Hur har IFRS förbättrat informationen i de finansiella rapporterna?
Dag Olsson, Alfa Laval.
Verkstadsföretaget Alfa Laval började implementera IAS redan 1998/1999 inför Tetra Lavals försäljning av Alfa Laval till Industri Kapital. Hur ser Alfa Laval på utvecklingen av IAS/IFRS? På vilket sätt har IFRS förbättrat informationen i de finansiella rapporterna? Vilka skillnader finns mellan den interna resultatuppföljningen och den externa rapporteringen? Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya information som IFRS försett dem med? Vad har konsekvenserna av IAS 39 blivit för ett icke finansiellt företag som Alfa Laval? Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt förvärv?
www.financialreporting.se
Prosumer empowerment builds on the tenets of user engagement by embracing the free-market principles that are becoming a central feature of today’s IT orchestration frameworks. IT organizations are adopting a prosumer design-led digital applications in support of advanced user-centric mobility. IT architecture and information management in support of the rapid growth of global mobility and user lifestyle changes by millennials has just begun to emerge, with acceleration of change becoming a paradigm shift.
Transforming Desktop Virtualization with Citrix XenDesktop and EMC XtremIOEMC
With EMC XtremIO all-flash array, improve
1) your competitive agility with real-time analytics & development
2) your infrastructure agility with elastic provisioning for performance & capacity
3) your TCO with 50% lower capex and opex and double the storage lifecycle.
• Citrix & EMC XtremIO: Better Together
• XtremIO Design Fundamentals for VDI
• Citrix XenDesktop & XtremIO
-- Image Management & Storage
-- Demonstrations
-- XtremIO XenDesktop Integration
Aktieanalytikerns perspektiv: Så bör den finansiella rapporteringen utformas ...FinancialReportingSE
Så bör den finansiella rapporteringen utformas för att fylla sitt syfte
Svenska bolag lägger ned stora resurser på att ta fram siffermaterial och finansiell rapportering. Dels med syfte på att uppfylla uppställda regelverk och krav, men även för att sprida rätt information bland analytiker och för att attrahera intresse bland investerare. I detta föredrag får du veta hur en analytiker läser ditt företags rapporter och hur ditt bolag kan få ut större nytta av rapporteringen.
Talare: Robert Gärtner, Equity Research, Handelsbanken.
Stig Enevoldsen, Deloitte Danmark och f.d. ordförande EFRAG, European Financial Reporting Advisory Group.
Att följa med i normgivarnas arbete kan vara en såväl utmanande som tidskrävande uppgift. Få personer är bättre skickade att förklara hur föreslagna och antagna standarder påverkar kraven på ditt företags finansiella rapportering än Stig Enevoldsen. På sitt engagerade och synnerliga pålästa sätt presenterar han här allt som är värt att veta om IASB´s och EFRAG´s arbete just nu. Fokus i presentationen ligger på de omfattande förändringar som aviserats i IFRS standarden med början i januari 2012.
Niklas Grip, Handelsbanken
IASB hade som målsättning att färdigställa en helt omarbetad standard för finansiella instrument till 30 juni 2011. Föredragshållaren gör en genomgång av utfallet i allmänhet och fördjupar sig i områdena kring säkringsredovisning och nedskrivningsprövning. Områden som berörs är:
Vad får värderas till upplupet anskaffningsvärde och vad måste marknadsvärderas?
Nedskrivningsprövning av individuella fordringar och portföljer samt presentationen i de finansiella rapporterna
Säkringsredovisning av enskilda poster kontra portföljer
Under föredraget ger föredragshållaren en uppdatering av utfallet av IASBs arbete med redovisning och klassificering av finansiella instrument och reflekterar samtidigt över innebörden i praktiken för upprättare av finansiella rapporter. Några av frågeställningarna som tas upp är:
Vad betyder egentligen förändringarna i praktiken?
Ett av huvudsyftena med förändringarna är att uppnå förenklingar. Har målsättningen uppfyllts?
Klassificeringen av vad som ska värderas till verkligt värde respektive vad som även framgent kan värderas till upplupet anskaffningsvärde, är gränsdragningen korrekt?
Klassificering och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder. Har samspelet dem emellan blivit omhändertaget på ett ändamålsenligt sätt?
Nya regler för redovisning av pensioner och leasingavtal får betydande effekt...FinancialReportingSE
Claes Janzon, PwC
Nya regler för redovisning av pensioner och leasingavtal får betydande effekt på företagens nyckeltal
IASB publicerar under första halvåret helt nya regler för bland annat pensioner och leasing som kommer att påverka de flesta företagens finansiella rapportering på ett väsentligt sätt. Leasingreglerna är hett omdebatterade och kritiserade och IASB har valt att backa på en del av de kritiserade förslagen, medan man föreslår helt nya ansatser på vissa områden. Många ändringar föreslås i förhållande till det utkast som publicerades så sent som i augusti 2010, men kvar står det grundläggande kravet på att alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen i form av tillgångar (avseende rätten att utnyttja objektet under leasingperioden) och en leasingskuld (avseende förpliktelsen att betala leasingavgifter).
När det gäller pensionsredovisning så kommer de nya reglerna att innebära stora förändringar för de flesta svenska företag då korridormetoden är vanligt förekommande i Sverige. Denna metod tas bort och istället uppställs ett krav på att omedelbart redovisa värdeförändringar på pensionsskuld och pensionsstiftelsers förmögenhet i övrigt totalresultat och balansräkning. Möjligheten att redovisa avkastning från förvaltningstillgångar begränsas också. De nya pensionsredovisningsreglerna kommer att träda i kraft från och med 1 januari 2013. Vidare diskuteras de nya förslagen kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt som presenterats av Rådet för finansiell rapportering, och som föreslås träda ikraft 1 januari 2012.
www.financialreporting.se
Nya standarder för koncernredovisning och redovisning av joint ventures FinancialReportingSE
Carl-Henrik Lindgren, Ernst & Young.
Under våren 2011 väntas IASB ge ut de nya standarderna för koncernredovisning (Consolidation) och Joint ventures. Arbetet med dessa har pågått i flera år och utkast publicerades redan 2008 resp 2007. De nya standarderna väntas träda i kraft 2013 och det är viktigt att redan 2011 börja planera för införandet.
Den nya standarden om koncernredovisning ersätter stora delar av dagens IAS 27 och även SIC-12 som behandlar så kallade Special Purpose Entities SPEs. Standarden kommer att kräva en djupgående analys av alla fakta kring enheter för att avgöra om de ska konsolideras eller inte. Ett antal nya upplysningskrav väntas tillkomma där bl.a. upplysningar om så kallade structured entities (det nya begreppet för SPEs) är omfattande.
Vad gäller joint ventures försvinner klyvningsmetoden och i fortsättningen kommer bara kapitalandelsmetoden att få användas. Vidare krävs en djupgående analys för att avgöra om ett samarbete är ett joint venture eller en joint operation med olika konsekvenser för redovisningen.
Vi går också igenom erfarenheter av de nya reglerna för redovisning av förvärv enligt de omarbetade IFRS 3 och IAS 27, som de flesta företag tillämpar från 2010 och framåt. De nya reglerna innehåller ett antal ändringar som är viktiga att känna till så att förvärven hanteras på rätt sätt redan i förhandlings- och avtalsstadierna.
Sigvard Heurlin, PwC.
IASB och FASB arbetar sedan några år med att ersätta gällande standarder för intäktsredovisning, IAS 11 och IAS 18, med en ny generell standard för redovisning av intäkter avseende kontrakt med kunder. Ett förslag till standard (Exposure draft) kom ut i juni 2010 och standarden beräknas bli publicerad i kvartal 2, 2011. Huvudprincipen i förslaget är att intäkt ska redovisas när vara eller tjänst överförts till kunden och kunden fått kontroll över varan eller tjänsten. Ca 1.000 kommentarer har lämnats till förslaget, de flesta från företag och organisationer i USA. Under detta avsnitt i symposiet ges en överblick över innehållet i den nya standarden. Vidare summeras den diskussion som IASB och FASB har haft om de mest kontroversiella punkterna i förslaget och vilka väsentliga förändringar som sker i förhållande till gällande standarder. Exempel på punkter som tas upp:
Vilka intäkter omfattas och när ska intäkt redovisas för vara resp. tjänst?
Hur redovisas intäkt när ett kontrakt omfattar flera uppdrag eller tjänster?
Hur definieras det centrala begreppet 'fullgörandeförpliktelse' (Satisfaction of a performance obligation) ?
Hur redovisas kostnader för att erhålla ett kontrakt? Vad gäller för produktgarantier?
Vad innebär standarden för successiv vinstavräkning?
www.financialreporting.se
IFRS ur analytikerns perspektiv.
Peter Malmqvist, EQR och ordförande för Sveriges Finansanalytikers Förening.
Goodwill, valutaproblem, fastighetsvärderingar och fluktuerande värden på skog - problemen att tolka ett företags utveckling blir allt fler. Hur hanteras redovisningsproblemen i samband med en företagsanalys och -värdering? I detta föredrag går Peter Malmqvist, ordförande i finansanalytikernas förening, igenom sin syn på hur IFRS påverkar analytikerns arbete.
www.financialreporting.se
Ska redovisning vara till för SEC och revisorerna eller för aktieägarna? Inte...FinancialReportingSE
Ska redovisning vara till för SEC och revisorerna eller för aktieägarna? Internationella trender inom aktieinformationen.
Mats Ödman, Autoliv
I denna presentation får vi höra hur US GAAP- och SEC-kraven ökar och vad detta innebär för amerikanska bolag och deras aktieägare. Sätter det trenden för resten av världen? Från flera håll anförs kritik mot IFRS och IASB´s arbete. Hur upplever man detta jämfört med de direktiv man får från den amerikanska motsvarigheten?
Du får också höra hur man från Autolivs sida förbereder en eventuell sammanslagning mellan det amerikanska regelverket och IFRS. Hur skulle en sammanslagning påverka företagets siffermaterial och vad skulle IFRS betyda för amerikanska bolag generellt? Autoliv Inc. är ett amerikanskt bolag noterat på NYSE men med huvudkontoret i Sverige. Man rapporterar följaktligen enligt FASB´s direktiv och US GAAP, och lyder under SEC-reglerna. Koncernen är världens största företag inom fordonssäkerhet, med 80 fabriker i 29 länder och en omsättning på drygt 7 miljarder US $.
www.FinancialReporting.se
Prosumer empowerment builds on the tenets of user engagement by embracing the free-market principles that are becoming a central feature of today’s IT orchestration frameworks. IT organizations are adopting a prosumer design-led digital applications in support of advanced user-centric mobility. IT architecture and information management in support of the rapid growth of global mobility and user lifestyle changes by millennials has just begun to emerge, with acceleration of change becoming a paradigm shift.
Transforming Desktop Virtualization with Citrix XenDesktop and EMC XtremIOEMC
With EMC XtremIO all-flash array, improve
1) your competitive agility with real-time analytics & development
2) your infrastructure agility with elastic provisioning for performance & capacity
3) your TCO with 50% lower capex and opex and double the storage lifecycle.
• Citrix & EMC XtremIO: Better Together
• XtremIO Design Fundamentals for VDI
• Citrix XenDesktop & XtremIO
-- Image Management & Storage
-- Demonstrations
-- XtremIO XenDesktop Integration
Aktieanalytikerns perspektiv: Så bör den finansiella rapporteringen utformas ...FinancialReportingSE
Så bör den finansiella rapporteringen utformas för att fylla sitt syfte
Svenska bolag lägger ned stora resurser på att ta fram siffermaterial och finansiell rapportering. Dels med syfte på att uppfylla uppställda regelverk och krav, men även för att sprida rätt information bland analytiker och för att attrahera intresse bland investerare. I detta föredrag får du veta hur en analytiker läser ditt företags rapporter och hur ditt bolag kan få ut större nytta av rapporteringen.
Talare: Robert Gärtner, Equity Research, Handelsbanken.
Stig Enevoldsen, Deloitte Danmark och f.d. ordförande EFRAG, European Financial Reporting Advisory Group.
Att följa med i normgivarnas arbete kan vara en såväl utmanande som tidskrävande uppgift. Få personer är bättre skickade att förklara hur föreslagna och antagna standarder påverkar kraven på ditt företags finansiella rapportering än Stig Enevoldsen. På sitt engagerade och synnerliga pålästa sätt presenterar han här allt som är värt att veta om IASB´s och EFRAG´s arbete just nu. Fokus i presentationen ligger på de omfattande förändringar som aviserats i IFRS standarden med början i januari 2012.
Niklas Grip, Handelsbanken
IASB hade som målsättning att färdigställa en helt omarbetad standard för finansiella instrument till 30 juni 2011. Föredragshållaren gör en genomgång av utfallet i allmänhet och fördjupar sig i områdena kring säkringsredovisning och nedskrivningsprövning. Områden som berörs är:
Vad får värderas till upplupet anskaffningsvärde och vad måste marknadsvärderas?
Nedskrivningsprövning av individuella fordringar och portföljer samt presentationen i de finansiella rapporterna
Säkringsredovisning av enskilda poster kontra portföljer
Under föredraget ger föredragshållaren en uppdatering av utfallet av IASBs arbete med redovisning och klassificering av finansiella instrument och reflekterar samtidigt över innebörden i praktiken för upprättare av finansiella rapporter. Några av frågeställningarna som tas upp är:
Vad betyder egentligen förändringarna i praktiken?
Ett av huvudsyftena med förändringarna är att uppnå förenklingar. Har målsättningen uppfyllts?
Klassificeringen av vad som ska värderas till verkligt värde respektive vad som även framgent kan värderas till upplupet anskaffningsvärde, är gränsdragningen korrekt?
Klassificering och värdering av finansiella tillgångar respektive finansiella skulder. Har samspelet dem emellan blivit omhändertaget på ett ändamålsenligt sätt?
Nya regler för redovisning av pensioner och leasingavtal får betydande effekt...FinancialReportingSE
Claes Janzon, PwC
Nya regler för redovisning av pensioner och leasingavtal får betydande effekt på företagens nyckeltal
IASB publicerar under första halvåret helt nya regler för bland annat pensioner och leasing som kommer att påverka de flesta företagens finansiella rapportering på ett väsentligt sätt. Leasingreglerna är hett omdebatterade och kritiserade och IASB har valt att backa på en del av de kritiserade förslagen, medan man föreslår helt nya ansatser på vissa områden. Många ändringar föreslås i förhållande till det utkast som publicerades så sent som i augusti 2010, men kvar står det grundläggande kravet på att alla leasingavtal ska redovisas i balansräkningen i form av tillgångar (avseende rätten att utnyttja objektet under leasingperioden) och en leasingskuld (avseende förpliktelsen att betala leasingavgifter).
När det gäller pensionsredovisning så kommer de nya reglerna att innebära stora förändringar för de flesta svenska företag då korridormetoden är vanligt förekommande i Sverige. Denna metod tas bort och istället uppställs ett krav på att omedelbart redovisa värdeförändringar på pensionsskuld och pensionsstiftelsers förmögenhet i övrigt totalresultat och balansräkning. Möjligheten att redovisa avkastning från förvaltningstillgångar begränsas också. De nya pensionsredovisningsreglerna kommer att träda i kraft från och med 1 januari 2013. Vidare diskuteras de nya förslagen kring redovisning av särskild löneskatt och avkastningsskatt som presenterats av Rådet för finansiell rapportering, och som föreslås träda ikraft 1 januari 2012.
www.financialreporting.se
Nya standarder för koncernredovisning och redovisning av joint ventures FinancialReportingSE
Carl-Henrik Lindgren, Ernst & Young.
Under våren 2011 väntas IASB ge ut de nya standarderna för koncernredovisning (Consolidation) och Joint ventures. Arbetet med dessa har pågått i flera år och utkast publicerades redan 2008 resp 2007. De nya standarderna väntas träda i kraft 2013 och det är viktigt att redan 2011 börja planera för införandet.
Den nya standarden om koncernredovisning ersätter stora delar av dagens IAS 27 och även SIC-12 som behandlar så kallade Special Purpose Entities SPEs. Standarden kommer att kräva en djupgående analys av alla fakta kring enheter för att avgöra om de ska konsolideras eller inte. Ett antal nya upplysningskrav väntas tillkomma där bl.a. upplysningar om så kallade structured entities (det nya begreppet för SPEs) är omfattande.
Vad gäller joint ventures försvinner klyvningsmetoden och i fortsättningen kommer bara kapitalandelsmetoden att få användas. Vidare krävs en djupgående analys för att avgöra om ett samarbete är ett joint venture eller en joint operation med olika konsekvenser för redovisningen.
Vi går också igenom erfarenheter av de nya reglerna för redovisning av förvärv enligt de omarbetade IFRS 3 och IAS 27, som de flesta företag tillämpar från 2010 och framåt. De nya reglerna innehåller ett antal ändringar som är viktiga att känna till så att förvärven hanteras på rätt sätt redan i förhandlings- och avtalsstadierna.
Sigvard Heurlin, PwC.
IASB och FASB arbetar sedan några år med att ersätta gällande standarder för intäktsredovisning, IAS 11 och IAS 18, med en ny generell standard för redovisning av intäkter avseende kontrakt med kunder. Ett förslag till standard (Exposure draft) kom ut i juni 2010 och standarden beräknas bli publicerad i kvartal 2, 2011. Huvudprincipen i förslaget är att intäkt ska redovisas när vara eller tjänst överförts till kunden och kunden fått kontroll över varan eller tjänsten. Ca 1.000 kommentarer har lämnats till förslaget, de flesta från företag och organisationer i USA. Under detta avsnitt i symposiet ges en överblick över innehållet i den nya standarden. Vidare summeras den diskussion som IASB och FASB har haft om de mest kontroversiella punkterna i förslaget och vilka väsentliga förändringar som sker i förhållande till gällande standarder. Exempel på punkter som tas upp:
Vilka intäkter omfattas och när ska intäkt redovisas för vara resp. tjänst?
Hur redovisas intäkt när ett kontrakt omfattar flera uppdrag eller tjänster?
Hur definieras det centrala begreppet 'fullgörandeförpliktelse' (Satisfaction of a performance obligation) ?
Hur redovisas kostnader för att erhålla ett kontrakt? Vad gäller för produktgarantier?
Vad innebär standarden för successiv vinstavräkning?
www.financialreporting.se
IFRS ur analytikerns perspektiv.
Peter Malmqvist, EQR och ordförande för Sveriges Finansanalytikers Förening.
Goodwill, valutaproblem, fastighetsvärderingar och fluktuerande värden på skog - problemen att tolka ett företags utveckling blir allt fler. Hur hanteras redovisningsproblemen i samband med en företagsanalys och -värdering? I detta föredrag går Peter Malmqvist, ordförande i finansanalytikernas förening, igenom sin syn på hur IFRS påverkar analytikerns arbete.
www.financialreporting.se
Ska redovisning vara till för SEC och revisorerna eller för aktieägarna? Inte...FinancialReportingSE
Ska redovisning vara till för SEC och revisorerna eller för aktieägarna? Internationella trender inom aktieinformationen.
Mats Ödman, Autoliv
I denna presentation får vi höra hur US GAAP- och SEC-kraven ökar och vad detta innebär för amerikanska bolag och deras aktieägare. Sätter det trenden för resten av världen? Från flera håll anförs kritik mot IFRS och IASB´s arbete. Hur upplever man detta jämfört med de direktiv man får från den amerikanska motsvarigheten?
Du får också höra hur man från Autolivs sida förbereder en eventuell sammanslagning mellan det amerikanska regelverket och IFRS. Hur skulle en sammanslagning påverka företagets siffermaterial och vad skulle IFRS betyda för amerikanska bolag generellt? Autoliv Inc. är ett amerikanskt bolag noterat på NYSE men med huvudkontoret i Sverige. Man rapporterar följaktligen enligt FASB´s direktiv och US GAAP, och lyder under SEC-reglerna. Koncernen är världens största företag inom fordonssäkerhet, med 80 fabriker i 29 länder och en omsättning på drygt 7 miljarder US $.
www.FinancialReporting.se
Ska redovisning vara till för SEC och revisorerna eller för aktieägarna? Inte...
Hur har IFRS förbättrat informationen i de finansiella rapporterna? Dag Olsson, Alfa Laval - IFRS Symposium 2011
1.
2. IFRS Symposium
Hur har IFRS förbättrat informationen i de
finansiella rapporterna?
2011-09-27
Dag Olsson
Group Controller
3. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
5. Alfa Laval
• Verkstadföretag inom värmeöverföring,
separering och flödesutrusning
• Omsatte SEK 25 miljarder under 2010
• Ca 200 dotterbolag
• Bildades 1883
• Köptes av Tetra Pak 1991 och avnoterades då
• Såldes till Industrikapital 2000
• Börsnoterades igen 2002
www.alfalaval.com
6. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
7. Implementation av IAS 1998/1999
• Bland de allra första i Sverige
• Inför Tetra Lavals försäljning av Alfa Laval till
Industrikapital
• Gjorde oss jämförbara i en internationell
jämförelse
• Skriande brist på kompetenta externa
diskussionspartner angående hur reglerna skulle
tolkas
– tendens till detta finns fortfarande, speciellt vid tidigare
tillämpning,
– revisionsbyråernas tekniska avdelningar är dock en
tillgång www.alfalaval.com
8. Implementation av IAS 1998/1999
• Hela företaget blev marknadsvärderat
– Av en balansomslutning på 15,4 miljarder utgjorde:
• uppvärdering av tillgångar 4,0 miljarder (26%)
• goodwill 3,3 miljarder (21%)
– Nästan halva balansräkningen berodde på förvärvet av
oss själva.
• Inkonsekvent värdering av bolagets tillgångar och
skulder jämfört med ett fortvarighetsläge.
www.alfalaval.com
9. Implementation av IAS 1998/1999
• Försvårade jämförelser med våra ”peers”
– adjusted EBITA används
• Fair value värdering?
– Föll på eget grepp i finanskollapsen 2008
www.alfalaval.com
10. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
11. Utvecklingen av IAS/IFRS
• Grundtanken om internationell jämförbarhet är
lovvärd
• Ett principbaserat regelverk är överlägset ett
regelbaserat (Enron, Sarbanes-Oxley)
– Alfa Laval justerade sina finansiella rapporter för US
GAAP mellan 2000 och 2006.
• Finns dock tendenser till att andra hävdar
tolkningsrätt eller ägnar sig åt normgivning
– nu senast Börsen under 2010, vilket väckte protester
från FAR i januari 2011,
– tidigare Panelen där granskarens personliga åsikter
lyftes fram
www.alfalaval.com
12. Utvecklingen av IAS/IFRS
Angreppssättet förfelar sitt syfte:
• för teoretiskt
• för detaljerat
• för mycket upplysningar
• haltande jämförbarhet mellan företag i samma
bransch och mellan företag i olika branscher (t ex
IAS 19, IAS 39) beroende på
– spannet mellan olika möjliga bedömningar och
uppskattningar och
– förekomsten av alternativregler
www.alfalaval.com
13. Utvecklingen av IAS/IFRS
Angreppssättet förfelar sitt syfte:
• inriktar sig inte på vad läsare av finansiella
rapporter efterfrågar:
– analytiker, investerare, aktieägare etc
– utan mer på vad som är teoretiskt tilltalande
• IASB hävdar att de baserar sina
rekommendationer på önskemål från analytiker
– frågan är om det är från dem de anställt eller de som är
oberoende?
www.alfalaval.com
14. Utvecklingen av IAS/IFRS
Implementationen är tveksam:
• Fram till 2004: Privat aktör ger ut
rekommendationer som blir bindande utan några
politiska överväganden om vad som är lämpligt
och ändamålsenligt
• Varför inte låta ett gäng brottmålsadvokater skriva
en ny strafflag med bindande verkan för hela
världen?
• Politisk förankring kom 2004 när EU skulle
godkänna rekommendationerna
www.alfalaval.com
15. Utvecklingen av IAS/IFRS
Implementationen är tveksam:
• Chockartat, men nyttigt, för IASB att äntligen få en
motpart.
• Men, vad ger EU rätt att godkänna nya
rekommendationer som binder länder runt om i
världen?
• Konvergensprojektet mellan US GAAP och IFRS
väcker farhågor om en utveckling mot ett mer
regelbaserat system.
www.alfalaval.com
16. Utvecklingen av IAS/IFRS
Implementationen är tveksam:
• Tills ganska nyligen lyssnade IASB inte på dem
som lämnade synpunkter på kommande
rekommendationer!
• Numera har de beroende på kritiken och den
politiska processen tvingats bli mer lyhörda
– De första utkasten är fortfarande alltför teoretiska
– IASB tvingas dra tillbaka förslagen efter massiv kritik
– Detta försenar nya rekommendationer och saktar ner
hela processen
– Reser frågetecken i resten av världen om IASB kommer
att ro projektet i land? www.alfalaval.com
17. Utvecklingen av IAS/IFRS
Den dubbla granskningen:
• Idag granskas vår redovisning enligt IFRS både
av våra valda revisorer och av Börsen
– vad är egentligen revisorernas roll om deras granskning
inte räcker?
• Att förse två olika granskande instanser med
omfattande underlag till bokslutet, den ena långt
efter bokslutet blir mycket betungande
www.alfalaval.com
18. Utvecklingen av IAS/IFRS
Den dubbla granskningen:
• Vad tillför den extra granskningen?
• Av antalet frågor från granskaren avsåg ungefär:
– 50 % missförstånd/ej hittat informationen
– 45 % privata tolkningar av granskaren
• som vi kraftfullt tillbakavisade och där vi pekade på var i
regelverket vi hade stöd för vår tolkning
– 5 % önskemål om ytterligare upplysningar
• som vi lovade överväga att komplettera kommande
årsredovisningar med
www.alfalaval.com
19. Utvecklingen av IAS/IFRS
Den dubbla granskningen:
• Varför är resultatet så magert?
– Rapporterna är ju redan granskade av bolagets valda
revisorer!
www.alfalaval.com
20. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
21. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Positivt:
• Ökat jämförbarheten internationellt
– mycket positivt inte minst för förvärvande bolag
• Lägre insteg för noteringar på utländska
kapitalmarknader
• Många nya och potentiellt intressanta upplysningar
har lagts till
– men används de eller förstås de?
www.alfalaval.com
22. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Negativt:
• Rapporterna vuxit enormt i omfång och komplexitet
– 20-F utveckling? (årsredovisningen görs av advokater)
– Sammanfattning skickas till aktieägare och analytiker och
årsredovisningen till Bolagsverket?
• Vad är väsentligt? Risk för att man inte ser skogen
för bara träd
– FARs kommentar lyfter fram detta
• Den finansiella delen av årsredovisningen som är en
ögonblicksbild får för stor tyngd
– tar bort uppmärksamheten från det som påverkar
långsiktigt, t ex marknadsposition, produktportfölj www.alfalaval.com
23. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Negativt:
• Komplicerade regler som förstås fullt ut bara av:
– Redovisningsteoretiker
– Ekonomerna som tar fram rapporterna
– Revisorerna som granskar rapporterna
• Inom samma regelverk kan olika antaganden ge helt
olika resultat, vilket minskar jämförbarheten, t ex:
– Nedskrivningstester
– Övervärdesallokering
– Säkringsredovisning
www.alfalaval.com
24. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Negativt:
• Olika metoder eller klassificeringar tillåtna inom samma
rekommendation minskar jämförbarheten
• Stora och ständigt växande goodwillposter
– Nedskrivningstester är gummiparagrafer beroende på
flexibiliteten i antagandena.
– Trots detta kommer de omsider att explodera i ansiktet på de
finansiella marknaderna
– Vad säger en goodwillpost om 50 % eller mer av
balansomslutningen egentligen en analytiker eller investerare?
www.alfalaval.com
25. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Negativt:
• Uppdelningen i två resultaträkningsdelar
– svår att förstå för en lekman,
– hur skall posterna inom övrigt totalresultat tolkas?
– speciellt om beloppen är stora jämfört med nettoresultatet?
www.alfalaval.com
26. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Kommande förändringar:
• Intäktsredovisning, om den successiva
vinstavräkningen försvinner
– kommer ge ryckighet i vinstavräkningen
• Leasing, där även operationella leasar skall hamna i
balansräkningen
– kommer att blåsa upp balansomslutningen
• Bara direkt metod för beräkning av kassaflöden
– oerhört kostsamt att implementera, till liten nytta
www.alfalaval.com
27. IFRS påverkan på finansiella rapporter
Kommande förändringar:
• Tendens att även effekten av de alternativa
metoderna skall visas.
– Varför vågar IASB inte sätta ner foten?
– Betungande att ta fram
– Detta kommer att belasta framställningen och öka
förvirringen hos läsaren ytterligare.
www.alfalaval.com
28. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
29. Skillnader mellan IFRS och
intern resultatuppföljning?
• Generellt sett väldigt få skillnader för att undvika
förklaringsbryggor
• Rapporteringen har tre nivåer:
– Management accounts (i stort sett enligt IFRS)
– Justeringar till lokala publika regler
– Justeringar till IFRS
www.alfalaval.com
30. Skillnader mellan IFRS och
intern resultatuppföljning?
Skillnaderna är:
1. Ingen allokering av övervärden eller uppbokning av
koncernmässig goodwill internt
– adderas för publika ändamål
2. Kalkylmässig ränta på operativt kapital
3. Eviga avskrivningar inom tillverkningen
4. Lokala GAAP regler redovisas separat
– 2-4 reverseras för publika ändamål
www.alfalaval.com
31. Skillnader mellan IFRS och
intern resultatuppföljning?
Skillnaderna är:
5. Dotterbolagens rapportade egna kapital
överensstämmer med lokala publika regler
– Genom reverseringen av lokala GAAP regler (4) ändras det
lokala egna kapitalet i 5 så att det överensstämmer med
IFRS.
www.alfalaval.com
32. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
33. Hur använder läsare av finansiella
rapporter den nya informationen?
• Många nya och potentiellt intressanta upplysningar
har lagts till, men används de eller förstås de?
• Förstås fullt ut bara av
– Redovisningsteoretiker
– Ekonomerna som tar fram rapporterna
– Revisorerna som granskar rapporterna
www.alfalaval.com
34. Hur använder läsare av finansiella
rapporter den nya informationen?
• De flesta av de tyngsta rekommendationerna
används överhuvudtaget inte eller ytterst begränsat
av analytiker och investerare:
– Uppskjutna skatter (IAS 12)
– Pensioner (IAS 19)
• Av 4 000-5 000 frågor som Alfa Lavals CFO får av analytiker per år
avser 1-2 förmånsbestämda pensioner och det är inte alltid de är
insiktsfulla
– Finansiella instrument (IAS 32, IAS 39, IFRS 7)
– Förvärvsanalyser IFRS 3
• vilka värden vill du ha, hur mycket avskrivning vill du ha?
www.alfalaval.com
35. Hur använder läsare av finansiella
rapporter den nya informationen?
• Knäckande för en ”preparer”!
– Det vi lägger mest tid på används inte
• Vad påverkar i realiteten värderingen av ett bolag:
+ Marknadsposition
+ Teknisk kompetens
+ Orderingången
+ Framtidsutsikter
= Framtida kassaflöden
• Det är inte mycket i detta som påverkas av IFRS!
www.alfalaval.com
36. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
37. Konsekvenser av IAS 39 för ett
verkstadsföretag som Alfa Laval
• Ett av få företag som fortfarande tillämpar
säkringsredovisning av valutor och räntor:
– möjligt p.g.a. mycket centraliserad hantering (redan sedan
tidigare)
– men till priset av omfattande effektivitetstester baserade på
omfattande rapportering av faktiska och prognosticerade
flöden
– komplicerar redovisningen väsentligt på grund av att
derivatet och det underliggande instrumentet
(kundfordran/leverantörsskuld) måste värderas åtskilt
www.alfalaval.com
38. Konsekvenser av IAS 39 för ett
verkstadsföretag som Alfa Laval
• Säkringsredovisning är än så länge inte möjlig för
metallderivat på grund av svårigheten att göra
effektivitetstester (matcha förbrukning mot derivat)
• Om man inte kan tillämpa säkringsredovisning:
– hamnar resultatet av marknadsvärderingen i nettoresultatet
löpande
– ger fel matchning mot de faktiska flödena
– kan innebära att man slutar med derivaten
www.alfalaval.com
39. Konsekvenser av IAS 39 för ett
verkstadsföretag som Alfa Laval
• IAS 39 behövs säkert för banker och andra
finansiella aktörer.
• För icke-finansiella aktörer som faktiskt har de
flöden som derivaten avser att skydda vore det
bättre att värdera t ex kundfordringar och
leverantörsskulder och metallinköp till
terminskursen.
www.alfalaval.com
40. Agenda
• Alfa Laval
• Implementation av IAS 1998/1999
• Utvecklingen av IAS/IFRS
• IFRS påverkan på finansiella rapporter
• Skillnader mellan IFRS och intern resultatuppföljning?
• Hur använder läsare av finansiella rapporter den nya
informationen?
• Konsekvenser av IAS 39 för ett verkstadsföretag som Alfa
Laval
• Vad har IFRS för påverkan på företagsförvärv och
marknadens värdering av företag som aktivt ägnar sig åt
förvärv
www.alfalaval.com
41. Vad har IFRS för påverkan på
företagsförvärv och marknadens
värdering av företag som aktivt
ägnar sig åt förvärv
• Den ökade jämförbarheten är mycket värdefull för
förvärvande bolag och snabbar på förvärvs-
processerna, avseende:
– värdering,
– due diligence och
– kopplingen i köpeavtalet mot finansiella mått
www.alfalaval.com
42. Vad har IFRS för påverkan …
• IFRS 3 leder till en smygomvärdering av
balansräkningen till verkligt värde i det förvärvande
bolaget
– sämre jämförbarhet med andra företag
• Flexibiliteten i övervärdesallokeringen kan ge helt
olika resultat i olika företag allt annat lika
– bristen på jämförbarhet mellan bolagen gör informationen
meningslös.
– bättre med bara goodwill, som skrivs av
• Stora och växande goodwillbelopp – hur skall en
analytiker förhålla sig till dem
– bättre med avskrivning www.alfalaval.com