A short presentation of some of the results from using GPR (ground Penetrating Radar) on archaeological sites in and around Jonkoping in southern Sweden in 2010 and 2011.
4. Georadar
och
verkligheten
Exemplet
bastion Carolus
5. Bastion Carolus
uppförd 1605 -08 efter
Hans Flemings ritningar
Stenhuggarens märke
Bastionens murar i september 2011
Kanonport för bestrykande eldgivning Avbrottet. Nya planer efter 1612
6. Bastion Adolphus
(Per Brahegymnasiets gård)
• Hans Flemings första bastion
• Till största riven
• Kvar ligger gevärsgalleri (sydfasad)
• Grunder till Place des Armes
• …och ca 1 m fyllningsjord som
överlagrar markytan år 1600!
• Notera det 7 m breda okända
schaktet!
7. Det andra
hörntornet
• Cirkelrund struktur, diameter ca 12 m
• Uppträder tydligt på ca 1,2 m
• Inte murar, snarare fundament
- kanske pålning?
• Ligger delvis under bastionen
- som på Flemings plan
• Fästningens sydvästra posteij
8. Undersökningsytan
…och en fråga om proportioner
FU 2011 = ett stort fält på 2700 m2
• En bråkdel av fästningens totala yta
• Hittills har enbart vallar, bastioner &
gravar berörts arkeologiskt
• SU 2012 kan komma att frilägga dels ett
av Gustav Vasas hörntorn, dels murar från
södra längans östra gavel
• Förutsatt att anomalier och tolkningar av
georadarresultaten stämmer!
9. Detaljer & tolkningar
• Slotts/klosterträdgården och Jens prover
• Oljeutsläppet
• Strandlinjen enligt Dahlberg & Winroth
• Kasematter och embrassyrer
• Gustav Vasas ”posteiJ”
• Södra fasadens korrekta läge
10. Inför 2012 – profiler i blöt mark
Omöjligt i vattenmättade lager…? Anomalier att ta hänsyn till…
11. Baron Posses bortglömda park - Rosenlund 1790
Ett senhöstjobb
Situationen 2010 = Inga synliga spår. Inga kartor. Inga kända arkivuppgifter
12. Uppdraget 2010
Vägmötet vid Jönköping
Lantmäterikarta från 1710 med landsvägen
och torpet Rosenlund markerade
Eriksgatan under utgrävning
sommaren 2010
13. 9570 kvm trädgård att undersöka…
Blå ram – karterat november 2010.
Gul ram – kompletterande yta karterad i april 2011
14. November 2010
Stora ytor
Dagarna innan snön föll…
15. Överraskningen – ekot av en park…
Georadarbild som visar situationen 0,60 – 0,65 m under dagens markyta
16. De få sentida störningarna
Elledningar och rörschakt till herrgården och inspektorsbostaden
18. Lusthuset vid
branten
Grunden med
pelarbaser …och
grillplats… i maj 2011
19. Baronens park – 1790-talets Rosenlund
En oförvanskad anläggning med intakta gångar, parterrer, en damm och mängder
av planteringsgropar 0,6 m under markytan !
20. Rosenlund -
en påläst reformators
mönstergård
Kungliga Patriotiska sällskapets ritning 1786
Baron Gustaf Mauritz Posse
Georadar möter de
skriftliga källorna…
Dammen på Rosenlund, anlagd ca 1790
21. Torpet Rosenlund & Eriksgatan
De ursprungliga målen för georadarundersökningen …som kom lite i skymundan…
Torpet verkar i stort sett bortrensat, medan landvägen är en 1,5 – 2 m djup hålväg
22. Sammanfattning efter två år…
• Sju separata körningar genomförda på slottsområdet
• En kartering i två etapper utförd på Rosenlund
• Lura kulle – förmodad hällkista påvisad i skadad hög
• Testkörningar vid Sanna k:a, Ryska kyrkogården och S:t
Laurentikapellet med goda resultat
• Diskussioner kring andra lämpliga objekt – Näs borg, Kristine
kyrkas föregångare
• JLM – idag stor erfarenhet av georadar
• Länsstyrelsen – och kommunen – betraktar numera georadar
som en nästan självklar del i uppdrag, i alla fall i stadsmiljö.
• …så när kommer det första storskaliga testet i en förhistorisk
kontext?
23. Metoden – lite insamlade lärdomar
Vad gick fel på Visingsö 2002? …så gott som allt!
– Outvecklad programvara, lämpad för geologi
– För stort bandavstånd (2 m jämfört med 0,25 m vid slottet 2010)
– För lite hänsyn taget till anomaliernas läge i djupled
Vad har vi lärt oss 2010 – 2011?
- Utmärkta förutsättningar för georadar i Jönköpings närområde OCH på
Visingsö!
- Tolkningar i ”rörig” miljö bör ske från botten och uppåt, inte tvärs om!
- Man kan utan problem öka upplösning / avstånd mellan djupskivorna till 5
cm. På slottet användes 10 cm genomgående. Då kan golvnivåer missas.
- Det går att identifiera anomalier även i vattendränkta massor; något som
tillverkaren av mjukvaran inte trott vara möjligt.
- Vi har varit alltför försiktiga i våra preliminära tolkningar – många fler
strukturer på slottsområdet har faktiskt synts i georadarbilderna!
- Allt handlar om ökad erfarenhet – och att kunna jämföra georadarbilder
med konkreta grävningsresultat!
24. Vägar vidare – på Visingsö?
Näs – dags att pröva på nytt? Ryska kyrkogården – testad 2010
Tinas karteringar – utgör ett bra underlag
S:t Laurentikapellet – testat 2010