bok

1. Nöff!

3. Grisar kan vara skära, grå eller fläckiga. De kan
också vara smutsiga, för de gillar att vara ute och
leka och leta efter mat.
1

4. Grismamman kallas sugga. Pappan kallas galt.
Grisens barn kallas kultingar eller smågrisar.
Suggan är dräktig (väntar smågrisar) i nästan
fyra månader.
Ett annat namn för gris är svin.
Svans
Borst
Tryne
Klöv
2

5. Vi brukar säga att grisen säger nöff-nöff eller att
den grymtar. Vi brukar också säga att en gris som
mår bra har knorr på svansen.
3

6. När suggan föder sina barn kallas det att hon grisar.
En sugga brukar få mellan 8 och 14 smågrisar.
Smågrisarna diar mjölk från suggan. De har varsin
spene.
4

7. Smågrisar behöver värme. Den första tiden får
smågrisarna ligga under en värmelampa. Suggan
kan också värma smågrisarna. Men hon är klumpig
och kan lägga sig på en liten gris av misstag. När
grisarna blivit lite större är de gärna ute och leker.
5

8. Grisen bor i svinstian. Grisen gillar att ha halm i stian.
Den rotar och bäddar i halmen. Grisen är renlig.
Den delar upp stian i tre delar – säng, matplats
och toalett.
6

9. Grisar äter gärna mat som vi slänger. De tycker om
potatisskal och matrester. Grisar brukar också få
kraftfoder, till exempel mjöl, säd och vitaminer.
Grisar äter även ensilage (konserverat gräs) och halm.
7

10. Vilda grisar kallas vildsvin. Det finns vildsvin i Sverige.
De har brun eller svart päls. För mycket länge sedan
var alla grisar vilda.
8

11. Förr i tiden gick även tama grisar fritt. På landet gick
de mest i skogen och åt ekollon. I städerna gick
grisarna lösa på gatorna. De bökade överallt för
att hitta något att äta.
9

12. När grisen går ute bökar den med sitt tryne i jorden.
Där hittar den maskar, rötter och annat gott. Grisens
tryne är hårt så att den ska kunna böka och flytta på
grenar och stenar.
10

13. Grisar kan inte svettas. Därför vill de ha en dypöl
att bada i när det blir varmt. Leran svalkar och
skyddar mot insekter.
11

14. Allt det
här får vi från
grisen.
12