
iil:;il.*'"i;;;;i;t;*;;1ile peig"geli,e . ,ij -e 'usti.'
e lrveries sE rtionje vepre
―lenale_sh手 「shtCtit mund tejeこ organ i vcに Fl dhe kole」 ial
. ,"rt,",i" 3."ran dshtd vi:lE-pariamenii aoo pailarnenit se bashj<u me monarkrli'.Minisrr=i i '
-lrlron .on".t, por i shkarion parlamsnti. NEse ministri nuk pajtohei me .lf<injd aki *
^on-r"-"
', at-her ky akt nuk murld te mer.. fuqinE Iigjore. KaraliteristikE e kg-saj rno.nrkia EshtE se Pushleti
, e.i,ei b.alaocuar nE trel€nddshin -monarkrl-kEsh illi i mioistrave( qeveria) -dhe iarllr,renii'
=: :ELi,●
no dCmokraC・a e dre」 にpardrlに dhC e te■hOn
I ≫●ο″ac′ α
`″グク│′ ″″ξlSh手 引O iOmё 卜u Pushtd
い
一
・
.
r
一
一
一
一
一
一
――ν―‐¨・―‐・ ―‐―――コーーーーーーー・―――――
ron nこ と市0「 Ite shu,)iCes,KO叫
1鹿議i誡i雪 島ま撃::1晴i譜露肌議‖露b罷:品Ⅷ枯面iP。
`utt IFCl●
モ:‐ `::111tillsuPrselatl,Siri■ だf pushte呼 │
www.e-Libraria.com
169.
■懇 yrz rF srfrfrrr
Q<io shtct 1 e veta r€ cilat ib€jnd td dalloher prej shierii ijeter. Disa shtetejacd rnonarki,
disa republikё ,clisJanl shtete
こdisa tO perbこ ra etJ
Z`げι
`ζ `「
りに
'`だ
∫力たrfr
ta certralizuari 9 disa t5 dccenrralizua;a, disajaa6 slrtete lE rhj.shia
MC Ⅲ は Shtete理唯 Jane marre qysh hcret Platomi dhe ArisiotCli Keta kら ′sish:jane marrこ me dy
qこ shjc:memⅢ にnce″
`。
o」 ルにOr_ganizinittc pushteit shtetlror dhc mc mこ 呼にhル だ
″ど≦νfrrtё Organlzmit tc pushtedt shteterOr
Kこshtu kerni:
o Sundimln eli」 shёln te individit― MOnarkinё
O Sundmin q dhunsharn taindividit_Tiranine ・ 1
o Sundirnh e r」 shこm tё paklcこ s‐ Arist9kracill l i =
O Sulhhedhuぉhれ にpⅢあ_oi鏑
島五. ■1・ ‐■,「
i: :O Sun■ ぃh eli」 S■mos、Ⅲ ⅢS,D`
■ O Sundimln e di正 ヽるこm te shumices_ohiokrachё
l
「
R″」r/1Sし,の″ィri・ ― ‐
Tr.Jta c sunlim■ cak,OhCt SIP・・ S nurlrit i● persOnave le alct ushtroJne pushtetin mt i01artこ
諜
=1:載
:蹴ll思肌i諄概鵬:濯留T:l宰操鞣1:‖奄11島″高shuma per,Ona_
ne tte republitn Oshtc∫ カグ f」をθrlr . _
h ett e ushtrOn gata tこ にjetこ s,frdё rsぎ nO republiに
ar ne rnandat_Shen i゛ tct■ ■dh rapOⅢ tё
・
shbuan lr a,こ veshJe,ё shte kOrllandanci ttrcavc c
l t3可 ta e sundin■ it
2 traJta e re」 imit pOlirk
3 ●づ●c rreg■ limit shteに ror
4 tralata e pushtctit shtetこ ror り
一F
ヽ
■
一
■
●
1
I
〓
一こ
¨■
uridike te mOnirkut Ne bazこ te、 esaJ iC kCn〕 idy
¨ narkirle e kutlaar
arku ёshte i vetmi baiこ ζi Pushtetlt shtctaror
a brendaぁ nga jashtё
l・
i経1:11lrill:lili!III::fillilllilき il:II[:I:l陽
::1:鷲ζ酒
キ
ー
ー
.
一
一
¨・^一
一¨
・ riれ、馬,,,.一
www.e-Libraria.com
170.
■0も¨
¨
一
ヽ
一
′=・
ヽ =
●
=
‐
1■ ,
・'■ . イ:= ,■ 1
―
鏡ri義壁喜鍵1産111:
. monarに a tt republik)■ dこ rsa jcrat ngs
'■●1・ 靴電l躙鮮観晋よ1紀や
」:鮮響聯1曇岬 響聯嬰11
ndryshime ma te,shpejra dheFitte mEdha.- Ketu nje dukuri ,.i i._._.
e. Kur kemi ndryShimc revohldiijnara nd 5hiet dbe tE drejte kimi
手事事:p:[邦僣乱]畔等鰐 等
=籍
:挙 ご器馴■1
鮒 鋼i黎ギ:キ帯宰1:事事ギ1讐■を
.*-i.t. .: ' - r. : r--- : -':-iY^,.r., '-.:rr.:-.:r-.,r/-.."-.;:,...--'1.---:'::. --' - -
7-ri5d.,
ndJrsa ae.po!itike revblu.ion3re SshtE nddrrimi i qlverisesva ne pulhtlt;n shEiaroi',
!(Q shgereror e merr'dhe e u:htron shtresa e-ie politike-ndr-yihiili revolucionai mund tc
oj5h-5m.l- revolucicn i ushiru:r me rihunE d.m-th konfliki i 3riEarosur midis b3desve.b3desve
■itl■
dhe 2
lli三
:
彗111
■ .
::臨ni二11讐:∬ LI塁1桑『 官港:∫ ]寵』軋[:さ
k∫
』営謂節
ul ャICdJヽぎkt卜 lη ii bttsl,こ ―:こ mこ Pcrshlm,11 cil11こ ,hkd'こ 10」 nさ OFtaliiZatcn dcilarkt卜 諄nii bttsl,こ_:こ mこ pcrshlm,11 cil11こ ,hkd'こ 1 0」 nさ OFtaliiZatcn cicila r
時 Odじ kピ ri luhct KいIDEttCVOLUCIONt fie mこ 静 c Pushiさ iin sl、 etごro「 │
11・
11■ │■ ■i til
i身
=二
」11■ 11
www.e-Libraria.com
171.
゛
一一
,liギ , le,遺hセ
`′
rsyIに
`′
rorl.′ 。″こSi■
`4[:ヽ │:
::,1■ カセ
`′
rs/1に
`′
r″:イ 。″
=SIた
`ζ
ttCどたらνg′どcrど′zgθ″fr″gぃ″Pcr/Siο ′gαπたora Sみたrf
I■ bと91ィ 品′´′■
"4 Mea,arat shに
tё ror点7げ″
`姥
′あど
`α
´`` ″′Crfer″′ 所″′
■l κtti窯R亀削 e晩「留トリIサ露慇箕:繁″
″α´`~守′Cr″′77
だ 理‐
"ldヂ
■ダ性,pqё
ndrlrl__4
│ :│‐ ,.も_二 ф蒟』二i:ili・ i:L二i
allD
υ
`う
0=`‐ `` V‐:二 :,‐ ●‐ 101レ ■ ′
2 0■2net e llrti s1ltetp● e_J¨ Ch。 1nje rDenyiE organe ndihmgse te orzanit ose .
qrgancvc ma ta la■ 2 SICtё :6re
6■2nCt e Ⅲaa shtetこ rOrざ jふ ёに、arum preJ。 亀ancYetelia均 。tshご
hrahc● s● kこ │こ
「
shtet,t ccntrah● e Ndersa nё shtcLtし d="r rliZutta。 13■ド■●ulc畠
に轟0■ maF11,1■ lavarosit_
-shteti
-oEllirnin
e'zet e iurin dr:t<e ushtruir Veprimtari ig ndryihm; pi:nne5 nrn6ionivc peikaiSse.
」巧どに1ljanこ ata qё lntthd ti k■ 可lё k,tO fu」は1。 ne ttdaJ tterazi gttpohen nё Pご r nJこ si
OrSaiativc tЧ cilat lShじ%nc puShtet● shに terOr
フ
「
― ― ― ―――――― ¨■‐リ ー
=
―・,´ ‐‐ヽヽコ
"‐ 。 し‐u.こ 口bll‐・C101-ν・ lヽ υu F,:1難
IⅢ n。
.
‐
1 :
PcrsOr・ i″●2「c vcp10h nё b。 2ё te lutOrizJmcve,pra ne baze tこ kOmp● tenC,s ushtrpp
pぃ おr′ h^_▲ _1:^_^_:● =_L● ^●
:●
emEr dhe pEr llogari te shtetir-
)
101■
1:tlⅢlり ■ lj叩「
at。 。rFiCne c c‖ atvendos Ⅲ Ⅲ d■記「 I FSO・ zⅢⅢ i
ialejan,■o OFg■ q駐vCndi"Ct i rnarrln na
5i・Jle l.● ●
nC tこ
ヽ
:`
ORCANIZATA
www.e-Libraria.com
172.
″ 7
,/‐ ●・・
`
・ ι〔0″ rF Ⅳ OR乙4フτ
Nornat n<iahen ni dv,Vο ″
"ο
′″ゴα力ca ηご ′●η′υα
c 'No.maleknitie- rreeu)iojnE sjelljcn e njeriut ndaj naq.res. Kato rlor-rna nuk l.-ane
:anksione. ,4to -fijeshle paraqesid udhezim! se si duhet tj veorohei ne- situata tesanksione.,4to ihjeshtd paraqesin udhEzim! se sisanksrone. ,a,to -dUeshle paraqesiri udhEzim! se si duhet tj veorohei ne- situata te caktL.aia.
P-sh. uilhdzjrne tekniks ;E ni;riiintari osr mjeke-si, ku it t utl" e ir?q para.let rrezih. pir_
盤礫
t驚
智
意出∫製Ⅷ 鍬 寛i翼僣 :ⅢⅢ ljtOs i lhittrぃ oJIじ ャctこ m salkSiOnct nc=aiiVe
ヽm眺Ⅲh mⅢ ●贔 も
"pa6にanttuar dhe suけ eha C catmaraに thoqこ 百sc sё
`rgil::]:灘穏 轟懇]lfilё ξil S:D3S,こ rm bこ 11cs se nOrns,mitt qkoFCI:│もnn6TL?l●
「
ctunon? . _
「
二十二■
●こnё nyに i dctDI●
要巧Crこ 」こqと d rcsPchttn nonnaヒ
卜・「matju百dike dhc l:5ё i nン 守γOrc daliOhen nga可 こra jetra
Pasi qf irjer6zii nd shoqEri nuk rr.uad ti si!len sioas reeullave nytyrcre ( rreeullave td pashi:uara)
shdoeria verE n;:irkrijimin e ireeullavejuririike iioas it cilave njeiazii duher'l'a: sillin ne ihoqEri
Ktro rregulla guhen NORIVLA <ihe rregulljbn€ jetEn ne shoqdri. Noroiar i€ k'ohen ndc/shajfl€
slpl'e edhe veie.ieta dhs sjeliiet e njer€zve irirlshojne. l..tornat shdqlicrc, ndryaha nge ligi.r
rirl,rore nb ve'Le bzitin eChe san!:siooet ta aiiat Shprehen me .astiD e shieljes s6 noirnare <ihe i:i :l
l- ne aspekin e krljimil
?. nE aspektin e iuqise sc i.zre vlpruese
3 nじ aspckin e b″ёs nd● te dにs veproJェ
! 卜IO17rlぎ J Fegutt c siこ Ijes ka d h th impe「 atite sLpse cak-0n se qk,dぃ h■ し計こdhc Ot
nuf, duhei bErE-
一 ぃサ
ィ4〓″■ ¨一.
www.e-Libraria.com