Presentation av ISF rapport 2017:5 Aktivitetsersättning till trettio års ålder – vad händer sedan?

1. Aktivitetsersättning till
trettio års ålder –
vad händer sedan?
Malin Olsson (projektledare)
Nina Karnehed
Ola Leijon
Åsa Barat Ullenius
ISF rapport 2017:5

2. Bakgrund
• Aktivitetsersättning är en tidsbegränsad ersättning vid
långvarigt nedsatt arbetsförmåga för unga vuxna i åldern
19–30 år.
• Tanken med aktivitetsersättning är – utöver att ge
ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga – att
stimulera unga till aktivitet under tiden med ersättningen.
• Aktiviteterna ska förbättra personens funktionsförmåga och
skapa förutsättningar att förbättra arbetsförmågan.
Bild 2

3. Granskningens syfte
• Följa upp vad som händer med de personer som
har haft aktivitetsersättning när ersättningen
upphör månaden före den månad den försäkrade
fyller 30 år.
• Granska Försäkringskassans prövning av
ansökan om sjukersättning för den gruppen.
• Kartlägga aktiviteterna inom ramen för
aktivitetsersättningen för den gruppen.
Bild 3

4. Besluten om sjukersättning är väl
underbyggda
• Granskningen visar på en övergripande nivå att
personerna får rätt beslut.
• Försäkringskassans prövning av en ansökan om
sjukersättning skiljer sig inte mellan personer
som har haft aktivitetsersättning och personer
som inte haft det.
Bild 4

5. Slutsats
Bild 5
• Beslutet om att bevilja sjukersättning är rätt vid
den givna tidpunkten.
• Men det är möjligt att några av de unga kunde
ha fått en viss arbetsförmåga, om de haft
ändamålsenliga aktiviteter under tiden med
aktivitetsersättning.

6. Aktivitetsersättning innebär inte
alltid aktiviteter
• För en tredjedel av personerna som fått avslag på sin
ansökan om sjukersättning saknas aktiviteter helt under
tiden personerna haft aktivitetsersättning.
• Bland personerna som sedan har beviljats sjukersättning
saknas dokumenterade aktiviteter under tiden med
aktivitetsersättning för en femtedel.
• Sammantaget är det knappt hälften (46 procent) av alla
som haft aktivitetsersättning som har deltagit i någon form
av arbetsplatsnära aktivitet.
Bild 6

7. Alltför få aktiviteter kommer till
stånd
• Försäkringskassan är för passiv vid inledningen av en period
med aktivitetsersättning.
• Idag ligger ett stort ansvar på de försäkrade. Många i
gruppen som har aktivitetsersättning behöver hjälp med att
komma i aktivitet.
• När den försäkrade inte tar initiativet är resultatet att det
inte blir någon aktivitet.
Bild 7

8. Försäkringskassan brister i
uppföljningen av aktiviteterna
• Det är endast för en tredjedel av alla granskade personer
som någon form av uppföljning genomförts för någon av
personens aktiviter under tid med aktivitetsersättning.
Bild 8

9. Försörjning efter aktivitetsersättningen
För personer som lämnade ersättningen under åren 2013–2015.
Bild 9
• Nästan två tredjedelar gick vidare till sjukersättning.
• Ungefär 30 procent deltog i program hos
Arbetsförmedlingen.
• Knappt tre procent hade sjukpenning i särskilda fall eller
rehabiliteringspenning i särskilda fall månaden efter. Ett år
senare var andelen med sjukpenning större, drygt 13
procent.
forts.

10. Bild 10
• Ungefär var åttonde person fick försörjningsstöd från
kommunen någon gång under året efter personen lämnat
aktivitetsersättningen.
• Ungefär en femtedel av personerna hade någon form av
inkomst under året de fyllde 30 år.
• Drygt två procent försörjde sig på annat sätt än genom de
källor ISF har uppgift om i datamaterialet.

11. Bild 11
Läs eller ladda ner hela rapporten på vår
webbplats.
www.inspsf.se
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) är
en statlig myndighet som arbetar för en
rättssäker och effektiv socialförsäkring som
är hållbar för samhället och ger trygghet för
individen.