6-1.3: Compare the river valley civilizations of the Tigris and Euphrates (Mesopotamia), the Nile (Egypt), the Indus (India), and the Huang He (China), including the evolution of written language, government, trade systems, architecture, and forms of social order.
6-1.3: Compare the river valley civilizations of the Tigris and Euphrates (Mesopotamia), the Nile (Egypt), the Indus (India), and the Huang He (China), including the evolution of written language, government, trade systems, architecture, and forms of social order.
"Las primeras "escuelas nuevas, Hermann Lietz y Gustav Wyneken,La escuela del trabajo y la escuela de la socialidad: Kerschensteiner, Natorp, Petersen, La pedagogía científica: María Montessori, La pedagogía científica: Ovide Decroly" Las primeras "escuelas nuevas" vieron su origen en Europa a finales de 1800 y
principios de 1900 en diversas partes del continente; sin embargo, a diferencia de su contraparte en América y específicamente, Estados Unidos; Europa, no contó con
ninguna personalidad filosóficamente dominante que encabezara el movimiento pedagógico en el antiguo continente.
Las novedosas y recién formadas "escuelas nuevas" eran instituciones escolares fundadas y dirigidas por valerosos innovadores, quienes desarrollaron métodos y técnicas de enseñanza desde un ámbito meramente revolucionario.
No obstante, resulta imprescindible mencionar que el precursor del movimiento y primer fundador de una escuela verdaderamente "nueva" fue el ruso León Tolstoi
(1828-1910), quien idealizaba y concebía la educación desde un ángulo de "libertad total en el aprendizaje". Tolstoi creía que los niños conocían inconscientemente cual sería para ellos, la mejor manera de aprender sobre lo que sea. Él estaba seguro que los niños debían por su cuenta descubrir sus intereses y cubrir sus necesidades de aprendizaje, en el tiempo, lugar y modo en el que ellos así lo decidieran. Tolstoi funda así en 1859 la primera "escuela nueva", a la que acudían los hijos de sus campesinos, institución que era gratuita y evitaba en todo momento la aplicación de castigos, todo regido bajo un principio fundamental: "Mientras menor sea la constricción requerida para que los niños aprendan, mejor será el método".
"Las primeras "escuelas nuevas, Hermann Lietz y Gustav Wyneken,La escuela del trabajo y la escuela de la socialidad: Kerschensteiner, Natorp, Petersen, La pedagogía científica: María Montessori, La pedagogía científica: Ovide Decroly" Las primeras "escuelas nuevas" vieron su origen en Europa a finales de 1800 y
principios de 1900 en diversas partes del continente; sin embargo, a diferencia de su contraparte en América y específicamente, Estados Unidos; Europa, no contó con
ninguna personalidad filosóficamente dominante que encabezara el movimiento pedagógico en el antiguo continente.
Las novedosas y recién formadas "escuelas nuevas" eran instituciones escolares fundadas y dirigidas por valerosos innovadores, quienes desarrollaron métodos y técnicas de enseñanza desde un ámbito meramente revolucionario.
No obstante, resulta imprescindible mencionar que el precursor del movimiento y primer fundador de una escuela verdaderamente "nueva" fue el ruso León Tolstoi
(1828-1910), quien idealizaba y concebía la educación desde un ángulo de "libertad total en el aprendizaje". Tolstoi creía que los niños conocían inconscientemente cual sería para ellos, la mejor manera de aprender sobre lo que sea. Él estaba seguro que los niños debían por su cuenta descubrir sus intereses y cubrir sus necesidades de aprendizaje, en el tiempo, lugar y modo en el que ellos así lo decidieran. Tolstoi funda así en 1859 la primera "escuela nueva", a la que acudían los hijos de sus campesinos, institución que era gratuita y evitaba en todo momento la aplicación de castigos, todo regido bajo un principio fundamental: "Mientras menor sea la constricción requerida para que los niños aprendan, mejor será el método".
2. INLEDNING
Ellen Key var en svensk författarinna och är mest känd för boken
”Barnets århundrade”.
Hon riktade in sig på pedagogiska frågor inom sitt författarskap.
I sina texter uttryckte hon sig med ryckande och radikalt, vilket inbjöd till ett
nytt tankesätt hos folket.
Hon kritiserade utbildningssystemet och föreslog nya arbetssätt.
Ellen Key inspirerade mest unga kvinnor och gav läraryrket en annan nivå.
Trots sin strävan för barnens välmående så förblev hon barnlös.
Det sägs att Ellen Keys andra hem var kvinnorörelsen.
3. ELLEN KEYS SYN PÅ
MÄNNISKAN
Människan i centrum.
Det är kärleken som är viktig, inte vigselakten.
Rätt till skilsmässa.
Frihet till att välja kärlek var inte till för alla, bara för de välbärgade i
samhället.
En individualistisk syn.
Tror att det alltid kommer att finnas klasskillnader.
4. Människan i centrum.
Det är kärleken som betyder
något inte vigselakten.
Vi har rätt till skilsmässa.
Fri kärlek är till för alla.
Individualistisk syn.
L IK HE T E R OCH OL IK HE T E R UT IFRÅN
BILDNING OCH KUNSKAP
Likheter Olikhet
5. ELLEN KEYS
KUNSKAPSSYN
Undvika mångläseri.
Avskaffa hemläxa.
Jobba med koncentrations läsning och fria val.
Ge eleverna självstyre.
Praktik varvas med teori.
God utbildning ger en bra människa.
Inga kroppsliga straff.
Ville lyfta primärkunskaperna och ge mer tid till självstudier.
Kulturarvet lika viktigt som genetiska arv.
Gav läraryrket en annan division.
6. Eleverna är med och bestämmer.
Utbildning gör det lättare att
komma in i samhället.
Praktik varvas med teori.
Undviker mångläseri.
Avskaffa hemläxa.
Kroppsstraff är lagstadgat
(förbjudet).
Mer kulturarv idag.
LIKHETER OCH OLIKHETER
UTIFRÅN BILDNING OCH KUNSKAP
Likheter Olikheter
7. ” I S K O L A N S K A L L D E T F I N NA S E N BA L A N S
M E L L A N P R A K T I S K A O C H T E O R E T I S K A
K U N S K A P S F O R M E R . G E N O M R E F L E X I O N
ÖV E R P R A K T I S K A E R FA R E N H E T E R O C H
P R A K T I S K E R FA R E N H E T AV T E O R E T I S K T
A R B E T E U T V E C K L A S F Ö R M Å G A N T I L L
T Ä N K A N D E O C H R E F L E X I O N O C H L Ä G G S
E N F Ö R S T A G RU N D T I L L E T T
V E T E N S K A P L I G T F Ö R H Å L L N I N G S S Ä T T ” .
( U R B I L D N I N G O C H K U N S K A P S . 4 3 )
8. ELLEN KEYS
SAMHÄLLSSYN
Strider för kvinnors rätt.
Strider för barns rätt (Barna-balken).
Hemmiljön har stor betydelse, alla människor skulle har rätt till
ljusare och hälsosammare bostäder.
Kärleken grund för familjebildning.
9. Barnens rätt (Barna-balken).
Strider för kvinnor.
Hemmiljön har stor
betydelse.
Kärleken grund för
familjebildning.
Barnens rätt
(Barnkonventionen).
LIKHETER OCH OLIKHETER
UTIFRÅN BILDNING OCH KUNSKAP
Likheter Olikheter
10. O M F R A M T I D S S A M H Ä L L E T V E T J A G M E D F U L L V I S S H E T D E T T A :
F Ö R S T A O C H F R Ä M S T A B A L K E N I D E N N A L A G B L I R D E N O M B A R N E N S
R Ä T T .
D E N N A B A L K K O M M E R A T T F A S T S T Ä L L A :
A L L A B A R N S R Ä T T T I L L S U N D A , F Ö R S I T T K A L L F O S T R A N D E ,
F Ö R Ä L D R A R .
A L L A B A R N S R Ä T T T I L L S K Y D D F Ö R S Å V Ä L S J Ä L S O M K R O P P
M O T S L A G O C H S L I T , M O T S V Ä L T O C H S M U T S .
A L L A B A R N S R Ä T T T I L L E N , U N D E R H E L A U P P V Ä X T T I D E N
F O R T G Å E N D E , K R O P P S L I G O C H A N D L I G U T V E C K L I N G G E N O M F U L L
D E L A K T I G H E T I E N A L L S I D I G H Ä L S O - O C H S J U K V Å R D , E N
E X A M E N S F R I N A T U R - O C H K U L T U R T I L L Ä G N E L S E , E N A N S L A G S M Ä S S I G
– E J S T Å N D S M Ä S S I G – Y R K E S U T B I L D N I N G .
A L L A B A R N S R Ä T T T I L L A R V L Ö S H E T , M E D A N D R A O R D D E R A S
H Ä N V I S A N D E T I L L D E N L Y C K O S K A P A N D E N Ö D V Ä N D I G H E T E N A T T
H E L T B R U K A S I N A F U L L T U T V E C K L A D E K R A F T E R .
… V Å R T I D L Å T E R M I L J O N E R B A R N B L I U T N Y T T J A D E , U T S V U L T N A ,
M I S S H A N D L A D E , V A N V Å R D A D E , S K O L P I N A D E , U R A R T A D E ,
B R O T T S L I G A O C H V E T D O C K F Ö L J D E R N A – F Ö R S L Ä K T E T S O M F Ö R
S A M H Ä L L E T - A V A T T A L L T D E T T A S K E R . O C H V A R F Ö R ? E M E D A N
M A N Ä N N U E J V I L L R Ä K N A M E D L I V S V Ä R D E N I S T Ä L L E T M E D
G U L D V Ä R D E N .
E L L E N K E Y , M A J 1 9 1 0
11. SAMMANFATTNING
Trots att Ellen Key själv blev uppfostrad i ett kallt och hårt klimat.
Strävade hon mot kärlek varm uppfostran och individens rätt.
Vi tycker att Ellen Key var en stark kvinna med personliga värderingar
och åsikter, för att hon stod upp mot samhällets normer och kämpade för
det hon trodde på. Det vi inte håller med om var just hennes acceptans
med klasskillnader. En teori vi tror om det är att Ellen Key själv var
uppväxt i en välbärgad familj. På grund av detta hade hon svårt att sätt sig
in i de fattigas situation.