SlideShare a Scribd company logo

Kongresshandlingar 2014

•
•
Martin Andersson
Martin Andersson
1 of 114
Download to read offline
Handlingar inför Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress 4–5 april 2014 Dagordning Program Val- och arbetsordning Förslag till årsmötet Motioner och utlåtanden Förslag från valberedningen
3 Innehåll Dagordning............................................................................................................................................................. 5 Program....................................................................................................................................................................... 6 Val- och arbetsordning............................................................................................................................ 7 Förslag till årsmötet..................................................................................................................................... 8 1. Förslag om medlemsavgift................................................................................................................................ 8 2. Politisk plattform................................................................................................................................................... 9 Motionshäfte med utlåtanden.....................................................................................................23 Förslag från valberedningen....................................................................................................... 111
4
5 Förslag till dagordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress fredagen den 4 och lördagen den 5 april 2014 1. Öppnande 2. Upprop 3. Fastställande av dagordning 4. Beslut om årsmötet är stadgeenligt utlyst 5. Fastställande av val- och arbetsordning 6. Årsmötets offentlighet 7. Val av årsmötesfunktionärer a) Två ordförande för årsmötet b) Val av mötessekreterare c) Två protokolljusterare d) Tre ledamöter i redaktionsutskottet e) Tio rösträknare 8. Gästerna har ordet 9. Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Beslut om ansvarsfrihet 12. Kommunfullmäktigegruppens rapport 13. Regionfullmäktigegruppens rapport 14. Riksdagsgruppens rapport 15. Kyrkofullmäktigegruppens rapport 16. Beslut om arvode för revisorerna 17. Val av kandidater till kommunfull- mäktige den 14 september 2014 18. Val av kandidater till riksdagen den 14 september 2014 19. Val av kandidater till regionfull- mäktige 14 september 2014 20. Val av gruppledare för hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborg 21. Val av gruppledare för stadsdels- nämnderna i Göteborg 22. Val av gruppledare för kommun- styrelsegruppen 23. Förslag från styrelsen a) Medlemsavgift b) Politisk plattform för 2014–2018 24. Behandling av till årsmötet inkomna motioner 25. Invigning av IF Metalls Socialdemo- kratiska Arbetareförenings nya fana 26. Utdelning av Tage Erlanders Hedersmedalj 27. Rapport från Ernst Wigforss Stipen- diefond 28. Utdelning av Richard Sandlers pris 29. Utdelning av Diplom till Ledare 600 30. Val av: a) fem ledamöter på två år till parti- distriktets styrelse b) tre revisorer på ett år till parti- distriktets styrelse c) tre revisorssuppleanter på ett år till partidistriktets styrelse d) fyllnadsval av en ledamot till valkommittén e) ordförande facklig-politiska utskottet på ett år samt ledamot i partidist- riktets styrelse på ett år f) 13 ombud på ett år till Västsvenska representantskapet g) 13 suppleanter på ett år till Väst- svenska representantskapet h) fem ledamöter på ett år till parti- distriktets valberedning i) två suppleanter på ett år till parti- distriktets valberedning 31. Ett år – fem val 32. Övriga frågor 33. Uttalande 34. Avslutning
6 Program till Göteborgs partidistrikts årskongress Fredag 16.30 Buss avgår från Draken 17.00 Buss avgår från Draken 17.00 Registrering 18.00 Inledning Behandling av dagordningens punkt 1– 8 – Gäst från partistyrelsen Magdalena Andersson 19.00 Behandling av dagordningens punkt 9–22 – Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse – Val 21.00 Ajournering 21.00 Motionstorg 21.15 Buss avgår till Draken 22.15 Buss avgår till Draken Lördag 08.30 Buss avgår från Draken 09.00 Buss avgår från Draken 09.00 Registrering 10.00 Inledning Behandling av dagordningens punkt 23 – Förslag till medlemsavgift för 2015 – Politiska plattformen Behandling av dagordningens punkt 24 – Motioner 12.30 Mötet ajourneras för lunch 13.30 Mötet återupptas Behandling av dagordningens punkt 25–29 – Invigning av fana – Utdelning av Tage Erlanders Hedersmedalj – Rapport från Ernst Wigforss stipendiefond – Utdelning av Richard Sandlerpriset – Utdelning av diplom till Ledare 600 Fortsatt behandling av dagordningens punkt 24 – Motioner Behandling av dagordningens punkt 30–34 – Interna val – Ett år - fem val – Övriga frågor – Uttalande – Avtackningar 17.45 Avslutning 18.15 Buss avgår till Draken
7 Förslag till val- och arbetsordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress fredagen den 4 och lördagen den 5 april 2014 Årsmötet, som hålls på Arken konferens, Nordatlanten 100 (Hisingen), börjar fredag 4 april kl 18.00 och ajourneras kl 21.00. Därefter återupptas förhandlingarna lördagen den 5 april kl 10.00 med fort- sättning till mötets slut, cirka 18.00. Förhandlingarna avbryts under lördagen för lunch kl 12.30-13.30. Ordet begärs skriftligt. Förslag skall, för att kunna upptas till behandling, vara skriftliga och bör överlämnas i början av debatten. Mötespresidiet skall föreslå streck i debatten om fem personer av samma kön står i rad på talarlistan. Personval sker när någon så begär med slutna valsedlar. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel upptagande fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten. Valen förrättas efter det att valberedningen har framlagt sina förslag. Övriga omröstningar sker öppet. Uppstår lika röstetal avgör tjänstgörande ordfö- randes utslagsröst. Ombud som av någon anledning önskar lämna årsmötet, skall anmäla detta till registreringen. Under årsmötet medverkar partistyrelsens representant Magdalena Andersson.
8 Förslag till medlemsavgift för 2015 Partidistriktet har idag en avgift om 40 kronor. Medlemsavgiften till partistyrelsen är 90 kr, till stadsdelskretsarna 50 kronor och så tillkommer grundorganisationens egen beslutade avgift. Varje partimedlem erlägger avgift omfattande samtliga organisationsled endast en gång. Från 2007 sker medlemsuppbörden centralt. Styrelsen föreslår distriktskongressen besluta Att partidistriktsavgiften lämnas oför- ändrad, det vill säga 40 kronor. Förslag till årsmötet 1. Förslag om medlemsavgift
9 2. Politisk plattform för Socialdemokraterna i Göteborg Göteborg är fantastiskt. Nio av tio göte- borgare trivs med livet i sin stad och bara en procent uppger i en SIFO-undersök- ning att de är missnöjda. Med läget och hamnen har Göteborg alltid varit en port mot omvärlden. I takt med att staden vuxit har den också blivit ett allt mer betydelsefullt nav i Västsveri- ge. Med ett attraktivt läge mellan Malmö, Oslo och Köpenhamn på Sveriges framsi- da kan Göteborg bli en central del av en storstadsregion med mer än åtta miljoner människor. Samtidigt lever känslan av småstaden kvar med sina bekanta gator och torg och ett rikt idrotts-, nöjes- och kulturliv. Trots allt som är bra i Göteborg finns stora utmaningar. I hela världen väljer fler och fler att flytta till större städer. Många väljer Göteborg och det ställer krav på hur vi bygger staden. Klyftorna mellan människor ökar runt om i västvärlden och så även i Göteborg – att ha jobb och bostad är ingen självklarhet. Den svens- ka skolan har brister och alltför många barn får inte lära sig vad de behöver för att rustas i en värld i ständig förändring. Vi Socialdemokrater sätter gemensam- ma satsningar på framtiden före skatte- sänkningar och privatiseringar. Genom att investera i det som rustar Sverige för morgondagen kan vi återfå en framtidstro som i delar av samhället gått förlorad. Vi tror att en framtidsstad måste byggas med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vår närmiljö och vår planet påverkas av sättet vi lever på och många resurser vi idag slösar med är ändliga. Hur vi hanterar detta har avgörande betydelse för hur framtiden kommer att gestalta sig. Om inte ekonomiska framgångar är eko- logiskt hållbara kommer de att vändas till sin motsats. Samtidigt är uthållighet i den ekonomiska utvecklingen en för- utsättning för stabila sociala förhållan- den. Goda sociala förhållanden är i sin tur förutsättningen för den mobilisering av mänskliga resurser som behövs för ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Allt hänger samman och politiken behövs i alla delar. Vi lever i en tid när en allt större andel av mänskligheten får uppleva av en för- bättrad ekonomisk livssituation. Det är en glädjande utveckling att många män- niskor befriar sig från fattigdom. Men det innebär att ändliga resurser töms ut snabbare och att mänsklighetens på- verkan på miljö och klimat stegras. Det ställer oss inför oundvikliga behov av omställning till långsiktig hållbarhet när det gäller utvinning och användning av energi, livsmedelsproduktion, kretslopp, stadsbyggnad, transportsystem för både gods och människor och mycket mer. Vi kan inte lita till att marknaden eller indi- viduella konsumtionsval har kommande generationers intressen för ögonen. Den socialdemokratiska vägen är att vi tar itu med gemensamma problem med gemen- samma lösningar. Offentliga investeringar i samverkan med näringslivet och männ- iskors ansvarstagande är nödvändiga för att omställningen ska bli verklighet. En ljusare framtid kräver en ljusare arbetsmarknad Vi socialdemokrater tror att arbetet är nyckeln till ett gott liv. Genom arbetet blir du en del av samhällsgemenskapen och vardagen får mening. När skatten betalas hjälper den till att finansiera samhällsbyg- get med välfärd och trygghet för alla. I dagens Sverige ser vi att massarbetslös- heten bitit sig fast. Den globala konkur- rensen har flyttat många arbetstillfällen utomlands. Åtstramningspolitiken i Eu- ropa har gjort att tillväxten stagnerat och tvingat ut många människor i arbetslöshet och fattigdom. På gator och torg finner vi EU-medborgare som ser som sin enda ut- väg att be om några slantar med mössan i hand. I Sverige tillträdde den borgerli- ga regeringen ett dukat bord med starka finanser, men deras politik har varit den 5 10 15 20 25 30 35 40 45
10 samma som i övriga Europa – åtstram- ningar i trygghetssystemen och skatte- sänkningar i stället för investeringar för framtiden. Samtidigt går det bra för många i Göte- borg. Här ökar summan av alla löner mest bland svenska storstäder. Det beror både på att lönerna stiger och att staden växer. Men även vår stad är drabbad av arbetslöshet. Över 25 000 göteborgare saknar idag ett arbete att gå till. Ung- domsarbetslösheten är något lägre än i riket, men även här drabbas ungdomar av den kanske mest liberala lagstiftning- en för tidsbegränsade anställningar. Det gör att många unga lever i en jojo-till- varo mellan otrygga jobb och väntan på ett nytt. Till det lägger vi en växande grupper av ungdomar som aldrig får sitt första jobb – och därmed blir unga vuxna som varken arbetar eller studerar med hög risk för fattigdom, ohälsa, missbruk och brottslighet. Arbetslöshet är inte bara en förlust för tryggheten i vår stad och en minuspost i de samhällsekonomiska kalkylerna. Den är också en personlig olycka för den som inte får fotfäste i tillvaron. När fler människor saknar arbete ökar klyftorna i samhället. Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mer än fördubblats mel- lan de rikaste och fattigaste delarna av Göteborg. Inkomstskillnader och etnisk segregation i arbete och boende är lite mindre hos oss än i Stockholm eller Malmö. Men trenden i hela västvärlden av växande samhällsklyftor slår också igenom i Göteborg. För att hålla ihop samhället, få företag att våga anställa och säkra finansieringen av vård, skola och omsorg krävs att vi satsar på jobben. För det krävs en aktiv politik på alla nivåer. Det var inte fel av Moderaterna att fästa uppmärksamhet på utanförskapet, men det är nu uppenbart för alla att deras politik för att komma tillrätta med problemen inte fungerar. Nu måste vi våga satsa på jobben. Politiken spelar roll för att alla ska kunna ha en meningsfull vardag med ett arbe- te att gå till och på så vis bidra till vår gemensamma välfärd. För att skapa fler jobb vill vi socialdemokrater i Göteborg fördjupa och utveckla de samarbeten som redan finns mellan näringsliv, forsk- ning och staden. Vi vill skapa ett kreativt klimat med ett rikt kultur- och evene- mangsliv där nya idéer och innovationer välkomnas och uppmuntras. Genom att rikta insatser och ställa krav vill vi att Göteborg går före i omställningen för morgondagens gröna arbeten. Strukturell diskriminering och otrygga anställningar måste få ett slut för att få en arbetsmark- nad där alla kan utvecklas och mänskli- ga resurser tas till vara på bästa sätt. Vi prioriterar jobben! Samarbete och samling för jobben Vi vill förstärka de samarbeten som finns idag. Tillsammans med Västsvenska Handelskammaren, Västra Götalands- regionen, Chalmers och Göteborgs uni- versitet har Göteborgs stad pekat ut fem områden där Västsveriges styrkor finns: hållbar stadsplanering, hållbara trans- portlösningar, grön kemi och biobaserade produkter, Life Science samt havsnäring. Genom att staden, näringslivet och aka- demin samverkar skapas unika möjlighe- ter att utveckla och testa bärkraften och samhällsnyttan med ny teknik. Göteborgs stadsrum blir därmed en arena för att främja framsteg för forskning och nä- ringsliv. På så vis är staden en aktör som är med och skapar framtidens jobb. Poli- tiken spelar roll för näringslivets utveck- ling och vi tror på en aktiv näringspolitik. Hållbara jobb i en globaliserad varuekonomi Med en av Europas största hamnar har Göteborgs internationella orientering varit en framgångsfaktor. Tillverkningsin- dustrin i regionen har haft stor nytta av närheten till resten av världen. Exporten står för mer än hälften av Sveriges brut- tonationalprodukt och omkring en tredje- del av Sveriges utrikeshandel går genom Göteborgs hamn. Industrin sysselsätter fortfarande många människor, färre direkt än tidigare, men alltfler genom tjänsteföretag och underleverantörer. Kort sagt är varuförädlingen fortfarande rygg- raden i den västsvenska – och svenska – ekonomin. Det behövs så väl driftiga små 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95
11 och medelstora företagare som storföretag i Göteborg – och framförallt behöver de varandra. I takt med globaliseringen blir omvärl- den viktigare och förändringar kan ske snabbt. För att vara framgångs- rik i en ombytlig värld krävs såväl förändringsbenägenhet som kreativitet för att hitta de innovationer som gör närings- livet starkt. Framtidens jobb kommer att vara beroende av att organisationer kan ta till vara på både erfarenhet och kunskap liksom rön från forskning och teknikutveckling. I Sverige kan vi inte konkurrera med låga löner. Vi ska vara framgångsrika med utveckling, kvalitet och kunskap. Så byggs en långsiktigt hållbar arbetsmarknad. Ett rikt nöjes-, kultur- och idrottsliv Kultur har ett värde i sig då det kan öppna dörrar, vidga vyer och ger många ett rikare liv. Genom att låta Göteborg fortsätta utvecklas som den kulturstad vi redan är kan vi också vinna myck- et annat. Ett rikt utbud av evenemang, festivaler, nattliv, teater, konst, idrott och mycket mer därtill skapar en stad som människor vill besöka, leva och bo i. Det ger möjligheter för staden att växa som destination, men öppnar också för göte- borgare att vara delaktiga i kulturlivet. Idag är det många som arbetar i den näraliggande och arbetsintensiva besöks- och evenemangsnäringen. Här finns ytter- ligare utvecklingspotential. Att klimatet för innovationer och nytänkande stärks är positiva effekter när man satsar på kultur och evenemang. Stadens roll är viktig för att alla ska ha tillgång till ett rikt kulturliv. Gröna jobb Det näringsliv som byggt Sverige starkt har till stor del gjort det utan att ta lång- siktigt ansvar för planeten vi lever på. Det krävs en omställning som gör att även mor- gondagens göteborgare kan leva ett gott liv. Att skapa morgondagens jobb redan idag rustar staden bättre än något annat inför framtiden, och många av jobben kommer att kräva en miljöprofil. Genom att ligga i framkant och inte släpa efter i den omställning som är ofrånkomlig in- vesterar vi också i framtiden. Det skapar nya arbetstillfällen i nya branscher och ser till att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Göteborg blev 2013 första aktören i Nor- den att ge ut gröna obligationer enligt Världsbankens regelverk. Det är ett exem- pel på hur staden kan finansiera miljöin- vesteringar inom exempelvis avfallshante- ring, kollektivtrafik och vattenförsörjning till nytta för både staden och investerare. Gröna jobb ska inte ses som något som skapas vid sidan om ordinarie arbets- marknad utan handlar om hur hela arbets- marknaden kan bli grön genom en hållbar omställning. Fordonsindustrin är stark i Göteborg och i Västsverige och en tillgång och nyckel- spelare för att minska den påverkan vi människor gör på klimatet. Med Göte- borgs universitet, Chalmers och forsnings- centrum som Mistra Urban Futures är möjligheterna goda att innovationer och framtidens lösningar finns just här. Det är tydligt att den ekologiska hållbarheten är en utmaning, men också en möjlighet. Det är därför vi socialdemokrater genom samarbete och investeringar vill bereda väg för framtidens miljövänliga lösningar och exportframgångar redan idag. Det goda arbetet För alla är inte arbetet nyckeln till ett gott liv.Alltför många har en arbetssituation som sliter på hälsan både fysiskt och psykiskt. Under den Moderatledda regeringen har arbetsmiljöarbetet varit minst sagt ned- prioriterat. De började med att lägga ner Arbetslivsinstitutet och gick vidare med att halvera anslagen till Arbetsmiljöverket. Idag är den faktiska pensionsåldern cirka 63 år. Det beror till stor del på att mångas arbete varit så påfrestande att de inte kla- rar att arbeta längre. Hårda fysiska villkor har avlösts av en ökad psykosocial stress i arbetslivet. Samtidigt vet vi att många lever längre och är friskare långt upp i åldrarna. Mycket av skillnaderna kan för- klaras av socioekonomiska villkor där låg- betalda arbeten sliter mer på människor. 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145
12 För att alla ska kunna arbeta till ålders- pension - eller till och med längre om de själva känner att de kan och vill – måste vi aktivt arbeta för ett hållbart arbetsliv. Mycket av ansvaret ligger på arbetsmark- nadens parter men genom politik kan man skapa förutsättningar och underlätta det arbetet. Genom att förbättra anställdas möjlig- het att påverka och utvecklas i det egna arbetet kan man också förvandla arbets- platserna till lärande och kunskapsprodu- cerande organisationer. Det är ett fram- gångskoncept som bygger goda offentliga tjänster, konkurrenskraftiga företag och en stark svensk ekonomi. Med andra ord är satsningar på arbetsmiljö och arbets- livsutveckling – kort sagt på de goda jobben – både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. För att det ska lyckas krävs facklig-politisk samverkan. Jämställdhet Sverige är ett bra land och ligger i flera avseenden långt fram när det gäller jäm- ställdhet. Men fortfarande har kvinnor lägre löner, sämre möjligheter att utveck- las i arbetet och göra karriär. I ett femtio- årsperspektiv har jämställdhet utvecklats positivt i och med utbyggnaden av väl- färdsstaten och kvinnors inträde i arbets- livet. Men jämställdheten idag är ojämnt fördelad. Stora grupper kvinnor med kortare utbildning arbetar deltid i kombi- nation med stort ansvar för det obetalda hushållsarbetet. I vilken grad kvinnan bidrar till hushållets försörjning påverkar hennes förhandlingsposition i parrelatio- nen. Det märks inte alltid i den enskilda familjen, men det formar ett strukturellt förhållande som har inverkan på männ- iskors liv. Högutbildade par där kvinnan har en egen kvalificerad yrkeskarriär och en in- komst som närmar sig mannens, tenderar att vara mer jämställda när det gäller fördelning av föräldraledighet, betalt för- värvsarbete och obetalt hushållsarbete än hos lågutbildade par. Det sätter frågor om kvinnors löner, deltidsarbete och fördel- ningen av uttaget från föräldraförsäkring- en högt på den socialdemokratiska dag- ordningen. Facklig-politisk samverkan är ett verktyg i arbetet för ökad jämställdhet. Det finns en trend i samhällsutvecklingen som driver på jämställdhetens ojämlika fördelning. Under efterkrigstiden bildade människor i ökad utsträckning socialt blandade familjer, bland annat för att man träffades över klassgränser i skolorna. Med en ökad andel högutbildade i befolk- ningen tenderar parbildningen att bli allt mer homogen. Att fler är högutbildade är givetvis någonting bra men högutbildade bildar i högre grad par med högutbilda- de, och lågutbildade med lågutbildade. Det driver på ojämlikheten på flera sätt – individuella inkomstskillnader ackumule- ras på familjenivå, nya värderingsmässiga barriärer bildas längs den socioekono- miska skalan och det sociala arvets makt stärks. För att vända utvecklingen är det viktigt att det skapas fler arenor att mötas över klassgränser och en likvärdig och högkvalitativ skola är kanske den allra viktigaste. Socialdemokraterna är ett feministiskt par- ti. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och sam- hällsliv, oavsett socioekonomisk ställning. Mångfald Det finns idag en strukturell diskrimine- ring i samhället som missgynnar indivi- der på grund av den grupptillhörighet som de själva eller andra upplever att de har. Det kan ske både medvetet och omed- vetet, men resulterar i sämre arbetsvill- kor, mindre inflytande, högre trösklar in på arbetsmarknaden. Vi ser segregatio- nen i arbete, boende, skolgång, sjukvård, bostadsmarknaden och familjebildning. Diskriminering kan göra sig gällande beträffande etnicitet, kön, ålder, funk- tionsnedsättning och sexuell identitet m.m. Det socialdemokratiska motståndet mot diskriminering tar sin utgångspunkt i allas lika värde och handlar om att värna samma demokratiska och medborgerli- ga rättigheter för alla snarare än om att verka för olika identiteters särintressen. Fördomar och förutfattade meningar ska bekämpas med folkbildning och ökad kunskap. Insikten att diskriminering är strukturell leder till slutsatsen att det framför allt behövs reformer som föränd- 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195
13 rar status- och maktordning i samhället. Då följer attityderna med. Ett gott exem- pel är att Göteborg som första stad i lan- det har inrättat ett HBTQ-råd med upp- gift att bevaka allas lika rättigheter och förutsättningar oavsett sexuell läggning eller könsuttryck. Tidiga insatser som stärker livschanser och motverkar soci- ala arv är särskilt viktiga för att minska polariseringen i dagens samhälle. Genom skolans uppdrag får barn möjlighet att lära sig tolerans. Som alla arbetsgivare har kommunen en skyldighet att vara icke-diskriminerande. Det innebär ta ansvar för att personal- sammansättningen på alla nivåer speglar befolkningsstrukturen. Genom att gå före i kommunen kan vi visa att en förändring av gamla strukturer är möjlig. På så sätt inspirerar vi andra att ta samma ansvar för att minska diskriminering. Det är viktigt eftersom det finns mycket att tjäna på att fullt ut ta tillvara alla mänskliga resurser i samhället. Ännu viktigare är det för de individer som blir drabbade att undkom- ma de hinder som strukturerna utgör. Att rusta människor för arbete Ett stort problem på dagens arbetsmark- nad är matchningen. Samtidigt som att nära var tionde göteborgare går arbetslös är det många arbetsgivare som ropar efter arbetskraft med rätt kompetens. Nära var femte rekryteringsförsök i näringslivet misslyckas. Många människor går arbets- lösa i onödan därför att de inte får det stöd de behöver för att skaffa sig de kva- lifikationerna som efterfrågas. Viktigast för att ändra på det är ett regeringsskifte som leder till en mer aktiv statlig arbets- marknadspolitik med de utbildningsin- satser som behövs. Men genom att införa ett kommunalt studiebidrag vilket avlöser försörjningsstöd för arbetslösa som deltar i en vägledd vuxenutbildning, kan vi i Göteborg dra ett stå till stacken för att rusta människor för arbete. Idag är arbetsförmedlare tyngda av ett re- gelverk som lägger hinder i vägen för att sätta in de insatser som behövs. I stället för att använda resurser som är avsatta för att få människor i arbete, har man på grund av rigida regler tvingats skicka tillbaka pengar till statskassan – pengar som hade kunnat användas t.ex. till ut- bildning som leder till arbete. Det har i arbetsmarknadspolitiken blivit viktigare att göra saker på rätt sätt än att göra rätt saker. Så kan vi inte ha det. Tillsammans med arbetsförmedlingen och genom samordningsförbunden kan kommunen inleda ett systematiskt rekry- terings- och utbildningsarbete bland lång- tidsarbetslösa för att på sikt trygga den kommande personalförsörjningen inom kommunens verksamheter när många går i pension. A-kassa för att dela på risker i omställningen Genom att försvaga och försämra för- säkringsskyddet mot arbetslöshet har regeringen vältrat över stora kostnader på kommunerna. Personer som tidiga- re skulle haft försäkringsersättning från A-kassan blir nu istället tvungna att söka försörjningsstöd eller, som det hette tidigare, socialbidrag. Det drabbar andra angelägna kommunala verksamheter som går miste om resurser men är först och främst ett hårt slag mot den som mist sitt arbete. Vi vet att Sverige har byggts starkt delvis tack vare en väl fungerande omställningsförsäkring vid strukturom- vandling. Det har också gett människor en trygghet och behövs mer än någonsin när förändringstakten genom globalise- ringen ökar. Eftersom vi har tagit kollektivt ansvar för de risker för enskilda som finns i struk- turomvandlingen, har det främjat både en mot omvärlden öppen marknadsekonomi och en teknisk förnyelse i produktionen. Det har gett Sverige ett försprång framför andra länder med svagare mekanismer för kollektivt riskbärande, där människor i stället söker skydd genom att försöka bromsa och hålla tillbaka utvecklingen. Med den internationella orientering och exponering för risker i en globaliserad värld som präglar näringslivet i Göteborg är detta frågor som är särskilt viktiga för oss - och en förutsättning för att vi ska kunna skörda vinsterna när konjunkturen vänder uppåt. 200 205 210 215 220 225 230 235 240 245
14 Att lära för livet är den bästa investeringen Få har kunnat undgå PISA-studien som presenterades i december 2013. Den bekräftar att den svenska skolan är i djup kris i hela landet. 2003 visade PISA att var tionde 15-åring i landet saknade funktionell läsförmåga. 2009 visade det sig gälla var femte. 2013 visade studien att det gällde var fjärde elev. Dessutom visar undersökningen att försämringstak- ten i den svenska skolan var snabbare än i något annat land i den utvecklade delen av världen. Det som visar sig hos 15-åringarna i undersökningen talar sitt tydliga språk. Det svenska skolsystemet har brustit – samtidigt som skolan under de senare åren allt mer har centralstyrts och de- taljreglerats av regeringen. Det handlar både om lagstiftning och omfattande styrande dokumentationskrav. Listan kan göras lång över den tilltagande detaljreg- leringen: lag om lärarlegitimation, krav på skolledares utbildning, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner och betygs- kriterier, lag om individuella utvecklings- planer, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser, påbud om betyg från årskurs sex, med mera. Vi har fått en skola där lärarna tvingats använda mycket tid som kunde ägnats åt undervisning till betungande administrativa uppgifter. För att alla ska lära sig det som krävs för att bli en del av arbetsmarknaden, är det viktigt att våra utbildningar håller hög kvalitet, från förskola till forskningsut- bildning. Men det handlar också om vär- det att få förkovra sig och genom bildning utvecklas som människa och medborgare. Därför är folkbildningen viktig för social- demokratin. Politiken spelar roll för skolans utveck- ling. Vi socialdemokrater i Göteborg vill minska klassernas storlek och på så sätt ge alla barn goda möjligheter att utveck- las. Vi vill ge lärare stor professionell frihet att använda sin yrkeskompetens i undervisningen. Vi vill också ge rektorer stor frihet och mer tid till det pedagogis- ka ledarskapet. Vi vill fördela resurserna efter behov och sätta in extra stöd där det behövs mest, både i skolan och i försko- lan. Vi vill satsa på utbildning som ger människor utan arbete en väg in på ar- betsmarknaden. Därför är yrkeshögskolor en viktig del av socialdemokratisk politik. En skola där alla har framgång Skolorna i Göteborg följer i stort den nationella trenden. En avgörande fak- tor för de sviktande resultaten är de allt större klyftorna i samhället. Det sociala arvet slår hårt, och i en skola som inte förmår erbjuda en likvärdig utbildning, förstärks och reproduceras klyftorna. Misslyckandet att kompensera för sociala miljöer, som ger ökande andelar av års- kullarna sämre förutsättningar att klara kraven, har lett till att skolan har ham- nat i kris. Försöken att lösa denna med ökad kontroll och statlig detaljstyrning har förvärrat situationen. Enhetsskolans uppsplittring och det fria skolvalet har förstärkt polariseringen. Variationen i kvalitet och resultat mellan olika skolor har blivit betydande och vi har fått stora brister i skolans likvärdighet. Samtidigt som kommunerna fått kraftiga utgiftsökningar för försörjningsstödet, som en följd av regeringens demolering av a-kassan och hänsynslösa utrensningar ur sjukförsäkringen, har riskkapitalbo- lag fritt fått dränera skolan på åtskilliga hundratals miljoner kronor genom trans- aktioner till utländska skatteparadis. Den praktiskt taget oinskränkta etablerings- rätten för friskolor har kraftigt inskränkt kommunpolitikens möjlighet att påverka utbildningen. En av de allvarligaste följderna av att sko- lan har gjorts till en konkurrensmarknad är att vi har fått betygsinflation. Medan svenska skolor har rasat i internationella jämförelser har de inhemska meritvär- dena ständigt stigit. Jämförelser mellan resultat på nationella prov och betyg vid olika skolor visar att inflationen är stor men ojämnt spridd – och följaktligen att betygens informationsvärde är lågt. Trots dokumentationskraven har kontrollen över kunskapsutvecklingen i skolan mer eller mindre tappats bort. Det är allvarligt. 250 255 260 265 270 275 280 285 290 295
15 Vad skolan nu främst behöver är arbetsro och mindre klasser för att vända utveck- lingen. Barn i behov av särskilt stöd ska få det tidigt. Lärarna måste få tillfälle att vara lärare och förkovra sig i undervis- ningens hantverk. Det kräver stor profes- sionell autonomi och kollegial handled- ning och lärande. Av avgörande betydelse är att rektorerna får återta det pedagogiska ledarskapet och att dokumentationskraven på skolan minskar. I rektors pedagogiska ledarskap ligger att vara normgivare i den lokala skolan. Skolan ska fostra solidariska och ansvarsfulla medborgare med kapacitet att vara fullt ut delaktiga i den demokra- tiska, sociala och produktiva samhälls- gemenskapen. Men skolan kan inte göra det utan samverkan med föräldrar och grannskap. Undervisningen och lärandet behöver en strukturerad och inkluderan- de miljö där eleverna möts med positiva förväntningar och krav. Vi vill tillsammans med universitetet in- föra en universitetsförskola och en uni- versitetsgrundskola i Göteborg där lärar- utbildning och forskning bedrivs i nära anslutning till verksamheten, och som fungerar som en plattform för verksam- hetsutveckling samt spridning av nya rön och metoder till andra skolor. I gymnasieskolan behöver vi stärka och bygga ut de yrkesinriktade programmen i samarbete med berörda branscher. Colle- ge-modellen, först utformad av parterna inom teknikbranschen, har visat sig fram- gångsrik också inom andra program. För att de yrkesinriktade programmen ska vara attraktiva med många sökande och svara mot kraven på dagens arbetsmark- nad behöver de åter bli allmänt behörig- hetsgivande med kärnämnen, samtidigt som insatserna för att alla ska nå målen intensifieras. I Göteborg finns goda er- farenheter från det så kallade LIA-projek- tet, där skoltrötta elever kan få stöd att nå framgång. Ska vi klara den allt mer krävande glo- bala konkurrensen krävs att vi höjer nivån i skolan. Kunskap är den viktigas- te konkurrensfördelen för ett litet land som Sverige. Rätt investeringar i förskola, skola, yrkesutbildning och högre studier lönar sig. Att satsa på barn och unga är att satsa på framtiden. De viktiga tidiga åren Utvecklingen som påverkar barns framti- da förmågor, välmående och hälsa börjar redan vid födseln. De första levnadsåren är viktiga och föräldrars förutsättningar att forma familjen till en utvecklande och stimulerande miljö blir allt mer avgöran- de. Deltagandet i föräldrastödsprogram skiljer sig mycket åt i Göteborg – med högt deltagande i resursstarka områden och lågt i resurssvaga. Att vidareutveck- la föräldrastöd och att stärka föräldrars förutsättningar att stimulera sina barns kognitiva och sociala utveckling tidigt, är ett bra sätt att utjämna människors chan- ser genom livet. De program som visat sig fungera behöver särskilt riktas till de som vanligtvis är svåra att nå. Genom aktiv rekrytering i resurssvaga områden kan förutsättningarna utjämnas och fler barn kan få hjälp till en god start i livet. Entydig forskning visar att en pedagogisk förskola har en gynnsam inverkan på barns utveckling. Förskolans fördelar kan aldrig ersättas av höjda vårdnadsbidrag som påverkar jämställdheten negativt och håller barnen från förskolan. Det gäller i synnerhet barn till föräldrar med sämre sociala förutsättningar. Utöver den lag- stadgade allmänna förskolan med rätt till halv vistelsetid för barn till arbetslösa från det fjärde levnadsåret erbjuder Göte- borgs stad barn till arbetslösa 25 timmar i veckan från det andra levnadsåret. Men få utnyttjar detta. Att aktivt informera om förskolans betydelse för barnens utveck- ling och livschanser behöver göras med särskild inriktning på familjer där en eller båda föräldrarna saknar arbete. På sikt bör förskolan bli avgiftsfri med rätt till hel vistelsetid från det andra levnads- året för alla barn. Förskolan finns i för- sta hand i för barnens skull, och i andra hand för föräldrarna. I delar av Göteborg växer mellan en tredjedel och upp emot hälften av alla barn upp i ekonomiskt utsatta hushåll. 300 305 310 315 320 325 330 335 340
16 Det mest effektiva sättet att motverka barnfattigdom är att se till att mödrar yrkesarbetar. Arbetslösa kvinnor med hemmavarande barn bör vara prioriterade för anställningsfrämjande insatser från staden, arbetsförmedlingen och försäk- ringskassan. Det förbättrar både moderns och barnens livssituation när föräldrar arbetar och barnen går i förskolan. Målet är och måste vara att alla ska gå i förskola med god kvalitet och utvecklan- de pedagogik. För att det ska bli verklig- het måste vi ha fler lokaler och anställa mer personal. I Göteborg behöver barn- gruppernas storlek minska i delar av staden samtidigt som behovstäckningen stärks. Det är en tuff utmaning men vi vet att det är rätt väg att gå. Högre studier Göteborg är idag Sveriges populäraste studentstad. För att klara den globala konkurrensen behöver universitet och högskolor vara i internationell toppklass. Men det ska också vara en plats där alla kan få chansen att utvecklas som människor. De som vill studera i Göte- borg måste ges goda förutsättningar. Det handlar om att erbjuda bostäder till priser som studiemedlen räcker till att betala. Det handlar om att se till att det är lätt att ta sig till och från studieplatserna utan att behöva bil. Men lika viktigt som de prak- tiska delarna är att erbjuda en stad med ett attraktivt kultur- och uteliv som gör att studenter vill vara just i Göteborg. Universiteten måste också fortsätta inte- greras i övriga samhället. De projekt som bedrivs för att stärka samarbetet med näringslivet ger också studenterna en bättre väg ut i arbetslivet. Utan att kom- promissa institutionernas akademiska integritet tjänar alla på ett fördjupat sam- arbete mellan stadens alla aktörer. På dagens arbetsmarknad där var femte rekryteringsförsök misslyckas kan yrkes- högskolor spela en central roll i att ge människor den kunskap och färdighet de behöver för att ta ett jobb. Det ger möj- ligheter att ta sig in på arbetsmarknaden men underlättar också för den som vill byta yrke. En socialdemokratisk reger- ing utlovar 6000 fler platser på yrkes- högskolor i Sverige. I Göteborg ser vi mycket positivt på det. Västsverige med en industri som har stort behov av yrkes- kompetens är särskilt lämpad region för yrkeshögskolor om de görs i samarbete med näringslivet. Den som läser på universitet eller högsko- lor idag har långa uppehåll i studierna, framförallt över sommaren. Det borde ses över, men sommaruppehållet ger också möjlighet att erövra viktig arbets- livserfarenhet. Det är därför angeläget att kommunen erbjuder sommarjobb och uppmuntrar andra organisationer att göra det samma. Vi anser också att det livslånga lärandet behöver stärkas. Göteborg har en väl utbyggd vuxenutbildning som succes- sivt har byggt ut möjligheten att anpassa insatserna efter varje studerandes förkun- skaper och behov. Den vill vi fortsätta att utveckla. Folkbildningen spelar en stor och viktig roll i Göteborg, särskilt för del- tagare från studieovana och invandrartäta miljöer. Sedan slutet på 1990-talet har vi i Göte- borg arbetet med validering av kunskap i samverkan med arbetsmarknadens par- ter. Vi vill etablera en regional kompe- tensplattform i samverkan mellan bran- scherna, Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i Västsverige för att stödja lärandeprocesser i arbetslivet och säkra näringslivets kompetensförsörjning. EU:s struktur- och socialfonder spelar viktiga roller, samtidigt som det behöver etableras en reguljär infrastruktur med olika stödfunktioner för det livslånga och livsbreda lärandet. Så byggs morgondagens Göteborg Göteborg växer och är navet i en expan- siv region. År 2035 beräknas staden ha 150 000 fler invånare och 80 000 fler arbetstillfällen än idag. Det följer en trend vi ser i hela den utvecklade världen – fler och fler människor flyttar till städer och storstadsområden. Utvecklingen visar 345 350 355 360 365 370 375 380 385 390
17 inga tecken på att avta och den snabba urbaniseringen i världen påverkar oss. Täta, sammanhållna städer med effektiva transportsystem kan minska människans miljöpåverkan, sänka samhällskostnader- na och öppna möjligheter för en ökad integration. För att trygga det framtida energibehovet är det viktigt att vara med och utveckla förnyelsebar energiutvin- ning, exempelvis sol och vindkraft. För att skapa en attraktiv stadsmiljö vill vi kombinera en förtätning av staden med grönskande natur, biologisk mång- fald och samtidigt göra det enklare att ta sig fram. Allt inom ramen för en hållbar utveckling. I Göteborg har vi redan stort fokus på stadsplanering, särskilt i tre strategiska dokument – Grönstrategin, Trafikstrategin och Utbyggnadsplanering- en – som alla sträcker sig fram till 2035. Strategierna har tagits fram i dialog med göteborgarna. För att möta den växande efterfrågan på bostäder måste vi förtäta staden. Då kan fler få möjlighet att bo i attraktiva områden med närhet till arbete, kultur och handel. Transportbehoven mins- kar genom den ökade möjligheten för människor att ta sig dit de vill genom att gå, cykla eller åka kollektivt. De minska- de transportbehoven, och framförallt de minskande behoven av bil, kommer att ha positiva miljöeffekter. Utsläppen av klimatförändrande ämnen minskar och vi en bättre stadsluft. Det adresserar några av den framtida stadens stora utmaningar. Genom att vara föregångare på området kan Göteborg inspirera andra. När vi förtätar staden och bygger i nya områden måste det göras på ett klokt sätt med god försörjning av kollektivtra- fik. Det handlar också om att erbjuda en stadsmiljö med många grönytor – parker och skogsområden där människor och djur kan få röra sig och få ett avbrott från de bebyggda delarnas intensivare puls. Den bilnorm som länge har varit grunden för stadsplaneringen måste på sikt från- gås. Gatan är inte bara en transportled utan också en plats för människor att röra sig och mötas. Ett förändrat synsätt ger ett annat resultat och kommer att vara nödvändigt för att bygga den stad som vi vill ha i framtiden. Det handlar också om att behålla den stadskänsla som gör Göte- borg till den unika och populära stad den är idag. För att lyckas måste framtidens Göteborg byggas i dialog med alla som bor här idag, men också med hänsyn till alla som i framtiden kommer kalla staden sin. Politiken är viktig för att klara av att bygga en hållbar stad. Vi socialdemokrater i Göteborg vill bygga för framtiden genom att förtäta, bygga samman områden och rusta upp. Vi vill ha ett varierat bostads- bestånd där det finns bostäder för alla. Genom att ställa krav på hållbarhet vid byggnation och satsa på infrastruktur med gemensamma färdmedel i smått och stort vill vi skapa ett hållbart klimat – lokalt och globalt. Vi vill bygga samman staden och göra den tryggare. Bostäder för alla Bostadskön är idag alldeles för lång och många kryssar mellan osäkra och kort- fristiga andrahandskontrakt. När fler vill bo i Göteborg väljer vi att aktivt arbeta för att fler bostäder ska byggas. Unga göteborgare som vill flytta hemifrån ska ha möjlighet att hitta ett eget boende. De som har tänkt flytta hit för att studera på Göteborgs universitet eller Chalmers ska inte behöva tacka nej till sin plats för att de saknar bostad. Den som erbjuds ett arbete här ska självklart ordna tak över huvudet. De som bildar familj och be- höver mer plats ska inte bli tvungen att flytta till någon av grannkommunerna. Den som blir gammal och har särskilda boendebehov ska finna detta inom sta- dens gränser. Med ökade avdragsrätt för den som hyr ut i andra hand, rotavdrag och andra poli- tiska ställningstaganden har den Mode- ratledda alliansen tydligt visat att deras politik endast prioriterar personer som äger sin bostad. Och den förda politiken för med sig en rad negativa konsekvenser. Förutom att många personer har osäk- ra andrahandskontrakt eller tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar, innebär det också att allt fler köper en bostad trots att de hellre vill hyra. Resultatet blir 395 400 405 410 415 420 425 430 435 440
18 att valmöjligheten för många människor begränsas när de inte kan anpassa sitt boende efter nya jobb- eller studieerbju- danden. Dessutom har det bidragit till att de svenska hushållen är bland de mest skuldsatta i Europa. Skillnaderna som finns mellan bostads- formerna gynnar i högre grad de som är välbärgade och försvårar för människor ta sig in på bostadsmarknaden. Det påver- kar även vad som byggs eftersom det idag är mer ekonomiskt fördelaktigt att bygga bostadsrätter. Fler hyresrätter måste byg- gas för att Göteborg ska få en bostads- marknad som har en bra balans mellan hyres- och bostadsrätter. Alla göteborgare ska kunna hitta ett boende som passar deras livssituation. Det ska finnas möjlighet att leva alla livets stadier i stadens alla delar. Därför är barnperspektivet viktigt att ha med i stadsplaneringen. En stad som är bra för barn att leva i är en bra stad att leva i. För att staden ska vara dynamisk krävs att den byggs för alla olika inkomstgrupper. Det kräver att billiga bostäder byggs i alla delar av staden. Segregationen be- ror delvis på boendekostnader och blir större och mer påtaglig när den också blir geografisk. De bostäder som byggs måste vara en del i en ekologiskt hållbar stad. Det krävs att modern kunskap och teknik används och att varje bygge präglas av inställningen att klimatavtrycket ska vara så litet som möjligt, både under byggfasen och un- der alla de år som husen ska nyttjas som bostad. Klimatfrågan måste bli en del av uppdraget till de som sätter spaden i mar- ken. Både när det gäller renovering och nybyggnation är det viktigt att det bereds utrymme för ny teknik, nya metoder och alternativa material. Genom samarbeten mellan fastighetsägare, stad, byggbolag och universitet kan framtidens ekologiskt hållbara boenden byggas och spara både pengar och energi. Många av de bostäder som finns idag är i behov av renovering. För att det ska bli framgångsrikt krävs att de genomförs i dialog med de som idag bor i områdena. Det är viktigt att de görs på ett sätt som inte höjer hyror till orimliga nivåer och sätter folk på bar backe. Det krävs både lokala och nationella satsningar. Rätt investeringar i upprustning kan skapa fler arbeten, ökad boendekvalitetet och ener- gibesparingar. Vi måste bli mer sparsamma med de resurser vi har. Ett samhälle där vi lägger saker på skräphögen är inte hållbart. Genom att bygga kretsloppsparker på lät- tillgängliga platser ökar möjligheten att ta till vara både byggmaterial och produkter. Återvinningströskeln som finns måste bli så låg som möjligt. Initiativ som är i linje med den ekologiska hållbarheten, till exempel närodling, ska uppmuntras och stödjas. Tillsammans reser vi hållbart En förutsättning för en framgångsrik och trivsam stad är att det är lätt att röra sig i den. En väl utbyggd kollektivtrafik utgör det blodomlopp som gör staden levande. För att uppmuntra användandet av kollek- tiva färdmedel är det viktigt att resor med buss, tåg och spårvagn håller god kvalitet till ett överkomligt pris. Genom ungdomsrabatt och avgiftsfria resor för ålderspensionärer har resurssvaga grup- per fått bättre möjlighet att använda kollektivtrafiken. Utbyggnad av pendel- trafiken gör att fler människor får möj- lighet att ta del av utbudet av arbetstill- fällen, handel, nöjen, utbildning, kultur och idrott och är en hävstång för stadens utveckling – samtidigt som det effektivi- serar bostadsmarknaden. I och med Västsvenska paketet har vi tagit ett avgörande steg för framtidens infrastruktur i, till och från staden. Nu behöver nästa steg tas. Göteborg är navet i Västsverige och en del i en blivande storstadsregion med mer än åtta miljoner invånare. Mellan Oslo, Göteborg och Köpenhamn är det möjligt att bygga hög- hastighetståg som skulle göra dagspend- ling möjlig. Nya idéer för hur man färdas i Göteborg kan vara steg i att bygga den miljövänliga framtidsstaden. Linbana över älven, Styr och ställ-bilar eller någonting som ingen 445 450 455 460 465 470 475 480 485
19 hittills tänkt på kan bli framtidens sätt att ta sig fram. Det gemensamma ägandet är på frammarsch där bilpooler är ett exem- pel. Sedan flera år tillbaka har vi också hyrcyklar i staden. Redan idag finns pla- ner på att skapa en bilpool med förarlösa bilar, som man genom sin smarta telefon kan boka och kalla på när man behöver. Det är ett spännande exempel där Göteborg kan bli en testarena för nya djärva idéer. Människor är alla olika och har även olika förutsättningar att röra sig i sta- den. Oavsett om det är ålder, en olycka eller medfödd funktionsnedsättning som gör det svårare att ta sig fram måste vi fortsätta att bygga ett Göteborg för alla. Göteborg är en av Europas bästa städer när det gäller tillgänglighet men det finns mycket kvar att göra. Det är ett solida- riskt sätt att stadsplanera och viktigt ur effektivitetssynpunkt. Att människor med funktionsnedsättning inte kan ta del av hela staden är både en personlig förlust och en förlust på samhällsnivå. En tryggare stad Staden måste byggas rätt för att upplevas tryggare. Idag skiljer det mycket mellan stadens olika områden i allt från medelin- komst till medellivslängd. Att bygga ihop stadsdelar genom förtätning kan få posi- tiva effekter. En trygg stad där människor känner sig säkra och vågar röra sig efter eget önskemål är viktigt. Bra belysning, öppna ytor och gångstigar kan förbättra den upplevda tryggheten. Samhällets insatser för unga vuxna behö- ver samordnas och intensifieras. Avgöran- de för den sociala hållbarheten på sikt är tidiga, förebyggande insatser. Viktigt är också att det finns fritidsgårdar, kultur- hus och lokaler för föreningar att verka i. Ett starkt civilsamhälle med många aktiva föreningar erbjuder ungdomar och unga vuxna alternativ och ger dem möjlighet att kanalisera sin energi i positiva sam- manhang. Det behövs mer samordning mellan olika huvudmän, men också mer resurser. Om de internationella tenden- serna till ökad narkotikaliberalism får ge- nomslag i Göteborg kommer situationen att förvärras. Polisen och tullens möjlig- heter att bekämpa illegal vapenhantering behöver öka och lag stiftas därefter. Ett offensivt arbete med värderingar måste hela tiden pågå för att alla ska känna ett ansvar för staden och för varandra. Ge- nom att öka respekten mellan människor skapar vi ett tryggare samhälle för alla. En gemensam välfärd för ett gott liv Vi socialdemokrater står för en modell där alla bidrar till och tar del av välfärden – oavsett storlek på lönekuvertet. Det är en av de viktigaste principerna som finns att slå vakt om i ett civiliserat samhälle. Vi är övertygade om att den principen ger bäst förutsättningar för alla människor att växa och förverkliga sina livsdrömmar. En allmän och jämlik välfärd är den mark ur vilken frihet kan växa och blomma. Välfärden ska erbjuda mer än bara grund- trygghet. Om välfärden håller en hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund så sprider den risker, möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. Därmed höjer den samhällets ekonomiska effek- tivitet. Den generella välfärden är den modell som bäst förmår öka individens frihet genom stor social rörlighet och bre- da möjligheter. Vi behöver etablera en ny syn på välfärds- professionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägle- dande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt – det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Vi vet idag att de med mindre ekonomis- ka resurser har sämre hälsa, både psykisk och fysisk. Även det sociala arvet påver- kar hälsan, försämrar livskvalitet och förkortar livslängden för dem som tillhör socioekonomiskt svaga grupper. Här är den generella välfärden verktyget för att utjämna skillnaderna. Ditt sociala arv ska inte påverka vilken vård du får, hur bra din skola är eller hur ditt liv blir på ett äldreboende. 490 495 500 505 510 515 520 525 530 535
20 I vår del av världen har vi en åldrande befolkning. Människor lever längre – det är någonting positivt. Även om många också är friskare långt upp i åren krä- ver den åldrande befolkningen mer vård och omsorg. I Göteborg har vi en nå- got yngre befolkning än genomsnittet i landet, mycket beroende på den höga inflyttningstakten, men även här kommer omsorgen av äldre att ställas inför stora utmaningar. Politiken spelar roll för människors hälsa genom livet. Därför vill vi socialdemokra- ter i Göteborg slå vakt om och utveckla den allmänna och jämlika välfärden genom att fördela resurser efter behov. Vi vill ge verklig frihet till äldre och öka deras eget inflytande över vården och om- sorgen. Vi vill göra investeringar i sjuk- vården och se till att behålla det samman- hållna och gemensamt ägda Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Trygg omsorg med hög kvalitet I ett samhälle som alltmer präglas av mångfald och med människor som strävar efter självförverkligande, kan vi förvänta oss ökade krav från äldre invånare att staden ser dem som en resurs. Allt fler kräver större självbestämmande över sin vardag. Idag vill människor även som seniorer vara med och forma stadens och välfärdens utveckling. Men alla har inte samma förutsättningar. Vi vill tillsam- mans med äldre göteborgare utveckla oli- ka former för att öka självbestämmandet i vardagen liksom inflytande över stadsut- vecklingen. Hela livet spelar roll för hur man har det som äldre. Det gäller levnadsförhållanden i den tidiga barndomen och i ungdomen, arbetsvillkor i vuxenlivet samt inte minst den socioekonomiska ställningen och livsstilen. Den genomsnittliga livslängden har ökat för alla socioekonomiska grup- per – samtidigt som skillnaderna också har ökat. Nyare forskning visar att de so- ciala bestämningsfaktorerna är avgörande för folkhälsan. För att skillnaderna i hälsa och livslängd ska minska behöver Göte- borg bli en mer jämlik stad för medborg- arna i alla åldrar. Boendemiljön är av särskild betydelse för äldres hälsa och självbestämmande. Skill- naderna i boendesituation är fortfarande för stora utifrån socioekonomi. Det fria resandet med kollektivtrafiken bidrar till att äldre göteborgare kan hålla sig aktiva och sociala. Ändå blir en del ensamma när umgänget glesnar och släktbanden inte är så starka som förr. Samarbetet med sjukvården har under senare år med- fört att även äldre med stora vård- och omsorgsbehov kan bo kvar i sitt hem. Det är i huvudsak en positiv utveckling men bostaden är inte alltid bäst anpassad till den äldres behov. En del blir dessutom passiviserade och isoleras i sin ensamhet. Ett viktigt utvecklingsområde när det gäller insatser för äldre är att inrätta fler trygghetsboenden. Det är egna lägenhe- ter, utrustade och anpassade för att stärka självbestämmande och oberoende, där det finns tillgång till gemensamhetsloka- ler för samvaro och även ett visst utbud av service. Mellan dagens två vanligaste boendeformer för äldre, ordinärt eget boende och särskilt boende, behövs en mångfald av olika trygghets- och gemen- samhetsboenden. Marknaden kan till viss del svara mot en växande efterfrågan i nybyggen, men för många blir det för dyrt. Vi socialdemokrater i Göteborg vill ta ett större ansvar så att en mångfald av trygg- hets- och gemensamhetsboenden skapas i befintligt fastighetsbestånd med rimliga hyror och i ett mer blandat grannskap. För äldre som lever i egen lägenhet kan det ibland finnas behov av perioder av rekreation och återhämtning. För de korttidsboenden som finns idag fordras biståndsbeslut, och de används i hög grad som utslussningsplatser från sjukvården. Seniorhotell med äldreomsorg i staden där seniorer förfogar över ett antal dygn per år utan biståndsbeslut kan förbättra livssituationen för äldre i kommunen. För särskilt boende gäller i dag att bi- ståndsbeslut ger rätt till att välja vilket äldreboende man vill flytta till. Par har rätt till gemensamt boende även om vård- och omsorgsbehoven skiljer sig åt. Ad- ministrativ tröghet, väntetid och brist på bra lösningar kan lägga hinder i vägen. 540 545 550 555 560 565 570 575 580 585
21 En gemensam äldreboendeenhet med uppgift att ta fram planeringsunderlag för platser vid särskilda boenden i olika delar av staden kan öka valfriheten jämfört med dagens situation. Det finns stora utvecklingsbehov inom hemtjänsten och i Göteborg har beslut fattats om ett stort reformarbete som ska löpa fram till 2022. Det är en genomgri- pande modernisering av både metoder för biståndsbedömning och de sätt som verksamheten planeras och genomförs på. Det handlar om att öka de äldres själv- bestämmande och se till att rätt resurser sätts in på rätt ställe vid rätt tillfälle. Reformen kallas Göteborgsmodellen 2.0. Inom de flesta fält i arbetslivet har ny tek- nik skapat förutsättningar för förbättrad kvalitet och effektivitet. Men inom hem- tjänsten syns få avtryck. Efter införandet av innovationer som mikrovågsugnen och rollatorn har lite hänt. Hemtjänstens eftersläpning både när det gäller resurser, utveckling och användande av ny teknik har sannolikt samband med att yrkesom- rådet befinner sig längst ner i status- och maktordning, såväl i den kommunala sektorn som i arbets- och samhällslivet i stort. Det är inte acceptabelt. Vi vill ta ny teknik i bruk för att säker- ställa att rätt resurser finns på rätt plats inom äldreomsorgen. Men det behövs också mer resurser. Vi vill även stimulera utvecklingsarbete för att få fram teknik som underlättar i äldres vardag och som stärker oberoende och självbestämmande. Göteborg står inför en generationsväxling inom äldreomsorgen med stora pensions- avgångar. Staden behöver anställa cirka 350 undersköterskor och 60 –70 sjuk- sköterskor om året fram till 2020. För att klara rekryteringen måste äldreomsor- gens yrken bli mer attraktiva. Att för- bättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i hemtjänst och på äldreboenden är en strategisk fråga, inte bara för personalens och rekryteringens skull utan också för tjänsternas kvalitet. Idag är sjukfrånvaron hög, vilket leder till bristande kontinuitet. Kontinuitet för omsorgstagarna är en av de viktigaste kvalitetsfrågorna. För att få människor att välja ett arbete inom vård och omsorg krävs också en yrkesutveckling. Genom att höja kompe- tensen förbättrar man också för omsorgs- tagarna. Sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal bär alla på myck- et kunskap om hur vården kan utveck- las. Det är kunskap som ska tas tillvara och vårdyrket måste bli ett yrke där man känner att man har inflytande över sin arbetsplats. På samma sätt som det idag finns uni- versitetssjukhus vill vi också skapa universitetssocialtjänst, där verksamhet, utbildning och forskning bedrivs inom samma väggar, varifrån framgångsrika nya arbetssätt kan spridas till den övriga socialtjänsten. Sjukvård efter behov Sjukvården är en grundbult i välfärdssam- hället. Men något håller på att hända runt om i Sverige. Delar av sjukvården har allvarliga problem. Sjukvårdspersonal och patienter rapporterar om en tidspressad situation som riskerar att leda till brister i patientsäkerheten. Trycket och belast- ningen på akutmottagningar, vårdavdel- ningar och andra verksamheter är högt. Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt god. Men ska den fortsätta att utvecklas krävs det tillgång till den allra senaste kunskapen, professionella medar- betare, de mest avancerade behandlings- metoderna, teknik och läkemedel för att kunna bota, lindra och förebygga sjukdo- mar och främja hälsa. Det ska bara vara hälsotillståndet som avgör när och hur man får del av den offentligt finansierade sjukvården – aldrig privatekonomin eller olika privata försäk- ringar. Den Moderatledda regeringen har genomfört en ändring i hälso- och sjuk- vårdslagen där det uttryckliga förbudet mot att ta emot försäkringspatienter togs bort. Detta bör lagregleras igen. Sjuk- vården ska styras efter behov och vara likvärdig för alla. Vårdgarantin infördes under en socialde- mokratisk regering och är en viktig grund för tillgänglighet till vården. Men vad som 590 595 600 605 610 615 620 625 630 635
22 är vård i tid måste variera beroende på sjukdom. Många akuta sjukdomar och åkommor måste hanteras mycket snabb- are än vad vårdgarantin kräver, och det gäller till exempel delar av cancervården. Viktigt är också att korta väntetiderna till diagnostik och ta krafttag för snabbare omhändertagande på akutmottagningarna. All vård ska vara patientcentrerad. Sjukvårdens styrning och organisation ska utgå från patienten i centrum. Den moderatledda regeringen menar att val- frihet handlar om att välja mellan olika företag och vårdgivare. Verklig valfrihet handlar om patientinflytande och delak- tighet i vården. Det krävs tidiga insatser i skolan, skol- hälsovården och primärvården för att effektivt kunna stödja barn och ungdomar som mår dåligt. För ungdomar som drab- bas av psykiska problem ska en åtgärds- plan tas fram. Om ett barn mår dåligt eller har stora problem ska man veta vem man ska ringa för att få snabb hjälp. Även sjukvården står inför stora utma- ningar att klara generationsväxlingen med stora pensionsavgångar, samtidigt som det behövs fler anställda i vården. Staten bör ta initiativ till att tillsammans med parterna tillsätta en delegation för framtidens kompetensförsörjning i vården. Här bör regionen och staden också delta. Undersköterskor är den yrkesgrupp som är utbildad för det patientnära arbetet och som spenderar mest tid och finns närmast den sjuka patienten. De måste få möjlig- het att utveckla och vidareutveckla sig. Studier visar att läkare och sjuksköterskor tvingas ägna mycket tid till annat än di- rekt patientarbete. För administration som inte är lagstyrd, ska tiden som avsätts inte tränga ut annan viktig verksamhet. Det är viktigt att sjukvården medver- kar i forskning och innovation så att ny kunskap utvecklas och kommer patienten till del. Alla har rätt till en sjukvård av hög kvalitet med de mest moderna meto- derna och den senaste medicinska tekni- ken. Men mer måste till. Åtgärder måste vidtas som konkret ger nya behandlingar, produkter och tjänster, det vill säga till- växt och sysselsättning. Det samarbete som finns mellan näringsliv, akademi och vård är vägen fram till denna tillväxt. Vi är stolta över och sätter stort värde på Sveriges största sammanhållna sjuk- hus som finns i Göteborg – Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhusets upp- byggnad med sammanhållna enheter och utvecklingsmiljöer för avancerad sjukvård, forskning och utbildning ska värnas, inte säljas ut. Vi vill heller inte sälja ut övriga sjukhus. De är viktiga nav i sjukvårdssystemet och lämpar sig inte för privatiseringar. Ett annat gott exempel här i Göteborg är Angereds närsjukhus. Efter att ha identi- fierat problem med ohälsa hos stadsde- larnas invånare byggs nu ett närsjukhus där många olika delar av vården samlas under ett och samma tak. Det ska vara lätt att hitta till sjukhuset och lätt att hitta inom sjukhuset vilket sänkt trösklarna, särskilt för många som annars står långt från den vård de behöver. Genom uppsö- kande informationsarbete har man ock- så arbetat med information kring bland annat förlossning på föräldrarnas egna språk. Det är denna typ av helhetsgrepp som måste tas för att kunna uppnå en likvärdig och högkvalitativ vård för alla, i vår strävan efter jämlik hälsa. 640 645 650 655 660 665 670
23 Motionshäfte Motioner inklusive utlåtanden
24
25 Innehållsförteckning Motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga.................................................................... 27 Motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården.................................................................... 28 Motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige.................................................................................................... 29 Motion 4: Planering för framtida behov av slutenvårdplatser........................................................ 30 Motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar............................................................................ 32 Motion 6: Bilplatsavgifter utanför akutsjukhusen inom SU............................................................ 33 Motion 7: Avvakta höjning av trängselskatt............................................................................................. 34 Motion 8: Cykelparkeringar i Göteborg...................................................................................................... 35 Motion 9: Gör kollektivtrafik till normen.................................................................................................. 36 Motion 10: Trygg och ren närmiljö.................................................................................................................. 38 Motion 11: För barnens skull, gör en översyn av lokalförsörjningen i Göteborgs stad..... 39 Motion 12: Bostadspolitik i Göteborg............................................................................................................ 40 Motion 13: Bostäder i Angered.......................................................................................................................... 41 Motion 14: Ökad möjlighet för syskon att vistas i förskola/fritidsverksamhet vid föräldraledighet.......................................................................................................................... 42 Motion 15: Sjukersättning...................................................................................................................................... 43 Motion 16: Ta bort omräkningsfaktorn i sjukförsäkringen................................................................ 44 Motion 17: Omräkningsfaktorn (annan att-sats)...................................................................................... 44 Motion 18: Äldre sköras behov av vård......................................................................................................... 45 Motion 19: Psykisk ohälsa bland unga.......................................................................................................... 47 Motion 20: Öka platserna på barn-och ungdoms-psykiatrin............................................................ 49 Motion 21: Provval.................................................................................................................................................... 50 Motion 22: Lobbyregister....................................................................................................................................... 51 Motion 23: Auktoriserade revisorer i kommunala bolag..................................................................... 52 Motion 24: Skydd för fritidspolitiker med uppdrag............................................................................... 52 Motion 25: Studier..................................................................................................................................................... 54 Motion 26: Ett feministiskt parti........................................................................................................................ 55 Motion 27: Utvärdera SDN-reformen.............................................................................................................. 55 Motion 28: Listorna till Göteborgs kommunfullmäktige..................................................................... 56 Motion 29: Införa tak för barngrupperna i förskolan inom Göteborgs stad............................ 57 Motion 30: Ej skattepengar till friskolor/vårdbolag................................................................................ 58 Motion 31: Framtidens skola................................................................................................................................ 59 Motion 32: Skolkommissionen............................................................................................................................ 60 Motion 33: Samhälle, administration, medicin.......................................................................................... 61 Motion 34: Dispenser för sent anlända elever till det svenska skolsystemet........................... 64 Motion 35: Förändrat arbetssätt för gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram............. 65 Motion 36: Avveckla skattefinansierade vinstdrivna skolor............................................................... 68 Motion 37: Utökad praktik................................................................................................................................... 70
26 Motion 38: Estetisk verksamhet i gymnasieskolan................................................................................. 71 Motion 39: Slopa den fria etableringsrätten för friskolor.................................................................... 72 Motion 40: Om det nya betygssystemet........................................................................................................ 73 Motion 41: Jakt åt folket......................................................................................................................................... 74 Motion 42: Konsthus på skeppsbron.............................................................................................................. 75 Motion 43: Inrättande av en fond för ljuskonst i offentliga miljöer i Göteborg..................... 77 Motion 44: Tillgång till den nära skärgården............................................................................................. 78 Motion 45: Stärk KULF och KULIS del 2...................................................................................................... 79 Motion 46: Ungdomens kulturhögskola........................................................................................................ 80 Motion 47: Kulturkollo............................................................................................................................................ 81 Motion 48: Om levande torg och möteslokaler......................................................................................... 81 Motion 49: Arbetströskel och entreprenörskap........................................................................................ 82 Motion 50: Öka individualiseringen av föräldraförsäkringen........................................................... 83 Motion 51: För en inkluderande arbetsplats............................................................................................... 84 Motion 52: Om anställningserbjudande........................................................................................................ 85 Motion 53: Handlingsplan mot social dumping........................................................................................ 86 Motion 54: Säkra tillgång till offentliga/allmänna platser.................................................................. 87 Motion 55: Säker stig till hällmålningen i Torslanda............................................................................. 88 Motion 56: Ökat skydd för fornminnen mot plundringar, rovgrävningar och vandalisering.............................................................................................................................. 89 Motion 57: Järnväg.................................................................................................................................................... 89 Motion 58: Möjlighet att via staten införa en progressiv stats- landsting och kommunal inkomstskatt............................................................................................................... 90 Motion 59: Finanspolitiskt ramverk................................................................................................................. 92 Motion 60: Studie SGI till föräldrapenningen............................................................................................ 93 Motion 61: Höj momsen på flygresor............................................................................................................. 94 Motion 62: Integration............................................................................................................................................. 96 Motion 63: Utöka resurserna till asylprocessen........................................................................................ 97 Motion 64: Öka dagersättningen för asylsökande................................................................................... 98 Motion 65: Hållbar energi..................................................................................................................................... 99 Motion 66: Fasa ut fossila bränslen............................................................................................................... 100 Motion 67: Kontaktpunkt för befolkning som saknar dator och tillgång till internet...... 101 Motion 68: Lokalisering av statliga myndigheter och verk till Göteborg.................................102 Motion 69: Ge Snowden asyl i Sverige.........................................................................................................102 Motion 70: Återuppta diskussioner om vinstuttagen...........................................................................103 Motion 71: Sjöfart.....................................................................................................................................................105 Motion 72: Information om investeringar i infrastruktur................................................................ 106 Motion 73: Skärpt sexualbrottslagstiftning.............................................................................................. 106 Motion 74: FRA-lagen........................................................................................................................................... 108 Motion 75: Begränsa massavlyssningen..................................................................................................... 109
27 Motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga Motionär: Carl Styvén Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Anna Skarsjö Att vara sjukskriven och föremål för offentliga insatser innebär kontakt med flera olika offentliga instanser. Det kan exempelvis vara försäkringskassan, primärvården, boende- stöd, arbets-förmedlingen, specialistvården, socialmedicin med flera. I många fall kan ett framgångsrikt återinträde på arbetsmarknaden vara avhängigt myndigheters förmåga till samordning. I olika kommuner varierar samordningen betydligt och då även bruka- rens möjlighet till en framgångsrik behandling/hantering. Det innebär ett system som skapar stora skillnader i förutsättning beroende på hemkommun. Då det rör sig om be- tydande lidande och stora samhällsekonomiska resurser är det av vikt att dessa system fungerar oavsett kommunal variation i initiativkraft och förmåga till styrning. Kongressen föreslås därför besluta: att en regional policy for vård och stödsamordning arbetas fram i samråd med berörda kommuner att berörda kommuner erbjuds stöd att utarbeta och implementera fungerande system avseende ovanstående Utlåtande motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga Förslag till beslut: Att anse motionen vara besvarad och sända den till S-politikerna i Samordningsförbunden och S-politikerna i VG-regionen. Det som motionären beskriver, att vara sjuk och samtidigt försöka navigera bland en rad olika myndigheter, är för många en omöjlighet. Besluten kan i värsta fall gå emot varandra och kostnaderna för samhället kan bli stora, för att inte tala om vad det gör mot den enskilde individen. Alliansregeringens större krav på den enskilde och försämrade ersättningar har varit förödande. Socialförsäkringarna och samordningen av densamma har under ett flertal år varit föremål för debatt, och det har funnits många förklaringar och förslag till lösningar för att komma tillrätta med den ökande skevheten i systemet. Försäkringskassan har idag lagstadgad utredningsskyldighet och ska utreda behovet av rehabilitering och samordna insatser med arbetsgivare, hälso-sjukvård, arbetsförmedling, socialtjänst och andra offentliga myndigheter för att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete eller söka nytt. Det görs idag på många håll i Sverige genom så kallade Samordningsförbund, i Västra Götaland har vi 16 st. Trots dessa lagstadgade åtgärder upplevs det som många sjuka hamnar mellan stolarna. Distriktsstyrelsen håller med om att det idag saknas riktig initiativkraft och ordentlig styrning för den enskilde och ser hoppfullt på de initiativ Socialdemokraterna lagt på riksnivå att utforma sjukförsäkringen mer inriktad på rehabilitering - en så kallad rehabiliteringsförsäkring. Tanken är att skapa ansvar för rehabilitering, inte stänga ute den person som är fortsatt sjuk eller den som inte fått den rehabilitering och arbetsträning som hen är i behov av. Det måste finnas utrymme för individuell hänsyn eftersom det kan ta olika lång tid för olika personer att rehabiliteras. Ett system med en form av rehabiliterings- och arbetsträningsgaranti för den enskilde inom en viss tid skulle vara ett sätt. Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt att det är viktigt med likvärdiga möjligheter till samordning för den sjuke oavsett kommun man bor i och ställer sig också bakom
28 slutsatsen att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv utifrån berörda aktörer vid rehabilitering, men vi menar att en sådan stödsamordning finns i alla berörda kommuner idag och vi hoppas på bättre möjligheter för den samordningen efter regeringsskiftet 2014. Motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården Motionär: Carl Styvén Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Som flertalet artiklar och debattinlägg påtalat under den senaste tiden präglas ersättnings-systemen inom den offentliga vården av ett utpräglat marknadstänkande. System som Lea vilket bottnar i rörelsen som kallas New public management styr sjukvården på mikronivå genom att sätta prislappar på olika interventioner. Det är ett styrsystem som resulterat i flera allvarliga problem. Istället för att låta patientens val vara styrande formas vården utifrån maximering av intäkter. Det försvårar långsiktighet och särskilt drabbar det de mest utsatta patienterna som exempelvis vårdkrävande kroniskt sjuka patienter inom psykiatrin. Systemet har inga vinnare på lång sikt. Patienterna förlorar möjligheter till långsiktig god vård, behandlare förvägras möjligheten att låta patientens behov vara vägledande och skattebetalarna förlorar i slutändan då den långsiktiga vården förfaller. Därför föreslås kongressen besluta: att ett nytt ersättningssystem arbetas fram där patientens behov ställs i centrum att skapa möjligheter för att bättre ta tillvara det kliniska omdömet hos de pro- fessionella i vården genom nya styrsystem att förutsättningarna för arbete i linje med vetenskaplig grund (evidens) och kliniskt beprövad erfarenhet förbättras genom ökat användande av befintliga resurser så som HTA-centrum. Utlåtande motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården Förslag till beslut: Bifall samt att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdags- gruppen. Motionären pekar på riskerna med att ekonomiska ersättningssystem inom den psyki- atriska vården kan missgynna kroniskt sjuka patienter. Vi är överens med motionären om att den ökning av marknadsinslagen som vi idag ser i den svenska hälso- och sjuk- vården styr mot en mer ojämlik vård. Det sker både genom införande av vårdvalssys- tem med fri etableringsrätt och genom det sätt man fördelar resurser till utförarna. Där skiljer det mellan olika landsting. Västra Götalandsregionen har som alla landsting infört vårdval inom primärvården, det är ett krav från den borgerliga regeringen, men har sökt utforma ersättningarna till vårdcentralerna så att de tar hänsyn till vårdtyngd och sociala faktorer. Dock ser vi att primärvården inte tar det ansvar man har för psykisk ohälsa på ett tillfredsställande sätt idag och har för avsikt att skärpa kraven när en omarbetad Krav- och kvalitetsbok tas fram 2015. Vårdval inom andra delar av sjukvården är än så länge inte obligatoriskt. Längst har Stockholms läns landsting gått, där betydligt fler vårdval införts. Vi socialde- mokrater i regionen har aktivt arbetat för att undvika införande av vårdval inom specia- listsjukvården och lyckats med det, trots att vi inte har majoritet. Dagens ersättningar till specialistpsykiatrin i regionen, som främst sköts av de olika sjukhusen, bygger på överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnder och sjuk-
29 hus, som preciserar vad sjukhuset ska leverera och den totala ersättning som sjukhuset får. Ersättningen följer således inte varje patient och sjukhusen har inget vinstmål utan ska gå jämnt upp ekonomiskt, precis som fallet är i kommunens olika verksamheter. Sjukhusen ska också leva upp till ett antal kvalitets- och processmål, t ex när det gäller väntetider och individuella vårdplaner. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) tas nu ytterligare ett steg och successivt införs ett styrsystem, värdebaserad vård, som på ett tydligare sätt än tidigare sätter vårdens värde för patienten i första rummet. Givetvis ska sjukhusets resurser användas effektivt, men måttet för att mäta vårdens resultat ska utgå från patientens och inte den enskilda klinikens perspektiv. Det är ett sätt att låta profes- sionerna i vården ta ett större ansvar för både resurser och resultat, precis som motionä- ren yrkar i sin andra att-sats. HTA-centrum vid SU är en regional resurs där nya medicinska metoder testas och utvär- deras för att avgöra om det finns evidens för att de är bättre än existerande metoder i vården och därför ska införas. Det är en bra verksamhet, och det är viktigt att resultaten används vid regionens sjukhus för att utveckla och förbättra vården. Motionärens yrkanden kan tolkas bredare än att endast avse vården i vårt eget område. Det är absolut så att en socialdemokratisk regering måste förändra den nationella inrikt- ningen av vården från marknadsstyrning till en styrning som ställer patientens behov i centrum och gynnar ett professionellt teamarbete och utveckling av nya, evidensbasera- de metoder. Därför bör motionen bifallas. Motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige Motionär: Karin Greenberg Motionen behandlad och antagen på Västra Göteborgs krets, Västra Lundby sdf Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Svensk sjukvård är en unik och viktig tillgång för medborgarna. Därför måste vi slå vakt om den offentligt och solidariskt finansierade sjukvården som handlar om att alla ska ha vård av hög kvalitet i rätt tid. Det är en stor trygghet att veta att du inte får en faktura på kostnaden för behandlingen eller att behöva redovisa ditt försäkringsavtal, när du kommer till akuten. Det är många medborgare i länder världen över som tror att denna trygghet inte är möjlig. Desto viktigare att vi gör allt för att behålla och utveckla denna viktiga verksamhet i svensk välfärd. Syftet med motionen är att lyfta fram problemet med att allt fler tecknar privata sjukvårdförsäkringar samt hur olika avtal styr verksam- heten inom sjukvården, gör utbudet komplext och svårbegripligt för den enskilde med- borgaren och där den samlade bilden innebär att medborgarna, skattebetalarna, betalar allt mer för sjukvårdens tjänster. Politiker och deras tjänstemän har svårare att få en helhetsbild och på sikt är det ett hot mot den gemensamt finansierade sjukvårdsutbudet, inte minst för att förtroendet bland medborgarna undermineras. Sjukvårdsutbudet har ökat i form av olika avtal med offentliga och privata vårdgivare som taxe-avtal, upphandlat avtal, vårdvals-avtal men även vårdbolag tecknar idag om- fattande avtal med försäkringsbolag som säljer försäkringspaket (gruppförsäkringar) till företag där sjukvårdsförsäkring ingår. När små och stora privata vårdbolag säljer vård till försäkringsbolag och deras kunder så ska sjukvård levereras utifrån kundens krav inom kort tid. Om en läkare ska inställa sig på kort varsel i ett vårdbolag (för många är det en bisyssla), vad händer med dennes patienter på sjukhuset då? Ett exempel: Patient möter hjärtläkare på SU och får besked att en undersökning behöver göras men måste vänta i tre veckor då läkaren inte bedömer läget som akut. Samma patient ringer sin sjukvårds- försäkring som ordnar tid inom tre dagar till privat hjärtmottagning. Där möter patien- ten samma läkare. Dyrt för den enskilde patienten eller dennes arbetsgivare som först betalar skatt till offentlig vård och sedan premie för privat sjukvårdsförsäkring. Detta
30 minskar förtroendet för den offentligt drivna vården eftersom det sprids en bildavattman”måsteha”enegenprivatsjukvårdsförsäkring,annarsförsenasbehandlingen. Svensk hälso- och sjukvårdslag säger att svensk, offentligt finansierad sjukvård, ska vara behovsstyrd och ges på lika villkor för hela befolkningen. Med den blandning som finns idag med många vårdformer och avtal så är det i praktiken en kundstyrd sjukvård. Dubbla ingångar i hälso- och sjukvården, en ingång för det allmänna och en för de med privata försäkringar hotar hälso- och sjukvård på lika villkor och förtroendet för väl- färdssystemet. Privata sjukvårdsförsäkringar gör inte vården vare sig billigare eller bättre för den stora allmänheten. Visst kan företagens anställda och välbeställda privatpersoner som är tillräckligt friska för att kvalificera sig för försäkringsbolagens sjukvårdsförsäkringar få egna genvägar ”gräddfiler”, men det tar inte lång tid innan detta innebär stora problem att finansiera och driva gemensamma välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att årskonferensen ställer sig bakom följande: att satsa på att utveckla den offentliga hälso- och sjukvården för att principen om lika vård för alla ska uppnås. Alla medborgare ska känna förtroende att vid behov få bästa möjliga vård i rimlig tid att motionen översänds till våra representanter i regionfullmäktige och riksda- gen för beaktande Utlåtande motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige Förslag till beslut: Bifall Motionären pekar på vikten av en solidariskt finansierad sjukvård efter behov och att risker idag finns för att privata sjukförsäkringar gör vården än mer ojämlik och att där- med förtroendet för välfärden urholkas. Därför föreslås en utveckling av den offentliga hälso- och sjukvården så att alla medborgare känner att man kan få den bästa vården i rimlig tid. Detta stämmer helt med den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken som beslutats av partikongressen. Resurserna till vården ska öka, vården ska vara jämlik och tillgänglig, personalens kompetens tas tillvara och patienternas inflytande stärkas. Ge- nom ett patientkontrakt ska en sammanhållen vårdplan följas. Att denna inriktning ska gälla vid en socialdemokratisk valseger vill vi gärna understryka från styrelsen genom att föreslå att motionen bifalls. Motion 4: Planering för framtida behov av slutenvård- platser Motionär: Nada Alami Enskild motion Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Om knappt sju år väntas över 2 miljoner invånare ha fyllt 65 år. Trycket på sjukvården ökar trots att sjukhusen redan dras med överbeläggningar. Strategier för hur gamla och sjuka ska få vårdplatser i framtiden saknas. Siffror från SKL förtydligar problematiken. Enligt OECD tillhör Sverige de länder som har lägst antal slutenvårdplatser per invånare och bland de 34 länderna. En allt äldre befolkning och lågt antal vårdplatser är en svår- löst ekvation. På fråga om hur VGR planerar för framtida vårdplatser svarar de ansvariga att 150-200 vårdplatser behövs, men inga beslut är fattade. Menar de ansvariga på VGR att 150-200 vårdplatser ska fylla gapet på det gigantiska behovet av vårdplatser som re-
31 dan existerar, och som bara växer? Den svenska sjukvården måste omorganiseras för att klara av en äldre befolkning. Yrkande att det är dags att planera för att kunna hantera morgondagens behov av vårdplatser att motionen skickas till socialdemokratiska politiker i Västra Götaland Regionen för åtgärd Utlåtande motion 4: Planering för framtida behov av slutenvård- platser Förslag till beslut: Att bifalla motionen med tillägget att den, utöver att skickas till regi- onfullmäktigegruppen, ska skickas till kommunfullmäktigegruppen. Motionären tar upp det framtida behovet av slutenvårdsplatser i Västra Götalandsregionen. Det är en viktig fråga. För få vårdplatser och många vårdsökande leder till överbeläggningar och utlokaliseringar (att patienter vårdas på avdelningar som inte har den kompetens patienten behöver). Det kan leda till patientsäkerhetsrisker, strukna operationer, längre väntetider på akuterna och en ohållbar arbetsmiljö för de anställda. Samtidigt är vårdavdelningar på sjukhus, som ju oftast bemannas dygnet runt, en dyr resurs. Inneliggande patienter utsätts också för betydligt större infektionsrisker än hemma, vilket gör att man aktivt försöker övergå till mer öppna vårdformer, såsom dagsjukvård och dagkirurgi eller olika former av vård i hemmet. På olika sätt försöker man underlätta för sjuka äldre att få den vård man behöver utan att behöva åka till akuten, t ex genom direktinläggningar av patienter från ambulans till vårdavdelning och genom bedömningsbilen, som besöker främst äldre patienter i hemmet och ser till att patienten kommer får vård på rätt vårdnivå. De senaste åren har statliga pengar utgått till kommuner som ökar kompetens i äldreomsorg och hemsjukvård och därmed minskar antalet onödiga akutbesök och återinläggningar och en positiv utveckling har startats inom den kommunala hälso- och sjukvården. En oberoende utredning som genomfördes för ett par år sedan på uppdrag av regionen visade att antalet vårdplatser var för få i förhållande till de nuvarande och framtida behoven på vissa av regionens sjukhus, främst på SU och inom NU-sjukvården. SUs sjukhusdirektör har med hjälp av en simuleringsmodell ytterligare preciserat vårdplatsbehovet på regionens sjukhus. I tilläggsöverenskommelsen för 2014 fick SU pengar för 54 fler vårdplatser. De har fördelats till framför allt medicin och geriatrik, som hade stora bekymmer med överbeläggningar vårvintern 2013 då influensasäsongen var intensivare än någonsin i hela landet. Fler platser kommer också inom barnsjukvården och sjukvården. Därtill har SU fått pengar för att skapa fler IVA-platser 2013 och 2014. Även Kungälvs sjukhus har fått extra resurser till vårdplatser av hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Andra sjukhus i regionen har fått ekonomiskt tillskott för fler vårdplatser via regionstyrelsen. Genom en mer personcentrerad vård, där patienter och anhöriga är mer delaktiga i sjukhusvården från första dagen på sjukhus, och beslut har alltså fattats för att sänka trycket på vårdplatserna idag och de närmaste åren. Inför framtiden behöver regionen och kommunerna tillsammans planera för vården av äldre i en tid när den stora 40-talistgenerationen kommer att behöva sjukvård och de nya förväntningar och behov som följer av detta. Här ligger Västra Götalandsregionen ändå långt framme genom att man redan börjat göra bedömningar av vårdplatsbehov och konsekvensbeskrivningar av vårdplatsreduktioner med nya, moderna planeringsverktyg. Styrelsen håller inte med om motionärens bedömning att strategier saknas och vill betona att framtidens äldrevård kräver samarbete mellan både kommunerna och
32 regionen. Men sammantaget stöder vi motionärens uppfattning att det krävs en tidig planering för att ta hand om äldres omsorgsbehov från år 2020. Motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar Motionär: Susanne Jönsson Motionen behandlad och antagen på Askim sdf Styrelsens föredragande: Lena Malm I dag kör föräldrar barnen med bil till och från skolan, med det fria skolvalet innebär det att kommunen inte behöver tillhandahålla skolskjutsar. Detta drabbar både famil- jerna och miljön. Eftersom barnens väg till och från skolan inte är säker och ibland för lång. Det innebär att det blir väldigt många bilar runt skolorna vilket både är en fara för barnen och miljön. Vi i Askim vill att man återinför skolbussar som kan åka runt i villakvarteren och hyres- husen för att plocka upp barnen. På så sätt minskar bilismen och barnen lär sig tidigt att åka kollektivt. Yrkande: att Göteborgs stad och Västtrafik inför skolbussar så att barnen kan få en trygg och miljövänlig färd till skolan. Utlåtande motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar Förslag till beslut: Avslag Motionären lyfter en viktig trygghetsfråga som berör många familjer varje morgon en stor del av året. Men man måste ställa sig frågan: Varför skjutsar föräldrar barnen till skolan?  För att hitta bra lösningar hur barn ska ta sig till skolan, framför allt på morgonen, är viktigt att förstå varför föräldrar väljer att skjutsa barn till skola och fritidsaktiviteter, även om det utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv borde vara möjligt att låta dem ta sig dit på egen hand. En del av dessa motiv är kopplade till generella förändring- ar i samhället och andra mer till synen på framförallt föräldraskap och bilanvändning. Självklart finns det inte en enda enkel förklaring utan en mängd olika faktorer påverkar. En faktor som har stor betydelse är skolans placering. Etableringen av skolor i lokaler som från början var avsedda för andra ändamål och där infrastrukturen inte är förbe- redd för till exempel lämning och hämtning av barn kan vara en förklaring till att pro- blem uppstår. Skjutsa anses också vara ett sätt att visa engagemang. Föräldrar förväntas stödja sina barns utveckling och stödet till barnet ges bland annat genom att skjutsa. Att skjutsa kan ses som en del i föräldraengagemanget och dessutom upplevs det spara tid. Det finns studier som visar att dagens föräldrar anser att barnen är mer sårbara än de själva var i samma ålder. Det finns en tendens att överbeskydda barnen och då blir bilen lätt en symbol för säkerhet och trygghet. Bilen upplevs skydda barnen från något ont och det är en förälders uppgift att göra detta. Det ligger då nära tillhands att ta bilen. En väg är att skolan arbetar för att påverka föräldrarna och att övertyga dem om att de har kompetenta barn som själva kan ta sig till och från skolan och fritidsaktiviteterna. Skolan kan tillsammans med föräldrar ta fram en plan för vilken väg barn förväntas ta sig till skolan. Ett förslag kan vara att införa Vandrande skolbussar, vilket innebär att barnen går tillsammans till skolan med någon förälder, som turas om att gå med barnen.
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014
Kongresshandlingar 2014

Recommended

GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010Liberalerna Göteborg
 
GöteborgsLiberalen nr 1 2010
GöteborgsLiberalen nr 1 2010GöteborgsLiberalen nr 1 2010
GöteborgsLiberalen nr 1 2010Liberalerna Göteborg
 
Kina
KinaKina
KinaMartin Andersson
 
(V) socialistiska strategier!!
(V) socialistiska strategier!! (V) socialistiska strategier!!
(V) socialistiska strategier!! Martin Andersson
 
Energiboken 2012
Energiboken 2012Energiboken 2012
Energiboken 2012Martin Andersson
 
Jobbar men-ändå-fattig
Jobbar men-ändå-fattigJobbar men-ändå-fattig
Jobbar men-ändå-fattigMartin Andersson
 
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015Martin Andersson
 
Fallet zlatan
Fallet zlatanFallet zlatan
Fallet zlatanMartin Andersson
 

Recommended

GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010GöteborgsLiberalen nr 4-2010
GöteborgsLiberalen nr 4-2010Liberalerna Göteborg
 
GöteborgsLiberalen nr 1 2010
GöteborgsLiberalen nr 1 2010GöteborgsLiberalen nr 1 2010
GöteborgsLiberalen nr 1 2010Liberalerna Göteborg
 
Kina
KinaKina
KinaMartin Andersson
 
(V) socialistiska strategier!!
(V) socialistiska strategier!! (V) socialistiska strategier!!
(V) socialistiska strategier!! Martin Andersson
 
Energiboken 2012
Energiboken 2012Energiboken 2012
Energiboken 2012Martin Andersson
 
Jobbar men-ändå-fattig
Jobbar men-ändå-fattigJobbar men-ändå-fattig
Jobbar men-ändå-fattigMartin Andersson
 
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015
Rödgrönrosa pressentation.pdf 2015Martin Andersson
 
Fallet zlatan
Fallet zlatanFallet zlatan
Fallet zlatanMartin Andersson
 
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Martin Andersson
 
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014Martin Andersson
 
Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisMartin Andersson
 
Katalys no. 18
Katalys no. 18Katalys no. 18
Katalys no. 18Martin Andersson
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergFörskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergMartin Andersson
 
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...Martin Andersson
 
Ansvar som ledamot
Ansvar som ledamotAnsvar som ledamot
Ansvar som ledamotMartin Andersson
 
Katalys no. 20
Katalys no. 20Katalys no. 20
Katalys no. 20Martin Andersson
 
Två essäer nyström
Två essäer nyströmTvå essäer nyström
Två essäer nyströmMartin Andersson
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaMartin Andersson
 
Kodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskapKodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskapMartin Andersson
 
Vinst valfardkongress21
Vinst valfardkongress21Vinst valfardkongress21
Vinst valfardkongress21Martin Andersson
 
Att förstå världen
Att förstå världenAtt förstå världen
Att förstå världenMartin Andersson
 
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamnFramtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamnUlricehamnsbloggen
 
Kongressmaterial
KongressmaterialKongressmaterial
KongressmaterialSocialdemokraterna
 
Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015David Berg
 
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011Liberalerna Göteborg
 
Storstad
StorstadStorstad
StorstadCenterpartiet
 
En svensk röst i världen
En svensk röst i världenEn svensk röst i världen
En svensk röst i världenModeraterna
 
Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Moderaterna
 
Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020Mattias Larsson
 
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionSkolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionKristianKrassman
 

More Related Content

Viewers also liked

Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Martin Andersson
 
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014Martin Andersson
 
Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisMartin Andersson
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergFörskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergMartin Andersson
 
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...Martin Andersson
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaMartin Andersson
 
Kodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskapKodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskapMartin Andersson
 

Viewers also liked (13)

Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
Au 2014-140329065818-phpapp02 (1)
 
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
Socialdemokraterna utrikesdeklaration2014
 
Europeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska krisEuropeiska unionens grekiska kris
Europeiska unionens grekiska kris
 
Katalys no. 18
Katalys no. 18Katalys no. 18
Katalys no. 18
 
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven brembergFörskolan, barnen och framtiden sven bremberg
Förskolan, barnen och framtiden sven bremberg
 
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
Antirasism 1) migrationens och etnicitetens epok 3 kap - inledning, rasism,...
 
Ansvar som ledamot
Ansvar som ledamotAnsvar som ledamot
Ansvar som ledamot
 
Katalys no. 20
Katalys no. 20Katalys no. 20
Katalys no. 20
 
Två essäer nyström
Två essäer nyströmTvå essäer nyström
Två essäer nyström
 
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjukaVad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
Vad kan vi vinna på att göra de friska jobben sjuka
 
Kodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskapKodifierad och icke kodifierad kunskap
Kodifierad och icke kodifierad kunskap
 
Vinst valfardkongress21
Vinst valfardkongress21Vinst valfardkongress21
Vinst valfardkongress21
 
Att förstå världen
Att förstå världenAtt förstå världen
Att förstå världen
 

Similar to Kongresshandlingar 2014

Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamnFramtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamnUlricehamnsbloggen
 
Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015David Berg
 
En svensk röst i världen
En svensk röst i världenEn svensk röst i världen
En svensk röst i världenModeraterna
 
Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Moderaterna
 
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionSkolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionKristianKrassman
 
Agenda 2030-delegationen
Agenda 2030-delegationenAgenda 2030-delegationen
Agenda 2030-delegationenSIANI
 

Similar to Kongresshandlingar 2014 (15)

Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamnFramtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
Framtidspolitik för sverige med s i ulricehamn
 
Kongressmaterial
KongressmaterialKongressmaterial
Kongressmaterial
 
Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015Föredragningslista kretsårsmöte 2015
Föredragningslista kretsårsmöte 2015
 
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011
GöteborgsLiberalen nr 1 - 2011
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
 
En svensk röst i världen
En svensk röst i världenEn svensk röst i världen
En svensk röst i världen
 
Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009Samtal med Sverige våren 2009
Samtal med Sverige våren 2009
 
Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020Framtidsagenda2020
Framtidsagenda2020
 
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversionSkolrapport 2012 04-23, slutversion
Skolrapport 2012 04-23, slutversion
 
Rospiggen #1 2022
Rospiggen #1 2022Rospiggen #1 2022
Rospiggen #1 2022
 
Regionprogram 2011-2014
Regionprogram 2011-2014Regionprogram 2011-2014
Regionprogram 2011-2014
 
Stadsvision Motala
Stadsvision MotalaStadsvision Motala
Stadsvision Motala
 
Agenda 2030-delegationen
Agenda 2030-delegationenAgenda 2030-delegationen
Agenda 2030-delegationen
 
Motioner Omr 10
Motioner Omr 10Motioner Omr 10
Motioner Omr 10
 
Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33
 

More from Martin Andersson

(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015Martin Andersson
 
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891Martin Andersson
 
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892Martin Andersson
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetMartin Andersson
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Martin Andersson
 
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandFramtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandMartin Andersson
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaMartin Andersson
 

More from Martin Andersson (19)

Nyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofssonNyliberalism%20 olofsson
Nyliberalism%20 olofsson
 
Fyrvaktaren
FyrvaktarenFyrvaktaren
Fyrvaktaren
 
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
(V) ekologiskt ekonomiskt punktprogram 2015
 
Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]Katalys no. 21[1]
Katalys no. 21[1]
 
Vart är kina på väg
Vart är kina på vägVart är kina på väg
Vart är kina på väg
 
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891
Statsministernssommartaltillnationen2016 150815204257-lva1-app6891
 
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892
Sommarlektyr2015 150709184444-lva1-app6892
 
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhetKris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
Kris i befolkningsfrågan om urbanisering och jämlikhet
 
Internationellt program
Internationellt programInternationellt program
Internationellt program
 
Ttip
TtipTtip
Ttip
 
Polytekniska
PolytekniskaPolytekniska
Polytekniska
 
Jämlikhetsutredning
JämlikhetsutredningJämlikhetsutredning
Jämlikhetsutredning
 
Ansvar som ledamot
Ansvar som ledamotAnsvar som ledamot
Ansvar som ledamot
 
Nya lagar
Nya lagarNya lagar
Nya lagar
 
Läget i världen
Läget i världenLäget i världen
Läget i världen
 
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
Lerniavitbok 140729030906-phpapp02
 
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandFramtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
 
1962 63 (1)
1962 63 (1)1962 63 (1)
1962 63 (1)
 
Den svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historiaDen svenska vänsterns historia
Den svenska vänsterns historia
 

Kongresshandlingar 2014

  • 1. Handlingar inför Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress 4–5 april 2014 Dagordning Program Val- och arbetsordning Förslag till årsmötet Motioner och utlåtanden Förslag från valberedningen
  • 2.
  • 3. 3 Innehåll Dagordning............................................................................................................................................................. 5 Program....................................................................................................................................................................... 6 Val- och arbetsordning............................................................................................................................ 7 Förslag till årsmötet..................................................................................................................................... 8 1. Förslag om medlemsavgift................................................................................................................................ 8 2. Politisk plattform................................................................................................................................................... 9 Motionshäfte med utlåtanden.....................................................................................................23 Förslag från valberedningen....................................................................................................... 111
  • 4. 4
  • 5. 5 Förslag till dagordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress fredagen den 4 och lördagen den 5 april 2014 1. Öppnande 2. Upprop 3. Fastställande av dagordning 4. Beslut om årsmötet är stadgeenligt utlyst 5. Fastställande av val- och arbetsordning 6. Årsmötets offentlighet 7. Val av årsmötesfunktionärer a) Två ordförande för årsmötet b) Val av mötessekreterare c) Två protokolljusterare d) Tre ledamöter i redaktionsutskottet e) Tio rösträknare 8. Gästerna har ordet 9. Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse 10. Revisorernas berättelse 11. Beslut om ansvarsfrihet 12. Kommunfullmäktigegruppens rapport 13. Regionfullmäktigegruppens rapport 14. Riksdagsgruppens rapport 15. Kyrkofullmäktigegruppens rapport 16. Beslut om arvode för revisorerna 17. Val av kandidater till kommunfull- mäktige den 14 september 2014 18. Val av kandidater till riksdagen den 14 september 2014 19. Val av kandidater till regionfull- mäktige 14 september 2014 20. Val av gruppledare för hälso- och sjukvårdsnämnder i Göteborg 21. Val av gruppledare för stadsdels- nämnderna i Göteborg 22. Val av gruppledare för kommun- styrelsegruppen 23. Förslag från styrelsen a) Medlemsavgift b) Politisk plattform för 2014–2018 24. Behandling av till årsmötet inkomna motioner 25. Invigning av IF Metalls Socialdemo- kratiska Arbetareförenings nya fana 26. Utdelning av Tage Erlanders Hedersmedalj 27. Rapport från Ernst Wigforss Stipen- diefond 28. Utdelning av Richard Sandlers pris 29. Utdelning av Diplom till Ledare 600 30. Val av: a) fem ledamöter på två år till parti- distriktets styrelse b) tre revisorer på ett år till parti- distriktets styrelse c) tre revisorssuppleanter på ett år till partidistriktets styrelse d) fyllnadsval av en ledamot till valkommittén e) ordförande facklig-politiska utskottet på ett år samt ledamot i partidist- riktets styrelse på ett år f) 13 ombud på ett år till Västsvenska representantskapet g) 13 suppleanter på ett år till Väst- svenska representantskapet h) fem ledamöter på ett år till parti- distriktets valberedning i) två suppleanter på ett år till parti- distriktets valberedning 31. Ett år – fem val 32. Övriga frågor 33. Uttalande 34. Avslutning
  • 6. 6 Program till Göteborgs partidistrikts årskongress Fredag 16.30 Buss avgår från Draken 17.00 Buss avgår från Draken 17.00 Registrering 18.00 Inledning Behandling av dagordningens punkt 1– 8 – Gäst från partistyrelsen Magdalena Andersson 19.00 Behandling av dagordningens punkt 9–22 – Verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse – Val 21.00 Ajournering 21.00 Motionstorg 21.15 Buss avgår till Draken 22.15 Buss avgår till Draken Lördag 08.30 Buss avgår från Draken 09.00 Buss avgår från Draken 09.00 Registrering 10.00 Inledning Behandling av dagordningens punkt 23 – Förslag till medlemsavgift för 2015 – Politiska plattformen Behandling av dagordningens punkt 24 – Motioner 12.30 Mötet ajourneras för lunch 13.30 Mötet återupptas Behandling av dagordningens punkt 25–29 – Invigning av fana – Utdelning av Tage Erlanders Hedersmedalj – Rapport från Ernst Wigforss stipendiefond – Utdelning av Richard Sandlerpriset – Utdelning av diplom till Ledare 600 Fortsatt behandling av dagordningens punkt 24 – Motioner Behandling av dagordningens punkt 30–34 – Interna val – Ett år - fem val – Övriga frågor – Uttalande – Avtackningar 17.45 Avslutning 18.15 Buss avgår till Draken
  • 7. 7 Förslag till val- och arbetsordning för Göteborgs Socialdemokratiska partidistrikts årskongress fredagen den 4 och lördagen den 5 april 2014 Årsmötet, som hålls på Arken konferens, Nordatlanten 100 (Hisingen), börjar fredag 4 april kl 18.00 och ajourneras kl 21.00. Därefter återupptas förhandlingarna lördagen den 5 april kl 10.00 med fort- sättning till mötets slut, cirka 18.00. Förhandlingarna avbryts under lördagen för lunch kl 12.30-13.30. Ordet begärs skriftligt. Förslag skall, för att kunna upptas till behandling, vara skriftliga och bör överlämnas i början av debatten. Mötespresidiet skall föreslå streck i debatten om fem personer av samma kön står i rad på talarlistan. Personval sker när någon så begär med slutna valsedlar. Godkänd valsedel ska uppta det antal personer som ska väljas. Valsedel upptagande fler eller färre namn är ogiltig. Vald är den eller de som fått högsta röstetalen. Vid lika röstetal avgör lotten. Valen förrättas efter det att valberedningen har framlagt sina förslag. Övriga omröstningar sker öppet. Uppstår lika röstetal avgör tjänstgörande ordfö- randes utslagsröst. Ombud som av någon anledning önskar lämna årsmötet, skall anmäla detta till registreringen. Under årsmötet medverkar partistyrelsens representant Magdalena Andersson.
  • 8. 8 Förslag till medlemsavgift för 2015 Partidistriktet har idag en avgift om 40 kronor. Medlemsavgiften till partistyrelsen är 90 kr, till stadsdelskretsarna 50 kronor och så tillkommer grundorganisationens egen beslutade avgift. Varje partimedlem erlägger avgift omfattande samtliga organisationsled endast en gång. Från 2007 sker medlemsuppbörden centralt. Styrelsen föreslår distriktskongressen besluta Att partidistriktsavgiften lämnas oför- ändrad, det vill säga 40 kronor. Förslag till årsmötet 1. Förslag om medlemsavgift
  • 9. 9 2. Politisk plattform för Socialdemokraterna i Göteborg Göteborg är fantastiskt. Nio av tio göte- borgare trivs med livet i sin stad och bara en procent uppger i en SIFO-undersök- ning att de är missnöjda. Med läget och hamnen har Göteborg alltid varit en port mot omvärlden. I takt med att staden vuxit har den också blivit ett allt mer betydelsefullt nav i Västsveri- ge. Med ett attraktivt läge mellan Malmö, Oslo och Köpenhamn på Sveriges framsi- da kan Göteborg bli en central del av en storstadsregion med mer än åtta miljoner människor. Samtidigt lever känslan av småstaden kvar med sina bekanta gator och torg och ett rikt idrotts-, nöjes- och kulturliv. Trots allt som är bra i Göteborg finns stora utmaningar. I hela världen väljer fler och fler att flytta till större städer. Många väljer Göteborg och det ställer krav på hur vi bygger staden. Klyftorna mellan människor ökar runt om i västvärlden och så även i Göteborg – att ha jobb och bostad är ingen självklarhet. Den svens- ka skolan har brister och alltför många barn får inte lära sig vad de behöver för att rustas i en värld i ständig förändring. Vi Socialdemokrater sätter gemensam- ma satsningar på framtiden före skatte- sänkningar och privatiseringar. Genom att investera i det som rustar Sverige för morgondagen kan vi återfå en framtidstro som i delar av samhället gått förlorad. Vi tror att en framtidsstad måste byggas med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Vår närmiljö och vår planet påverkas av sättet vi lever på och många resurser vi idag slösar med är ändliga. Hur vi hanterar detta har avgörande betydelse för hur framtiden kommer att gestalta sig. Om inte ekonomiska framgångar är eko- logiskt hållbara kommer de att vändas till sin motsats. Samtidigt är uthållighet i den ekonomiska utvecklingen en för- utsättning för stabila sociala förhållan- den. Goda sociala förhållanden är i sin tur förutsättningen för den mobilisering av mänskliga resurser som behövs för ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Allt hänger samman och politiken behövs i alla delar. Vi lever i en tid när en allt större andel av mänskligheten får uppleva av en för- bättrad ekonomisk livssituation. Det är en glädjande utveckling att många män- niskor befriar sig från fattigdom. Men det innebär att ändliga resurser töms ut snabbare och att mänsklighetens på- verkan på miljö och klimat stegras. Det ställer oss inför oundvikliga behov av omställning till långsiktig hållbarhet när det gäller utvinning och användning av energi, livsmedelsproduktion, kretslopp, stadsbyggnad, transportsystem för både gods och människor och mycket mer. Vi kan inte lita till att marknaden eller indi- viduella konsumtionsval har kommande generationers intressen för ögonen. Den socialdemokratiska vägen är att vi tar itu med gemensamma problem med gemen- samma lösningar. Offentliga investeringar i samverkan med näringslivet och männ- iskors ansvarstagande är nödvändiga för att omställningen ska bli verklighet. En ljusare framtid kräver en ljusare arbetsmarknad Vi socialdemokrater tror att arbetet är nyckeln till ett gott liv. Genom arbetet blir du en del av samhällsgemenskapen och vardagen får mening. När skatten betalas hjälper den till att finansiera samhällsbyg- get med välfärd och trygghet för alla. I dagens Sverige ser vi att massarbetslös- heten bitit sig fast. Den globala konkur- rensen har flyttat många arbetstillfällen utomlands. Åtstramningspolitiken i Eu- ropa har gjort att tillväxten stagnerat och tvingat ut många människor i arbetslöshet och fattigdom. På gator och torg finner vi EU-medborgare som ser som sin enda ut- väg att be om några slantar med mössan i hand. I Sverige tillträdde den borgerli- ga regeringen ett dukat bord med starka finanser, men deras politik har varit den 5 10 15 20 25 30 35 40 45
  • 10. 10 samma som i övriga Europa – åtstram- ningar i trygghetssystemen och skatte- sänkningar i stället för investeringar för framtiden. Samtidigt går det bra för många i Göte- borg. Här ökar summan av alla löner mest bland svenska storstäder. Det beror både på att lönerna stiger och att staden växer. Men även vår stad är drabbad av arbetslöshet. Över 25 000 göteborgare saknar idag ett arbete att gå till. Ung- domsarbetslösheten är något lägre än i riket, men även här drabbas ungdomar av den kanske mest liberala lagstiftning- en för tidsbegränsade anställningar. Det gör att många unga lever i en jojo-till- varo mellan otrygga jobb och väntan på ett nytt. Till det lägger vi en växande grupper av ungdomar som aldrig får sitt första jobb – och därmed blir unga vuxna som varken arbetar eller studerar med hög risk för fattigdom, ohälsa, missbruk och brottslighet. Arbetslöshet är inte bara en förlust för tryggheten i vår stad och en minuspost i de samhällsekonomiska kalkylerna. Den är också en personlig olycka för den som inte får fotfäste i tillvaron. När fler människor saknar arbete ökar klyftorna i samhället. Sedan början av 1990-talet har skillnaderna mer än fördubblats mel- lan de rikaste och fattigaste delarna av Göteborg. Inkomstskillnader och etnisk segregation i arbete och boende är lite mindre hos oss än i Stockholm eller Malmö. Men trenden i hela västvärlden av växande samhällsklyftor slår också igenom i Göteborg. För att hålla ihop samhället, få företag att våga anställa och säkra finansieringen av vård, skola och omsorg krävs att vi satsar på jobben. För det krävs en aktiv politik på alla nivåer. Det var inte fel av Moderaterna att fästa uppmärksamhet på utanförskapet, men det är nu uppenbart för alla att deras politik för att komma tillrätta med problemen inte fungerar. Nu måste vi våga satsa på jobben. Politiken spelar roll för att alla ska kunna ha en meningsfull vardag med ett arbe- te att gå till och på så vis bidra till vår gemensamma välfärd. För att skapa fler jobb vill vi socialdemokrater i Göteborg fördjupa och utveckla de samarbeten som redan finns mellan näringsliv, forsk- ning och staden. Vi vill skapa ett kreativt klimat med ett rikt kultur- och evene- mangsliv där nya idéer och innovationer välkomnas och uppmuntras. Genom att rikta insatser och ställa krav vill vi att Göteborg går före i omställningen för morgondagens gröna arbeten. Strukturell diskriminering och otrygga anställningar måste få ett slut för att få en arbetsmark- nad där alla kan utvecklas och mänskli- ga resurser tas till vara på bästa sätt. Vi prioriterar jobben! Samarbete och samling för jobben Vi vill förstärka de samarbeten som finns idag. Tillsammans med Västsvenska Handelskammaren, Västra Götalands- regionen, Chalmers och Göteborgs uni- versitet har Göteborgs stad pekat ut fem områden där Västsveriges styrkor finns: hållbar stadsplanering, hållbara trans- portlösningar, grön kemi och biobaserade produkter, Life Science samt havsnäring. Genom att staden, näringslivet och aka- demin samverkar skapas unika möjlighe- ter att utveckla och testa bärkraften och samhällsnyttan med ny teknik. Göteborgs stadsrum blir därmed en arena för att främja framsteg för forskning och nä- ringsliv. På så vis är staden en aktör som är med och skapar framtidens jobb. Poli- tiken spelar roll för näringslivets utveck- ling och vi tror på en aktiv näringspolitik. Hållbara jobb i en globaliserad varuekonomi Med en av Europas största hamnar har Göteborgs internationella orientering varit en framgångsfaktor. Tillverkningsin- dustrin i regionen har haft stor nytta av närheten till resten av världen. Exporten står för mer än hälften av Sveriges brut- tonationalprodukt och omkring en tredje- del av Sveriges utrikeshandel går genom Göteborgs hamn. Industrin sysselsätter fortfarande många människor, färre direkt än tidigare, men alltfler genom tjänsteföretag och underleverantörer. Kort sagt är varuförädlingen fortfarande rygg- raden i den västsvenska – och svenska – ekonomin. Det behövs så väl driftiga små 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95
  • 11. 11 och medelstora företagare som storföretag i Göteborg – och framförallt behöver de varandra. I takt med globaliseringen blir omvärl- den viktigare och förändringar kan ske snabbt. För att vara framgångs- rik i en ombytlig värld krävs såväl förändringsbenägenhet som kreativitet för att hitta de innovationer som gör närings- livet starkt. Framtidens jobb kommer att vara beroende av att organisationer kan ta till vara på både erfarenhet och kunskap liksom rön från forskning och teknikutveckling. I Sverige kan vi inte konkurrera med låga löner. Vi ska vara framgångsrika med utveckling, kvalitet och kunskap. Så byggs en långsiktigt hållbar arbetsmarknad. Ett rikt nöjes-, kultur- och idrottsliv Kultur har ett värde i sig då det kan öppna dörrar, vidga vyer och ger många ett rikare liv. Genom att låta Göteborg fortsätta utvecklas som den kulturstad vi redan är kan vi också vinna myck- et annat. Ett rikt utbud av evenemang, festivaler, nattliv, teater, konst, idrott och mycket mer därtill skapar en stad som människor vill besöka, leva och bo i. Det ger möjligheter för staden att växa som destination, men öppnar också för göte- borgare att vara delaktiga i kulturlivet. Idag är det många som arbetar i den näraliggande och arbetsintensiva besöks- och evenemangsnäringen. Här finns ytter- ligare utvecklingspotential. Att klimatet för innovationer och nytänkande stärks är positiva effekter när man satsar på kultur och evenemang. Stadens roll är viktig för att alla ska ha tillgång till ett rikt kulturliv. Gröna jobb Det näringsliv som byggt Sverige starkt har till stor del gjort det utan att ta lång- siktigt ansvar för planeten vi lever på. Det krävs en omställning som gör att även mor- gondagens göteborgare kan leva ett gott liv. Att skapa morgondagens jobb redan idag rustar staden bättre än något annat inför framtiden, och många av jobben kommer att kräva en miljöprofil. Genom att ligga i framkant och inte släpa efter i den omställning som är ofrånkomlig in- vesterar vi också i framtiden. Det skapar nya arbetstillfällen i nya branscher och ser till att hålla Sverige konkurrenskraftigt. Göteborg blev 2013 första aktören i Nor- den att ge ut gröna obligationer enligt Världsbankens regelverk. Det är ett exem- pel på hur staden kan finansiera miljöin- vesteringar inom exempelvis avfallshante- ring, kollektivtrafik och vattenförsörjning till nytta för både staden och investerare. Gröna jobb ska inte ses som något som skapas vid sidan om ordinarie arbets- marknad utan handlar om hur hela arbets- marknaden kan bli grön genom en hållbar omställning. Fordonsindustrin är stark i Göteborg och i Västsverige och en tillgång och nyckel- spelare för att minska den påverkan vi människor gör på klimatet. Med Göte- borgs universitet, Chalmers och forsnings- centrum som Mistra Urban Futures är möjligheterna goda att innovationer och framtidens lösningar finns just här. Det är tydligt att den ekologiska hållbarheten är en utmaning, men också en möjlighet. Det är därför vi socialdemokrater genom samarbete och investeringar vill bereda väg för framtidens miljövänliga lösningar och exportframgångar redan idag. Det goda arbetet För alla är inte arbetet nyckeln till ett gott liv.Alltför många har en arbetssituation som sliter på hälsan både fysiskt och psykiskt. Under den Moderatledda regeringen har arbetsmiljöarbetet varit minst sagt ned- prioriterat. De började med att lägga ner Arbetslivsinstitutet och gick vidare med att halvera anslagen till Arbetsmiljöverket. Idag är den faktiska pensionsåldern cirka 63 år. Det beror till stor del på att mångas arbete varit så påfrestande att de inte kla- rar att arbeta längre. Hårda fysiska villkor har avlösts av en ökad psykosocial stress i arbetslivet. Samtidigt vet vi att många lever längre och är friskare långt upp i åldrarna. Mycket av skillnaderna kan för- klaras av socioekonomiska villkor där låg- betalda arbeten sliter mer på människor. 100 105 110 115 120 125 130 135 140 145
  • 12. 12 För att alla ska kunna arbeta till ålders- pension - eller till och med längre om de själva känner att de kan och vill – måste vi aktivt arbeta för ett hållbart arbetsliv. Mycket av ansvaret ligger på arbetsmark- nadens parter men genom politik kan man skapa förutsättningar och underlätta det arbetet. Genom att förbättra anställdas möjlig- het att påverka och utvecklas i det egna arbetet kan man också förvandla arbets- platserna till lärande och kunskapsprodu- cerande organisationer. Det är ett fram- gångskoncept som bygger goda offentliga tjänster, konkurrenskraftiga företag och en stark svensk ekonomi. Med andra ord är satsningar på arbetsmiljö och arbets- livsutveckling – kort sagt på de goda jobben – både företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamma. För att det ska lyckas krävs facklig-politisk samverkan. Jämställdhet Sverige är ett bra land och ligger i flera avseenden långt fram när det gäller jäm- ställdhet. Men fortfarande har kvinnor lägre löner, sämre möjligheter att utveck- las i arbetet och göra karriär. I ett femtio- årsperspektiv har jämställdhet utvecklats positivt i och med utbyggnaden av väl- färdsstaten och kvinnors inträde i arbets- livet. Men jämställdheten idag är ojämnt fördelad. Stora grupper kvinnor med kortare utbildning arbetar deltid i kombi- nation med stort ansvar för det obetalda hushållsarbetet. I vilken grad kvinnan bidrar till hushållets försörjning påverkar hennes förhandlingsposition i parrelatio- nen. Det märks inte alltid i den enskilda familjen, men det formar ett strukturellt förhållande som har inverkan på männ- iskors liv. Högutbildade par där kvinnan har en egen kvalificerad yrkeskarriär och en in- komst som närmar sig mannens, tenderar att vara mer jämställda när det gäller fördelning av föräldraledighet, betalt för- värvsarbete och obetalt hushållsarbete än hos lågutbildade par. Det sätter frågor om kvinnors löner, deltidsarbete och fördel- ningen av uttaget från föräldraförsäkring- en högt på den socialdemokratiska dag- ordningen. Facklig-politisk samverkan är ett verktyg i arbetet för ökad jämställdhet. Det finns en trend i samhällsutvecklingen som driver på jämställdhetens ojämlika fördelning. Under efterkrigstiden bildade människor i ökad utsträckning socialt blandade familjer, bland annat för att man träffades över klassgränser i skolorna. Med en ökad andel högutbildade i befolk- ningen tenderar parbildningen att bli allt mer homogen. Att fler är högutbildade är givetvis någonting bra men högutbildade bildar i högre grad par med högutbilda- de, och lågutbildade med lågutbildade. Det driver på ojämlikheten på flera sätt – individuella inkomstskillnader ackumule- ras på familjenivå, nya värderingsmässiga barriärer bildas längs den socioekono- miska skalan och det sociala arvets makt stärks. För att vända utvecklingen är det viktigt att det skapas fler arenor att mötas över klassgränser och en likvärdig och högkvalitativ skola är kanske den allra viktigaste. Socialdemokraterna är ett feministiskt par- ti. Kvinnor och män ska ha lika rätt och lika ansvar i familjeliv, yrkesliv och sam- hällsliv, oavsett socioekonomisk ställning. Mångfald Det finns idag en strukturell diskrimine- ring i samhället som missgynnar indivi- der på grund av den grupptillhörighet som de själva eller andra upplever att de har. Det kan ske både medvetet och omed- vetet, men resulterar i sämre arbetsvill- kor, mindre inflytande, högre trösklar in på arbetsmarknaden. Vi ser segregatio- nen i arbete, boende, skolgång, sjukvård, bostadsmarknaden och familjebildning. Diskriminering kan göra sig gällande beträffande etnicitet, kön, ålder, funk- tionsnedsättning och sexuell identitet m.m. Det socialdemokratiska motståndet mot diskriminering tar sin utgångspunkt i allas lika värde och handlar om att värna samma demokratiska och medborgerli- ga rättigheter för alla snarare än om att verka för olika identiteters särintressen. Fördomar och förutfattade meningar ska bekämpas med folkbildning och ökad kunskap. Insikten att diskriminering är strukturell leder till slutsatsen att det framför allt behövs reformer som föränd- 150 155 160 165 170 175 180 185 190 195
  • 13. 13 rar status- och maktordning i samhället. Då följer attityderna med. Ett gott exem- pel är att Göteborg som första stad i lan- det har inrättat ett HBTQ-råd med upp- gift att bevaka allas lika rättigheter och förutsättningar oavsett sexuell läggning eller könsuttryck. Tidiga insatser som stärker livschanser och motverkar soci- ala arv är särskilt viktiga för att minska polariseringen i dagens samhälle. Genom skolans uppdrag får barn möjlighet att lära sig tolerans. Som alla arbetsgivare har kommunen en skyldighet att vara icke-diskriminerande. Det innebär ta ansvar för att personal- sammansättningen på alla nivåer speglar befolkningsstrukturen. Genom att gå före i kommunen kan vi visa att en förändring av gamla strukturer är möjlig. På så sätt inspirerar vi andra att ta samma ansvar för att minska diskriminering. Det är viktigt eftersom det finns mycket att tjäna på att fullt ut ta tillvara alla mänskliga resurser i samhället. Ännu viktigare är det för de individer som blir drabbade att undkom- ma de hinder som strukturerna utgör. Att rusta människor för arbete Ett stort problem på dagens arbetsmark- nad är matchningen. Samtidigt som att nära var tionde göteborgare går arbetslös är det många arbetsgivare som ropar efter arbetskraft med rätt kompetens. Nära var femte rekryteringsförsök i näringslivet misslyckas. Många människor går arbets- lösa i onödan därför att de inte får det stöd de behöver för att skaffa sig de kva- lifikationerna som efterfrågas. Viktigast för att ändra på det är ett regeringsskifte som leder till en mer aktiv statlig arbets- marknadspolitik med de utbildningsin- satser som behövs. Men genom att införa ett kommunalt studiebidrag vilket avlöser försörjningsstöd för arbetslösa som deltar i en vägledd vuxenutbildning, kan vi i Göteborg dra ett stå till stacken för att rusta människor för arbete. Idag är arbetsförmedlare tyngda av ett re- gelverk som lägger hinder i vägen för att sätta in de insatser som behövs. I stället för att använda resurser som är avsatta för att få människor i arbete, har man på grund av rigida regler tvingats skicka tillbaka pengar till statskassan – pengar som hade kunnat användas t.ex. till ut- bildning som leder till arbete. Det har i arbetsmarknadspolitiken blivit viktigare att göra saker på rätt sätt än att göra rätt saker. Så kan vi inte ha det. Tillsammans med arbetsförmedlingen och genom samordningsförbunden kan kommunen inleda ett systematiskt rekry- terings- och utbildningsarbete bland lång- tidsarbetslösa för att på sikt trygga den kommande personalförsörjningen inom kommunens verksamheter när många går i pension. A-kassa för att dela på risker i omställningen Genom att försvaga och försämra för- säkringsskyddet mot arbetslöshet har regeringen vältrat över stora kostnader på kommunerna. Personer som tidiga- re skulle haft försäkringsersättning från A-kassan blir nu istället tvungna att söka försörjningsstöd eller, som det hette tidigare, socialbidrag. Det drabbar andra angelägna kommunala verksamheter som går miste om resurser men är först och främst ett hårt slag mot den som mist sitt arbete. Vi vet att Sverige har byggts starkt delvis tack vare en väl fungerande omställningsförsäkring vid strukturom- vandling. Det har också gett människor en trygghet och behövs mer än någonsin när förändringstakten genom globalise- ringen ökar. Eftersom vi har tagit kollektivt ansvar för de risker för enskilda som finns i struk- turomvandlingen, har det främjat både en mot omvärlden öppen marknadsekonomi och en teknisk förnyelse i produktionen. Det har gett Sverige ett försprång framför andra länder med svagare mekanismer för kollektivt riskbärande, där människor i stället söker skydd genom att försöka bromsa och hålla tillbaka utvecklingen. Med den internationella orientering och exponering för risker i en globaliserad värld som präglar näringslivet i Göteborg är detta frågor som är särskilt viktiga för oss - och en förutsättning för att vi ska kunna skörda vinsterna när konjunkturen vänder uppåt. 200 205 210 215 220 225 230 235 240 245
  • 14. 14 Att lära för livet är den bästa investeringen Få har kunnat undgå PISA-studien som presenterades i december 2013. Den bekräftar att den svenska skolan är i djup kris i hela landet. 2003 visade PISA att var tionde 15-åring i landet saknade funktionell läsförmåga. 2009 visade det sig gälla var femte. 2013 visade studien att det gällde var fjärde elev. Dessutom visar undersökningen att försämringstak- ten i den svenska skolan var snabbare än i något annat land i den utvecklade delen av världen. Det som visar sig hos 15-åringarna i undersökningen talar sitt tydliga språk. Det svenska skolsystemet har brustit – samtidigt som skolan under de senare åren allt mer har centralstyrts och de- taljreglerats av regeringen. Det handlar både om lagstiftning och omfattande styrande dokumentationskrav. Listan kan göras lång över den tilltagande detaljreg- leringen: lag om lärarlegitimation, krav på skolledares utbildning, lag om särskilt stöd, ökad användning av nationella prov, mer detaljerade kursplaner och betygs- kriterier, lag om individuella utvecklings- planer, inskränkning av möjligheterna att ge estetiska kurser, påbud om betyg från årskurs sex, med mera. Vi har fått en skola där lärarna tvingats använda mycket tid som kunde ägnats åt undervisning till betungande administrativa uppgifter. För att alla ska lära sig det som krävs för att bli en del av arbetsmarknaden, är det viktigt att våra utbildningar håller hög kvalitet, från förskola till forskningsut- bildning. Men det handlar också om vär- det att få förkovra sig och genom bildning utvecklas som människa och medborgare. Därför är folkbildningen viktig för social- demokratin. Politiken spelar roll för skolans utveck- ling. Vi socialdemokrater i Göteborg vill minska klassernas storlek och på så sätt ge alla barn goda möjligheter att utveck- las. Vi vill ge lärare stor professionell frihet att använda sin yrkeskompetens i undervisningen. Vi vill också ge rektorer stor frihet och mer tid till det pedagogis- ka ledarskapet. Vi vill fördela resurserna efter behov och sätta in extra stöd där det behövs mest, både i skolan och i försko- lan. Vi vill satsa på utbildning som ger människor utan arbete en väg in på ar- betsmarknaden. Därför är yrkeshögskolor en viktig del av socialdemokratisk politik. En skola där alla har framgång Skolorna i Göteborg följer i stort den nationella trenden. En avgörande fak- tor för de sviktande resultaten är de allt större klyftorna i samhället. Det sociala arvet slår hårt, och i en skola som inte förmår erbjuda en likvärdig utbildning, förstärks och reproduceras klyftorna. Misslyckandet att kompensera för sociala miljöer, som ger ökande andelar av års- kullarna sämre förutsättningar att klara kraven, har lett till att skolan har ham- nat i kris. Försöken att lösa denna med ökad kontroll och statlig detaljstyrning har förvärrat situationen. Enhetsskolans uppsplittring och det fria skolvalet har förstärkt polariseringen. Variationen i kvalitet och resultat mellan olika skolor har blivit betydande och vi har fått stora brister i skolans likvärdighet. Samtidigt som kommunerna fått kraftiga utgiftsökningar för försörjningsstödet, som en följd av regeringens demolering av a-kassan och hänsynslösa utrensningar ur sjukförsäkringen, har riskkapitalbo- lag fritt fått dränera skolan på åtskilliga hundratals miljoner kronor genom trans- aktioner till utländska skatteparadis. Den praktiskt taget oinskränkta etablerings- rätten för friskolor har kraftigt inskränkt kommunpolitikens möjlighet att påverka utbildningen. En av de allvarligaste följderna av att sko- lan har gjorts till en konkurrensmarknad är att vi har fått betygsinflation. Medan svenska skolor har rasat i internationella jämförelser har de inhemska meritvär- dena ständigt stigit. Jämförelser mellan resultat på nationella prov och betyg vid olika skolor visar att inflationen är stor men ojämnt spridd – och följaktligen att betygens informationsvärde är lågt. Trots dokumentationskraven har kontrollen över kunskapsutvecklingen i skolan mer eller mindre tappats bort. Det är allvarligt. 250 255 260 265 270 275 280 285 290 295
  • 15. 15 Vad skolan nu främst behöver är arbetsro och mindre klasser för att vända utveck- lingen. Barn i behov av särskilt stöd ska få det tidigt. Lärarna måste få tillfälle att vara lärare och förkovra sig i undervis- ningens hantverk. Det kräver stor profes- sionell autonomi och kollegial handled- ning och lärande. Av avgörande betydelse är att rektorerna får återta det pedagogiska ledarskapet och att dokumentationskraven på skolan minskar. I rektors pedagogiska ledarskap ligger att vara normgivare i den lokala skolan. Skolan ska fostra solidariska och ansvarsfulla medborgare med kapacitet att vara fullt ut delaktiga i den demokra- tiska, sociala och produktiva samhälls- gemenskapen. Men skolan kan inte göra det utan samverkan med föräldrar och grannskap. Undervisningen och lärandet behöver en strukturerad och inkluderan- de miljö där eleverna möts med positiva förväntningar och krav. Vi vill tillsammans med universitetet in- föra en universitetsförskola och en uni- versitetsgrundskola i Göteborg där lärar- utbildning och forskning bedrivs i nära anslutning till verksamheten, och som fungerar som en plattform för verksam- hetsutveckling samt spridning av nya rön och metoder till andra skolor. I gymnasieskolan behöver vi stärka och bygga ut de yrkesinriktade programmen i samarbete med berörda branscher. Colle- ge-modellen, först utformad av parterna inom teknikbranschen, har visat sig fram- gångsrik också inom andra program. För att de yrkesinriktade programmen ska vara attraktiva med många sökande och svara mot kraven på dagens arbetsmark- nad behöver de åter bli allmänt behörig- hetsgivande med kärnämnen, samtidigt som insatserna för att alla ska nå målen intensifieras. I Göteborg finns goda er- farenheter från det så kallade LIA-projek- tet, där skoltrötta elever kan få stöd att nå framgång. Ska vi klara den allt mer krävande glo- bala konkurrensen krävs att vi höjer nivån i skolan. Kunskap är den viktigas- te konkurrensfördelen för ett litet land som Sverige. Rätt investeringar i förskola, skola, yrkesutbildning och högre studier lönar sig. Att satsa på barn och unga är att satsa på framtiden. De viktiga tidiga åren Utvecklingen som påverkar barns framti- da förmågor, välmående och hälsa börjar redan vid födseln. De första levnadsåren är viktiga och föräldrars förutsättningar att forma familjen till en utvecklande och stimulerande miljö blir allt mer avgöran- de. Deltagandet i föräldrastödsprogram skiljer sig mycket åt i Göteborg – med högt deltagande i resursstarka områden och lågt i resurssvaga. Att vidareutveck- la föräldrastöd och att stärka föräldrars förutsättningar att stimulera sina barns kognitiva och sociala utveckling tidigt, är ett bra sätt att utjämna människors chan- ser genom livet. De program som visat sig fungera behöver särskilt riktas till de som vanligtvis är svåra att nå. Genom aktiv rekrytering i resurssvaga områden kan förutsättningarna utjämnas och fler barn kan få hjälp till en god start i livet. Entydig forskning visar att en pedagogisk förskola har en gynnsam inverkan på barns utveckling. Förskolans fördelar kan aldrig ersättas av höjda vårdnadsbidrag som påverkar jämställdheten negativt och håller barnen från förskolan. Det gäller i synnerhet barn till föräldrar med sämre sociala förutsättningar. Utöver den lag- stadgade allmänna förskolan med rätt till halv vistelsetid för barn till arbetslösa från det fjärde levnadsåret erbjuder Göte- borgs stad barn till arbetslösa 25 timmar i veckan från det andra levnadsåret. Men få utnyttjar detta. Att aktivt informera om förskolans betydelse för barnens utveck- ling och livschanser behöver göras med särskild inriktning på familjer där en eller båda föräldrarna saknar arbete. På sikt bör förskolan bli avgiftsfri med rätt till hel vistelsetid från det andra levnads- året för alla barn. Förskolan finns i för- sta hand i för barnens skull, och i andra hand för föräldrarna. I delar av Göteborg växer mellan en tredjedel och upp emot hälften av alla barn upp i ekonomiskt utsatta hushåll. 300 305 310 315 320 325 330 335 340
  • 16. 16 Det mest effektiva sättet att motverka barnfattigdom är att se till att mödrar yrkesarbetar. Arbetslösa kvinnor med hemmavarande barn bör vara prioriterade för anställningsfrämjande insatser från staden, arbetsförmedlingen och försäk- ringskassan. Det förbättrar både moderns och barnens livssituation när föräldrar arbetar och barnen går i förskolan. Målet är och måste vara att alla ska gå i förskola med god kvalitet och utvecklan- de pedagogik. För att det ska bli verklig- het måste vi ha fler lokaler och anställa mer personal. I Göteborg behöver barn- gruppernas storlek minska i delar av staden samtidigt som behovstäckningen stärks. Det är en tuff utmaning men vi vet att det är rätt väg att gå. Högre studier Göteborg är idag Sveriges populäraste studentstad. För att klara den globala konkurrensen behöver universitet och högskolor vara i internationell toppklass. Men det ska också vara en plats där alla kan få chansen att utvecklas som människor. De som vill studera i Göte- borg måste ges goda förutsättningar. Det handlar om att erbjuda bostäder till priser som studiemedlen räcker till att betala. Det handlar om att se till att det är lätt att ta sig till och från studieplatserna utan att behöva bil. Men lika viktigt som de prak- tiska delarna är att erbjuda en stad med ett attraktivt kultur- och uteliv som gör att studenter vill vara just i Göteborg. Universiteten måste också fortsätta inte- greras i övriga samhället. De projekt som bedrivs för att stärka samarbetet med näringslivet ger också studenterna en bättre väg ut i arbetslivet. Utan att kom- promissa institutionernas akademiska integritet tjänar alla på ett fördjupat sam- arbete mellan stadens alla aktörer. På dagens arbetsmarknad där var femte rekryteringsförsök misslyckas kan yrkes- högskolor spela en central roll i att ge människor den kunskap och färdighet de behöver för att ta ett jobb. Det ger möj- ligheter att ta sig in på arbetsmarknaden men underlättar också för den som vill byta yrke. En socialdemokratisk reger- ing utlovar 6000 fler platser på yrkes- högskolor i Sverige. I Göteborg ser vi mycket positivt på det. Västsverige med en industri som har stort behov av yrkes- kompetens är särskilt lämpad region för yrkeshögskolor om de görs i samarbete med näringslivet. Den som läser på universitet eller högsko- lor idag har långa uppehåll i studierna, framförallt över sommaren. Det borde ses över, men sommaruppehållet ger också möjlighet att erövra viktig arbets- livserfarenhet. Det är därför angeläget att kommunen erbjuder sommarjobb och uppmuntrar andra organisationer att göra det samma. Vi anser också att det livslånga lärandet behöver stärkas. Göteborg har en väl utbyggd vuxenutbildning som succes- sivt har byggt ut möjligheten att anpassa insatserna efter varje studerandes förkun- skaper och behov. Den vill vi fortsätta att utveckla. Folkbildningen spelar en stor och viktig roll i Göteborg, särskilt för del- tagare från studieovana och invandrartäta miljöer. Sedan slutet på 1990-talet har vi i Göte- borg arbetet med validering av kunskap i samverkan med arbetsmarknadens par- ter. Vi vill etablera en regional kompe- tensplattform i samverkan mellan bran- scherna, Västra Götalandsregionen och kommunalförbunden i Västsverige för att stödja lärandeprocesser i arbetslivet och säkra näringslivets kompetensförsörjning. EU:s struktur- och socialfonder spelar viktiga roller, samtidigt som det behöver etableras en reguljär infrastruktur med olika stödfunktioner för det livslånga och livsbreda lärandet. Så byggs morgondagens Göteborg Göteborg växer och är navet i en expan- siv region. År 2035 beräknas staden ha 150 000 fler invånare och 80 000 fler arbetstillfällen än idag. Det följer en trend vi ser i hela den utvecklade världen – fler och fler människor flyttar till städer och storstadsområden. Utvecklingen visar 345 350 355 360 365 370 375 380 385 390
  • 17. 17 inga tecken på att avta och den snabba urbaniseringen i världen påverkar oss. Täta, sammanhållna städer med effektiva transportsystem kan minska människans miljöpåverkan, sänka samhällskostnader- na och öppna möjligheter för en ökad integration. För att trygga det framtida energibehovet är det viktigt att vara med och utveckla förnyelsebar energiutvin- ning, exempelvis sol och vindkraft. För att skapa en attraktiv stadsmiljö vill vi kombinera en förtätning av staden med grönskande natur, biologisk mång- fald och samtidigt göra det enklare att ta sig fram. Allt inom ramen för en hållbar utveckling. I Göteborg har vi redan stort fokus på stadsplanering, särskilt i tre strategiska dokument – Grönstrategin, Trafikstrategin och Utbyggnadsplanering- en – som alla sträcker sig fram till 2035. Strategierna har tagits fram i dialog med göteborgarna. För att möta den växande efterfrågan på bostäder måste vi förtäta staden. Då kan fler få möjlighet att bo i attraktiva områden med närhet till arbete, kultur och handel. Transportbehoven mins- kar genom den ökade möjligheten för människor att ta sig dit de vill genom att gå, cykla eller åka kollektivt. De minska- de transportbehoven, och framförallt de minskande behoven av bil, kommer att ha positiva miljöeffekter. Utsläppen av klimatförändrande ämnen minskar och vi en bättre stadsluft. Det adresserar några av den framtida stadens stora utmaningar. Genom att vara föregångare på området kan Göteborg inspirera andra. När vi förtätar staden och bygger i nya områden måste det göras på ett klokt sätt med god försörjning av kollektivtra- fik. Det handlar också om att erbjuda en stadsmiljö med många grönytor – parker och skogsområden där människor och djur kan få röra sig och få ett avbrott från de bebyggda delarnas intensivare puls. Den bilnorm som länge har varit grunden för stadsplaneringen måste på sikt från- gås. Gatan är inte bara en transportled utan också en plats för människor att röra sig och mötas. Ett förändrat synsätt ger ett annat resultat och kommer att vara nödvändigt för att bygga den stad som vi vill ha i framtiden. Det handlar också om att behålla den stadskänsla som gör Göte- borg till den unika och populära stad den är idag. För att lyckas måste framtidens Göteborg byggas i dialog med alla som bor här idag, men också med hänsyn till alla som i framtiden kommer kalla staden sin. Politiken är viktig för att klara av att bygga en hållbar stad. Vi socialdemokrater i Göteborg vill bygga för framtiden genom att förtäta, bygga samman områden och rusta upp. Vi vill ha ett varierat bostads- bestånd där det finns bostäder för alla. Genom att ställa krav på hållbarhet vid byggnation och satsa på infrastruktur med gemensamma färdmedel i smått och stort vill vi skapa ett hållbart klimat – lokalt och globalt. Vi vill bygga samman staden och göra den tryggare. Bostäder för alla Bostadskön är idag alldeles för lång och många kryssar mellan osäkra och kort- fristiga andrahandskontrakt. När fler vill bo i Göteborg väljer vi att aktivt arbeta för att fler bostäder ska byggas. Unga göteborgare som vill flytta hemifrån ska ha möjlighet att hitta ett eget boende. De som har tänkt flytta hit för att studera på Göteborgs universitet eller Chalmers ska inte behöva tacka nej till sin plats för att de saknar bostad. Den som erbjuds ett arbete här ska självklart ordna tak över huvudet. De som bildar familj och be- höver mer plats ska inte bli tvungen att flytta till någon av grannkommunerna. Den som blir gammal och har särskilda boendebehov ska finna detta inom sta- dens gränser. Med ökade avdragsrätt för den som hyr ut i andra hand, rotavdrag och andra poli- tiska ställningstaganden har den Mode- ratledda alliansen tydligt visat att deras politik endast prioriterar personer som äger sin bostad. Och den förda politiken för med sig en rad negativa konsekvenser. Förutom att många personer har osäk- ra andrahandskontrakt eller tvingas bo kvar hemma hos sina föräldrar, innebär det också att allt fler köper en bostad trots att de hellre vill hyra. Resultatet blir 395 400 405 410 415 420 425 430 435 440
  • 18. 18 att valmöjligheten för många människor begränsas när de inte kan anpassa sitt boende efter nya jobb- eller studieerbju- danden. Dessutom har det bidragit till att de svenska hushållen är bland de mest skuldsatta i Europa. Skillnaderna som finns mellan bostads- formerna gynnar i högre grad de som är välbärgade och försvårar för människor ta sig in på bostadsmarknaden. Det påver- kar även vad som byggs eftersom det idag är mer ekonomiskt fördelaktigt att bygga bostadsrätter. Fler hyresrätter måste byg- gas för att Göteborg ska få en bostads- marknad som har en bra balans mellan hyres- och bostadsrätter. Alla göteborgare ska kunna hitta ett boende som passar deras livssituation. Det ska finnas möjlighet att leva alla livets stadier i stadens alla delar. Därför är barnperspektivet viktigt att ha med i stadsplaneringen. En stad som är bra för barn att leva i är en bra stad att leva i. För att staden ska vara dynamisk krävs att den byggs för alla olika inkomstgrupper. Det kräver att billiga bostäder byggs i alla delar av staden. Segregationen be- ror delvis på boendekostnader och blir större och mer påtaglig när den också blir geografisk. De bostäder som byggs måste vara en del i en ekologiskt hållbar stad. Det krävs att modern kunskap och teknik används och att varje bygge präglas av inställningen att klimatavtrycket ska vara så litet som möjligt, både under byggfasen och un- der alla de år som husen ska nyttjas som bostad. Klimatfrågan måste bli en del av uppdraget till de som sätter spaden i mar- ken. Både när det gäller renovering och nybyggnation är det viktigt att det bereds utrymme för ny teknik, nya metoder och alternativa material. Genom samarbeten mellan fastighetsägare, stad, byggbolag och universitet kan framtidens ekologiskt hållbara boenden byggas och spara både pengar och energi. Många av de bostäder som finns idag är i behov av renovering. För att det ska bli framgångsrikt krävs att de genomförs i dialog med de som idag bor i områdena. Det är viktigt att de görs på ett sätt som inte höjer hyror till orimliga nivåer och sätter folk på bar backe. Det krävs både lokala och nationella satsningar. Rätt investeringar i upprustning kan skapa fler arbeten, ökad boendekvalitetet och ener- gibesparingar. Vi måste bli mer sparsamma med de resurser vi har. Ett samhälle där vi lägger saker på skräphögen är inte hållbart. Genom att bygga kretsloppsparker på lät- tillgängliga platser ökar möjligheten att ta till vara både byggmaterial och produkter. Återvinningströskeln som finns måste bli så låg som möjligt. Initiativ som är i linje med den ekologiska hållbarheten, till exempel närodling, ska uppmuntras och stödjas. Tillsammans reser vi hållbart En förutsättning för en framgångsrik och trivsam stad är att det är lätt att röra sig i den. En väl utbyggd kollektivtrafik utgör det blodomlopp som gör staden levande. För att uppmuntra användandet av kollek- tiva färdmedel är det viktigt att resor med buss, tåg och spårvagn håller god kvalitet till ett överkomligt pris. Genom ungdomsrabatt och avgiftsfria resor för ålderspensionärer har resurssvaga grup- per fått bättre möjlighet att använda kollektivtrafiken. Utbyggnad av pendel- trafiken gör att fler människor får möj- lighet att ta del av utbudet av arbetstill- fällen, handel, nöjen, utbildning, kultur och idrott och är en hävstång för stadens utveckling – samtidigt som det effektivi- serar bostadsmarknaden. I och med Västsvenska paketet har vi tagit ett avgörande steg för framtidens infrastruktur i, till och från staden. Nu behöver nästa steg tas. Göteborg är navet i Västsverige och en del i en blivande storstadsregion med mer än åtta miljoner invånare. Mellan Oslo, Göteborg och Köpenhamn är det möjligt att bygga hög- hastighetståg som skulle göra dagspend- ling möjlig. Nya idéer för hur man färdas i Göteborg kan vara steg i att bygga den miljövänliga framtidsstaden. Linbana över älven, Styr och ställ-bilar eller någonting som ingen 445 450 455 460 465 470 475 480 485
  • 19. 19 hittills tänkt på kan bli framtidens sätt att ta sig fram. Det gemensamma ägandet är på frammarsch där bilpooler är ett exem- pel. Sedan flera år tillbaka har vi också hyrcyklar i staden. Redan idag finns pla- ner på att skapa en bilpool med förarlösa bilar, som man genom sin smarta telefon kan boka och kalla på när man behöver. Det är ett spännande exempel där Göteborg kan bli en testarena för nya djärva idéer. Människor är alla olika och har även olika förutsättningar att röra sig i sta- den. Oavsett om det är ålder, en olycka eller medfödd funktionsnedsättning som gör det svårare att ta sig fram måste vi fortsätta att bygga ett Göteborg för alla. Göteborg är en av Europas bästa städer när det gäller tillgänglighet men det finns mycket kvar att göra. Det är ett solida- riskt sätt att stadsplanera och viktigt ur effektivitetssynpunkt. Att människor med funktionsnedsättning inte kan ta del av hela staden är både en personlig förlust och en förlust på samhällsnivå. En tryggare stad Staden måste byggas rätt för att upplevas tryggare. Idag skiljer det mycket mellan stadens olika områden i allt från medelin- komst till medellivslängd. Att bygga ihop stadsdelar genom förtätning kan få posi- tiva effekter. En trygg stad där människor känner sig säkra och vågar röra sig efter eget önskemål är viktigt. Bra belysning, öppna ytor och gångstigar kan förbättra den upplevda tryggheten. Samhällets insatser för unga vuxna behö- ver samordnas och intensifieras. Avgöran- de för den sociala hållbarheten på sikt är tidiga, förebyggande insatser. Viktigt är också att det finns fritidsgårdar, kultur- hus och lokaler för föreningar att verka i. Ett starkt civilsamhälle med många aktiva föreningar erbjuder ungdomar och unga vuxna alternativ och ger dem möjlighet att kanalisera sin energi i positiva sam- manhang. Det behövs mer samordning mellan olika huvudmän, men också mer resurser. Om de internationella tenden- serna till ökad narkotikaliberalism får ge- nomslag i Göteborg kommer situationen att förvärras. Polisen och tullens möjlig- heter att bekämpa illegal vapenhantering behöver öka och lag stiftas därefter. Ett offensivt arbete med värderingar måste hela tiden pågå för att alla ska känna ett ansvar för staden och för varandra. Ge- nom att öka respekten mellan människor skapar vi ett tryggare samhälle för alla. En gemensam välfärd för ett gott liv Vi socialdemokrater står för en modell där alla bidrar till och tar del av välfärden – oavsett storlek på lönekuvertet. Det är en av de viktigaste principerna som finns att slå vakt om i ett civiliserat samhälle. Vi är övertygade om att den principen ger bäst förutsättningar för alla människor att växa och förverkliga sina livsdrömmar. En allmän och jämlik välfärd är den mark ur vilken frihet kan växa och blomma. Välfärden ska erbjuda mer än bara grund- trygghet. Om välfärden håller en hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund så sprider den risker, möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. Därmed höjer den samhällets ekonomiska effek- tivitet. Den generella välfärden är den modell som bäst förmår öka individens frihet genom stor social rörlighet och bre- da möjligheter. Vi behöver etablera en ny syn på välfärds- professionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägle- dande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt – det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Vi vet idag att de med mindre ekonomis- ka resurser har sämre hälsa, både psykisk och fysisk. Även det sociala arvet påver- kar hälsan, försämrar livskvalitet och förkortar livslängden för dem som tillhör socioekonomiskt svaga grupper. Här är den generella välfärden verktyget för att utjämna skillnaderna. Ditt sociala arv ska inte påverka vilken vård du får, hur bra din skola är eller hur ditt liv blir på ett äldreboende. 490 495 500 505 510 515 520 525 530 535
  • 20. 20 I vår del av världen har vi en åldrande befolkning. Människor lever längre – det är någonting positivt. Även om många också är friskare långt upp i åren krä- ver den åldrande befolkningen mer vård och omsorg. I Göteborg har vi en nå- got yngre befolkning än genomsnittet i landet, mycket beroende på den höga inflyttningstakten, men även här kommer omsorgen av äldre att ställas inför stora utmaningar. Politiken spelar roll för människors hälsa genom livet. Därför vill vi socialdemokra- ter i Göteborg slå vakt om och utveckla den allmänna och jämlika välfärden genom att fördela resurser efter behov. Vi vill ge verklig frihet till äldre och öka deras eget inflytande över vården och om- sorgen. Vi vill göra investeringar i sjuk- vården och se till att behålla det samman- hållna och gemensamt ägda Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Trygg omsorg med hög kvalitet I ett samhälle som alltmer präglas av mångfald och med människor som strävar efter självförverkligande, kan vi förvänta oss ökade krav från äldre invånare att staden ser dem som en resurs. Allt fler kräver större självbestämmande över sin vardag. Idag vill människor även som seniorer vara med och forma stadens och välfärdens utveckling. Men alla har inte samma förutsättningar. Vi vill tillsam- mans med äldre göteborgare utveckla oli- ka former för att öka självbestämmandet i vardagen liksom inflytande över stadsut- vecklingen. Hela livet spelar roll för hur man har det som äldre. Det gäller levnadsförhållanden i den tidiga barndomen och i ungdomen, arbetsvillkor i vuxenlivet samt inte minst den socioekonomiska ställningen och livsstilen. Den genomsnittliga livslängden har ökat för alla socioekonomiska grup- per – samtidigt som skillnaderna också har ökat. Nyare forskning visar att de so- ciala bestämningsfaktorerna är avgörande för folkhälsan. För att skillnaderna i hälsa och livslängd ska minska behöver Göte- borg bli en mer jämlik stad för medborg- arna i alla åldrar. Boendemiljön är av särskild betydelse för äldres hälsa och självbestämmande. Skill- naderna i boendesituation är fortfarande för stora utifrån socioekonomi. Det fria resandet med kollektivtrafiken bidrar till att äldre göteborgare kan hålla sig aktiva och sociala. Ändå blir en del ensamma när umgänget glesnar och släktbanden inte är så starka som förr. Samarbetet med sjukvården har under senare år med- fört att även äldre med stora vård- och omsorgsbehov kan bo kvar i sitt hem. Det är i huvudsak en positiv utveckling men bostaden är inte alltid bäst anpassad till den äldres behov. En del blir dessutom passiviserade och isoleras i sin ensamhet. Ett viktigt utvecklingsområde när det gäller insatser för äldre är att inrätta fler trygghetsboenden. Det är egna lägenhe- ter, utrustade och anpassade för att stärka självbestämmande och oberoende, där det finns tillgång till gemensamhetsloka- ler för samvaro och även ett visst utbud av service. Mellan dagens två vanligaste boendeformer för äldre, ordinärt eget boende och särskilt boende, behövs en mångfald av olika trygghets- och gemen- samhetsboenden. Marknaden kan till viss del svara mot en växande efterfrågan i nybyggen, men för många blir det för dyrt. Vi socialdemokrater i Göteborg vill ta ett större ansvar så att en mångfald av trygg- hets- och gemensamhetsboenden skapas i befintligt fastighetsbestånd med rimliga hyror och i ett mer blandat grannskap. För äldre som lever i egen lägenhet kan det ibland finnas behov av perioder av rekreation och återhämtning. För de korttidsboenden som finns idag fordras biståndsbeslut, och de används i hög grad som utslussningsplatser från sjukvården. Seniorhotell med äldreomsorg i staden där seniorer förfogar över ett antal dygn per år utan biståndsbeslut kan förbättra livssituationen för äldre i kommunen. För särskilt boende gäller i dag att bi- ståndsbeslut ger rätt till att välja vilket äldreboende man vill flytta till. Par har rätt till gemensamt boende även om vård- och omsorgsbehoven skiljer sig åt. Ad- ministrativ tröghet, väntetid och brist på bra lösningar kan lägga hinder i vägen. 540 545 550 555 560 565 570 575 580 585
  • 21. 21 En gemensam äldreboendeenhet med uppgift att ta fram planeringsunderlag för platser vid särskilda boenden i olika delar av staden kan öka valfriheten jämfört med dagens situation. Det finns stora utvecklingsbehov inom hemtjänsten och i Göteborg har beslut fattats om ett stort reformarbete som ska löpa fram till 2022. Det är en genomgri- pande modernisering av både metoder för biståndsbedömning och de sätt som verksamheten planeras och genomförs på. Det handlar om att öka de äldres själv- bestämmande och se till att rätt resurser sätts in på rätt ställe vid rätt tillfälle. Reformen kallas Göteborgsmodellen 2.0. Inom de flesta fält i arbetslivet har ny tek- nik skapat förutsättningar för förbättrad kvalitet och effektivitet. Men inom hem- tjänsten syns få avtryck. Efter införandet av innovationer som mikrovågsugnen och rollatorn har lite hänt. Hemtjänstens eftersläpning både när det gäller resurser, utveckling och användande av ny teknik har sannolikt samband med att yrkesom- rådet befinner sig längst ner i status- och maktordning, såväl i den kommunala sektorn som i arbets- och samhällslivet i stort. Det är inte acceptabelt. Vi vill ta ny teknik i bruk för att säker- ställa att rätt resurser finns på rätt plats inom äldreomsorgen. Men det behövs också mer resurser. Vi vill även stimulera utvecklingsarbete för att få fram teknik som underlättar i äldres vardag och som stärker oberoende och självbestämmande. Göteborg står inför en generationsväxling inom äldreomsorgen med stora pensions- avgångar. Staden behöver anställa cirka 350 undersköterskor och 60 –70 sjuk- sköterskor om året fram till 2020. För att klara rekryteringen måste äldreomsor- gens yrken bli mer attraktiva. Att för- bättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i hemtjänst och på äldreboenden är en strategisk fråga, inte bara för personalens och rekryteringens skull utan också för tjänsternas kvalitet. Idag är sjukfrånvaron hög, vilket leder till bristande kontinuitet. Kontinuitet för omsorgstagarna är en av de viktigaste kvalitetsfrågorna. För att få människor att välja ett arbete inom vård och omsorg krävs också en yrkesutveckling. Genom att höja kompe- tensen förbättrar man också för omsorgs- tagarna. Sjuksköterskor, undersköterskor och annan vårdpersonal bär alla på myck- et kunskap om hur vården kan utveck- las. Det är kunskap som ska tas tillvara och vårdyrket måste bli ett yrke där man känner att man har inflytande över sin arbetsplats. På samma sätt som det idag finns uni- versitetssjukhus vill vi också skapa universitetssocialtjänst, där verksamhet, utbildning och forskning bedrivs inom samma väggar, varifrån framgångsrika nya arbetssätt kan spridas till den övriga socialtjänsten. Sjukvård efter behov Sjukvården är en grundbult i välfärdssam- hället. Men något håller på att hända runt om i Sverige. Delar av sjukvården har allvarliga problem. Sjukvårdspersonal och patienter rapporterar om en tidspressad situation som riskerar att leda till brister i patientsäkerheten. Trycket och belast- ningen på akutmottagningar, vårdavdel- ningar och andra verksamheter är högt. Svensk hälso- och sjukvård är på många sätt god. Men ska den fortsätta att utvecklas krävs det tillgång till den allra senaste kunskapen, professionella medar- betare, de mest avancerade behandlings- metoderna, teknik och läkemedel för att kunna bota, lindra och förebygga sjukdo- mar och främja hälsa. Det ska bara vara hälsotillståndet som avgör när och hur man får del av den offentligt finansierade sjukvården – aldrig privatekonomin eller olika privata försäk- ringar. Den Moderatledda regeringen har genomfört en ändring i hälso- och sjuk- vårdslagen där det uttryckliga förbudet mot att ta emot försäkringspatienter togs bort. Detta bör lagregleras igen. Sjuk- vården ska styras efter behov och vara likvärdig för alla. Vårdgarantin infördes under en socialde- mokratisk regering och är en viktig grund för tillgänglighet till vården. Men vad som 590 595 600 605 610 615 620 625 630 635
  • 22. 22 är vård i tid måste variera beroende på sjukdom. Många akuta sjukdomar och åkommor måste hanteras mycket snabb- are än vad vårdgarantin kräver, och det gäller till exempel delar av cancervården. Viktigt är också att korta väntetiderna till diagnostik och ta krafttag för snabbare omhändertagande på akutmottagningarna. All vård ska vara patientcentrerad. Sjukvårdens styrning och organisation ska utgå från patienten i centrum. Den moderatledda regeringen menar att val- frihet handlar om att välja mellan olika företag och vårdgivare. Verklig valfrihet handlar om patientinflytande och delak- tighet i vården. Det krävs tidiga insatser i skolan, skol- hälsovården och primärvården för att effektivt kunna stödja barn och ungdomar som mår dåligt. För ungdomar som drab- bas av psykiska problem ska en åtgärds- plan tas fram. Om ett barn mår dåligt eller har stora problem ska man veta vem man ska ringa för att få snabb hjälp. Även sjukvården står inför stora utma- ningar att klara generationsväxlingen med stora pensionsavgångar, samtidigt som det behövs fler anställda i vården. Staten bör ta initiativ till att tillsammans med parterna tillsätta en delegation för framtidens kompetensförsörjning i vården. Här bör regionen och staden också delta. Undersköterskor är den yrkesgrupp som är utbildad för det patientnära arbetet och som spenderar mest tid och finns närmast den sjuka patienten. De måste få möjlig- het att utveckla och vidareutveckla sig. Studier visar att läkare och sjuksköterskor tvingas ägna mycket tid till annat än di- rekt patientarbete. För administration som inte är lagstyrd, ska tiden som avsätts inte tränga ut annan viktig verksamhet. Det är viktigt att sjukvården medver- kar i forskning och innovation så att ny kunskap utvecklas och kommer patienten till del. Alla har rätt till en sjukvård av hög kvalitet med de mest moderna meto- derna och den senaste medicinska tekni- ken. Men mer måste till. Åtgärder måste vidtas som konkret ger nya behandlingar, produkter och tjänster, det vill säga till- växt och sysselsättning. Det samarbete som finns mellan näringsliv, akademi och vård är vägen fram till denna tillväxt. Vi är stolta över och sätter stort värde på Sveriges största sammanhållna sjuk- hus som finns i Göteborg – Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhusets upp- byggnad med sammanhållna enheter och utvecklingsmiljöer för avancerad sjukvård, forskning och utbildning ska värnas, inte säljas ut. Vi vill heller inte sälja ut övriga sjukhus. De är viktiga nav i sjukvårdssystemet och lämpar sig inte för privatiseringar. Ett annat gott exempel här i Göteborg är Angereds närsjukhus. Efter att ha identi- fierat problem med ohälsa hos stadsde- larnas invånare byggs nu ett närsjukhus där många olika delar av vården samlas under ett och samma tak. Det ska vara lätt att hitta till sjukhuset och lätt att hitta inom sjukhuset vilket sänkt trösklarna, särskilt för många som annars står långt från den vård de behöver. Genom uppsö- kande informationsarbete har man ock- så arbetat med information kring bland annat förlossning på föräldrarnas egna språk. Det är denna typ av helhetsgrepp som måste tas för att kunna uppnå en likvärdig och högkvalitativ vård för alla, i vår strävan efter jämlik hälsa. 640 645 650 655 660 665 670
  • 24. 24
  • 25. 25 Innehållsförteckning Motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga.................................................................... 27 Motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården.................................................................... 28 Motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige.................................................................................................... 29 Motion 4: Planering för framtida behov av slutenvårdplatser........................................................ 30 Motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar............................................................................ 32 Motion 6: Bilplatsavgifter utanför akutsjukhusen inom SU............................................................ 33 Motion 7: Avvakta höjning av trängselskatt............................................................................................. 34 Motion 8: Cykelparkeringar i Göteborg...................................................................................................... 35 Motion 9: Gör kollektivtrafik till normen.................................................................................................. 36 Motion 10: Trygg och ren närmiljö.................................................................................................................. 38 Motion 11: För barnens skull, gör en översyn av lokalförsörjningen i Göteborgs stad..... 39 Motion 12: Bostadspolitik i Göteborg............................................................................................................ 40 Motion 13: Bostäder i Angered.......................................................................................................................... 41 Motion 14: Ökad möjlighet för syskon att vistas i förskola/fritidsverksamhet vid föräldraledighet.......................................................................................................................... 42 Motion 15: Sjukersättning...................................................................................................................................... 43 Motion 16: Ta bort omräkningsfaktorn i sjukförsäkringen................................................................ 44 Motion 17: Omräkningsfaktorn (annan att-sats)...................................................................................... 44 Motion 18: Äldre sköras behov av vård......................................................................................................... 45 Motion 19: Psykisk ohälsa bland unga.......................................................................................................... 47 Motion 20: Öka platserna på barn-och ungdoms-psykiatrin............................................................ 49 Motion 21: Provval.................................................................................................................................................... 50 Motion 22: Lobbyregister....................................................................................................................................... 51 Motion 23: Auktoriserade revisorer i kommunala bolag..................................................................... 52 Motion 24: Skydd för fritidspolitiker med uppdrag............................................................................... 52 Motion 25: Studier..................................................................................................................................................... 54 Motion 26: Ett feministiskt parti........................................................................................................................ 55 Motion 27: Utvärdera SDN-reformen.............................................................................................................. 55 Motion 28: Listorna till Göteborgs kommunfullmäktige..................................................................... 56 Motion 29: Införa tak för barngrupperna i förskolan inom Göteborgs stad............................ 57 Motion 30: Ej skattepengar till friskolor/vårdbolag................................................................................ 58 Motion 31: Framtidens skola................................................................................................................................ 59 Motion 32: Skolkommissionen............................................................................................................................ 60 Motion 33: Samhälle, administration, medicin.......................................................................................... 61 Motion 34: Dispenser för sent anlända elever till det svenska skolsystemet........................... 64 Motion 35: Förändrat arbetssätt för gymnasieskolans yrkesintroduktionsprogram............. 65 Motion 36: Avveckla skattefinansierade vinstdrivna skolor............................................................... 68 Motion 37: Utökad praktik................................................................................................................................... 70
  • 26. 26 Motion 38: Estetisk verksamhet i gymnasieskolan................................................................................. 71 Motion 39: Slopa den fria etableringsrätten för friskolor.................................................................... 72 Motion 40: Om det nya betygssystemet........................................................................................................ 73 Motion 41: Jakt åt folket......................................................................................................................................... 74 Motion 42: Konsthus på skeppsbron.............................................................................................................. 75 Motion 43: Inrättande av en fond för ljuskonst i offentliga miljöer i Göteborg..................... 77 Motion 44: Tillgång till den nära skärgården............................................................................................. 78 Motion 45: Stärk KULF och KULIS del 2...................................................................................................... 79 Motion 46: Ungdomens kulturhögskola........................................................................................................ 80 Motion 47: Kulturkollo............................................................................................................................................ 81 Motion 48: Om levande torg och möteslokaler......................................................................................... 81 Motion 49: Arbetströskel och entreprenörskap........................................................................................ 82 Motion 50: Öka individualiseringen av föräldraförsäkringen........................................................... 83 Motion 51: För en inkluderande arbetsplats............................................................................................... 84 Motion 52: Om anställningserbjudande........................................................................................................ 85 Motion 53: Handlingsplan mot social dumping........................................................................................ 86 Motion 54: Säkra tillgång till offentliga/allmänna platser.................................................................. 87 Motion 55: Säker stig till hällmålningen i Torslanda............................................................................. 88 Motion 56: Ökat skydd för fornminnen mot plundringar, rovgrävningar och vandalisering.............................................................................................................................. 89 Motion 57: Järnväg.................................................................................................................................................... 89 Motion 58: Möjlighet att via staten införa en progressiv stats- landsting och kommunal inkomstskatt............................................................................................................... 90 Motion 59: Finanspolitiskt ramverk................................................................................................................. 92 Motion 60: Studie SGI till föräldrapenningen............................................................................................ 93 Motion 61: Höj momsen på flygresor............................................................................................................. 94 Motion 62: Integration............................................................................................................................................. 96 Motion 63: Utöka resurserna till asylprocessen........................................................................................ 97 Motion 64: Öka dagersättningen för asylsökande................................................................................... 98 Motion 65: Hållbar energi..................................................................................................................................... 99 Motion 66: Fasa ut fossila bränslen............................................................................................................... 100 Motion 67: Kontaktpunkt för befolkning som saknar dator och tillgång till internet...... 101 Motion 68: Lokalisering av statliga myndigheter och verk till Göteborg.................................102 Motion 69: Ge Snowden asyl i Sverige.........................................................................................................102 Motion 70: Återuppta diskussioner om vinstuttagen...........................................................................103 Motion 71: Sjöfart.....................................................................................................................................................105 Motion 72: Information om investeringar i infrastruktur................................................................ 106 Motion 73: Skärpt sexualbrottslagstiftning.............................................................................................. 106 Motion 74: FRA-lagen........................................................................................................................................... 108 Motion 75: Begränsa massavlyssningen..................................................................................................... 109
  • 27. 27 Motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga Motionär: Carl Styvén Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Anna Skarsjö Att vara sjukskriven och föremål för offentliga insatser innebär kontakt med flera olika offentliga instanser. Det kan exempelvis vara försäkringskassan, primärvården, boende- stöd, arbets-förmedlingen, specialistvården, socialmedicin med flera. I många fall kan ett framgångsrikt återinträde på arbetsmarknaden vara avhängigt myndigheters förmåga till samordning. I olika kommuner varierar samordningen betydligt och då även bruka- rens möjlighet till en framgångsrik behandling/hantering. Det innebär ett system som skapar stora skillnader i förutsättning beroende på hemkommun. Då det rör sig om be- tydande lidande och stora samhällsekonomiska resurser är det av vikt att dessa system fungerar oavsett kommunal variation i initiativkraft och förmåga till styrning. Kongressen föreslås därför besluta: att en regional policy for vård och stödsamordning arbetas fram i samråd med berörda kommuner att berörda kommuner erbjuds stöd att utarbeta och implementera fungerande system avseende ovanstående Utlåtande motion 1: Sjukas möjlighet att navigera i det offentliga Förslag till beslut: Att anse motionen vara besvarad och sända den till S-politikerna i Samordningsförbunden och S-politikerna i VG-regionen. Det som motionären beskriver, att vara sjuk och samtidigt försöka navigera bland en rad olika myndigheter, är för många en omöjlighet. Besluten kan i värsta fall gå emot varandra och kostnaderna för samhället kan bli stora, för att inte tala om vad det gör mot den enskilde individen. Alliansregeringens större krav på den enskilde och försämrade ersättningar har varit förödande. Socialförsäkringarna och samordningen av densamma har under ett flertal år varit föremål för debatt, och det har funnits många förklaringar och förslag till lösningar för att komma tillrätta med den ökande skevheten i systemet. Försäkringskassan har idag lagstadgad utredningsskyldighet och ska utreda behovet av rehabilitering och samordna insatser med arbetsgivare, hälso-sjukvård, arbetsförmedling, socialtjänst och andra offentliga myndigheter för att den sjukskrivne ska kunna återgå i arbete eller söka nytt. Det görs idag på många håll i Sverige genom så kallade Samordningsförbund, i Västra Götaland har vi 16 st. Trots dessa lagstadgade åtgärder upplevs det som många sjuka hamnar mellan stolarna. Distriktsstyrelsen håller med om att det idag saknas riktig initiativkraft och ordentlig styrning för den enskilde och ser hoppfullt på de initiativ Socialdemokraterna lagt på riksnivå att utforma sjukförsäkringen mer inriktad på rehabilitering - en så kallad rehabiliteringsförsäkring. Tanken är att skapa ansvar för rehabilitering, inte stänga ute den person som är fortsatt sjuk eller den som inte fått den rehabilitering och arbetsträning som hen är i behov av. Det måste finnas utrymme för individuell hänsyn eftersom det kan ta olika lång tid för olika personer att rehabiliteras. Ett system med en form av rehabiliterings- och arbetsträningsgaranti för den enskilde inom en viss tid skulle vara ett sätt. Distriktsstyrelsen delar motionärens åsikt att det är viktigt med likvärdiga möjligheter till samordning för den sjuke oavsett kommun man bor i och ställer sig också bakom
  • 28. 28 slutsatsen att det är viktigt att ha ett helhetsperspektiv utifrån berörda aktörer vid rehabilitering, men vi menar att en sådan stödsamordning finns i alla berörda kommuner idag och vi hoppas på bättre möjligheter för den samordningen efter regeringsskiftet 2014. Motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården Motionär: Carl Styvén Motionen behandlad och antagen på Tjänstemännen sdf Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Som flertalet artiklar och debattinlägg påtalat under den senaste tiden präglas ersättnings-systemen inom den offentliga vården av ett utpräglat marknadstänkande. System som Lea vilket bottnar i rörelsen som kallas New public management styr sjukvården på mikronivå genom att sätta prislappar på olika interventioner. Det är ett styrsystem som resulterat i flera allvarliga problem. Istället för att låta patientens val vara styrande formas vården utifrån maximering av intäkter. Det försvårar långsiktighet och särskilt drabbar det de mest utsatta patienterna som exempelvis vårdkrävande kroniskt sjuka patienter inom psykiatrin. Systemet har inga vinnare på lång sikt. Patienterna förlorar möjligheter till långsiktig god vård, behandlare förvägras möjligheten att låta patientens behov vara vägledande och skattebetalarna förlorar i slutändan då den långsiktiga vården förfaller. Därför föreslås kongressen besluta: att ett nytt ersättningssystem arbetas fram där patientens behov ställs i centrum att skapa möjligheter för att bättre ta tillvara det kliniska omdömet hos de pro- fessionella i vården genom nya styrsystem att förutsättningarna för arbete i linje med vetenskaplig grund (evidens) och kliniskt beprövad erfarenhet förbättras genom ökat användande av befintliga resurser så som HTA-centrum. Utlåtande motion 2: Ersättningssystem i den psykiatriska vården Förslag till beslut: Bifall samt att motionen sänds till den socialdemokratiska riksdags- gruppen. Motionären pekar på riskerna med att ekonomiska ersättningssystem inom den psyki- atriska vården kan missgynna kroniskt sjuka patienter. Vi är överens med motionären om att den ökning av marknadsinslagen som vi idag ser i den svenska hälso- och sjuk- vården styr mot en mer ojämlik vård. Det sker både genom införande av vårdvalssys- tem med fri etableringsrätt och genom det sätt man fördelar resurser till utförarna. Där skiljer det mellan olika landsting. Västra Götalandsregionen har som alla landsting infört vårdval inom primärvården, det är ett krav från den borgerliga regeringen, men har sökt utforma ersättningarna till vårdcentralerna så att de tar hänsyn till vårdtyngd och sociala faktorer. Dock ser vi att primärvården inte tar det ansvar man har för psykisk ohälsa på ett tillfredsställande sätt idag och har för avsikt att skärpa kraven när en omarbetad Krav- och kvalitetsbok tas fram 2015. Vårdval inom andra delar av sjukvården är än så länge inte obligatoriskt. Längst har Stockholms läns landsting gått, där betydligt fler vårdval införts. Vi socialde- mokrater i regionen har aktivt arbetat för att undvika införande av vårdval inom specia- listsjukvården och lyckats med det, trots att vi inte har majoritet. Dagens ersättningar till specialistpsykiatrin i regionen, som främst sköts av de olika sjukhusen, bygger på överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsnämnder och sjuk-
  • 29. 29 hus, som preciserar vad sjukhuset ska leverera och den totala ersättning som sjukhuset får. Ersättningen följer således inte varje patient och sjukhusen har inget vinstmål utan ska gå jämnt upp ekonomiskt, precis som fallet är i kommunens olika verksamheter. Sjukhusen ska också leva upp till ett antal kvalitets- och processmål, t ex när det gäller väntetider och individuella vårdplaner. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) tas nu ytterligare ett steg och successivt införs ett styrsystem, värdebaserad vård, som på ett tydligare sätt än tidigare sätter vårdens värde för patienten i första rummet. Givetvis ska sjukhusets resurser användas effektivt, men måttet för att mäta vårdens resultat ska utgå från patientens och inte den enskilda klinikens perspektiv. Det är ett sätt att låta profes- sionerna i vården ta ett större ansvar för både resurser och resultat, precis som motionä- ren yrkar i sin andra att-sats. HTA-centrum vid SU är en regional resurs där nya medicinska metoder testas och utvär- deras för att avgöra om det finns evidens för att de är bättre än existerande metoder i vården och därför ska införas. Det är en bra verksamhet, och det är viktigt att resultaten används vid regionens sjukhus för att utveckla och förbättra vården. Motionärens yrkanden kan tolkas bredare än att endast avse vården i vårt eget område. Det är absolut så att en socialdemokratisk regering måste förändra den nationella inrikt- ningen av vården från marknadsstyrning till en styrning som ställer patientens behov i centrum och gynnar ett professionellt teamarbete och utveckling av nya, evidensbasera- de metoder. Därför bör motionen bifallas. Motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige Motionär: Karin Greenberg Motionen behandlad och antagen på Västra Göteborgs krets, Västra Lundby sdf Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Svensk sjukvård är en unik och viktig tillgång för medborgarna. Därför måste vi slå vakt om den offentligt och solidariskt finansierade sjukvården som handlar om att alla ska ha vård av hög kvalitet i rätt tid. Det är en stor trygghet att veta att du inte får en faktura på kostnaden för behandlingen eller att behöva redovisa ditt försäkringsavtal, när du kommer till akuten. Det är många medborgare i länder världen över som tror att denna trygghet inte är möjlig. Desto viktigare att vi gör allt för att behålla och utveckla denna viktiga verksamhet i svensk välfärd. Syftet med motionen är att lyfta fram problemet med att allt fler tecknar privata sjukvårdförsäkringar samt hur olika avtal styr verksam- heten inom sjukvården, gör utbudet komplext och svårbegripligt för den enskilde med- borgaren och där den samlade bilden innebär att medborgarna, skattebetalarna, betalar allt mer för sjukvårdens tjänster. Politiker och deras tjänstemän har svårare att få en helhetsbild och på sikt är det ett hot mot den gemensamt finansierade sjukvårdsutbudet, inte minst för att förtroendet bland medborgarna undermineras. Sjukvårdsutbudet har ökat i form av olika avtal med offentliga och privata vårdgivare som taxe-avtal, upphandlat avtal, vårdvals-avtal men även vårdbolag tecknar idag om- fattande avtal med försäkringsbolag som säljer försäkringspaket (gruppförsäkringar) till företag där sjukvårdsförsäkring ingår. När små och stora privata vårdbolag säljer vård till försäkringsbolag och deras kunder så ska sjukvård levereras utifrån kundens krav inom kort tid. Om en läkare ska inställa sig på kort varsel i ett vårdbolag (för många är det en bisyssla), vad händer med dennes patienter på sjukhuset då? Ett exempel: Patient möter hjärtläkare på SU och får besked att en undersökning behöver göras men måste vänta i tre veckor då läkaren inte bedömer läget som akut. Samma patient ringer sin sjukvårds- försäkring som ordnar tid inom tre dagar till privat hjärtmottagning. Där möter patien- ten samma läkare. Dyrt för den enskilde patienten eller dennes arbetsgivare som först betalar skatt till offentlig vård och sedan premie för privat sjukvårdsförsäkring. Detta
  • 30. 30 minskar förtroendet för den offentligt drivna vården eftersom det sprids en bildavattman”måsteha”enegenprivatsjukvårdsförsäkring,annarsförsenasbehandlingen. Svensk hälso- och sjukvårdslag säger att svensk, offentligt finansierad sjukvård, ska vara behovsstyrd och ges på lika villkor för hela befolkningen. Med den blandning som finns idag med många vårdformer och avtal så är det i praktiken en kundstyrd sjukvård. Dubbla ingångar i hälso- och sjukvården, en ingång för det allmänna och en för de med privata försäkringar hotar hälso- och sjukvård på lika villkor och förtroendet för väl- färdssystemet. Privata sjukvårdsförsäkringar gör inte vården vare sig billigare eller bättre för den stora allmänheten. Visst kan företagens anställda och välbeställda privatpersoner som är tillräckligt friska för att kvalificera sig för försäkringsbolagens sjukvårdsförsäkringar få egna genvägar ”gräddfiler”, men det tar inte lång tid innan detta innebär stora problem att finansiera och driva gemensamma välfärdstjänster som sjukvård och äldreomsorg. Med hänvisning till ovanstående föreslår jag att årskonferensen ställer sig bakom följande: att satsa på att utveckla den offentliga hälso- och sjukvården för att principen om lika vård för alla ska uppnås. Alla medborgare ska känna förtroende att vid behov få bästa möjliga vård i rimlig tid att motionen översänds till våra representanter i regionfullmäktige och riksda- gen för beaktande Utlåtande motion 3: Sjukvård i framtidens Sverige Förslag till beslut: Bifall Motionären pekar på vikten av en solidariskt finansierad sjukvård efter behov och att risker idag finns för att privata sjukförsäkringar gör vården än mer ojämlik och att där- med förtroendet för välfärden urholkas. Därför föreslås en utveckling av den offentliga hälso- och sjukvården så att alla medborgare känner att man kan få den bästa vården i rimlig tid. Detta stämmer helt med den socialdemokratiska sjukvårdspolitiken som beslutats av partikongressen. Resurserna till vården ska öka, vården ska vara jämlik och tillgänglig, personalens kompetens tas tillvara och patienternas inflytande stärkas. Ge- nom ett patientkontrakt ska en sammanhållen vårdplan följas. Att denna inriktning ska gälla vid en socialdemokratisk valseger vill vi gärna understryka från styrelsen genom att föreslå att motionen bifalls. Motion 4: Planering för framtida behov av slutenvård- platser Motionär: Nada Alami Enskild motion Styrelsens föredragande: Kerstin Brunnström Om knappt sju år väntas över 2 miljoner invånare ha fyllt 65 år. Trycket på sjukvården ökar trots att sjukhusen redan dras med överbeläggningar. Strategier för hur gamla och sjuka ska få vårdplatser i framtiden saknas. Siffror från SKL förtydligar problematiken. Enligt OECD tillhör Sverige de länder som har lägst antal slutenvårdplatser per invånare och bland de 34 länderna. En allt äldre befolkning och lågt antal vårdplatser är en svår- löst ekvation. På fråga om hur VGR planerar för framtida vårdplatser svarar de ansvariga att 150-200 vårdplatser behövs, men inga beslut är fattade. Menar de ansvariga på VGR att 150-200 vårdplatser ska fylla gapet på det gigantiska behovet av vårdplatser som re-
  • 31. 31 dan existerar, och som bara växer? Den svenska sjukvården måste omorganiseras för att klara av en äldre befolkning. Yrkande att det är dags att planera för att kunna hantera morgondagens behov av vårdplatser att motionen skickas till socialdemokratiska politiker i Västra Götaland Regionen för åtgärd Utlåtande motion 4: Planering för framtida behov av slutenvård- platser Förslag till beslut: Att bifalla motionen med tillägget att den, utöver att skickas till regi- onfullmäktigegruppen, ska skickas till kommunfullmäktigegruppen. Motionären tar upp det framtida behovet av slutenvårdsplatser i Västra Götalandsregionen. Det är en viktig fråga. För få vårdplatser och många vårdsökande leder till överbeläggningar och utlokaliseringar (att patienter vårdas på avdelningar som inte har den kompetens patienten behöver). Det kan leda till patientsäkerhetsrisker, strukna operationer, längre väntetider på akuterna och en ohållbar arbetsmiljö för de anställda. Samtidigt är vårdavdelningar på sjukhus, som ju oftast bemannas dygnet runt, en dyr resurs. Inneliggande patienter utsätts också för betydligt större infektionsrisker än hemma, vilket gör att man aktivt försöker övergå till mer öppna vårdformer, såsom dagsjukvård och dagkirurgi eller olika former av vård i hemmet. På olika sätt försöker man underlätta för sjuka äldre att få den vård man behöver utan att behöva åka till akuten, t ex genom direktinläggningar av patienter från ambulans till vårdavdelning och genom bedömningsbilen, som besöker främst äldre patienter i hemmet och ser till att patienten kommer får vård på rätt vårdnivå. De senaste åren har statliga pengar utgått till kommuner som ökar kompetens i äldreomsorg och hemsjukvård och därmed minskar antalet onödiga akutbesök och återinläggningar och en positiv utveckling har startats inom den kommunala hälso- och sjukvården. En oberoende utredning som genomfördes för ett par år sedan på uppdrag av regionen visade att antalet vårdplatser var för få i förhållande till de nuvarande och framtida behoven på vissa av regionens sjukhus, främst på SU och inom NU-sjukvården. SUs sjukhusdirektör har med hjälp av en simuleringsmodell ytterligare preciserat vårdplatsbehovet på regionens sjukhus. I tilläggsöverenskommelsen för 2014 fick SU pengar för 54 fler vårdplatser. De har fördelats till framför allt medicin och geriatrik, som hade stora bekymmer med överbeläggningar vårvintern 2013 då influensasäsongen var intensivare än någonsin i hela landet. Fler platser kommer också inom barnsjukvården och sjukvården. Därtill har SU fått pengar för att skapa fler IVA-platser 2013 och 2014. Även Kungälvs sjukhus har fått extra resurser till vårdplatser av hälso- och sjukvårdsnämnd 4. Andra sjukhus i regionen har fått ekonomiskt tillskott för fler vårdplatser via regionstyrelsen. Genom en mer personcentrerad vård, där patienter och anhöriga är mer delaktiga i sjukhusvården från första dagen på sjukhus, och beslut har alltså fattats för att sänka trycket på vårdplatserna idag och de närmaste åren. Inför framtiden behöver regionen och kommunerna tillsammans planera för vården av äldre i en tid när den stora 40-talistgenerationen kommer att behöva sjukvård och de nya förväntningar och behov som följer av detta. Här ligger Västra Götalandsregionen ändå långt framme genom att man redan börjat göra bedömningar av vårdplatsbehov och konsekvensbeskrivningar av vårdplatsreduktioner med nya, moderna planeringsverktyg. Styrelsen håller inte med om motionärens bedömning att strategier saknas och vill betona att framtidens äldrevård kräver samarbete mellan både kommunerna och
  • 32. 32 regionen. Men sammantaget stöder vi motionärens uppfattning att det krävs en tidig planering för att ta hand om äldres omsorgsbehov från år 2020. Motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar Motionär: Susanne Jönsson Motionen behandlad och antagen på Askim sdf Styrelsens föredragande: Lena Malm I dag kör föräldrar barnen med bil till och från skolan, med det fria skolvalet innebär det att kommunen inte behöver tillhandahålla skolskjutsar. Detta drabbar både famil- jerna och miljön. Eftersom barnens väg till och från skolan inte är säker och ibland för lång. Det innebär att det blir väldigt många bilar runt skolorna vilket både är en fara för barnen och miljön. Vi i Askim vill att man återinför skolbussar som kan åka runt i villakvarteren och hyres- husen för att plocka upp barnen. På så sätt minskar bilismen och barnen lär sig tidigt att åka kollektivt. Yrkande: att Göteborgs stad och Västtrafik inför skolbussar så att barnen kan få en trygg och miljövänlig färd till skolan. Utlåtande motion 5: Säkrare skolvägar för barn och föräldrar Förslag till beslut: Avslag Motionären lyfter en viktig trygghetsfråga som berör många familjer varje morgon en stor del av året. Men man måste ställa sig frågan: Varför skjutsar föräldrar barnen till skolan?  För att hitta bra lösningar hur barn ska ta sig till skolan, framför allt på morgonen, är viktigt att förstå varför föräldrar väljer att skjutsa barn till skola och fritidsaktiviteter, även om det utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv borde vara möjligt att låta dem ta sig dit på egen hand. En del av dessa motiv är kopplade till generella förändring- ar i samhället och andra mer till synen på framförallt föräldraskap och bilanvändning. Självklart finns det inte en enda enkel förklaring utan en mängd olika faktorer påverkar. En faktor som har stor betydelse är skolans placering. Etableringen av skolor i lokaler som från början var avsedda för andra ändamål och där infrastrukturen inte är förbe- redd för till exempel lämning och hämtning av barn kan vara en förklaring till att pro- blem uppstår. Skjutsa anses också vara ett sätt att visa engagemang. Föräldrar förväntas stödja sina barns utveckling och stödet till barnet ges bland annat genom att skjutsa. Att skjutsa kan ses som en del i föräldraengagemanget och dessutom upplevs det spara tid. Det finns studier som visar att dagens föräldrar anser att barnen är mer sårbara än de själva var i samma ålder. Det finns en tendens att överbeskydda barnen och då blir bilen lätt en symbol för säkerhet och trygghet. Bilen upplevs skydda barnen från något ont och det är en förälders uppgift att göra detta. Det ligger då nära tillhands att ta bilen. En väg är att skolan arbetar för att påverka föräldrarna och att övertyga dem om att de har kompetenta barn som själva kan ta sig till och från skolan och fritidsaktiviteterna. Skolan kan tillsammans med föräldrar ta fram en plan för vilken väg barn förväntas ta sig till skolan. Ett förslag kan vara att införa Vandrande skolbussar, vilket innebär att barnen går tillsammans till skolan med någon förälder, som turas om att gå med barnen.