Nina-Katri Gustafsson om alkohol och genus

1. Alkoholvanor och genus
Nina-Katri Gustafsson

2. Presentationen
• Könsskillnader i alkoholvanor och riskabelt
drickande
- i Sverige
- Sverige i ett internationellt perspektiv
• Hur har detta förändrats över tid?
• Hur förklaras genusskillnader?
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

3. Alkoholkonsumtion baserad på anskaffning
samt självrapporterade uppgifter
12
10
8
Liter ren (100%) alkohol
Totalkonsumtion utifrån
anskaffning
Självrapporterad
6 alkoholkonsumtion,
män
Självrapporterad
alkoholkonsumtion,
4 samtliga
Självrapporterad
alkoholkonsumtion,
kvinnor
2
0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Källa: Monitorprojektet, SoRAD
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

4. Berusning
• Vanligare att män berusar sig (9,3%, 2,3%)
• Åldersaspekt
• Särskilt bland yngre män
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

5. Riskabelt drickande
• Vanligare med riskfylld konsumtion bland
männen (13%, 8%)
• Riskdrickandet har även det minskat
• Särskilt bland yngre män
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

6. Alkoholrelaterade problem
• Gräl (6,4%, 3,4%)
• Slagsmål (2,8%, 0,6%)
• Ekonomi (6,1%, 3,4%)
• Män rapporterar fler problem
• Åldersskillnader
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

7. En internationell jämförelse
• Liknande mönster
• Ju större skillnader i genusrollerna – desto större
skillnader i dryckesmönster
• Mäns och kvinnors dryckesvanor mer lika i de
nordiska länderna
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

8. Hur förklaras skillnader i
alkoholvanor?
• Biologiska perspektivet
• Genusperspektivet – kultur & sociala strukturer
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

9. Sammanfattning
• Det finns inga stora skillnader i hur många som
dricker alkohol bland män och kvinnor
• Män dricker mer, oftare
• berusar sig oftare,
• upplever fler alkoholrelaterade problem
• Det verkar vara mönster som gäller även i en
internationell jämförelse
• Trots detta har kontroll och åtgärder oftare
inriktat sig på kvinnor
• Normer och förväntningar begränsar kvinnors
drickande
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

10. Tack för er uppmärksamhet!
Kontakt: nina-katri.gustafsson@sociology.su.se
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen

11. Referenser
Bogren, A. (2011). Biologically responsibe mothers and girls ”who act like men”.
Feminist media studies 11(2):197-213.
Bogren, A. (2011). Gender and alcohol: the Swedish press debate. Journal of gender
studies 20(2):155-169.
Helmersson Bergmark, K. (2004). Gender roles, family, and drinking: Women at the
crossroad of drinking cultures. Journal of family history 29:293-307.
Mäkelä. P., Gmel, G., Grittner, U., Kuendig, H., Kuntsche, S., Bloomfield, K. &
Room, R. (2006). Drinking patterns and their gender differences in Europe. Alcohol &
Alcoholism 41(1):i8-i18.
Ramstedt M., Boman, U., Engdahl, B., Sohlberg, T. & Svensson, J. (2010). Tal om
alkohol 2010: En statistisk årsrapport från monitor-projektet. Stockholm:
SoRAD, Stockholms Universitet.
Wilsnack, R. W., Vogeltanz, N. D., Wilsnack, S. C. & Harris, R. (2000). Gender
differences in alcohol consumption and adverse drinking consequences: cross-cultural
patterns. Addiction 95(2):251-265.
2012-03-16 / Nina-Katri Gustafsson, Sociologiska Institutionen