Pompeii to Boards Hässleholm event exhibit

1. DISTRIBUERAS MED SYDSVENSKAN 12 SEPTEMBER 2008
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS
EN VÄRLDSUNIK UTSTÄLLNING MED NYUPPTÄCKTA FÖREMÅL
FRÅN POMPEJI. EN KULTURHISTORISK UPPLEVELSE AV ROMERSKT VARDAGSLIV.
I HÄSSLEHOLM.
HÄSSLEHOLM KULTURHUS
1 3 S E P T E M B E R 2 0 0 8 – 1 8 J A N U A R I 2 0 0 9
S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i i s a m a r b e t e m e d H ä s s l e h o l m s k o m m u n

2. 2 Hela denna sida är en annons
Plinius den yngre, romersk författare
och senare konsul, befann sig i grannsta-
den Misenum när vulkanen Vesuvius fick
sitt utbrott på förmiddagen den 24 augusti
79 e Kr. Men i brev till historikern Tacitus
nästan trettio år senare berättar han om det
som hans morbror, Plinius den äldre, upp-
levt och lät göra korta anteckningar om.
Plinius den äldre var befälhavare över den
romerska flottan vid Misenum och när han
fick höra talas om vulkanutbrottet gick han
ombord på en liten båt, i första hand för
att kunna se det på nära håll. Men han fick
ett brev från Rectina, hustru till Cascus,
som bodde i Pompeji. Hon var vettskrämd
och ville att Plinius den äldre skulle kom-
ma och rädda henne. Han hittades några
dagar senare, troligen kvävd av de svavel-
haltiga gaserna som utvecklades i lavan från
Vesuvius.
År 79 e Kr var den lilla staden Pompeji
en del av det romerska riket och ett regi-
onalt centrum för handel och sjöfart. Det
bodde omkring 20 000 personer i staden
och man talade latin.
Plinius brev vittnar om att utbrottet
först syntes som ett pinjeformat moln som
steg upp från berget och sedan förgrenade
hjälpt arkeologer och historiker i forsk-
ningen kring hur man levde i en romersk
småstad för snart två tusen år sedan.
Staden var känd för sina skickliga hant-
verkare och sin garum, en fisksås som gjor-
des av fiskrens, som blandats med salt, vin-
äger och örter. Från byarna på slätten kring
Pompeji kom frukt och grönsaker, kyck-
lingar, grisar, honung och vin. Vid utgräv-
ningarna har man hittat rester av bröd som
höll på att gräddas när utbrottet skedde och
av det har man kunnat bestämma vilken
sorts bröd det var.
Pompeji drabbades av en kraftig jord-
bävning år 62 e Kr och många hus förstör-
des. Staden utsattes för flera jordskalv under
de följande åren och arbetet med att åter-
uppbygga Pompeji pågick fortfarande när
Vesuvius fick sitt utbrott. Även grannstä-
derna Herculaneum och Stabia drabbades.
Vesuvius senaste utbrott skedde 1944.
*) Översättning från latin: Axel Mattsson 1983
sig. ”Ibland var det vitt och ibland var det
fläckigt och smutsigt”. Sedan regnade het
lava, pimpsten och aska som hagelskurar
över staden. Det blev ebb i floden Sarno
och det blev svårt att nå stränderna. De
som flydde omedelbart hade en chans att
sätta sig i säkerhet. Men många valde att
söka skydd i sina hem, de visste inte vad
en vulkan var för något och kanske trodde
de att utbrottet snart skulle vara över. Efter
några timmar började tak och hus att rasa
samman.
De vetenskapliga utgrävningarna av
Pompeji inleddes 1863 och pågår än idag.
Bit för bit har man frilagt gator, torg, en
amfiteater, hus, väggmålningar, föremål
och även människor och djur som begrav-
des i det fem meter tjocka vulkanlagret.
Den stelnade lavan har bildat ett skal och
bildligt talat fått tiden att stå stilla. Det har
”Vi hade knappt hunnit åt sidan och satt oss ner förrän det plötsligt blev natt, men inte en månlös eller mulen
natt utan en sådan som råder i ett stängt rum när ljuset är släckt. Du skulle ha hört kvinnornas tjut, barnens
kvidande och männens högljudda rop. Somliga ropade på sina föräldrar, andra på sina barn och andra åter på
sina makar, och det var bara på rösterna som de kände igen varandra. En del begrät sitt eget öde, andra sina
närmaste och det fanns de som i sin skräck för döden bad om att få dö. Många lyfte sina händer i bön till gu-
darna, ännu fler menade att det inte längre fanns några gudar och att detta var världens sista, eviga natt.” *
PROJEKTLEDNING: Hanna Gardell/Hässleholms kommun
TEXT: Marie Bosund Hedberg GRAFISK FORM: Bergström & Co. AB
BILD: Pompejiinstitutet, Martin Olson, Sven Persson, Cato Lein,
Historiska museet/Lunds universitet, Magnus Bergström m fl
TRYCK: Bold/Sydsvenskan Tryck AB
Denna tidning produceras på uppdrag av Sydsvenskan
FÖR MER INFORMATION OM TEMAN OCH
KUNDTIDNINGAR I DAGSPRESS – KONTAKTA:
Sydsvenskan Innovator tel 040 28 19 02
EMAIL: claes.lofgren@sydsvenskaninnovator.se
WEBB: sydsvenskaninnovator.se
> 24 AUG. 79 e KR.

3. 3Hela denna sida är en annons
½ Liten ordlista från Pompeji ½ Amfora > Lerkärl med två grepar, för förvaring av vin, olja eller honung
Dolium > Keramikkärl som stod under disken på krogarna, fyllt med vin eller vatten Forum olitorium > Torg där
man sålde frukt och grönt Garum > Fisksås som gjordes av fiskrens, som blandats med salt, vinäger och örter. Påminner om
asiatisk fisksås Graffiti > Betyder ristning på italienska. Texter och bilder av krita eller målarfärg på väggarna Lararium
> Offerplats i alla hem där man skänkte mat och dryck till familjens beskyddande andar, larerna Libum > Kaka Macellum
> Torg där man sålde fisk och kött Mulsum > Vitt vin med honung Posca > Vatten blandat med ättika för den som inte
hade råd med vin Taberna > Liten livsmedelsbutik Thermopolium > Snabbmatsställe där man åt lunch (ofta stående)
Triclinium > En matsal där middagsgästerna låg till bords och åt Xenia > Presentkorgar fyllda med mat och dryck ½
År 79 e Kr ödelades Pompeji. En myllrande lands-
ortsstad av Hässleholms storlek.
2000 år senare visar Hässleholm Kulturhus Pom-
peis Panem Gustas / Pompeji till bords.
Utställningen lyfter fram matens betydelse. Med fresker och
krukor, fat och silverskålar, gestaltas en tillvaro fylld av såväl stilla
familjeliv som praktfulla fester.
Pompejiinstitutet [Soprintendenza Archeologica Speciale di
Napoli e Pompei] har valt Hässleholm för premiärvisning – en
del av de drygt 250 originalföremålen är nyligen utgrävda och
har aldrig tidigare visats för publik – därefter ska utställningen
vandra vidare.
Pompeis till bords balanserar det storslagna med det nära;
samtidigt som utställningen är en del av ett fantastiskt världsarv
ger den en unik uppfattning om det dagliga livet i en av de bäst
bevarade städerna från antiken.
Välkommen till en kulturhistorisk upplevelse av romerskt
vardagsliv. I Hässleholm.
S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i i s a m a r b e t e m e d H ä s s l e h o l m s k o m m u n · w w w . h a s s l e h o l m . s e
1 3 S E P T E M B E R 2 0 0 8 – 1 8 J A N U A R I 2 0 0 9

4. 4 Hela denna sida är en annons
Det är Antonio Varone, professor i arkeo-
logi och ansvarig för utgrävningarna av Pom-
peji, som har valt ut de föremål som visas på
”Pompeji till bords”. Han har också skrivit
detaljerade instruktioner om hur de ska vi-
sas för att bäst komma till sin rätt.
– Jag har valt ”mat och dryck” som utställ-
ningstema därför att det engagerar alla och på
så sätt blir det mycket enklare att knyta ihop
världar och kulturer, förklarar han.
Antonio Varone arbetar på Pompejiinsti-
tutet, Soprintendenza Archeologica Speciale
di Napoli e Pompei, sedan 25 år tillbaka. Insti-
tutet ligger ”vägg i vägg” med den antika sta-
den Pompeji strax söder om Neapel och det
är därifrån allt forskningsarbete utgår. Han
beskriver sin fascination för Pompeji som att
han har ”direktkontakt med det förflutna som
berättar om sig själv för oss i nutid”.
Är det någonting speciellt som du letar
efter när du gräver idag?
– Biblioteket i Villa dei Papiri i Herculaneum,
grannstaden som också förstördes av Vesu-
vius utbrott år 79 e Kr. Villan ägdes en gång
av konsul Caesonius, svärfar till den romerske
kejsaren Julius Caesar, och den begravdes av
lavamassorna. Den hittades redan 1750 och
då fann man också delar av biblioteket, som
innehöll en stor mängd förkolnade papyrus-
rullar med texter på latin och grekiska. Jag,
och många med mig, är övertygad om att det
finns mycket mer att hitta.
Vad är det mest fantastiska vi får se på
utställningen i Hässleholm Kulturhus?
– Mosaikfontänen från ett förmöget patrici-
erhus i Pompeji. Den var ett viktigt inslag un-
der festmåltiderna, där all tänkbar lyx skulle
visas upp. Det porlande ljudet från fontänen
ackompanjerade gästernas glada sorl, diktläs-
ningen eller sångföreställningen.
Varför tackade du ja till att flytta delar
av Pompeji till Hässleholm?
– Hässleholm är centrum i en mycket intres-
sant region där man inte har så många kopp-
lingar till den romerska världen. ࡯
Piero Palazzi är fortfarande italienare i
själ och hjärta trots att han har bott i Sverige
i snart femtio år. Han lämnade sitt student-
liv i Milano för att gifta sig med sin svenska
kärlek Elisabeth. De lever fortfarande till-
sammans i centrala Lund, i ett hem med
många italienska influenser.
Piero är intensiv och spontan när han
ska berätta om hur det gick till när hans
gode vän, arkeologiprofessorn Antonio
Varone vid Pompejiinstitutet, Soprinten-
denza Archeologica Speciale di Napoli e
Pompei, antog utmaningen att skapa en
unik utställning om livet i Pompeji med
föremål som inte visats offentligt tidigare.
”Han tyckte idén lät bra och han
hade genast ett förslag. En nyligen
funnen silverskatt!”
– Jag ringde Antonio Varone, som lett ut-
grävningarna i Pompeji under de senaste 25
fikon och örtkryddad kyckling. Nästan alla
gårdar utanför stan tillverkade sitt eget vin.
I Pompeji har man också funnit bevis på att
det var där man producerade det allra första
mousserande vinet.
Under våren och sommaren har Piero
Palazzi varit hårt engagerad i sådana detal-
jer som hur de antika föremålen ska trans-
porteras genom Europa och att försäkring-
arna av dem är heltäckande. Han har också
varit förhandlare mellan Hässleholms kom-
mun och Pompejiinstitutet när det gäller
att formulera ett avtal som är hållbart för
båda parter.
– Det här kan bli en bra affär för Häss-
leholms kommun. Pompejiinstitutet äger
föremålen men montrar, katalog och andra
utställningsdetaljer har tagits fram på upp-
drag av Hässleholms kommun. Man kan
därför ta betalt varje gång utställningen vi-
sas någon annanstans och hittills har två
spanska museer visat sitt intresse. ࡯
åren. Han tyckte idén lät bra och han hade
genast ett förslag. En nyligen funnen silver-
skatt! Men det skulle kosta en förmögenhet
att försäkra en sådan samling så den tack-
ade vi nej till. I stället började vi tänka på
Hässleholm och nordöstra Skåne som ett
centrum för den moderna livsmedelspro-
duktionen. Och då fanns det genast kopp-
lingar till hur man levde i Pompeji fram till
vulkanutbrottet. Det finns många fynd som
visar hur man odlade råvarorna och sedan
förädlade dem till goda måltider.
Piero och Elisabeth Palazzi har haft var
sin lärarkarriär – han som mattelärare och
skolledare i Malmö och hon som gymna-
sielärare i psykologi och filosofi på Spyken i
Lund. När Piero arbetade med de förra ut-
ställningarna stod Elisabeth i bakgrunden.
Den här gången har hon spelat en stor roll
för att utställningen ska kunna visas så som
professor Varone och hans kollegor i Pom-
peji har tänkt sig. Hennes gedigna kunska-
per i italienska har kommit väl till pass när
hon har översatt instruktionerna om hur ut-
ställningens olika delar ska länkas samman
till en helhet. Hon har också översatt utställ-
ningens många informationstexter.
I skildringarna som är nästan två
tusen år gamla talar man om ho-
nungsglaserade sovmöss, flamingos
och näktergalstungor som delika-
tesser ...
– Det har varit ett tufft men väldigt roligt
arbete, försäkrar hon. Livet i Pompeji hade
rötter från Grekland och det känner jag ju
väl till genom mina lärarämnen. Det har
varit spännande att jämföra maten man åt
då med vad vi äter idag. I skildringarna som
är nästan två tusen år gamla talar man om
honungsglaserade sovmöss, flamingos och
näktergalstungor som delikatesser, men
vanligt folk åt gärna focacciabröd, torkade
Pompeji: Professor Varone
Det blir tredje gången gillt som den italienske ingenjören Piero Palazzi bygger en stark, kulturell bro mellan Italien och
Skåne. I början av 1990-talet var han motorn bakom de stora utställningarna om Pompeji och Leonardo Da Vinci på
Rooseum i Malmö. Nu är han projektledare för evenemanget i Hässleholm och det betyder att han än en gång har haft
nytta av sitt internationella nätverk.
Elisabeth och Piero Palazzi i Lund har delat med sig av sina italienska kunskaper
och kontakter för att få utställningen på plats.
Den italienske ingenjören
S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i

5. 5Hela denna sida är en annons
Blir du nyfiken på den mo-
derna italienska maten när
du har vandrat genom utställ-
ningen som visar hur romar-
na festade förr? Då ska du gå
tvärs över gatan och njuta av
vad några italienska matproffs
har dukat fram. Det är den
regionala matorganisationen
Donici och Città dei Sapori
som vill presentera sig och
sina produkter i Hässleholm.
Olivolja, bröd, ost, fisk, charkuterier,
kryddörter, vin, frukt och grönsaker var
stommen i den mat som romarna åt för
två tusen år sedan. Och det är specialiteter
som vi frestas av än idag. Det vet Pompeji-
utställningens projektledare Piero Palazzi,
med djupa italienska rötter, och ledningen
på Hotell Statt i Hässleholm, som lockat
italienarna att tillbringa hösten i Skåne.
Det är företag som för de gamla
traditionerna vidare och de vill ser-
vera kvalitet snarare än kvantitet.
Den nybyggda affärslokalen på Vattugatan
blir ett showroom med sju olika stopp. Ett
för varje italiensk specialitet. Och det blir rik-
liga tillfällen att provsmaka de italienska läck-
erheterna och att testa röda och vita viner.
– Att acceptera andra kulturer är ett
tecken på vishet och generositet, därför tror
jag att de matglada skåningarna utan tve-
kan kommer att uppskatta den italienska
maten, säger Piero Palazzi. Viljan att vär-
desätta olikheter, att känna dofter, att upp-
skatta färger och att uppleva smaker har all-
tid varit stark i alla kulturer.
Donici och Città dei Sapori är 24 kom-
muner, främst i mellersta och södra Italien,
som slagit sig samman för att marknadsföra
Bröd och
skådespel när
Nyfiket blir
italienskt
Under de fyra månader som utställning-
en om Pompeji pågår på andra våningen i
Hässleholm Kulturhus byter lunchkrogen
”Nyfiket” i entréplanet skepnad och blir
en klassisk italiensk taverna. Med tidsty-
pisk mat och väggarna målade i de rätta
pompejanska nyanserna ska gästerna kun-
na fortsätta sin kulturella resa.
– Den största målgruppen är lokala
och regionala företag, säger Jonas Brors-
son, marknadschef på hotell Statt och
”Nyfiket”.
Hotell Statt har tecknat ett avtal med
Hässleholms kommun om att få tillgång
till Hässleholm Kulturhus och Pompeji-
Smaka på Italien
sina produkter med anor från antiken.
– Det är mest mindre och medelstora
företag som var för sig inte skulle ha råd att
uppträda internationellt, säger Piero. De för
de gamla traditionerna vidare och de vill ser-
vera kvalitet snarare än kvantitet. Genom att
förena maten och kulturen försöker dessa
företag att skaffa sig en liten plats i solen.
Città dei Saporis showroom blir också någ-
ra levande sidor kulturhistoria med fakta
kring de olika råvarornas ursprung. Vis-
ste du att romarna egentligen hellre åt gröt
än bröd under århundradena före Kristus?
Att pastan blev italiensk nationalrätt på
1800-talet? Att kanel var en omtyckt krydda
i romarriket, bland annat för att smaksätta
kött och vin? Att romarna helst åt korv eller
skinka, rökt och saltad för att hålla i några
månader? Att det finns 400 olika sorters ost
i dagens Italien? ࡯
”Att acceptera andra kulturer är ett tecken på vishet och generositet,
därför tror jag att de matglada skåningarna utan tvekan kommer att
uppskatta den italienska maten.”
Hur levde man för 2 000 år sedan – i
Skåne och i Pompeji?
Att få veta mer om det har
varit en av utgångspunkterna för
Josefine Bellan, kulturutvecklare i
Hässleholms kommun, när hon satt
ihop höstens föreläsningsprogram.
– Betoningen har varit den lilla män-
niskan. Vardagsliv, boende, mat, fest, socialt
umgänge, på båda platserna. Var och en av
föreläsarna är sakkunnig expert och arbetar
professionellt inom sitt område.
– Det är väl det som är vår roll i en
kommun som Hässleholm – att både ut-
bilda och underhålla och informera om
förhållanden i samhället som är lokala och
globala, genom att ta upp ämnen som är
intressanta för oss människor och berättar
något för oss.
Liknar Skåne Pompeji?
– Uppåkra utanför Lund var en betydan-
de stad på den tiden. För att få veta mer
har vi vänt oss till dem som jobbar med
utgrävningarna och föremålen. Riksantik-
varieämbetet har grävt i Hässleholm så av
dem får vi svar på hur man levde här på
den tiden.
– I alla tider har ungdomar härifrån
flyttat till Lund för att förkovra sig. I
höst låter vi akademikerna ta tåget norrut
och ge oss här i Hässleholm en möjlighet
att få ta del av deras lärdom. Ibland
kan berg flyttas – det är bara en fråga
om nytänkande och göingsk tjurighet.
Och lite luftombyte skadar ju aldrig ... ࡯
utställningen efter ordinarie stängnings-
tider. Både företag och privatpersoner
ska kunna köpa ett upplevelsepaket som
innehåller ett utställningsbesök och en
middag på krogen. Det går också att lägga
till boende i det paketet.
Den tillfälliga inredningen på ”Nyfi-
ket” har designats av Finn Karlsén och i
den ingår specialbyggda stolar och bord,
tygklädda väggar, en entré med kolonner
och en miljö från Neapel som projiceras
på en UV-duk på en av väggarna.
Lunchgästerna ska kunna välja mel-
lan olika italienska rätter medan de som
besöker krogen på kvällen får en tvårät-
tersmeny, bland annat en bordsbuffé med
smakupplevelser från dåtidens Italien.
– Men det blir inte bara bröd utan
även skådespel, försäkrar Jonas Brorsson.
Vi har engagerat tre skådespelare som
ska uppträda bland annat som krögare
och servitris och precis som på den gamla
romartiden ska servitrisen även kunna stå
till tjänst på andra sätt – fast här spelar vi
bara teater. ½
̈ Läs mer www.pompeji.se
Josefine Bellan är kulturutvecklare i Hässleholm med
kulturhuset som arbetsplats. Hon har bjudit in intres-
santa och lärda fördragshållare på temat ”Vardagsliv i
en liten stad – idag och för två tusen år sedan”.
Visste du att romarna egent-
ligen hellre åt gröt än bröd under
århundradena före Kristus?
”Ibland kan berg flyttas – det är
bara en fråga om nytänkande
och göingsk tjurighet.”

6. 6 Hela denna sida är en annons

7. 7Hela denna sida är en annons
Curatorerna
Vi vill inte bygga upp Pompejimiljöer med kolonner och detaljöverflöd utan vi vill skapa en ren design som byg-
ger på ljussättningen, där föremålen talar sitt tydliga språk och besökaren får en varm och inspirationsrik upp-
levelse och en föreställning om hur man levde i en italiensk småstad för två tusen år sedan.
Krogtätt
i Pompeji
Krogmiljöerna i Pompeji skiljer sig
ganska mycket från den lyx som fö-
rekom vid de privata gästabuden.
Det serverades rätt enkel mat och
vinet var alltid utspätt med varmt
eller kallt vatten.
– Man har hittat 150 byggnader som tro-
ligen har varit restauranger eller barer i
Pompeji, berättar Dominic Ingemark, fors-
karassistent i Antikens kultur- och sam-
hällsliv vid Lunds universitet. De låg längs
de mest trafikerade gatorna eller vid gat-
hörn, ungefär som våra kvarterskrogar.
Under de senaste tio åren har han
deltagit i ett antal arkeologiska projekt
kring antikens Italien. Han är fokuserad på
mat och dryck och har skrivit både böck-
er och forskarrapporter om livet i Pom-
peji och Rom.
”Romarna var först med
snabbmatsställen”
– Romarna var först med snabbmatsstäl-
len, berättar Dominic. På ett sådant ther-
mopolium serverade man vin, ost, bröd
och oliver. De flesta krogarna bestod av
bara ett rum, de var ganska enkelt inred-
da med en bardisk och enkla trämöbler.
Under bardisken stod det fyra-fem dolier,
stora keramikkärl där man förvarade rött
och vitt vin. Det serverades alltid utspätt
med vatten, ibland varmt vatten för att
det piggade upp och värmde om det var
kallt ute.
Det var inte bara sociala skäl som
gjorde att vanliga människor oftast åt på
krogen. Det rådde eldningsförbud efter-
som delar av de enklare hyreshusen var
byggda i korsvirke och det gjorde det
omöjligt att laga varm mat hemma. Ibland
struntade man i att gå på krogen och köp-
te bara korv och kikärtsmos av någon av
de försäljare som gick omkring på gatorna
i Pompeji.
– Det vi har kvar idag av de romers-
ka mattraditionerna i dagens italienska
matlagningskonst är den enkla männis-
kans mat. Man kunde inte förvara färsk
mat utan det mesta var torkat, saltat el-
ler rökt.
Kulturhistoriskt måleri
Det gick åt drygt 500 liter färg i de pompejanska nyanserna av rött, gult, ockra och blått när andra våningen i Hässleholm Kulturhus blev
kroginteriörer och matsalar från antiken.
– Det har varit ett mycket speciellt uppdrag, säger Siwert Roshagen, målarmästare på Stoby Måleri i Hässleholm. Vi har målat många
villor genom åren, men den här gången fick vi ge oss in i kulturhistorien och använda oss av gammaldags tekniker som inte så många
klarar av längre.
Det tog tre veckor för de fyra målarna att färgsätta de uppbyggda miljöerna i kulturhuset. Men det var inte bara att rolla på – det
krävs många marmoreringar och ådringar i väggar och inredningsdetaljer för att atmosfären ska bli den rätta.
Utställningsarkitekterna har haft ett utmanande jobb med att översätta instruktionerna från Pompejiinstitutet så att färgerna kan
blandas enligt det internationella färgsystemet NCS.
– Vi har testat oss fram och för det mesta har vi varit överens, säger Siwert Roshagen. Men när den röda nyansen på väggarna fick
en festsal att se ut som en bordell blev det ommålning … ࡯
Dominic Ingemark ̈ Krogar och
krogliv i Pompeji ̈ Torsdag 18 sep
kl 19 ̈ Hässleholm Kulturhus
I våras fick Jacques Montel uppdra-
get som curator av Hässleholms kommun,
men han insåg redan från början att han
inte skulle klara av att bygga upp Pompeji-
utställningen på egen hand. Han kontak-
tade Timo Engström, som han samarbetat
med för några år sedan när de designade
den permanenta utställningen om Wanås
historia åt Wanåsstiftelsen.
– Vi tänker likadant, har en öppen dia-
log – även om vi tillåter oss att kritisera och
bearbeta varandras idéer, säger Jacques.
Medan Jacques avslutade sitt uppdrag
med årets utställning på Wanås slott tog sig
Timo an informationen från Pompejiinsti-
tutet. Den handlar mest om i vilken ord-
ning föremålen ska visas, färgskalan och
måttangivelser på föremålen.
– Ibland har måttangivelserna varit
ofullständiga och för att försäkra mig om
att alla dessa objekt skulle få plats har jag
byggt upp utställningen i ett 3D-program,
förklarar Timo.
”Vi tänker likadant, har en öppen
dialog – även om vi tillåter oss att
kritisera och bearbeta varandras
idéer.”
– Det här är ett mycket ovanligt uppdrag,
säger Jacques med ett leende. Vi har byggt
upp hela utställningen utan att ha fått se
föremålen i förväg annat än några få på
ganska suddiga färgbilder. De kommer till
kulturhuset en vecka före invigningen och
jag är övertygad om att vi kommer att fila
på de sista detaljerna den allra sista natten!
Han påpekar att det har krävts stora
förändringar och ingrepp i kulturhuset,
bland annat att riva en av väggarna för att
utställningen skulle få ett bättre flöde.
De är båda övertygade om att
det var en viktig resa att göra för
att inte missa något av stämning-
en och färgerna ...
– Vi vill inte bygga upp Pompejimiljöer
med kolonner och detaljöverflöd utan vi
vill skapa en ren design som bygger på ljus-
sättningen, där föremålen talar sitt tydliga
språk och besökaren får en varm och inspi-
rationsrik upplevelse och en föreställning
om hur man levde i en italiensk småstad
för två tusen år sedan.
Under en vecka i juni var Jacques och
Timo inbjudna gäster till Pompeji, origina-
let. De är båda övertygade om att det var en
viktig resa att göra för att inte missa något
av stämningen och färgerna som finns i den
återfunna staden.
– På utställningen visar vi ett triclinium,
en matsal där middagsgästerna låg till bords
och åt, och ett thermopolium, en lunchbar,
och dem behövde vi uppleva i verkligheten
för att få rätt känsla och se vad som var vik-
tigt i formspråket, säger Timo. Vi fick också
besöka delar av Pompeji dit turisterna ald-
rig kommer, bland annat Julia Felix palats
och hennes fantastiska trädgård.
Jacques Montel är scenograf och konst-
när, och just nu mest fokuserad på foto. I
höst väntar fotouppdrag och utställningar i
New York och på Sicilien. Timo Engström
är produkt- och industridesigner. ࡯
– Titta här! Den gula väggen får en helt annan nyans när
den blir belyst. Den är kanske för stickig för att passa in i
färgskalan från Pompeji?
Timo Engström, en av formgivarna bakom utställ-
ningen, står i det som snart ska likna ett rum i en patrici-
ervilla, tillsammans med sin kollega Jacques Montel. Mel-
lan sig har de färgprover som experterna från Pompeji-
institutet föreslagit.
– Det är inte alltid så lätt att återskapa det som skiner
i det italienska dagsljuset, konstaterar Timo. Här har vi
byggt miljöer som måste ha konstgjord belysning för att
komma till sin rätt.

8. 8 Hela denna sida är en annons
Avsaknaden av vissa råvaror är slående när man börjar läsa igenom gamla romerska recept – framförallt då tomater som
idag är så typiska för det italienska köket. Samtidigt är det en glad överraskning att se hur många kryddor och rätter som
fortfarande finns kvar och hur lätt det är att se dess ursprung. Ta till exempel den lilla förrätten med bröd och hackade
örtkryddor eller focaccian som bland annat utvecklades till att bli pizza. Nötter, honung, fänkål, oliver, vitlök, sardeller
och pecorinoost fanns som basvaror i de flesta hushåll i Pompeji. Det är ingredienser som även finns i vår tids skafferi och
är en väldigt bra grund för en utsökt måltid.
Panem Gustas / Till bords
ቢ Libum – en söt kaka gjord på mjöl och ricottaost och doppad i honung. Serverad med nötter och frukt som dessert. ባ Focaccia med sötmandel, saltflingor och rosmarin. ቤ Sala Cattabia – liten förrätt. Bröd med hackade örter.
ብ Pollo Oxizomum – kyckling i stark sås. Smaken kommer av massor av purjolök, rejält med peppar och smaksättning med sardeller eller fisksås.
Receptbearbetning och styling: Maria Fredin Skoog
ብቤባቢ

9. 9Hela denna sida är en annons
ቤ Sala Cattabia
liten förrätt
Det uppblötta brödet och örthacket är mat
som än idag är vanliga inslag i det typiska
italienska köket. Örthacket kan användas
på olika sätt. Med mer olja och med pin-
jenötter blir det en form av pesto. En gre-
molata blir det om rivet citronskal blandas
med örterna och vitlöken. Panzanella är
en populär sallad som serveras på de flesta
italienska restauranger. Den består av dags-
gammalt bröd som absorberat vinäger och
vatten. Brödet kramas ur och skärs i mindre
bitar. Därefter blandas det med finhackade
örter och grönsaker till en sallad.
̈ 6 personer
5-6 skivor surdegsbakat bröd,
typ bondbröd (inte dagsfärskt)
1 tsk vinäger
2-3 dl vatten
1 dl myntablad
2 vitlöksklyftor
1 dl bladpersilja
50 g riven pecorino eller parmesanost
1 tsk honung
3 msk olivolja
½ tsk grovt hackad svartpeppar
̄ Gör så här
Lägg ut bröden på en bricka. Blanda vinä-
gern och vattnet i ett litermått och häll över
brödet, vänd brödskivorna så att de suger
upp vätskan jämt.
Hacka eller mixa ihop resten av ingredi-
enserna. Om du väljer att hacka dem så får
du en lite torrare variant. Mixar du så blir
det mer som en sås. Skär brödet i remsor
och lägg ut på ett fat. Strö/häll örthacket
över, ställ in i kylen och servera kallt.
ብ Pollo Oxizomum
kyckling med starkt kryddad sås
På romartiden låg säkert en höna och fick
puttra med hela dagen för att bli mör i den
här goda och kryddiga såsen. Idag när vi an-
vänder kyckling går rätten fortare att laga.
Då användes universalkryddan garum – en
kryddig fisksås – som smaksättare, men den
kan ersättas med sardeller, Worcestershire-
sås eller asiatisk fisksås.
̈ 6 personer
1 kyckling, cirka 1-1½ kg
1 dl olivolja
1 dl vatten
6 sardeller i olja eller ½ dl
Worcestershiresås eller asiatisk fisksås
½ dl vitvinsvinäger
1 tsk grovmalen vitpeppar
½ dl hackad persilja
2 hackade purjolökar
̄ Gör så här
Dela kycklingen i bitar. Blanda olivolja, vat-
ten, vinäger och Worcestershiresås/sardeller
eller fisksås. Om du använder sardeller går
det bra att mixa ihop såsen. Tillsätt peppar,
persilja och purjolök.
Häll såsen i en gryta eller stekpanna
med höga kanter. Lägg i kycklingbitarna
och koka upp. Sjud tills kycklingen är
genomkokt, cirka 30 minuter. Servera ett
gott brytbröd till.
ቢ Libum
kaka med honung
Libum betyder kaka i största allmänhet.
Just den här kakan med ost finns i en salt
och en söt variant. Till den saltare kan man
använda fetaost och utesluta honungen. I
den här varianten används osaltad ricot-
taost och honung. Receptet är nedtecknat
av Cato i ”De agricultura” år 75. Det här
receptet är anpassat till det moderna köket.
̈ 4 kakor
2 dl vetemjöl
250 g ricottaost
1 ägg
4 lagerblad, gärna färska, eller prova
med pelargonblad
Vetemjöl till utbakning
Olja till pensling
4 msk flytande honung
Ugn 175 grader
̄ Gör så här
Mät upp mjölet i en bunke. Rör ihop ricot-
tan med ägget och blanda med mjölet. Dela
degen i fyra delar och forma fyra bullar med
mjölade händer.
Lägg ett bakpapper på en plåt. Lägg ett
blad under varje bulle och lägg på plåten.
Platta till bullarna så att de blir cirka tio cm
i diameter. Pensla ovansidan och kanter med
olja och sätt in i ugnens nedre del. Sätt in
en plåt över bullarna så att de blir gräddade
men inte brända. Grädda cirka 30 minuter.
ባ Focaccia
panis focacius
Detta platta bröd förekom runt hela Med-
elhavet under romartiden. Det bakades i ef-
terglöden. Focaccian i Italien har utvecklats
åt alla möjliga håll. Ett alternativ som blev
en världssuccé är förstås pizzan.
̈ Till en långpanna
50 g jäst
1 ½ dl vatten
4 dl mjölk
½ dl olivolja
12-13 dl durumvetemjöl
1 tsk salt
1 msk finhackade valfria örter, till
exempel rosmarin, timjan, salvia
Flingsalt
Mandlar, vindruvor, oliver
Olivolja till pensling
Ugn 225 grader
̄ Gör så här
Smula ned jästen i en bunke. Ljumma vat-
ten och mjölk till 37 grader. Häll över jäs-
ten och rör om tills jästen löst sig.
Tillsätt olivolja, mjöl, salt och örtkryd-
dor. Arbeta in mjölet efter hand. Det är
inte säkert att hela mjölmängden behövs.
Momentet att arbeta degen är viktigt
eftersom det frigörs gluten i en väl arbetad
deg, vilket är det som sedan ger det sega
goda brödet. Knåda in det sista av mjölet.
Låt jäsa 30 minuter.
Tryck ihop degen i bunken och tryck
sedan ut den i den väl smorda långpannan.
Jäs igen på varm plats cirka 40 minuter.
Gör hål i degen med ett finger som du
trycker ända ned i botten. Pensla degen
med olivolja. Tryck i mandlar, oliver eller
vindruvor i hålen. Strö över saltflingor och
grädda mitt i ugnen cirka 20 minuter. Strö
över färska örtkryddor och låt svalna under
bakduk. Bryt eller skär bitar av brödet.
Källor
Den Klassiska kokboken, Andrew Dalby och Sally Grainger,
Alfabeta förlag.
The Oxford Companion to Food, Alan Davidsson.

10. 10 Hela denna sida är en annons
I KunskapsPorten arbetar vi med hus där det händer
lite mer och där man tänker lite bättre.
Vi tror på Hässleholm som kulturstad, som kunskapsstad
och företagarstad.
Därför satsar vi i Hässleholm.
Joakim Ollén / KunskapsPortens VD
Nyckeln till kunskap.
www.kunskapsporten.se
࡯ strategiska lägen ࡯ kreativa miljöer ࡯ utveckling & engagemang ࡯ kunskapscentrum ࡯ långsiktighet ࡯ samverkan

11. 11Hela denna sida är en annons
Beslutsfattarna
– Utställningen Pompeis Panem Gustas / Pompeji till bords är en satsning på framtiden. Den ska göra Hässleholm känd
som en kommun som kan och vågar genomföra spektakulära evenemang. Vi har redan visat vilken kapacitet Hässleholm
Kulturhus har att ta emot mycket folk. Men det här är något alldeles extra – det kan locka besökare från hela Europa till
Hässleholm.
... de styrande i Pompeji slapp betala avgift för vatten och avlopp. Men den som gjorde bort sig politiskt fick betala dyrt ...
Utställningen blir en magnet för hela kommunen
– Utställningen från Pompeji är ett stort steg på vägen mot att förverkliga Hässleholms kommuns långsiktiga kulturmål, nämligen att vi 2015 ska vara en av Skånes ledande kulturkom-
muner, säger kommunchef Johan Eriksson. Vi tror att utställningen kommer att locka många besökare från hela landet och hoppas att de som kommer hit också upptäcker Hässle-
holms övriga fördelar.
Kulturchef Torbjörn Nilsson tycker att Pompeji till bords är ett tydligt exempel på kommunens vilja att se turism och kultur som viktiga tillväxtfaktorer:
– Man satsar medvetet på kultur, bland annat med ett späckat program i kulturhuset och med aktiviteter i området kring Hovdala slott. Ända sedan invigningen för åtta år sedan
har Hässleholm Kulturhus varit ett folkligt kulturhus. Det kommer alltid mycket folk när det händer något och hässleholmarna kommer förstås den här gången också. Men nu har vi
en verklig chans att visa upp kulturhuset även för lite mer långväga besökare. ࡯
Bo-Anders Thornberg (m), kommunstyrel-
sens ordförande i Hässleholm, får medhåll i
sina positiva planer av kommunalrådet Lars
Olsson (c) och oppositionsrådet Tommy
Nilsson (s). När vi träffas är det fortfarande
ganska gott om tid tills invigningen ska ske.
”Det här är ett arrangemang
i världsklass och det gällde att
nappa redan från början.”
Utställningsväggarna har precis kommit på
plats, ytterligare några föredragshållare ska
kontrakteras och de sista detaljerna kring
hur de värdefulla antika föremålen ska
transporteras ska fastställas. Men det märks
att den politiska trion är fylld av förvänt-
ningar och att man har ett stort förtroende
för dem som ska utföra jobbet.
Beslutet att ta emot utställningen klub-
bades i november 2007 med total enighet
bland de nio partierna i kommunstyrel-
sen. Bara några månader tidigare hade Joa-
kim Ollén, vd på fastighetsbolaget Kun-
skapsporten som förvaltar Norra station i
Hässleholm, erbjudit sig att få en utställ-
ning om Pompeji till Hässleholm Kultur-
hus. Till sin hjälp skulle han ha sin gode
vän Piero Palazzi i Lund. Det var under sin
tid som moderat kommunalråd i Malmö
på 90-talet som Joakim Ollén tillsammans
med Piero Palazzi såg till att utställningarna
så intressant att få lära sig lite om den po-
litiska strukturen och samhällsservicen. Vi
fick veta att de styrande i Pompeji slapp be-
tala avgift för vatten och avlopp. Men den
som gjorde bort sig politiskt fick betala dyrt
för sina misstag!
Hässleholms kommun satsar 700 000
kronor på utställningen, resten av de 6-7
miljoner som den kostar beräknar man få in
genom biljettintäkter och bidrag från före-
tagssponsorer och Region Skåne.
– Marknadsföringseffekten blir enorm,
poängterar Bo-Anders Thornberg. Långt
innan utställningen är invigd har det skri-
vits och talats väldigt mycket om den, inte
bara i svenska medier.TV4* har varit
här under sommaren för att
spela in en dokumentär
om hur utställning-
en byggs upp.
om Pompeji och om Leonardo da Vinci
blev uppmärksammade och publikdragan-
de på Rooseum i Malmö.
– Det här är ett arrangemang i världs-
klass, så det gällde att nappa redan från
början, säger Bo-Anders Thornberg.
– Det var hedrande att de ansvariga på
Pompejiinstitutet ville göra en utställning för
Hässleholm, delvis med föremål som aldrig
tidigare har visats, säger Tommy Nilsson.
I april besökte Bo-Anders Thornberg,
Lars Olsson och Tommy Nilsson Pompeji
för första gången. De berättar hur fasciner-
ande det var att gå omkring på gatorna och
försöka föreställa sig hur människor lev-
de där för knappt två tusen år sedan.
– Vi fick en mycket noggrann
guidning och kunde njuta av alla
fresker och alla vackra hus, sä-
ger Lars Olsson. Det var ock-
”Målet är förstås att turisterna
ska hitta vägen till många andra
attraktioner i kommunen.”
Man räknar med minst 50 000 besökare
under de drygt fyra månader som utställ-
ningen pågår och Lars Olsson ser chansen
att marknadsföra regionen och inte minst
Hässleholm och stadens utmärkta kom-
munikationer. Resecentrum är en av lan-
dets största järnvägsknutpunkter och hit
tar man sig från Köpenhamn på en och en
halv timme, från Malmö på 50 minuter och
från Stockholm på mindre än fyra timmar.
Och det går snart Pågatåg till många orter
i kommunen.
– Hässleholm är en stad på frammarsch,
säger Lars Olsson, och många besökare be-
tyder en ökning när det gäller övernattning-
ar, restaurangbesök och shopping. Det vet
köpmännen och de står väl rustade. Målet
är förstås att turisterna ska hitta vägen till
många andra attraktioner i kommunen. ࡯
*) TV4 Fakta · söndag 19 okt kl 19
TV4 Fakta sänder dokumentären ”Från Pompeji till Häss-
leholm”. Frilansjournalisten Lena Friblick har följt arbetet
kring utställningen ”Pompeji till bords” och träffat per-
sonerna bakom projektet – i Hässleholm och i Pompeji.
Drömmar, visioner och idéer. Bygge, italiensk storpolitik
och beväpnade transporter. Dokumentären sänds även
som en serie i TV4 Nyhetsmorgon under söndagarna 14,
21 och 28 september.

12. 12 Hela denna sida är en annons
Betong är något som
består i flera tusen år

13. 13Hela denna sida är en annons
I det romerska riket talade man om
norra Europa som Barbaricum – där bod-
de bara ociviliserade människor. Men att det
var helt fel har bland annat de framgångsrika
utgrävningarna av järnåldernsbyn Uppåkra
strax söder om Lund visat. Under drygt tu-
sen år – från år 100 f Kr och fram till början
av 1000-talet – var Uppåkra en kultplats och
ett nordiskt maktcentrum. Utgrävningarna
Minnen från de
skånska barbarerna
Romerska influenser i Skåne
Sedan 1996 leder Lars Larsson utgräv-
ningarna i Uppåkra, strax söder om Lund.
Man gräver i ett två meter tjockt kulturla-
ger och efter hand blir bilden av en stads-
liknande järnåldersby som fanns mellan år
100 f Kr fram till ungefär år 1000 e Kr tydli-
gare. Man har bland annat funnit husgrun-
der och stenlagda vägar.
– Det finns flera tecken på romerska in-
fluenser, säger Lars Larsson. Det finns fö-
remål som för oss är kristna symboler men
de är daterade till 500-talet e Kr, innan
Skandinavien hade kristnats. Uppåkra är
inte den enda platsen i Skåne som kan visa
på romerska influenser. I en bronsålders-
grav i Öremölla, väster om Ystad, har man
funnit vinserviser, en brynja, ett svärd, en
lans och sporrar som tyder på att den döde
varit legosoldat i den romerska armén. Han
kan tänkas ha talat flera olika språk, bland
annat latin.
– I historiska skrifter framställs ofta ro-
marna som eleganter och skickliga krigsher-
rar medan germaner och kelter lite längre
norrut beskrivs som obildade barbarer. Men
det brukar vara segraren som skriver histori-
en och då låg det ju i hans intresse att fram-
ställa motståndaren så grym som möjligt.
Våra förfäder har också lämnat kulturella
avtryck efter sig som visar på fungerande
samhällssystem, men idag har ålderman-
nens vetorätt ersatts av den mera hierarkis-
ka, grekiska och romerska demokratin.
År 9 e Kr stod slaget i Teutoburgersko-
gen, strax söder om Osnabrück i Tyskland,
och enligt Lars Larsson har det slaget på-
verkat utvecklingen i hela södra och norra
Europa.
– Tre romerska legioner var på väg för att
möta germanska stammar men de råkade
ut för ett bakhåll. Närmare 20 000 romare
stupade och efter det har romarna aldrig vå-
gat sig så långt norrut. Hade romarna vun-
nit det slaget hade den romerska påverkan
på oss här uppe i Norden troligen gått ännu
snabbare och varit mera omfattande. Nu
märks det en tydlig kulturell gräns söder och
norr om floderna Rhen och Donau.
Lars Larsson är egentligen specialiserad
på stenåldern, men han undersöker gärna
platser från andra tidsepoker också.
– Det borde vara dags att hitta Skånes
första moské. Vi har ju hittat mynt från
Bagdad som daterar sig till vikingatiden
och det finns säkert fler avtryck från den
delen av världen här. ࡯
Lars Larsson ̈ Romarriket i Skåne – fynd och påverkan ̈ Måndag 13 oktober kl 19 ̈ Hässleholm Kulturhus
Folk var betydligt rörligare under de första århundradena efter Kristus än vad vi kanske föreställer oss, säger
Lars Larsson, arkeologiprofessor vid Lunds universitet. Fynd i Skåne och Danmark tyder på att romerska
handelsfartyg rörde sig i södra Östersjön.
av den stadsliknande byn började 1996 och
sedan dess har man funnit omkring 20 000
föremål i brons, silver, guld och glas.
Till sidoutställningen i Hässleholm Kul-
turhus ”Vardagsliv i Skåne under järnåldern”
har Lunds universitets historiska museum
lånat ut delar av sin Barbaricum-utställning.
Den innehåller inte bara fynd från Uppå-
kra utan också föremål från andra skånska
Utställningen om Pompeji berättar i stort och smått om hur man levde i en liten stad vid
Medelhavet för två tusen år sedan. Men hur levde man egentligen här i Skåne vid samma
tid? Det kan man studera i en separat utställning i kulturhusets entréplan som visar arke-
ologiska fynd från bland annat Uppåkra, Stoby, Sösdalaområdet och Hovdala slott.
boplatser som är daterade till järnåldern, år
100-200 e Kr.
Varje lördag och söndag guidar arkeo-
logen Susanne Kennethsdotter besökarna
runt på ”Vardagsliv i Skåne under järnål-
dern” och berättar om hur det kunde gå till
– en fredag i Hässleholm år 79 e Kr.
Pompeji är
en sagostad
Första gången Maja Lundgren vand-
rade på gatorna i Pompeji var hon
elva år. Hon var på rundresa i Italien
med sina föräldrar och blev fascine-
rad redan från början.
– Det var som att komma till en
sagostad, en stad som låg i en Törn-
rosaslummer.
Sedan dess har hon återvänt fle-
ra gånger – inte minst för att få stoff
till sin burleska roman ”Pompeji”,
som kom ut 2001.
– Den staden skiljer sig från många andra
ruinstäder. Det är helheten som är spän-
nande. Man kan nästan höra åsnehovarnas
klapper på de stenlagda gatorna, ropen
från gladiatorkasernerna och sorlet från
Asellinas krog framåt kvällen.
För att kunna skriva boken pluggade
Maja Lundgren in en massa om livet under
antiken och i Pompeji. Hon hittade en del
av namnen på sina högst levande figurer
bland klottret på väggarna.
– Jag har utgått från några av dem som
man tror har levt i Pompeji och jag låter
dem prata som man gjorde då, med ett
ganska grovt språk, och ibland känns det
som Söderslang. Jag har tagit mig en del
poetiska friheter bland alla fakta. För mig
har det varit viktigt att skildra stämningen
och väcka intresse för det som hände för
snart två tusen år sedan.
Maja Lundgren bor i Stockholm och är
kulturjournalist och författare. 2007 kom
hennes senaste bok ut, ”Myggor och tig-
rar”, som bland annat handlar om maffian
i Neapel och den svenska (manliga) kul-
tureliten. ½
Pompeji är
Maja Lundgren, kulturjournalist och för-
fattare, har skrivit den historiska romanen
”Pompeji”.
Läs mer ̈ www.hassleholm.se/pompeji
Maja Lundgren ̈ Pompeji, myggorna
och tigrarna ̈ Tis 23 sep kl 19
̈ Hässleholm Kulturhus
De mytiska figurerna i guld är fynd från järnåldersbyn Uppåkra söder om Lund. De ingår i Barbaricum-utställningen på Lunds universitets historiska
museum, som har lånat ut delar av utställningen till Hässleholm Kulturhus under tiden 13 september - 18 januari 2009.

14. 14 Hela denna sida är en annons
Alla har rätt till bra mat.
BROMMA · FALUN · ÄTTEKULLA/HELSINGBORG · HYLLINGE · HÖGANÄS · HÖÖR · KALMAR · KARLSHAMN · KARLSKRONA · KUNGENS KURVA · LANDSKRONA
LUND · MANTORP · NORRKÖPING · ROSENGÅRD · STAFFANSTORP · SUNDSVALL · VÄXJÖ · YTTERBY ÖPPNAR I HÖST: VÄRNAMO · NYKÖPING · TRELLEBORG
Alltid färskt svenskt
nystyckat kött
Allt vårt färska kött kommer från svenska
gårdar. Det styckas och paketeras på
plats i butiken, flera gånger om dagen.
Du kan alltid lita på att köttet håller hög
kvalité. Vår styckmästare erbjuder alltid
sin hjälp när du behöver den.

15. 15Hela denna sida är en annons
Vi får bygden
att blomstra...
Vibryrossomvårahemtrakterochvillutvecklalivskvalitén
för människorna som bor här. Därför stödjer vi långsiktiga
projekt av betydelse för regionens utveckling. Allt för att
det ska vara gott att leva och bo i nordöstra Skåne. Pompeji
utställningen i Hässleholm är ett av dessa projekt.
Välkommen till en bank som får bygden att blomstra!
Ett samarbete mellan:

16. 16 Hela denna sida är en annons
Hässleholm
nästa
– Hässleholm är inte bara
Pompeji just nu. Här finns
massor att upptäcka, anting-
en man vill se mer av kultur-
huset, gå på shoppingtur eller
vandra i den sällsamma natu-
ren kring Hovdala slott.
Charlotte Fogde Andreasson, turistchef i
Hässleholm, delar med sig av sina tips på
upplevelser i kommunen.
– Varför inte bo kvar över natten på nå-
got av våra hotell eller bed & breakfast? Man
kan boka ett paket som innehåller boende,
avkopplande spa, lyxmiddag, golf eller tur-
ridning och då kan utställningen om Pom-
peji bli en extra punkt på programmet.
Hässleholm Kulturhus invigdes år 2000
Huvudsponsor Bergendahlsgruppen Lokal mediesponsor Norra Skåne Sponsorer Sparbanken 1826 · Sparbanksstiftelsen · Region
Skåne · Kunskapsporten · Göinge Bil · Hotell Statt · Finja Betong · Stoby Måleri · Länsförsäkringar Göinge · Levins Elektriska · AM-tryck
Øresund
Hässleholm
Osby
Kristianstad
Vinslöv
Älmhult
TyringePerstorpKlippanÅstorp
Bjuv
Kävlinge
Eslöv
Lund
Höör
Malmö
København
Kastrup
Landskrona
HelsingborgHelsingør
Copenhagen
International
Airport
Ängelholm
Malmö Syd
Svågertorp
Svedala
Skurup Ystad
Tomelilla
Simrishamn
Båstad
Bjärnum
Vittsjö
Hästveda
Sösdala
D a n m a r k S v e r i g e
Åhus
Malmö-Sturup
Airport
Kristianstad
Airport
N
S
V Ö
Ängelholms
flygplats
med tåg till Hässleholm från:
୴ Stockholm 3:43 tim
୴ Göteborg 2:04 tim
୴ Malmö 0:50 tim
୴ Helsingborg 1:04 tim
୴ Lund 0:35 tim
୴ Kristianstad 0:20 tim
୴ København 1:37 tim
୴ Kastrup 1:24 tim
med bil till Hässleholm från:
୴ Malmö-SturupAirport 1:30 tim
୴ Ängelholms Flygplats 1:00 tim
୴ Kristianstad Airport 0:40 tim
୴ Copenhagen
International Airport 1:30 tim
H a n ö b u k t e n
I samarbete
med Sydsvenskans
Stjärnkort
̈ H Ä S S L E H O L M K U L T U R H U S ̈ 1 3 S E P 2 0 0 8 – 1 8 J A N 2 0 0 9
S o p r i n t e n d e n z a A r c h e o l o g i c a S p e c i a l e d i N a p o l i e P o m p e i
Invigning lördag 13 sep 2008 Utställningen visas t o m 18 jan 2009
̈ Plats Hässleholm Kulturhus ̈ Öppettider tis-sön kl 11-18, tor kvällsöppet till kl 20, mån stängt
̈ Entré tis–fre kl 11-14, 60 kr, övr tider 80 kr, ungdom till 20 år 40 kr, barn under 7 år gratis
̈ Guidning tor kl 18, lör och sön kl 12, 14, 16 – gratis, ingen förbokning. För gruppbokningar,
kontakta Hässleholms Turism. ̈ Information Hässleholms Turism 0451-26 73 00 www.hassleholm.se
och har blivit en livlig mötesplats för kultur,
men även för Europafrågor genom det årliga
Europaforum Hässleholm. Här finns teater-
scenen Röda Salongen, biograf, bibliotek,
café, restaurang och turistbyrå.
– I höst kommer bland andra Lill-Babs,
Jojje Wadenius, Roger Pontare, Carl-Einar
Häckner och Wiveca Lärn till Röda Salong-
en, säger Charlotte Fogde Andreasson.
Hovdala slott, med anor från 1100-talet,
och det arkitektoniskt spännande Hovdala
trädhus är två attraktioner vid Finjasjön som
man inte får missa. Trädhuset är en konfe-
rensanläggning, men är öppen för besökare
alla söndagar i september. Slottet har öppet
hela september och året om kan man vandra
i Hovdala naturområde. Den 21 september
är det skördefest på Hovdala slott.
Charlotte Fogde Andreasson tipsar också
om Skånejul på Hässleholmsgården, som
pågår mellan den 20-23 november. Det är
en gammaldags kvalitetsjulmässa med hant-
verk, hemslöjd och mat, som arrangeras av
Hushållningssällskapet i Skåne. ½
Läs mer och boka online ̈ www.hassleholm.se/turism
w w w . h a s s l e h o l m . s e