Recommended
Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Viewers also liked (10)
Cover story, five page spread: Hope of peace in Euskadi
- 1. SvD söndag 25 juni 2006 21 Osvenska hjältar Det går utför för den skandinaviske vikingen. Ny forskning tar udden av myten om den hårdhudade nordiska krigaren. Egentligen var vår hjälte en multikulturell gestalt. Vetenskap sid 25–26 Ensam på toppen Pia Rudengren på Q-med är den enda kvinnliga styrelseordförande bland Stock- holmsbörsens över 300 bolag. Vårt Sverige Är midsommar fort- farande den svenskaste av helger? Åtta svenskar berättar vad som skiljer oss från omvärlden.N K Sidorna 22–25 8 FOTO: SUSANA VERA/REUTERS”Inte i mitt namn, Zapatero!” Frågan är om såren efter ETA:s 40-åriga mordserie någonsin kommer att läka? Demonstrationen i Madrid tidigare den här månaden mot planerna på fredsförhandlingar rörde upp känslorna ytterligare – premiärminister Zapatero fick kritik för att han vill ”förhandla med mördare”. SLUTET PÅ EN BLODIG HISTORIA? Efter nästan fyrtio år av mord och attentat kan den baskiska separatist- och terrorgruppen ETA vara på väg att ge upp. I sommar ska den spanska regeringen starta samtal med ETA om fred. Hoppet växer om att stridsyxan med den slingrande ormen – ETA:s emblem – kan grävas ned för alltid. SvD har besökt Euskadi (Baskien) för att pejla stämningen. HoppomfrediBaskien
- 2. SAN SEBASTIÁN Laida Altolaguirre föddes 1975, året då diktatorn Francis- co Franco drog sitt sista andetag. Den här junikvällen sitter hon på ett trapp- stegnerevidPaseoMollaberria,iljum- men atlantvind i sällskap av två vänner. Senare ska de fira Laidas 31:a födelse- dag med några pintxos. Samtalet rör sig kring vårens stora händelse, terrorligan ETA:s eld upphör efter närmare 40 år av mördande och över 800 offer. Trion är uppväxt i San Sebastián, huvudort i den starkt natio- nalistiska Guipúzcoa-provinsen. –Nu känner jag glädje och hopp. Hopp om fred. Inget mer dödande, ing- et mer våld, ingen terrorism, säger Maria Augado. Vi vill ha fred. –Våldsaktionerna på gatorna, de- monstrationerna, det är saker som vi har lärt oss att leva med. De har blivit en del av vardagen. Spanska medier rapporterar dagli- gen om hur premiärminister José Luis Rodríguez Zapateros regering hante- rar den känsliga processen. Har El País tre sidor ena dagen, fyller El Mundo fyra nästa. Avslöjande om nya utpressarbrev från ETA slås upp stort. Liksom an- greppenpåhögeroppositionenPartido Populars beslut att motsätta sig freds- förhandlingar som inbegriper Batasu- na, ETA:s förbjudna politiska gren. HuvudpersonenZapaterouppreparatt ”detta är bästa chansen för en freds- process på över 30 år”. Den baskiska nationalismen delar samhället mitt itu, säger Fabián Rodrí- guez och skjuter upp glasögonen mot näsroten. Han är en av grundarna av Basta Ya!, ett nätverk till det civila sam- hällets försvar mot extrem nationa- lism. –Om de nationalistiska känslorna varnormala,likadesomfinnsiallalän- der, så skulle vi inte behövas. Männ- iskor marginaliseras och diskrimine- ras, både ekonomiskt och i karriärmöj- ligheter, bara för att de inte tror på idén om Euskadi (Baskien) som en nation, säger Fabián Rodríguez. Han tar sin dotter som exempel. Trots att hon talade euskera, baskis- ka, trots att hennes mamma var euskal och trots toppbetyg från universitetet tvingades hon söka sig bort. I San Se- bastián var hon brännmärkt, i Madrid fick hon jobb direkt. –Diskrimineringenärsubtil.Duför- står inte att den pågår förrän det är du som drabbas. Och vad är det som fram- kallar den? Det faktum att du ser detta som en del av Spanien. Engelskläraren Sarah Fernandez Wise pekar på Europakartan som är fastnå- lad på anslagstavlan. Någon har skrivit EuskadimedpilinmotBaskienochdär Spaniens huvudstad Madrid borde lig- ga gapar ett hål. –Det existerar inte, eleverna har rivit bort det, säger hon till hälften road, till hälften frustrerad. Hon berättar att hennes elever und- SvD söndag 25 juni 200622 2 SÖNDAG | BASKIEN ”Inget mer dödande, inget mer våld, ingen terrorism” 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 2 1 0 0 1 6 19 16 17 10 66 76 92 30 37 32 32 37 43 52 21 1973: Amiral Luis Carrero Blanco, regeringschef under diktatorn Franco, dödas av en bilbomb. 1986: Tolv poliser dödas av bilbomb i Madrid. 1987: Attentat mot varuhus i Barcelona, 21 döda, 45 skadade. 2 månaderVapenvilor: PETER GRENSUND peter.grensund@svd.se SvD I BASKIEN Fabián Rodriquez poängterar att ingen har utkrävt hämnd för ETA:s terror. ”Regeringen måste för- handla för offrens minne och heder”, säger han. ”Det baskiska samhället rymmer både nationa- lister och ickenationalister. Den variationen ser vi som en rikedom”, säger Jesus Herrero. De tre vännerna, från vänster, Maria Aguado, Laida Altolaguirre och Ane Carril har stora förhoppningar på fredsförhanlingarna. FOTO: PETER GRENSUND Läraren Susana Garcia stöder de baskiska väns- ternationalisterna. Terrorligan ETA har beslutat eld upphör men de gamla grafittimålningarna på gatorna i Goizueta i norra Spanien påminner om den 40 år långa tiden av dödande. FOTO: PABLO SANCHEZ/REUTERS
- 3. Målet: att skapa en egen nation ETA, Euskadi Ta Askata- suna (”Baskien och fri- het” på baskiska), grun- dades under diktatorn Francisco Francos tid, 1959. Målet var att ska- pa en egen nation av de tre provinser som utgör Baskien, plus Navarra samt tre provinser på andra sidan franska gränsen. Rörelsen inledde väpna- de aktioner på 60-talet. Politiker och affärsmän kidnappades, "revolutio- när skatt" utkrävdes av företag, medlemmar av Francos civilgarde mör- dades. Efter Francos död 1975 fick Baskien vidsträckt självstyre. Men ETA fort- satte med sin terror. ETA:s kidnappning och mord på den populäre politikern Miguel Angel Blanco orsakade miljon- demonstrationer mot våldet i hela Spanien i juli 1997. Ändå har ETA:s stöd i stort sett bibehållit sig genom alla år. Cirka 15 procent av baskerna har röstat på dess politis- ka gren, som ibland mås- te byta namn. Nu heter den Batasuna och partiet är förbjudet sedan 2003. ETA stämplas som en terroristorganisation av Spanien, EU och USA. viker att benämna spanska språket med dess namn. Español är otänkbart, inte ens castellano är politiskt korrekt i klassrummet. –Kan du tala till mig påerderoz (bas- kiska för ”ett utländskt språk”)? frågar de mig (på spanska) när de inte förstår min engelska. –Och det här är naturligtvis inget de kommer på själva utan något de hört hemma, säger hon vasst. Kollegan Susana Garcia är mer eftertänksam. Hennes föräldrar kom- merfrånsödraSpanienmenhonärfödd i San Sebastian och identifierar sig själv som del av den baskiska gemenskapen. –Saker och ting är inte så svart-vita här, säger hon. Hon berättar om ett gammalt ord- språk som säger att du ska tala Aitors språk för att vara bask och ha ett bas- kiskt efternamn. Aitor är enligt myten alla baskers fader. –Det är inte alla som uppfyller de villkoren direkt, men det spelar ingen roll. Att vara bask är att känna sig som en del av det baskiska samhället. Baskiens regeringsparti, det natio- nalistiska PNV, har sedan autonomin upprättades 1980 haft tvåspråkighet för ögonen. Undervisningen i de all- männa skolorna sker idag vanligtvis på euskera. Föräldrar på jakt efter en sko- la med spanska som förstaspråk är ofta hänvisade till privatskolor. –I Baskien talar man inte politik, så vida man inte har samma uppfattning, säger Laida Altolaguirre innan hon får ännu ett mobilsamtal från en födelse- dagsgratulant. –Jag är själv inte nationalist, säger Maria Aguado. Men det måste rymmas envariationinomdenpolitiskamakten, och det finns delar av nationalisternas partiprogram som breddar utbudet. Varje gång Maria Aguado nämner orden nacionalistas eller Batasuna sänker hon rösten och ser sig om. –Fortfarande är det här ett ämne som man inte ska tala högt om sittan- des på en uteservering eller i en bar, säger hon. Volontärorganisationens kontor i Bil- baos gamla kvarter är halvvägs nerpackat i flyttkartonger. I 20 år har JesusHerreroengageratsigiGestopor la Paz. Förhoppningsvis blir nästa adress den sista. –Vårt stora bidrag har varit att syn- liggöra allmänhetens avsky för använ- dandet av våld. Det har inte skett några mord på tre år, och vi har alltid sagt att vårt övergripande mål är att försvinna som organisation. I mitten av 1980-talet fanns ingen folk- lig opinion mot våldet. De flesta som dödades var militärer och poliser och begravningarna hölls i tysthet. –Om en polis dödades var det när- mast obligatoriskt för frun och barnen att lämna Baskien. Det var en mörk tid, säger Jesus Herrero. Gesto por la Paz viktigaste instru- ment blev att samla människor på olika platser runtom i Baskien på ett givet klockslag dagen efter en våldshand- ling. Samlingarna gällde även när GAL – en underjordisk dödsskvadron med kopplingar till den dåvarande socialis- tiska regeringen – utfört attentat. ETA:s resultatlösa dröm om Euskal Herria, om Storbaskien, är en tragisk och våldsam historieskrivning. Ter- rorn har efter hand riktats allt bredare och utöver politiker som motsatt sig baskiskt självstyre har såväl affärsmän som domare och journalister pliktat med sina liv. Extremisternas hårda kärna tros vara i det närmaste spräckt, mycket tack vare det SvD söndag 25 juni 2006 BASKIEN | 2 SÖNDAG 23 Batasuna betyder enhet Batasuna bil- dades av ETA och dess sym- patisörer. Parti- et samlade 15–20 pro- cents stöd i regionvalen fram till 1998. Det styrande nationalistpar- tiet PNV avbröt allt samarbete med Batasuna sedan ETA dö- dat en baskisk socialistpoliti- ker i februari 2001. 0 Fakta fransk-spanska polissamarbetet. Se- nast i tisdags greps tolv personer miss- tänkta för inblandning i ETA:s utpress- ningshot. DenisItxaso, debaskiskasocialisternas ungeandremaniSanSebastián,ärenav demsominvolveratsiregeringenskon- takter med ETA. Gruppen har aldrig varitsåmilitärtsvagsomnu,anserhan. –Detta är det slutgiltiga tillfället. Annars kommer terrorn bara att fort- sätta sin meningslösa rundgång, säger han vid ett hastigt ordnat möte i borg- mästarens arbetsrum. –Jag tror att efter 30–40 år med våldshandlingar så har ETA insett att våldet inte är vägen. För varje attentat tappar de stöd. Kidnappningen av politikern Miguel Ángel Blanco sommaren 1997 betecknas som den definitiva omprövningen av synen på ETA. 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 19 25 46 26 14 12 15 5 13 6 0 23 15 5 3 0 0 0 2003: Sista dödliga attentatet, två poliser i Navarra. TOTALT: 817 dödade varav 340 civila, resten polis och militär. 22 mars 2006: ETA deklarerar permanent vapenvila efter 38 års terror. 2 mån 2 mån 1 vecka 1 år och 2 mån Lokal vapenvila i Katalonien Permanent vapenvila 0 Fakta Vid skolan där Sarah Fernandez Wise arbetar ses kraven på ETA-fångar- nas rätt att avtjäna sina straff i Baskien. ”För mina 40 elever blir jag ett exempel på att jag är helt ok fast jag är från Madrid”, säger hon. En baskisk separatist kastar bensinbomb på polisen i Bayonne, under ett EU-möte 2000. Hundratals baskiska separatister hade samlats för att protestera mot att ETA- medlemmar sitter i spanska och franska fängelser. FOTO: VINCENT WEST/REUTERS På en vägg i norra Spanien möter förbipasserande blickarna från hund- ratals ETA-fångar. ETA kräver nu att regeringen ska släppa de nära 500 ETA-fångar som sitter i spanska fängelser. FOTO: PABLO SANCHEZ/REUTERS Efter 40 år av terror och dödande gick ETA, den 22 mars i år, ut i tv och förklarade vapenvila. FOTO: REUTERS Fortsättning på nästa sida 8
- 4. Känsliga frågor Oberoende av politisk hem- vist är de flesta överens om att premiärminis- ter Zapatero riskerar sin politiska fram- tid i fredssam- talen med ETA. Några av de känsligaste nyckelfrågorna: 1. Vad händer med ETA-fång- arna? 2. Hur kan off- ren få upprät- telse? 3. Vad händer med Batasuna? SvD söndag 25 juni 200624 2 SÖNDAG | BASKIEN Kidnapparna krävde att fängslade etarras skulle återföras till Baskien. Blancohöllsitvådagarinnanhansköts. Spanien reagerade med ursinne och skakades av stora demonstrationer. –Den dagen gick jag ut på San Sebastiáns gator, berättar Fabián Rodriguez. Vi var 5000 personer som samlades, det hela var helt spontant, och vi gick till Calle Urbieta där Bata- suna har sina kontor. Vi ville skrika åt dem att de var mördare. –Poliserstodutkommenderadeutan- förförattskyddaBatasunamedlemmar- na men när de insåg att vi inte skulle at- tackeratogdeavsigsinamaskersomde bär för att inte bli igenkända av etarras. Poliserna visade sin åsikt och folk kra- made om dem. Det var mycket känslo- samt. Jag kan fortfarande få rysningar när jag går förbi den platsen. Utanför biblioteket i Bilbaos gamla kvarter står ett 30-tal människor i kvällssolen. De bär plakat och bande- roller med budskapet ”Etxean nahi ditugu”, ”Vi vill ha hem dom”. –Medierna i Madrid bryr sig inte längre om att vi finns, säger Ana Isabel och syftar på en demonstration i hu- vudstaden några dagar tidigare. Arrangörerna där, anhörigorganisa- tionen AVT och högerpartiet PP, häv- dade att en miljon människor slöt upp i protest mot förhandlingarna med ETA. Polisen satte antalet till drygt 200000. Dagen efter publicerades flygfoton och uträkningar per kvadrat- meter för att styrka de lägre uppgifter- na, i sig ett mått på att den baskiska frågans känslighet. –200000 människor i en stad på tre miljoner – vad är det? frågar Ana Isabel syrligt. –Vi kräver att ETA-fångarna ska till- baka. Inte bara till Euskadi, understry- ker hon, utan till sina hem. Nu sitter de utspridda över hela landet, till och med i Frankrike. Ana Isabel sätter fingret på en av knäckfrågorna: hur göra med de som dömts för inblandning i ETA:s mord och terror? Till skillnad från diktaturens efterspel lär det inte bli tal om en allmän amnes- ti. Idag avtjänar 491 ETA-fångar fäng- elsestraff på spanska anstalter. –För Gesto por la Paz är offrens situation det viktigaste, poängterar Jesus Herrero. Även om ETA har huvudansvaret för en lyckad fredsprocess så måste sam- hället erkänna offrens lidande och återupprätta deras minne. Det har ännu inte gjorts, säger han. En annan känslig fråga stavas Bata- suna.Partietkriminaliserades2002när PP satt vid makten, men med socialist- partiet PSOE:s stöd. Lagstiftarna ansåg sig ha bevis för att Batasuna bara var en täckorganisation för ETA. Kritiker, som Fabián Rodriguez Basta Ya!, menar att partiet ändå givits inflytande i Baskien av rent maktpolitiska skäl. –De har varit mycket användbara för de styrande nationalisterna (PNV) eftersom Batasuna hindrar oppositio- nens möten genom ett skräckvälde och tystar den diskussion som skulle finnas i ett fritt samhälle. I Euskadi existerar ingen frihet, slår Fabián Rodríquez fast. –Två av mina vänner har mördats av ETA för sin frihetssträvan, två av mina nära vänner. Socialisten i San Sebastián, Denis Itxa- so, berättar att det i denna stund förbe- redsettsättattgöraBatasunarumsrent. –Det är en sak att förbjuda ett parti men en helt annan att tro att de här människorna kommer att försvinna. De bor kvar här och de har sin ideologi. –Jag anser att det är nödvändigt med ettnationalistisktpartitillvänster,Bata- suna, som försvarar rätten till frigörelse eller liknande, inom demokratin. Läraren Susana Garcia, som har sin politiska hemvist hos vänsternationa- listerna Eusko Alkartasuna, sätter stort hopp till preimärminister Zapateros fredsprojekt. –Det har blivit som en fantastisk ny- start för alla. Och för framtiden tror jag att en folkomröstning är det enda acceptabla alternativet. Vi borde ha rätt att bestämma över vår egen fram- tid. ”En folkomröstning är det enda acceptabla alternativet” 0 Sabino Arana Sabino Arana brukar tillskrivas titeln som den moderna baskiska nationalis- mens fader. Han ledde de första demon- strationerna för självständighet, åtföljd, likt dagens ETA, av unga män under 25 år. Hans skrivna verk i slutet av 1800-ta- let byggde myter av folkets medeltida kamp för frihet mot bland andra Kastili- en och León. Det är Arana som uppfunnit benäm- ningen Euskadi. Tidigare förekom bara Euskal Herria i betydelsen landet med baskisktalande. Euskadi skulle bli nam- net på landet. SPANIEN FRAAANKRIKEBaskien Navarra Labourururd Viscaya Álava Guipúzcoa La Soule Pamplona 50 km Madrid Baskien SPANIEN Den spanska autonomin Baskien om- fattar sedan 1980 de tre provinserna Viscaya, Guipúzcoa och Álava. Huvud- stad är Vitoria. 0 Fakta Den 11 mars 2004 dog 191 personer och nära 2000 skadades av tågbomberna i Madrid. Dagen efter fylldes staden Zaragoza i nordöstra Spanien av demonstranter som skrek ut sin vrede över ETA, som många trodde bar ansvaret för dådet.
- 5. Filmer om ETA Följande DVD- filmer om ETA finns på Span- ska Kultur- instutet (Insti- tuto Cervantes) i Stockholm: •www.cervan- tes.se La pelota vasca, regi: Julio Medem 2004 El Lobo, regi: Miguel Courtois 2005 Días contados, regi: Imanol Uribe 2003 Röda armé-fraktionen (RAF), även kallad Baa- der-Meinhof-ligan, var en tysk vänster/terror- grupp, verksam på 1970-talet. Den genom- förde bombattentat mot USA:s militärbaser, poli- sen, domstolar och den tyska Springerpressen. 1972 greps ledande medlemmar, däribland Ulrike Meinhof och Andreas Baader. 1975 ockuperades den västtyska ambassa- den i Stockholm och sprängdes. 1976 begick Ulrike Meinhof självmord i sin cell. Andra RAF- medlemmar kidnappade västtyske arbetsgivar- basen Hanns-Martin Schleyer 1977 och kräv- de Andreas Baader och andra fängslade ledare fria. När regeringen vägra- de mördades Schleyer, och i Stammheimfängel- set återfanns Baader och två andra RAF-ledare, Jan-Carl Raspe och Gud- run Ensslin döda. Den officiella versionen är att de begick självmord men somliga misstänker att de blev mördade. Nordirland Den underjordiska organi- sationen Irish Republican Army har i över 70 år be- kämpat den brittiska ”ockupationen” av Nord- irland. IRA:s bombterror har drabbat både vanliga människor och samhällets toppar. 1984 lyckades IRA nästan mörda premiärmi- nister Margaret Thatcher genom att spränga hotellet där hon bodde. IRA:s bruta- litet undergrävde med ti- den stödet även i den egna katolska befolkningen. Sommaren 2005 förkla- rade IRA att den väpnade kampen är över. Italien Den italienska terrororga- nisationen Röda Brigader- na grundades 1969. Syftet var att utmana det borgerliga samhället, som ansågs ha fascistiska inslag, och övergå till kom- munismen. Brigadernas arbetade metodiskt med attentat och människorov. Mest uppmärksammad är kidnappningen och mordet 1978 på en av lan- dets då mest framstående politiker, kristdemokraten Aldo Moro. Brigaderna hade rela- tivt många medlemmar och sympatisörer, ofta med bakgrund i den katol- ska medelklassen. Ett stort antal terroris- ter ställdes inför rätta 1983. SvD söndag 25 juni 2006 BASKIEN | 2 SÖNDAG 25 Den 22 mars deklarerade den bas- kiska terrorgruppen ETA ”perma- nent vapenvila”. Nu är prövotiden över, tre månader utan våld och utpressning, och i sommar ska den spanska regeringen inleda fredssamtal med ETA. Nu ökar hoppet i Spanien om att nära 40 år av ETA-våld ska vara slut, en ter- ror som krävt över 800 liv – mest poli- ser och militärer – men inget dödsoffer under de senaste tre åren. Dettakanvaraslutetförden”gamla” europeiska terrorismen. Röda Armé- fraktionen, RAF, i Tyskland och Röda Brigaderna i Italien – terrorgissel på 1970-talet–självdogisinkampmotsta- ten och kapitalismen. IRA på Nord- irland har lagt ned sina vapen och in- sett att man har mer att vinna på en fredlig, politisk process. ETA är nu redo att följa IRA:s exempel. Och det finns flera skäl: •ETA har försvagats – tack vare ett ökat samarbete mellan spansk och fransk polis. 160 etarras har fångats in under de två senaste åren samtidigt som ETA-hus och vapengömmor har avslöjats. Dessutom är Batasuna, ETA:s politiska gren, förbjudet sedan tre år. •Tågbomberna i Madrid den 11 mars 2004 då 191 människor dog och nära 2000 skadades, slog undan benen på ETA. Efter detta blodbad, utfört av radikala islamister i protest mot Spa- niens stöd till USA i Irak, finns det inte längre någon förståelse för terror som politiskt vapen, inte ens i Baskien. • Spanienssocialistiskepremiärminis- ter José Luis Rodríguez Zapatero är mer öppen för en dialog med natio- nalisterna i Baskien – och Katalonien – när det gäller ökat regionalt själv- styre. Han är också beroende av deras stöd i parlamentet. Men högerpartiet Partido Popular, PP, som förlorade makten tre dagar efter 11-M, anklagar Zapatero för att vara för undfallande mot ”la banda terrorista”. FörtvåveckorsedandeltogPP-ledning- en i en stor demonstration i Madrid mot deplaneradefredssamtalen.Straxinnan drog partiet tillbaka sitt stöd till rege- ringensETA-politik.Orsakenvarattden baskiska grenen av Zapateros socialist- parti tänkt hålla ett möte med Batasuna. Alla bedömare, spanska som utländs- ka, betonar att detta bara är början på en lång och svår process. Ingen vet detta bättre än Sinn Fein-ledaren Gerry Adams, republikanernas partiordföran- de på Nordirland. Han var en nyckel- person i den process som ledde fram till att IRA lade ned sina vapen i fjol. Adams anser att situationen i Bas- kien nu är ”mycket bättre” än för ett år sedan och berömmer ETA och Batasu- na för att man ”haft mod att fatta de be- slut som öppnar för en fredlig lösning”. –Men det kommer att bli en svår process, full av utmaningar och smärta förvissamänniskor,saAdamsnärhans besökte Spanien nyligen. I Bilbao träffade han bland annat Arnal- do Otegi, som leder det förbjudna ETA- partiet Batasuna. –Sinn Fein har förbjudits, olaglig- förklarats och demoniserats, och allt detta fungerar inte. Det enda som fun- gerar är dialog, sa Adams. Förr eller senare måste Batasuna bli lagligt, och det måste folk vänja sig vid. Han gav också en känga åt PP för att partiet dragit tillbaka sitt stöd till rege- ringen i de planerade fredssamtalen. –Om de konservativa i Storbritanni- en hade reagerat som PP skulle freds- processen på Nordirland aldrig ha gått så bra, förklarade Adams. Enligt den svenske terroristexper- ten Magnus Ranstorp har just Adams spelat en viktig roll som ”konsult” i den baskiska konflikten. –Det som skett på Nordirland har påverkat enormt mycket det som sker Korsika Det var 1768 som Frank- rike köpte Korsika. Och motsättningarna bubblar upp med jämna mellan- rum. Dagens korsikanska självständighetsrörelse föddes efter händelserna i Aleria för 30 år sedan då korsikanska nationalister angrep vinodlare som kommit till ön från Algeriet. FLNC, Korsikas natio- nella befrielsefront, har därefter splittrats i en rad grupper som emellanåt utför attentat mot utländ- ska eller franska intressen på ön. Det mest spektakulära var när franska statens högste representant mör- dades 1999. Men nationa- listerna har i val aldrig fått något omfattande stöd. 0 Gamla terrorgrupper i Europa 1978 kidnappades den italienska krist- demokraten Aldo Moro av de Röda Brigader- na. Han hölls fången i 55 dagar innan han mördades. FOTO: AP Före detta terroristen Birgit Hogefeld, RAF. FOTO: REUTERS i Baskien. ETA och IRA har varit varandras ”kusiner”, både politiskt och logistiskt, säger Ranstorp. Ranstorp betonar att det rör sig om en långsiktig process av förhandlingar och försoning – där mycket kan gå fel. Detta kan leda till splittring inom ETA, där vissa individer eller fraktioner vill fortsätta på våldets väg, av ideologiska skäl eller för att de tjänar pengar på att smuggla vapen och varor till exempel. Han utesluter inte heller att ETA kan spela ett dubbelspel för att kunna bygga upp sin kapacitet igen. Men en sak är klar, menar Ranstorp: ETA måste välja väg: –De kan inte spela både med bullet and ballot; man kan inte rösta med ena handen och skjuta med den andra. Dessutom har ETA blivit ”utkonkur- rerade” av den nya generationens glo- bala terrorister: Al Qaida och dess ef- terföljare, ”jihadisterna” som Ranstorp kallardem.Ochdefinnsmittiblandoss. –Nu måste vi i Europa förhindra nästa generation av desillusionerade yngre islamister. Därför måste vi mot- verka ghettofieringen och den sociala marginaliseringen, varnar han. Tyskland FLNC, Korsikas nationella befrielsefront bombar utländska och franska intressen på ön, här skattekontoret 1998. FOTO: REUTERS På en mur i Belfast, Nordirland, har någon, som en hyllning, avbildat några av de IRA-medlemmar som dött. FOTO: REUTERS 0 Fakta HÅKAN FORSBERG Bevakar Spanien hakan.forsberg@svd.se Slutet för gammal europeisk terrorism 1 I MORGON Hennes man mördades av ETA – nu stöder hon regeringens förhandlingar med dem.