Recommended
More Related Content
Featured
Featured (20)
Militär Säkerhetstjänst
- 1. PETER LARSSON RM07 1/2915-11-20 MILITÄR SÄKERHETSTJÄNST FÖRSVARSMAKTEN PETER LARSSON RM07
- 2. PETER LARSSON RM07 2/2915-11-20 FÖRSVARSMAKTEN • Är den myndighet som hanterar i särklass störst mängd sekretessbelagda uppgifter och dessutom leder utvecklingen av IT-säkerhetsskydd i statsförvaltningen • Ca 20000 anställda • För att Försvarsmakten ska kunna utföra sina uppgifter tilldelas myndigheten cirka 40 miljarder kronor om året. • Varje vecka inträffar ett 30-tal säkerhetsincidenter inom försvarsmakten • 1316 säkerhetshändelser under 2007
- 3. PETER LARSSON RM07 3/2915-11-20 MILITÄR SÄKERHETSTJÄNST GRUNDER • SYFTE: Den militära säkerhetstjänstens uppgift är att ta tillvara säkerhetsintressen som berör försvarsmakten. • Försvarsmaktens säkerhetsintressen – personal, – materiel, – information – anläggningar och – verksamhet i vid bemärkelse inklusive den – internationella verksamhet Försvarsmakten deltar i. Genomförandet av säkerhetstjänsten resulterar i olika åtgärder som främst syftar på att säkerställa en erforderlig nivå av säkerhetsskydd – en godkänd nivå.
- 4. PETER LARSSON RM07 4/2915-11-20 SÄKERHETSSKYDDSLAGEN • 6 § Med säkerhetsskydd avses • 1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet, • 2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och • 3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet. Lag (2003:156). Säkerhetsskyddslagen (1996:627)
- 5. PETER LARSSON RM07 5/2915-11-20 DEN MILITÄRA SÄKERHETSTJÄNSTEN BEDRIVS GENOM • Säkerhetsunderrättelsetjänst – skall identifiera och klarlägga den säkerhetshotande verksamheten. • Säkerhetsskyddstjänst och • Signalskyddstjänst – skall skydda våra skyddsvärda tillgångar från säkerhetshoten.
- 6. PETER LARSSON RM07 6/2915-11-20 HOTBILD MOT FM • Underrättelseverksamhet • Kriminalitet • Sabotage • Subversion • Terrorism
- 7. PETER LARSSON RM07 7/2915-11-20 MUST • FM utövar genom den militära underrättelse och säkerhetstjänsten (MUST), tillsyn vad avser säkerhetsskydd • Kontroller • Leder och organiserar signalskyddstjänsten
- 8. PETER LARSSON RM07 8/2915-11-20 LEDNING OCH ANSVAR Lednings-, lydnads- och ansvarsförhållanden inom området säkerhetstjänst i huvudprocessen underrättelse- och säkerhetstjänst. KSI – kontoret för särskild inhämtning Håkan Petterson John Daniels FRA
- 9. PETER LARSSON RM07 9/2915-11-20 INDELNING AV SÄKERHETSSKYDDSTJÄNST • Informationssäkerhet • IT-säkerhet • Tillträdesbegränsning. • Säkerhetsprövning • SUA • Utbildning • Kontroller • Signalskydd
- 10. PETER LARSSON RM07 10/2915-11-20 RÄTTSLIGA GRUNDER GRUNDLAGAR: • Regeringsformen (RF) • Successionsordningen (SO) • Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) • Tryckfrihetsförordningen (TF)
- 11. PETER LARSSON RM07 11/2915-11-20 TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN • Eftersom rätten att ta del av allmänna handlingar gäller enbart handlingar som är allmänna • Vad avses med en handling? och hur blir denna handling allmän.. Till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning skall varje svensk medborgare ha rätt att taga del av allmänna handlingar. 2. kap. 1§ tryckfrihetsförordningen
- 12. PETER LARSSON RM07 12/2915-11-20 EN HANDLING • Informationsbärare av något slag. • En handling är en framställning i skrift eller bild tex ett handskrivet dokument eller fotografi. • En handling är en upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel
- 13. PETER LARSSON RM07 13/2915-11-20 ALLMÄN HANDLING Är hos myndigheten: • Förvarad • Inkommen • Upprättad • E-post OBS! Blanda inte privata meddelanden med information om myndighetens verksamhet • EJ allmänna handlingar: – Arbetshandlingar, ex. minnesanteckningar, privata brev, – Tillkommit som hjälpmedel för handläggningen av ett ärende
- 14. PETER LARSSON RM07 14/2915-11-20 FRÅGA INTE VEM ELLER VARFÖR • Vem som helst, svenskar som utländska medborgare, har rätt att ta del av allmänna handlingar! – (1. kap. 1 § första stycket och 14 kap. 5§ andra stycket tryckfrihetsförordningen) • En tjänsteman har inte rätt att fråga varför personen vill ha vissa handlingar eller vad han eller hon heter. • Endast om det gäller en sekretessbelagd handling, när det behövs för att kunna avgöra om personen har rätt att ta del av handlingen eller inte
- 15. PETER LARSSON RM07 15/2915-11-20 SEKRETESSBESTÄMMELSER • Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter får inskränkas med stöd av särskild lag. En sådan lag är sekretesslagen. • Begreppet sekretess enligt sekretesslagen innebär förbud att röja en uppgift • Syftet med sekretesslagen är att skydda vissa bestämda intressen. • Sekretess gäller därför bara om man kan förutse att dessa intressen skadas vid ett utlämnande av en uppgift.
- 16. PETER LARSSON RM07 16/2915-11-20 HEMLIGBETECKNING • Om det kan antas ligga hinder för utlämnande av allmän handling får myndighet utmärka denna handling med särskild anteckning. • Beteckningen HEMLIG, tillämplig bestämmelse, datum och myndighet som låtit göra den Inte tillåtet att påföra handling: Konfidentiell, intern, sekretess, unclassified, classified, förtrolig, endast för tjänstebruk, osv..
- 17. PETER LARSSON RM07 17/2915-11-20 HEMLIGSTÄMPLING • Hemligstämpel är enbart en varningssignal om att det kan föreligga sekretess för uppgifterna i handlingen • Hemligstämpling är inte något bindande • Innan handlingen lämnas ut ska skall en sekretessprövning göras • Sekretessprövning ska genomföras oavsett om handlingen är försedd med en hemligstämpling eller ej. • Det är inte tillåtet att vägra lämna ute en handling enbart med hänvisning till att den har påförts en hemligstämpel
- 18. PETER LARSSON RM07 18/2915-11-20 INFORMATIONSSÄKERHETSKLASSER HEMLIG/TOP SECRET synnerligt men HEMLIG/CONFIDENTIAL ett inte obetydligt men HEMLIG/RESTRICTED endast ringa men HEMLIG/SECRET betydande men Klasserna reglerar säkerhetsskyddet Hemliga uppgifter vars röjande kan medföra…….
- 19. PETER LARSSON RM07 19/2915-11-20 ANTAL OCH SKYDDSKRAV
- 20. PETER LARSSON RM07 20/2915-11-20 • Förlust och röjande av hemlig handling • Där konstateras omfattningen av menet och omständigheterna i övrigt • Ifall MUST misstänker att brott begåtts eller är på väg att begås, görs en polisanmälan. • MUST bedriver inte polisiär vht. MENBEDÖMNING Film SVT
- 21. PETER LARSSON RM07 21/2915-11-20 SÄKERHETSPRÖVNING Åtgärder som ska klarlägga om en person är • Lojal mot de egna intressena • Pålitlig ur säkerhetssynpunkt
- 22. PETER LARSSON RM07 22/2915-11-20 Registerkontroll: MR, BR och C registren OMFATTNING AV SÄKERHETSPRÖVNING
- 23. PETER LARSSON RM07 23/2915-11-20 SÄKERHETSKLASSNING • SK1-SK3 • SK1= högst • Svensk medborgare • Utlandsstyrkan = säkerhetsklassad (2,3) • Hemvärnsman = riktlinje 3 • Värnpliktig = riktlinje 3
- 24. PETER LARSSON RM07 24/2915-11-20 BESKT B K SE T Faktorer som kan påverka en individs pålitlighet ur säkerhetssynpunkt Besvikelse Social misärEkonomi Kontakter Tillfälle Lön Utebliven befordran Brist på uppskattning Skulder För dyrt leverne Ensamhet Skilsmässa Söndring Stimulantia Särdrag Utländska Kriminella Karaktär
- 25. PETER LARSSON RM07 25/2915-11-20 Syfte • Informationsöverläge • Förmåga att varna • Fokus ligger på utlandsstyrkan – NIC + Deskar UNDERRÄTTELSETJÄNST Underrättelseprocess •Inriktning •Inhämtning •Analys •Delgivning
- 27. PETER LARSSON RM07 27/2915-11-20 MILITÄR SÄKERHETSTJÄNST FÖRSVARSMAKTEN PETER LARSSON BRIGADEN
Editor's Notes
- Inbrott och inbrottsförsök + information och materialförluster toppar statistiken om man bortser från larmbortfall som beror på handhavandefel
- Genomförande av militär säkerhetstjänst resulterar i säkerhetsskydds- och signalskyddsåtgärder vilka främst syftar till att säkerställa en erforderlig nivå av säkerhetsskydd.
- § Denna lag gäller vid verksamhet hos1. staten, kommunerna och landstingen, Finns ingen legaldefinition på Rikets Säkerhet
- SäkUND, SäkSKYDD, SignalSKYDD Verkan går före skydd
- Med subversion eller subversiv verksamhet avses sådan verksamhet, som utan att våldshandlingar tillgrips, syftar till att vårt statsskick omstörtas eller att vårt land bringas i beroende av främmande makt. Subversion kan ske bla som infiltration, desinformation, ryktesspridning mm och i sådanaformer att bakomliggande nationer eller organisationer inte kan identifieras.
- En Svensk Tiger skapades av Bertil Almqvist på uppdrag av Statens Informationsstyrelse, SIS, hösten 1941. Bilden blev en samlande symbol för Vaksamhetskampanjen, som startade 21 november 1941, av SIS. Kampanjens syfte var att mana allmänheten till tystnad om allt som kunde skada det neutrala Sverige, som vid tiden för kampanjen var omringat av krigförande och ockuperade länder i andra världskrigets Europa. Bilden En Svensk Tiger var genial i sin enkelhet. En blågulrandig tiger med texten En Svensk Tiger sammanfattade det som avsågs: vikten av att hålla tyst om svenska angelägenheter, samt vikten av att vara stark i den rådande situationen. När Vaksamhetskampanjen avslutades, avslutades även användningen av bilden. Bertil Almqvist såg dock själv till att skapa en liten tiger i form av en nål, som såldes till förmån för Landstormspojkarna under 1942-1943. Bilden En Svensk Tiger skyddas av upphovsrätt intill utgången av år 2042. Den ekonomiska upphovsrätten innehas av Beredskapsmuseet. En seg strid pågick mellan 1997 och 2007 om denna en av Sveriges mest kända bilder. Försvarsmakten betraktade den som sitt varumärke, och utnyttjade tigern som en symbol för säkerhetstjänsten, medan Beredskapsmuseet hade övertagit upphovsrätten från dödsboet till Bertil Almqvist. Stockholms tingsrätt fastslog i en dom den 25 november 2005 att upphovsrätten tillhörde Beredskapsmuseet, men att Försvarsmaktens varumärkesregistrering inte utgjorde intrång i Beredskapsmuseets äganderätt till bilden. Försvarsmakten fick enligt domen göra "militär propaganda". Beredskapsmuseet och Bertil Almqvists döttrar hävdade att Försvarsmakten aldrig fått tillstånd att varumärkesregistrera bilden, och begärde hävning av varumärkesregistreringen. Svea Hovrätt avgjorde målet till Beredskapsmuseets fördel den 2 maj 2007[1]. Försvarsmakten överklagade till Högsta Domstolen som 12 juni 2007 nekade prövningstillstånd, varvid hovrättens dom gäller[2]. Parterna har därefter försökt komma överens om en rimlig ersättning för Försvarsmaktens otillåtna nyttjande av bilden under år 1981-2007. Försvarsmakten erbjöd 900.000 kronor som ersättning för de 26 år som gått. Döttrarna accepterade beloppet, men inte Försvarsmaktens samtidiga krav på återtagande av rättigheterna till bilden. Försvarsmakten ville använda bilden fritt inom hela organisationen, inom Rikspolisstyrelsen, inom frivilligorganisationerna och övriga instanser under Försvarsdepartementet. Försvarsmakten ville också ha egen rätt att ta fram produkter, såsom t-shirts, väskor med mera, utan möjlighet för döttrarna Almqvist eller Beredskapsmuseet att ingripa om bilden förvanskades eller på annat sätt användes i propagandasyfte för Försvarsmakten. När döttrarna och Beredskapsmuseet sa nej till Försvarsmaktens krav, återkallade Försvarsmakten sitt erbjudande om ersättning. Döttrarna Almqvist och Beredskapsmuseet stämde Försvarsmakten den 8 februari 2008 för att utfå rättmätig ersättning för den olovliga användningen. Döttrarna och Beredskapsmuseet företräds av Pax Juristbyrå. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/En_svensk_tiger
- CMUST är FM säkerhetsskyddschef. Infosäkchef och chef för totalförsvarets signalskyddstjänst. Under C MUST (håkan petterson) ansvarar chefen för säkerhetskontoret (C SÄKK) för genomförandet av säkerhetstjänsten, främst genom att utarbeta och delge hotbedömningar, ange normer för säkerhetsskydds och signalskyddstjänsten KSI - ”De arbetar med inhämtning med särskilda metoder” Office for Special Assignments (in Swedish: Kontoret för Särskild Inhämtning, or KSI) is a part of the Swedish Military Intelligence and Security Service and also one of the most covert parts of the Swedish Armed Forces. Former names of the Office include Informationsbyrån (IB) and Sektionen för Särskild Inhämtning (SSI). KSI lyder under Försvarsmakten, som lyder direkt under försvarsdepartementet. FRA (Försvarets radioanstalt) är en civil myndighet som arbetar för ett tryggare Sverige. Två kärnverksamheter är: Signalunderrättelsetjänst och informationssäkerhetstjänst FRA skall ge sina uppdragsgivare informationsöverläge och bidra till en hög informationssäkerhet i samhället.
- SäkUND, SäkSKYDD, SignalSKYDD SUA – Säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal Innehåller Hemliga uppgifter som har betydelse för rikets säkerhet. Tar hänsyn till särskilda krav som regleras i ett säkerhetsskyddsavtal
- Grunderna för militär säkerhetstjänst: Grundlagar, sekretesslag och säkerhetsskyddslagstiftning RF- Konstutionella frågor såsom hur riksdagen, regeringen och domstolar ska arbeta. RF anges även de grundläggande rättigheterna såsom, yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. SO Reglerar tronföljden YGL - Försäkrar varje svensk medborgares rätt att i radio, tv, filmer och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka sina tankar, åsikter och känslor. YGL syftar till att säkra ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning. TF Varje svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, ge ut skrifter TFs andra kapitel handlar om rätten att ta del av allmänna handlingar Rätten gäller såväl enskilda personer som journalister.
- Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till, exempelvis rikets säkerhet eller dess förhållande till annans stat eller mellanfolklig organisation. För att kunna begränsa offentligheten för sådana handlingar måste det finnas rättsligt stöd i sekretesslagen (1980:100).
- En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är antingen inkommen till myndigheten eller upprättad hos myndigheten. För att en handling skall anses vara förvarad hos myndigheten ska den finna s tillgänglis hos myndigheten. Finns inte en handling hos myndigheten så är den följaktligen inte heller en allmän handling. EN allmän handling som förvarss hos tex en konsult ska däremot anses förvarad vis myndigheten eftersom myndigheten anses ha tillgång till handlingen. För att en handling skall anses vara inkommen till en myndighet ska den på något sätt ha skickats eller överlämnats till myndigheten. Det är därför viktigta att inkomststämpla och diareföra alla handlingar som kommet till myndigheten. Även om en tjänsteman inte hunnit läsa en inkommen hanlding eller om de ninte hunnit nli diarieförd så är handlingen ändå allmän. Sättet den kommit in på saknar betydelse. När en handling har överlämnats till en tjänsteman vi myndigheten anses handlingen vara inkommen även om det sket utanför myndighetens lokaler. En sådan hanlding ksall diarieföras så snart som möjligt. Om en handling inte har inkommit till myndiheten ska den vara upprättad eller skapad hos myndighet för att den skall anses vara allmän. EN handling anses vara upprättad när den har fått sin slutgiltiga utformning eller har expiderats. När det häller hantering av e-post gäller samma bestämmelser som för pappersdokument. Det betyder att kriterierna, förvarad inkommen och upprättad är tillämpliga även för e-post. Innebörden av detta är att e-post kan komma att utlänmnas till en sökande om inte sekretess hindrar det Från allmänna handlingar undantas handlingar som är ställda till personner som innehavara av annan ställning än som tjänsteman, tex. som privaperson. OBSERVERA att en handling om innehåller både information gällande tjänsten och informaion av privat karaktär, blir i sin helhet en allmän handling. Detta kan få betydelse i texc. Epostsammanhang där privata meddelanden ofta kan blandas med informaitonför myndighetens verksamhet. Som exempelt kan anges att du skicker en e-post tille nkollega som frågar om nmi ska äta lunch tillsammans. Detta meddelande är privat och kan inte begäras utlänmnadd OM du ädäremot i samma meddelande avslutar med att ta upp någon fråga som rör tjänsten, blir hela meddelandet allmän handling och kan vid en begäran lämnas ut. Varje anställd bör vara medvetan om att FM har en logg från vilken e-post som han eller hon har fått respektive skickat. HANDLING Arbetshandlingar är inte allmännahandlingar. Ex. minnesanteckningar, privata brev, underhandsermisser, Utmärkadne för dessa handlingar är att de tillkommit som hjälpm,edel vid handläggningen av ett ärende. Skyndsam handläggning
- FRÅGA INTE VEM ELLER VARFÖR! Vem som helst, svenskar som utländska medborgare, har rätt att ta del av allmänna handlingar! (1. kap. 1 § första stycket och 14 kap. 5§ andra stycket tryckfrihetsförordningen) Enligt grundlagen. Har en tjänsteman inte rätt att fråga varför personen vill ha vissa handlingar eller vad han eller hon heter,. Det får endast ske om frågan gäller en sekretessbelagd handling när det behövs för att kunna avgöra om personen har rätt att ta del av handlingen eller inte. I ett sådant fall får den som begära ut handlingen välja mellan att berätta vem han eller hon är och vad handlingen ska användas till eller att avstå att få ta del av handlingen,. Beträffande utlämnande av allmänna handlingar till en enskild framgår det av 29 § förordningen (2000:555) med instruktion för FM att chef för organisationsenhet har rätt att fatta beslut om utlämning av allmänna handlingar. Sekretessbestämmelser. Allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter, får insrkänkas med stöd av särskild laf. En sådan lag är sekretesslagen. Begreppet sekretess enligt sekretesslagen innebär förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut eller adet sker på annat sätt. (1 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100) Syftet med sekretesslagen är att skydda vissa bestämda intressen. Skeretess gäller därför bara om man kan förutse att dessa intressen skadas vid ett utlämnande av en uppfigt. För vissa typer av uppfigter är det stor risk för skada om de lämnas ut och för andra ä kanske risken liten.
- Begreppet sekretess enligt sekretesslagen innebär förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en allmän handling lämnas ut eller att det sker på annat sätt. (1 kap. 1§ sekretesslagen (1980:100)
- Nato Eu mfl Gäller enbart sekretess för rikets säkerhet
- mellanfolklig mell`anfolklig adj. ~t ORDLED: mell-an--folk-lig • som avser relationer mellan folken i olika länder {einternationell, mellanstatlig}: ~ förståelse HIST.: sedan 1875 2008-05-04 Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O242706
- 20000 registerkontroller genomfördes 2007 Mer än hälften var förnyad kontroll av Hemvärnspersonal och frivillig avtalspersonal Säkerhetspolisens centralregister är ett spaningsregister som används för att underlätta spaning som syftar till att förebygga och avslöja brott mot rikets säkerhet samt för att bekämpa terrorism. Säkerhetspolisen använder även de registrerade uppgifterna som underlag i de kontroller som görs för personer som sökt säkerhetsklassade befattningar eller till skydd mot terrorism. Säkerhetspolisens centralregister innehåller uppgifter som Säkerhetspolisen har användning för i den löpande verksamheten, till exempeluppgifter som vi behöver för att kunna skydda personer, klarlägga säkerhetshotande förhållanden samt förebygga eller avslöja brottslig verksamhet. Det innebär att Säkerhetspolisen kan behöva behandla uppgifter om någon enskild person utan att den enskilde är misstänkt för något brott. Behandling av personuppgifter i Säkerhetspolisens register styrs bland annat av bestämmelser i personuppgiftslagen och polisdatalagen. Uppgifter om enskilda personer Säkerhetspolisen får inte registrera uppgifter om en person enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexuell läggning. Uppgifter som kan hänföras till en enskild person får bara registreras i följande fall: • Den person som uppgiften gäller misstänks ha utövat, eller kan komma att utöva, brottslig verksamhet som omfattar terrorism eller hot mot rikets säkerhet • Personen har genomgått registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen. • Det finns särskilda skäl med hänsyn till registrets ändamål. Exempel på när Säkerhetspolisen kan behöva behandla uppgifter om en enskild person: • Personen har kontakter med en person som är misstänkt för brott. • Personen är föremål för en utländsk underrättelsetjänsts intresse. • Personen utnyttjas, medvetet eller omedvetet, av en utländsk underrättelsetjänst. • Personen utnyttjas, medvetet eller omedvetet, av en organisation som misstänks bedriva säkerhetshotande verksamhet. • Personen är utsatt för hot.
- 1 högst Ca 60 individer år 2007 har genomgåt särskild säk prövning för en eventuell placering i FMs chefskrets, samtliga prövade godkändes
- Personärenden som kräver utredning med påföljande säkerhetsskyddsbeslut ligger på ca 500 fall per år Vanliga skäl är: rattfylleri, misshandel, snatteri stöld och olaga vapeninnehav Man lägger restriktioner på individen -Ej delges hemlig uppfit - Inte hantera vapen - Inte göra int. tjänst