Education.

1. 1
Historisk Politisk och Sociologisk rapport
PeterForssman
1. Introduktion
2. Vetenskap
3. Ekonomisk historia
4. Politik
5. Mikro- och makrosociologi
6. Anthony Giddens teori och metod
7. Kvalitativ metod
8. Triangulering
9. Slutsatser
10. Actionmanager in action
11. Socio- och ekonometri
12. Finanspolitiska aggregat

2. 2
1. Introduktion
Här nedan kommer en kort introduktion om hur materialet är tänkt att användas för studier
såväl självstudier som distansstudier samt för samhällsanalys av såväl finansdepartement,
riksbank och socialstyrelse. Politisk-ekonomiska rapporten skall beskriva
samhällsutvecklingen på mikro och makro i Sverige sett ur företags- och nationalekonomiskt
perspektiv samt ur ett mikro- och makrosociologiskt perspektiv. Historisk dåtid, politisk nutid
och sociologisk framtid exerperas ur detta.
Jag vill göra ett material som utgår från mina universitetsstudier i ekonomisk historia och
utredningssociologi för vidare forskning i ämnen liknande ekonomisk historia och sociologi.
Materialet skall även vara introducerande till universitetsstudier och kunna fungera som ett
undervisande material för såväl självstudier och universitetsstudier. Materialet skall även
kunna fungera för en samhällsanalys av den ekonomiska och sociala utvecklingen liknande
politisk ekonomiska rapporter. Actionmanager in action finns för att göra egna
frågeställningar och komma till egna resultatredovisningar.
Syfte och frågeställning är dels aktuella teori- och metodavsnitt i ekonomisk historia och
utredningssociologi för excerpering av alster liknande politisk ekonomisk rapport över
samhällsläget i Sverige. Rapporten skall även fungera som en handbok för en politisk-
ekonomisk analys av samhällsläget i Sverige. Det är också tänkt att ämnen så som företags-
och nationalekonomi skall excerperas löpande.
Metod och material som gås igenom är dels etablerade teorier och metoder i ekonomisk
historia och utredningssociologi. Vidare görs anknytningar till national- och företagsekonomi.
Materialet är avsett att vara tillräckligt för att kunna fungera för självstudier och
distansundervisning såväl som kunskapskonsumtion och kunskapsproduktion.
Dispositionen som följer är: Introduktion, Vetenskap, Ekonomisk historia, Politik, Mikro- och
makrosociologi, Anthony Giddens teori och metod, Kvalitativ metod, Triangulering, slutsatser
och Actionmanager in action, kvantitativa metoder och finanspoltiska aggregat och
avgränsning görs också till aktuella specialområden liksom aktuella frågeställningar som ges
via actionmanager in action för vidare konsumtion och produktion av egna alster liksom
socio- och ekonometri.

3. 3
2. Vetenskap
Vetenskap
Vad är kunskap? Vad innebär kunskapskonsumtion och kunskapsproduktion? Dessa frågor skall jag
försöka att besvara här nedan.
Vetenskapsteori & vetenskapsfilosofi (Likheter och skillnader?)
Tvärvetenskap interagerar flera vetenskaper såtillvida att olika vetenskapliga synsätt korsbefruktas.
Poppers hårda fakta bildar grunden för positivismen i och med att hypoteser inte kan verifieras men
väl förfalskas. Man utser flertalet hypoteser som man sen försöker att falsifiera och om inte det går blir
det provisorisk sanning. Inom ekonomisk historia arbetar man så att man gör en hypotes och
mothypotes som man sedan försöker förkasta. Man gör en forumlering av teori och hypoteser,
operationaliserar hypoteserna, konfronterar med empiriska påståenden och utvärderar teoriprövningen.
Kuhns hermeneutiska paradigmskiften dominerar sen dess sett ur perspektivet att vetenskapliga
revolutioner äger rum? Kuhn menar att det finns tyst kunskap och sen att paradigmskiften äger rum
likt vetenskapliga revolutioner. Sedan finns det tolkande hermeneutik, uppfattande fenomenologi och
tex. Biologisk systemteori. Vid induktion drar man generella slutsatser utifrån insamlade fakta medan
deduktion innebär att man drar en logisk slutsats ifrån en premiss. Slutligen finns den hypotetisk
deduktiva metoden där man ställer upp hypoteser och gör en deduktiv slutledning utifrån insamlade
data. Ovan beskrivna modeller är olika sätt att dra slutsatser från stickprov över en population.
Psykologer använder experiment med försöks- och kontrollgrupp. Förförståelse föreligger ofta och
kunskapssocialisation eller kritisk vetenskap utgör grunden för vetenskapen. Forskarmetod utgör en
väg till framgång. Man kan ställa vetenskapsteori i motsatsförhållande till forskarmetod såtillvida att
olika teorier utgör grunden för frågeställning/problemställning och hypotesen som man sen via olika
forskarmetoder försöker finna en lösning på i resultatredovisningen. Det är teorin som styr valet av
metod och inte tvärtom. Det finns två sätt att bli generalist; en av vägen är den tvärvetenskapliga
vägen och läsa historia och filosofi. Skillnad vetenskapsteori och vetenskapsfilosofi? Två olika sätt att
närma sig kunskap!
Läsa och skriva uppsats & forskarmetod (Kunskapskonsumtion & produktion)
Sättet att läsa och skriva en uppsats kan genomföras såsom en litteraturkurs och uppsatsövning med
självständig utredare eller forskarlag bestående av experter på teori och metod samt informatör? Boken
att utreda forska och rapportera tar upp hur man genomför utredningar och forskningsprojekt ifrån allt
från en självständig utredare till ett forskarlag bestående av projektledare och utredare som är experter
på teori och metod samt slutligen en informatör som presenterar fakta på ett informativt sätt.
Dispositionen när uppsatsen gås igenom ser ut på följande sätt: Bakgrund, syfte- och frågeställning,
problem/hypotes, teori empiri och källor, metod, resultat, slutsatser och diskussion. Vägar går från
kunskapskonsument till kunskapsproducent och innehåller moment såsom kritisk granskning av
dokument och framställning av egna verk. I forskarvärlden så bildar forskarens teorier den allmänna
vetenskapsprogressionen.
Inom offentlig sektor brukar man indela personalen som handhar utredningar från projektledare,
utredare och handläggande, Föredraganden brukar föredra utredningen inför en beslutsgrupp som kan
bestå av politiker och politiker fattar sen sina beslut utifrån utredningarna och det allmänna
utredningsläget. Det andra sättet att bli generalist är att fokusera på utrednings- och forskningsmetod
och delta i ett sådant lag. Var möts vetenskapsteori och forskningsmetod; induktion, deduktion eller
hypotetisk deduktion? Hur agerar opponent och respondent i grundforskningen och den tillämpade
forskningen?

4. 4
3. Ekonomisk historia
Här nedan kommer jag att beskriva en Schumpeteriansk outputfunktion, dvs en produktionsfunktion,
för samhällvetenskaplig analys av länder baserat på Lars Magnussons teori om den tredje industriella
revolutionen Lennart Schööns teorier om cykler och Castells teori om nätverkssamhället. Dvs.
ekonomisk historia berör övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället och slutligen
tjänstesamhället samt dess ekonomiska och sociala historia. (Först en skiss sen mer i detalj)
Jordbrukssamhället och den första industriella revolutionen i slutet av 1700-talet
Arbetskraft: Ökad avkastning inom jordbruk möjliggjorde befolkningsökning och immigration.
Kapital: Handel mellan land och stad ökade samt handeln mellan länder. Industrin och städer växte.
Naturresurser:Uppfinningar, ny teknologi/produktion och en marknad samt tillgång till naturresurser
viktigt för massproduktion av varor och tjänster.
Företagsorganisation: Samordningsförmåga inom företaget viktigt för produktion av varor och
tjänster.
Politiska förutsättningar: Företagsklimat, ekonomisk politik och välfärdspolitik för köpkraft.
Sociala förutsättningar: Levnadsförhållanden och bildningsnivå viktigt för hög köpkraft.
Marknaden: Hur utbud och efterfrågan fogas samman där transport- och teknikrevolutionen är viktig
för handel mellan land och stad och andra länder.
Industrisamhället och den andra industriella revolutionen i slutet av 1800-talet
Konkurrenskapitalism: Med flera konkurrerande företag därav transport- och teknikrevolutionen
viktig.
Stordriftsfördelar gavs av transport- och teknikrevolutionen för bättre produktionsmedel.
Aktiemarknad: Finansierades med eget eller lånat kapital.
Monopolisering: Truster karteller och fusioner, jordbruksreglering och fackföreningar.
Imperialism skapas via kolonisering samt internationell handel och arbetsdelning där komparativa
fördelar och stordriftsfördelar är viktiga. Internationella betalningssystem och penningmängden viktig
liksom integrationen mellan länder för uppnå optimala valutaområden. Korta, medellånga och långa
vågor förekommer.
Tjänstesamhället och den tredje industriella revolutionen i slutet av 1900-talet
Politisk ekonomisk maktbalans: Media utgör en viktig maktfaktor, finansiella spekulanter i en
globaliserad värld och storföretagsledares makt flyttar företag mellan länder mot politikers och facks
minskande makt.
Globalisering: Har världen globaliserats mer idag än i början av 1900-talet? Informationens betydelse
och mängd har ökat liksom kommunikationsrevolutionen i samhället. Kunskapen har också ökat och
betyder mer i samhället.
Nätverkssamhälle: Webers byråkrati gentemot Bin Ladins nätverk?
Schumpeeteriansk outputfunktion för att analysera länder
Arbetsmarknaden
En förutsättning för kunna ägna sig åt annat än jordbruk och föda en växande befolkning är att
jordbruket ger överskottsproduktion. Att näringsutrymmet följer befolkningsökningen.
Befolkningsökning och immigration möjliggör ökat arbetsutbud.
När jordbrukets avkastning ökar och befolkningen ökar växer handeln och städerna. Såväl
handel inom staden, mellan stad och landsbygd samt stad och andra städer och länder.
I staden kan hantverket blomstra och även vid kapitalknapphet förlagsindustrin. Där köpmän
äger varor och arbetare produktionsmedlen.

5. 5
För industrins vidkommande så är såväl tekniska framsteg som tillgång till naturresurser
väsentligt. Ökade uppfinningar, innovationer och marknad kan skapas genom möjliggörandet
av förändrad produktion via teknologin, byggandet av produktionsmedel och sedan
uppsättning varor och kapitalvaror. Via långa serier och massproduktion ger fabriken bäst
resultat samt tillgång till naturreser för byggandet av produktionsmedel.
Företagsorganisationen eller organisationen av produktionen för produktion av bla
produktionsmedel samt varor för hushållsbehov eller försäljning är väsentlig. Såväl
företagsekonomiska beräkningar som innovativt utnyttjande av uppfinningar.
Politiska förutsättningar måste också föreligga såsom tex växande städer, industrialisering och
handel isammanfogat under nationalstatens taks institutionella arrangemang samt
utvecklandet av infrastruktur. Ökad jordbruksavkastning, handel och växande städer är en
förutsättning för nationalstatens framkomst.
Såväl företagsklimatet, ekonomisk-politik som välfärdspolitiken är väsentlig faktor bakom
företagens uppsättning av produktionsmedel för produktion av produktionsmedel och
konsumtionsvaror åt en växande befolkning med köpkraft. Dvs foga samman samlade utbuds-
och efterfrågeläget.
Sociala förhållanden som folks bildningsnivå, välfärd och köpkraft är väsentligt för tillgång
till produktionsmedlen och deltagandet i produktionen. Relationen mellan samhällets aktörer
avgör sociala förhållanden.
Marknaden
Dvs foga samman företagens utbud med hushållens efterfrågan inom landsbygd, mellan
lands- och stadsbygd, inom staden, mellan städer och mellan länder.
Två viktiga förutsättningar föreligger transport och tekniska revolutionens fullbordande.
Insustristaten kan man tala om då flera företag konkurrerade på marknaden för tillfredställa
kundens behov. Då efterfrågan styr utbudet pris och mängd.
För att detta skall kunna ske krävs bla transportrevolutionen och teknologiska förutsättningar.
Transportrevolutionen i form av snabbare transporter till land, sjöss och luft istället för fot och
häst.
Teknologiska förutsättningar i form av uppfinningar och innovationer för bygga bättre
maskiner för större produktion. Tillgång till naturresurser för bygga produktionsmedel för
senare kunna producera konsumtionsvaror i mängd.
Tillgång till kapital för finansiering av uppfinningar och innovationer fordras. Antingen eget
kapital eller lånat kapital från banken eller kompanjoner som vill satsa pengar för andel i
firman.
På marknaden försöker sedan företagen skapa en monopolsituation där han kan styra pris,
volym och vinst. Detta kan ske genom karteller mellan föetag, truster och fusioner mellan
företag. Det som är bra för konsumenten behöver inte vara bra för producenten. Horisontell
och vertikal koncentration.

6. 6
Av såväl självfinansieringsbehov samt kunna hålla priset uppe och volymen nere tenderar
jordbruket sluta sk karteller i samverkan mellan stat och jordbruk.
I protest mot dåliga levnadsförhållanden och för öka köpkraften tenderar arbetarna sluta sk
fackföreningar för styra produktionsfaktorn arbete. Finns även producent och konsumentkooprerativ.
Imperialism och internationalisering
Tycks bildas pga krigande staters behov av skydd mot motståndaren. Rosa Luxenburg hade troligtvis
rätt när hon påstod att imperialismen mäter kapitalismens gränser. Ökad konkurrens på inhemska
marknaden skapar ett behov av utländsk marknad för tillgång till dels billiga naturresurser,
möjliggörandet till billig produktion för försäljning dels där och hemma. Kan man också fiffla över
skatten till hemlandet är det nog bra. Ömsesidigt behov hos privata investerare och stat förelåg.
Ökad internationell handel som möjliggörs utav transportrevolutionen och tenkikrevolutionen väcker
frågan frihandel eller protektionism är bäst. Frihandel medför komparativa fördelar samt
stordriftsfördelar medans protektionism leder till ökad hemmaproduktion med åtföljande
välfärdsförluster.
Landet som ligger först i utvecklingen tenderar exportera produktionsmedel för se sig ifattsprunget av
imporer när de sätter igång produktion av konsumtionsmedel.
Internationellt betalningssystem är viktiga för reglera landets bytesbalans. Och det tycks som
strukturella obalanser i internationella betalningssystemet är orsaken till protektionism. Normalt sett så
har landet ifråga en viss peningmängd som gör att ökad sedelpressning leder till inflation på samma
sätt som ökad import leder till valutautflöde och nedpressad prisnivå med åtföljande exportökning och
tvärtom. Det som orsakar problem är dels regeringars penning- och handelspolitik.
I samband med ökad internationell handel och arbetsdelning så dels exporteras och importeras
konsumtions- och samhällskulturer emellan. Integratioenn ökar då man konvergerar institutioner och
individers sätt att tänka och bete sig. Varor har en tendens och röra på sig. Bakom
konsumtionssamhället i varje land finns givetvis ett speciellt sätt att institutionellt och individuellt
tänka och bete sig.
I takt med internationell handel tenderar kriser och uppsving i olika länder sprida sig multiplikatorsvis.
Via acceleratorn och effekten på länders samlade utbud och efterfrågan uppstår korta, medellånga och
långa vågor i inhemska och internationella ekonomier. Det är ett missförstånd med sk strukturella
ansatser utan acceleratorn duger som förklaring.
I det postindustriella samhället så har övergången lokala, regionala och nationella ekonomier blivit
internationella via vertikal och horisontell koncentration över gränserna. Transnationella storföretag
kan dela upp handeln och internationell arbetsdelning emellan sig. Nationella städer och företag kan
slås ut i konkurrensen. Regionala tillväxtregioner och spökstäder växlar.
Vilket svar finns då på detta? Informatinosteknologin ger ökade möjligheter till dels få fram
information och göra snabbare affärer. Informationsutbudet ökar, kunskapskraven och
kommunikationen likså. Nationella ekonomier måste välja dels satsa på sina storföretag samt mindre.
Och skapa sk regionala tillväxtzoner. Ta tillvara på mindre företags flexibilitet och individers
kunskaper. Informationen för hänga med i utvecklingen och kommunicera för sälja varorna. Det gällre
skapa sk optimala regioner där priser och löner anpassas till utbud och efterfrågan för få till stånd
automatisk anpassning. Tillväxtregioner bör ha högre löne- och prisläge än spökstäder och justering
därigenom automatiskt.

7. 7
Här nedan så beskrivs det ekonomiska tänkandet i ekonomisk-historiska ämnet.
Det ekonomiska tänkandets historia (Koppling till ekonomisk idehistoria)
De äldsta historiska skrifterna: Alltid sysslat med arbetsdelning och hushållning. Antikens
Platon, Aristoles, Zenon har skrivit om arbetsdelning och specialisering samt bruks- och
bytesvärdet. Bibeln och naturrätten bildar skolastiska skolan på 1200-talet.
Merkantilismen: Merabeu 1500-1700. Strävar efter stärka nationalstaters makt och välstånd.
Yttre aspekter såsom bullionism, handelsbalansen och protektionism samt inre uppbyggnad
via inre tullar,kommunikationer samt enhetliga mynt, lagar och mått/viktsystem. Pengar i
cirkulation var viktigt. En svensk merkantilist var G vasa men även naturrättsliga aspekter och
frihetstiden.
Fysiokratin: Quenslys naturrättsliga ordning utifrån tingens ordning och människans natur.
Jordbruket roducerade mer än konsumtion, resten sterilt. Främste fysiokrat var Chydenius.
Klassikerna: A Smith beskriver människans egenskaper, arbetsdelning och specialisering samt
osynliga handen. Hur fria människor bör vara och hur stor statens makt skall vara. Bruks- och
bytesläran till utbud och efterfrågan. Says lag anger att priset mäter värdet och värdet nyttan.
Maltheus sparande- och konsumtionsteori har keyanska aspekter. Ricardos utrikeshandelsteori
och sjunknande jordbruksränta är känd. Svenske Agareh har keyanska aspekter.
Socialism och marxism: Eniga om målen men oeniga om medlen. Utopiska socialister
kritiserar liberalismen och vill införa industrialismen med arbetscheckar och banekr som
kapitalhållare. Oven betonar trygghetslagstiftning. Engelska socialister vill ifrån
kapitalanhopning til kooperativ och arbetssedlar. Statssocialister vill via sk inkomstegendom
omforma samhället. Marx såg självdaning i människans arbete. Konflikten kapitalägaren som
ägde produktionsresursen arbete samt mervärdet utav bruks- och bytesvärdet. Klassskampen
mellan arbete och kapital styrde ekonomiska utvecklingen och utvidgade reproduktionen
gentemot kapitalistiska överproduktionskriser och miljöförstöring. Lenins imperialistteori
sätter gränsen för kapitalismen och rättfärdigar proletariatets revolution. Stalin var praktikern
och Kantorovitj ekonomen. Anarkisocialismen ville avskaffa privategendommen och införa
frivillig kooperation.
Historiska skolan: Utvecklades via inflytande från franska revolutionen och mot klassiska
liberalismen. Romantiker och Litz naturrättsliga element var föregångaren. Rättsvetenskapliga
skolan vänder sig mot naturrätten och betonar tid och rum. Äldre historiska skolan ser
nationalekonomin från statsvetenskapen och drar slutsatsen från historiska fakta.
Nationalekonomin är en empirisk beskrivande vetenskap. Yngre historiska skolan ville
övervinna liberalismens negativa föjder och ha mer tygghet samt statlig intervention. Utanför
tyskland främst Usa och England. I sverige har vi främst Agarth. Finns även band till
socialrättsliga skolan.
Neoklassiker: Gränsnytteteoretiker från produktions- och konsumentsidan. Thunen betonar
transportkostnaden och jordbruket. Cournots optimala pris utifrån pris och mängd. Gossens
andra lag, nyttomaximeringsanvändning av en vara skall vara lika. Jevons återupptäcker den!
Mengler visar att total utility kräver att sista kronan ger samma tillskott. Ökad arbetsutbud och
tekniska framsteg kan utveckla ett land enligt Solov. Knut Wiksell betonar kapitalets

8. 8
marginalprodukts teori, dvs kapitalavkastning och bankränta, vände upp och ned på
neoklassisismen. Eli H utrikeshandelsterio och produktionsfaktorerna.
Stockholmsskolan, Keynes och Monetarismen: Tudelad prisbestämning via wiksellska och
Fisherska anknytningen. Stockholmsskolans Wiksellska och Linddahls sekvensanalys
tillsammans med Ohlins multiplikator mot Keynes effektiva efterfrågan samt produktion och
sysselsättning. ISLM, philipskurvan mot makro.Cambridgeskolans omvända walrianska
antagande. Friedmans MV=PY och vertikala philipskurva gentemot marknadsaktörerna,
rationella förväntningar och allmänn jämnvikt! Nykeyanisternas kvalitetsinformation och
prissättningsmakt.
Heterodoxi och förändring: Institutionalism: infrastruktur och institutioner samt nya
institutionella skolans neoklassiska ekonomisk-beteeende betraktelsesätt på brottslighet och
skiljsmässa. Neoösterrikiska skolan betonar sanna satser, individen och ickeinstitutionalism.
Förändring via paradigm vs hårda kärnor. Officiell teori vs inofficiell forskning.
Ekonomisk och social historia i Stockholm omfattar bland annat
Företagssociologi: Företagandets villkor
Konsumtionssociologi: Produktionens och konsumtionens sociologi
Handel och internationell arbetsdelning i världen
Internationella relationer i statsvetenskapligt perspektiv
Mentalitetshistoria dvs. kollektiva attityder
Det som ekonomisk historia tillför samhället är främst teorier för jordbrukssamhället,
industrisamhället och tjänstesamhället samt dess ekonomiska och sociala historia.
Vilket samband finns mellan allmän idehistoria och ekonomisk idehistoria? (och filosofi)
Tvärvetenskap eller forskarmetod? Filosofi och ekonomisk historia kan sägas repressentera tvärvetenskapens väg medan
forskarmetod kan anta såväl kvalitativ som kvantitativ art. Var möts forskningen, i teorin eller i metoden, tex moderaternas
krav på historia som tvärvetenskapligt ämne och socialdemokraternas forskarskolor?

9. 9
4. Politik /Svenska modellen
Politisk ekonomi: Hur ser maktbalansen ut mellan Journalister, Politiker, Företagsledare och
forskare ut i ett Schumpeterianskt outputperspektiv? (Vem har verkliga makten)
Internationell politisk ekonomi berör bland annat: Anarki, stater nationer och regeringar,
bortom staten, 1900-talet, imperialism postimperialism och neoimperialism, teorier om
internationella relationer, global politisk ekonomi, säkerhet konflikter och militära, globala
miljön, internationella relationer och fortsatta argument. Bush och Obamah!
Politikens gång: Historik, lagar, politik, reformer och skatter, revision, subsidiaritetsprincipen,
forskningsläget, budgetering och finansiering, mediebevakning, medborgarperspektivet och
framtidsläget.
Ärendets gång: Ärende inkommer, diarieförs, beredningstvånget, remiss, motparts rätt att
yttra sig, handläggning och beslutsfattande, beslut och beslutsmotivering, laga kraft och
verkställdighet, omprövningsskyldighet på egen kraft eller begäran samt besvärsrätt och
förvaltningsrätt. Myndigheten legal, självständig och objektiv liksom likhetsprincipen.
(Saklig, lokal och vertikal)
Sett ur en Schumpeterianskt produktionsfunktion ser offentliga finanser ut så här:
Skattestaten: Skatter, inkomster av statens verksamhet, inkomst av försåld verksamhet,
återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster, bidrag från EU, avräkningar i anslutning till
skattesystemet och diverse övriga utgifter.
Nattväktarstaten: Rikets styrelse, rättsväsendet, internationell samverkan, försvar och
samhällets krisberedskap, internationellt bistånd, migration, integration och jämställdhet.
Tillväxtdepartementet: Samhällsekonomi och finansförvaltning, skatt tull och exekution,
arbetsmarknad och arbetsliv, samhällsplanering bostadsförsörjning byggande samt
konsumentpolitik, regional tillväxt, kommunikationer, näringsliv, allmänna bidrag till
kommuner, statsskuldsräntor, avgiften till europeiska gemenskapen.
Naturresursdepartementet: Allmän miljö- och naturvård, energi, jord- och skogsbruk fiske
med anslutande näringar.
Humanresursdepartementet: Hälsovård sjukvård och social omsorg, ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp, ekonomisk trygghet vid ålderdom, ekonomisk trygghet för barn och
familjer, studiestöd, utbildning och universitetsforskning, kultur medier trossamfund och
fritid.
Medborgarperspektivet: Nettoinflöde av pengar och personal till implementeringsbox och
nettoutflöde av medborgarnytta och kvalitet i verksamheterna. (Cost-befefit analyser dvs.
privata och sociala intäkter och kostnader liksom kollektiva varor och externaliteter)
(Statsvetenskaplig teoribildning)
Vad är politik? En maktkamp mellan politiker och medier eller en beskrivning av politik
syftandes till optimal politik utan inslag av konspirationsteorier.

10. 10
5. Mikro- och makrosociologi
Psykologins historia (Mikrosociologi)
Psykologins historia: Psykolgiprofessorn Per Saugstad har studerat Psykologins historia från dåtid till
nutid samt psykologins framtid. Han menar att vi idag har övergått ifrån en Freudiansk psykoanalys
till en mer biologiskt betingad kognitiv psykologi. Vägen går från 1800-talets mitt tills 2000-talet.
Psykologin kommer ursprungligen från historiediciplinen, filosofin och sedmera mentalitetshistorien.
Det finns också kopplingar till Darwinism och socialdarwinismen som Spencer sedan bildade skola för
i mitten av 1800-talet. (17-34)
På 1800-talet så rådde en vetenskaplig och intellektuell biologisk syn men man skiljde på kropp och
själ. Positivism och brittisk empirism styrde. Själen skulle utforskas empiriskt med biologiska
mätvärden. Den kroppsliga delen hämtade sin näring ur biologin medan den själsliga hämtade sin
näring ur filosofin men en positivism och induktivism rådde och världen sågs naturvetenskapligt. (35-
53)
Tidig tysk perceptionspsykologi från 1840-talet handlade om sinneserfarenheter och förnimmelse dvs.
varseblivning av hur omvärlden uppfattades och tolkas fysiologiskt och psykologiskt till skillnad från
den mer empiriskt Brittiska psykologin som menade att all kunskap har sin grund i våra
sinneserfarenheter så menade Tyskarna menade att biologiska faktorer även har en inverkan för hur
syn, hörsel, känsel, smak och lukt uppfattar och formar vår tolkning av omvärlden. Skillnad mellan
Brittisk empirism och Tysk perceptionspsykologi är dock svår att förstå. (54-78)
Expansionen i den tyska experimentalpsykologin ville göra relationen mellan fysiologi och psykologi
till ett eget forskningsområde för kognitionen dvs. kognitiv, affektiv och konativ komponent bla. via
introspektion dvs. självobservation. Fysiologin grundade sig på yttre perception medan psykologin
utgick från inre perception bla. via språket överbryggades dikotomin via fria associationer och
självobservation. (79-119)
Tysk fenomenologin och gestaltterapin från första världskriget till andra världskriget betonade
förhållandet mellan helhet och del så kallad gestaltpsykologi via introspektiva observationer dvs. inre
mentala processers betydelse för varseblivning tex. lagen om närhet och likhet och vad inre mentala
processer gör för hur yttre världen uppfattas och tolkas. (120-152)
Den tidiga brittiska psykologin på 1800-talet influerades av Charles Darwin och Herbert Spencer till
en form av evolutionsteori där starkare arter överlever och svagare arter går under i en form av
Darwinism och Socialdarwinism där arv och miljö formade natur och samhälle. Man kan hävda att
tidig brittisk psykologi snarare var naturvetenskapligt och sociologiskt orienterad. (153-176)
Brittisk komparativ psykologi försökte överföra Darwinism från djurvärlden till Socialdarwinismen
via Spencer på människovärlden. Vilka skillnader fanns tex. mellan djurs instinkter och människors
beteende där motivationen var en brobyggare. (177-199)
Rysk reflexologi och betingade reflexer förde fram teorier om stimulans och respons, trial and error
och problemlösning. (200-211) (Imitation kom senare)
Klinisk psykologi och studiet av ovanliga själsliga tillstånd i Frankrike mot slutet av 1800-talet ser ett
samband mellan politisk filosofi och psykologi med vissa övernaturliga inslag som en motreaktion
mot fransk revolution. Tex. hypnosen kommer därifrån och avvikande psykologi betonas. Här föddes
också omsorgen om de sinnessjuka och mentalsjukhusen. Neurosen härstammar härifrån. (212-250)
Psykoanalysen bygger på Freudiansk teori eller snarare neurologin dvs. hjärnans funktion och
människans själsliv, kropp och själ. Psykologin bygger på mikro medan sociologin bygger på makro

11. 11
på en vertikal axel där på horisontella en uppdelning kan ske på sak- och personhändelser. Kända
psykoanalytiska tänkare är Schopenhauer, Nietzsche och Freud. Freud individualiserade
psykoanalysen med bla. oidipuskomplexet id, det och superdet samt libido och psykosexuella
utvecklingen. (251-278)
Jagpsykologi Jungs analytiska psykologi och Adlers individualpsykologi dvs. falsifiering av Freud och
vidareutveckling med teorier om ångest och försvarsmekanismer, objektrelations-teorier mot en mer
kliniskt orienterad personlighetspsykologi. Jung betonade mer övernaturligt och kopplade ihop mikro
med makro via tex. kollektiva omedvetna och arketyper. Adler förde in sociala relationers betydelse.
(279-300)
Tidig amerikans psykologi är pragmatism och funktionalismen. Usa är influerat av engelska samhället
bla. rörande individualismen. Psykologin i Usa formades av krigsupplevelser och kaotiskt samhällsliv.
Usas psykologi präglades av funktionalism likt sociologin under efterkrigstiden. Inlärning, socialt
samspel och motivation har bärande inslag. (301-335)
Behaviorismen utgör grunden för beteendeterapin och fokuserar på beteendet i överjag från
medvetandet. Dvs. Watson betonade miljöfaktorer och beteendet utifrån stimulans och
responsperspektiv. Språket blev en brygga från medvetandet. Operationaliserbar och operant
betingning härstammar härifrån och belöningar och bestraffningar styr beteendet. Beteendeterapin
bygger på rationellt tänkande och beteende. (336-366)
Neobehaviorismen och fysikalisk psykologi betonade naturvetenskapliga principer för psykologi och
sociologi med bakgrundsvariabler, beroende variabler, oberoende variabler samt mellankommande
händelser utifrån stimulans och responsbegreppet. Således intar inlärning och kognition en viktig plats
i den logiska positivismen med hypotetiskt deduktiv metod såsom kännetecknar (S & R) Även kanske
inkluderas. De biologiska psykologerna dominerar numera. (367-407)
Amerikansk socialpsykologi under 1930-talet syftade till befrämja krigsansträngningarna.
Socialisationen intar en brygga mellan psykologi och sociologi. Folks interaktion i grupper och
samhället studeras där verbalt, icke verbalt och rörelsemönstret intar en viktig plats. Attityder studeras
dvs. kognitiv, affektiv och konativ komponent. Sociala faktorer på beteendet betonas. (408-433)
Amerikanska personlighetspsykologin har drag av Darwinism och Freudiansk psykologi och brottades
mellan kampen arv och miljö men byggdes ut som en form av funktionalism till
Personlighetsegenskaper liksom Parsons funktionalism. Personligheten beskrivs i mätbara egenskaper
tex. Hans Eysenck. Behov och självförverkligande betonas. (434-465)
Modern psykologi visar att mikro och makro kopplas ihop i Usa pga. krigsupplevelser. Kuhns
paradigm och en biologisk syn gör sig gällande. Inlärning sker via associationsprincipen och kognition
betonas. Kognitiv terapi och hypnos ges uppmärksamhet. En inlärning och informationsteori ges ett
perspektiv. Hjärnan jämförs med datorerna. (466-495)
En allmän frågeställning som kan ställas är om mentalitetshistorien kan ersätta psykologins alternativt
mikrosociologins roll sombeskrivare av ekonomisk och social historia? Uppfyller mentalitetshistorien de krav
på vetenskaplighet som kan ställas på en historiediciplin för studierav kollektiva attityder alternativt social
historieskrivning? Jarrick teori ser ut så här att han utgårifrån olika genrer som idehistoria, mentalitetshistoria
och psykohistoria på olika medvetandenivåer såsomreflexiva tankar, doktriner, oreflekterade attityderoch
omedvetna tankar. De tankedimensioner han använderär kognitiv, normativ och affektiva. På social aggregerad
nivå kan såväl individ och kollektiv studeras nämligen psykologiska och sociologiska motiv.
Beskrivningen av mikrosociologi syftade till en historisk beskrivning av psykologiämnet och att psykologi är
mikrosociologi, en brygga till makrosociologi.

12. 12
Sociologisk teoribildning (Makrosociologi)
Här nedan skall jag föra ett resonemang som fördes på påbyggnadskursen i ekonomisk
historia våren 2000 nämligen om typologiseringen i ekonomisk liberalism, politisk ekonomi
och ekonomsik sociologi kan användas? Jag har indelat forskarna i följande kategorisering
något subjektivt, då jag utgått ifrån en institutionalistisk och strukturalistisk teori sett ur
politiskt-ekonomiskt perspektiv. Här presenteras viktiga forskares forskningsresultat inom
områdena ekonomisk liberalism, politisk ekonomi och ekonomisk sociologi. (Vad är det för
skillnad mellan historia, politik och sociologi?)
Ekonomisk liberalism
Adam Smith var en nationalekonom, och klassik sådan. Han förespråkade specialisering och
arbetsdelning i syfte att uppnå stordriftsfördelar. Han menade att människor skulle arbeta med
det de kunde mest och att denna långtgående arbetsdelning skulle uppnå stordriftsfördelar.
Han talade om människans egenskaper, osynliga handen som marknadsmekanism och
nattväktarstaten som omfattar nödvändig stat.
Schumpeeter talade om företagares kombinationer av produktionsresurserna arbete, kapital
och naturresurser och kreativ förstörelse där vissa företag går under och andra överlever. Han
hade en syn på konjunkturer med innovatörer och imitatörer med innovatörer som skapar ett
entreprenörsmönster och imitatörer som följer efter. Han ser konjunkturbegreppet ur ett
dynamiskt perspektiv.
Rational choice är egentligen en valhandlings- och utbytesteori som menar att handlande är
rationellt utifrån objektiva och subjektiva preferenser. De förespråkar utbytesteori samt Gary
Beckers neoinstitutionalism. Det talas om maximering och kollektivt handlande såväl på kort
och lång sikt. Tex skiljsmässor och brott kan analyseras ur detta perspektiv. Tex fångarnas
dilemma är en risk- och nyttomaximeringssituation. Man kan säga att man analyserar
sociolgiska situationer ur ett ekonomisk perspektiv.
Politisk ekonomi
Marxismen
Metodsyn: Socialt skapande via arbetet. Det är via arbetet som människan skapar sig själv och
världen. Han avvisar där synen på Hegels andes historiska bildningsgång.
Teorisyn
Alienationsteorin: Där marx menade att, istället för hegels historiska andes bildningsgång där
anden alienerats från materiella världen, så är det kapitalismens struktur som alienerar
människor. Feuerbach menade att alienationen yttrades via gudstron och marx såg att
människan främliggjorts ifrån sin produkt. När mervärdet går till kapitalägaren så alieneras
löntagaren i sitt försök reproducera sig själv och värlen.
Kapitalteori: Där borgeliga samhällets rörelselag presenteras. Företagarens vinst- och
mervärde samt varas bruks- och bytesvärde. P-V-P´. Fanns en tendens mot koncentration och
internationalisering samt fallande marginalvinst som kunde mötas via sänkt lön eller
rationalisering. Kunde mötas enligt ökad arbetstid, sänkt lön, maskiner, överbefolkning,

13. 13
utrikeshandel, ökad penningmängd samt produktion vs konsumtion och
överproduktionskriser, rationaliseringar, köpkraft och kris med arbetslöshet och lägre pris.
Materialistisk historieuppfattning: Marx byggde den materiella historieuppfattningen genom
att vända på hegels alienationsteori. Andens historika bildningsgång, där anden skiljts från
den materiella världen, för till slut återförenas med denna. Han vände sig även mot
Feuerbachs syn att människan projecerat sitt subjekt mot gud och objektiviserat sig själv.
Istället menar han att människan återskapar sig själv och världen via arbetet men att
löntagaren blir ett objekt i maktförhållandet mellan kapital och arbete eftersom han då
procucerar för någon annan. Och tvingas att djuriskt arbeta för få pengar till mat och bostad.
Han blir då likgiltig för sin produktion och medmänniska. Enligt engels sprids detta sen till
hemmet. Marx har vänt på Smiths politiska ekonomi och menar att historien utvecklas via
politisk ekonomisk maktkamp mellan arbete och kapital. Han särskiljer på en ekonomisk bas
samt politisk-juridisk överbyggnad men avser att det snarare är produktionsförhållandena än
produktivkrafterna som styr samhällets utveckling. Maktkampen för med sig såväl kapitalets
centrering och internationalisering och kolonisering. Han ser en historisk utveckling med
såväl antikt, asiatiskt, feodalt, förkapitalistiskt och kommunistiskt klasslöst samhälle som ett
resultat dels av den politisk ekonomiska maktkampen men också på det sätt som människan
återskapar sig själv och världen via arbetet. En förutsättning för ett klasslöst samhälle är
således att alienationsproblematiken upphör.
Weber
Metodsyn: Valde en balansgång mellan positivistisk naturvetenskap och historia via sin idealtypologi. Forskaren skulle vara
värdeneutral men värderelevant samt måste förstå sig på folks handlingar och avsikter. Användning av idealtypologi och
meningstydande spåret.
Teori
Utifrån studier av protestantisk etik och kapitalistisk anda skapas sen en kalvinistisk, luthersk, katolsk och österländsk
idealtyp. Han ser en rationaliseringstendens bla via byråkrati och kapitalism där lagar och kapitalvinst möjliggör detta. Han
gör en empirisk typologi via sina studier. Över handlingar av olika slag.
Målrationell: Mål och medel
Värerationell: Trosmål och medel.
Affektuellt: Affektioner och känslotillstånd.
Traditionellt: Vanor
Handlingstyp Traditionellt Affektuellt Värderationellt Målrationellt
Auktoritetstyp Traditionell Karrismatisk Legal
legitimitet Legitimitet Legitimitet
Organisations- traditionell karismatiska Byråkrati
struktur organisation rörselser
Samhälle Traditionella revolutionära Kapitalism
samhällen övergångsrörelser
Enligt min mening skulle dock affektuell komponent kunna uppdelas i psykopatisk och neurotisk ledare och samhälle.
Protestantisk etik och kapitalistisk andas idealtyper skulle kunna indelas.
Makro
Islam Lutherism
Familj Arbete
Katolisism Kalvinism
Mikro
Med olika funktionella som disfunktionella delar och hans typologi är snarare empirisk än kausal.
Weber anser att klasstillhörighet avgörs av materiell försörjning, yttre social ställning och inre liv. Statusgrupper utifrån
social prestige, livstil, utbilding, härkomst och yrke. Grundläggande för Weber är att han ser en historisk
rationaliseringstendens utifrån rationell byråkrati och kapitalism.

14. 14
Durkheim
Metod
Meningsskapande spåret, makro och kvantitativa metoder, positivistisk, överindividuellt.
Sociala fakta: Materiell, institutioner och modet.
Teorier
Arbetsdelingen: Arbetsdelningens orsaker är främst befolkningstillväxten och den sociala
tätheten. Durkheim har antagit att AD sker via Smiths specialisering och arbetsfördelning så
människor specialiserar sig men får ett större utbyte av varandra. I motsats till Spencers
socialdarwinism. Arbetsdelningen fyller en fuktion mellan övergång från mekaniska till
organiska samhälllen. Mekansika samhället kännetecknas av att folk bor i byn och beter sig
likartat samt sysslar med ungefär samma saker. Kyrkan har stor betydelse och samhällets
lagar och straff syftar till stärka sammanhållningen. I organiska samhället sker en
befolkningstillväxt och individualisering som resultat av arbetsdelningen. Envars
specialisering ökar, kyrkans sekularisering minskar samt straffen lindras och självmorden
ökar. Samtidigt som såväl familjen och byn som institution minskar i betydelse krävs något
som fyller dess funktion. Durkheim tänker sig skiljsmässoförbud samt att koorporationer skall
fylla samhällsfunktionerna. Han tänker sig en vidareutveckling av yrkesskråna till
socialistiska kommunistiska samhällen, vertikalt och horisontellt. I samband med kyrkans
sekularisering så ökar också vetenskapen och sociala faktan ändras från kollektivt till
individuellt medvetande såväl materiellt institutionellt och mentalitetsmässigt. Han menar att
såväl arbetsdelning via Smiths tillväxt, statens funktion och reformatistiskt perspektiv är
viktigt för sociala sammanhållningen. De patolotiska effekter durkheim nämner som resultat
av Spencers socialdarwinism är självmorden och brotten. Brotten blir nu samhällsupplösande
Självmorden ökar pga social täthet och samhällsintegration.
Ang utbildning och fostran skulle det bygga på diciplin, kollektivism och arbetsdelning varav
vetenskap och rationalitet skulle användas. Religionen ser han somen dyrkan av samhället
eller sociala faktan. Släktgrupp, heligt och församling samt social gemenskap. Sociala
tätheten har också betydelse men att religionen också skall stärka band mellan individ och
kollektiv. Revolution. Religion ersätts av vetenskap. Durkheims teorier handlar om social
sammanhålning.
Foucault
Foucault är en maktteoretiker som undersöker hur maktstrukturer direkt och indirekt påverkar
folks beteende och samhället. Han betonar såväl maktutövning och institutionella
maktstrukturer. Hans metod ligger någonstans mellan mikro och makro, kvalitativ och
kvantitativ metod. Han använder sig främst av empirisk analys.
I diskursens ordning disskuterar han olika utestängningsprocedurer. Talar om kontroll, urval,
organisation och fördelning av diskurser. Ser sex och politik samt begär och makt. De
utestängningssystem han talar om är förbjudna ordet, avskiljandet av vansinnet samt viljan till
sanning. Han menar att ovan styr en del av folks beteende och samhällets utveckling. Hur
olika praxis används i olika fall beroende på institutionella maktstrukturer.
I the means of correct training disskuteras institutionella övervakning bla via procedurer för
likartat beteende och byråkratisering. Hur diciplinering sker via en träningsakt. Hur

15. 15
övervakningssystem och diciplinering sker via institutionella arrangemang bla för skapa
likartat tanke- och beteendemönster via självdiciplin.
I foucault and the postmodern turn. Maktens kraft analyseras. Hans teoretiska synsätt är
tvärvetenskapligt. Han vill få mikro och makro ihop bla via empiriska studier. Viss influens
av marx, aldenauer och XX finns. Han studerar mer hur folk styrs av samhällets institutionella
maktstruktur. Ser språket som en diskurs via den makt som följer språkets väg. Menar att vi
övergått från formell til institutionell maktstruktur. Att folk socialiseras in i ett institutionellt
beteende bla via olika institutionela maktarrangemang. Ser ingen maktkamp ur
konfliktperspektiv utan snarare ur institutionellt perspektiv.
Charles Darwin
Darwin ser kamp mellan djur där starkare överlever och svagare går under och är grundare till
Darvinismen.
Herbert Spencer
Har ett evolutionsperspektiv där han anser att samhället utvecklas via biologiskt
systemperspektiv där starkare överlever och svagare går under. Han förespråkar Lassie fair
och en nattväktarstat. Koncentration diffirentiering och ordnade förhållanden som del i
evolutionen. Bla familjer och institutioners utveckling studeas. Han betonar konkurrens och
att den starkare överlever. Darwinism och socialdarwinism.
Simmel
Simmel är också en tysk sociolog som skrev massa essäer. Simmel uppfattar samhällets
utveckling som en växelverkan mellan individer. Han försöker anlägga en viss metod. Hur
han uppfattar samhället form som en växelverkan mellan individers drifter och ändamål dvs
innehåll. Sociologin skall syssla med det samhälliga dvs summan av relations-formerna. En
diffirentiering och individualiserng uppstår via arbetsfördelning och specialiseringen.
Individen i små- och storstad ser olika ut och en kontakt föreligger mellan individ och
samhälle.
Marxismens inriktningar
Marxismen har många riktningar under 1900-talet tex i ryssland och kina. Ortodox marxism
av Kautchy accepterades. Många menade att ryssland kunde hoppa över kapitalismen.
Dialektisk materialism och klasskamp. Bernsteins revisionism. Stalins marxism-leninism via
kollektivisering och industrialisering mest erkända.
Modern marxistisk teori: Stagnation och nytänkande. (Materiell verklighet och hur den
språkligt uppfattas. Hur verkligheten uppfattas snarare än materiella skillnader antas skapa
konflikter och förändring)
Nygramsciansk teori - diskursanalysen i italien betonade mer demokratisk marxism
och bygger mer på språkfilosofi eftersom rationella ansatser inte duger i verkligheten.
Ideologi, språk och symboler spelar lika stor roll som materiella för hur världen uppfattas och
politiska konflikter leder till strukturella förändringar.
Brittisk diskursanalys menar att samhället är språkligt uppfattat. Språket och
ickespråkliga moment. Diskurs är samhället definition av verkligheten. I aktörsperspektiv

16. 16
antas inget kausalt samband finnas mellan aktörers position och attityder. Politik som
självständig villkor för förändring utifrån antagonister, hegeomi och dislokation. Från
neomarxister anser man ovan nämnda formuleringar inte lämpligt disskutera maxismen då
den bygger på mer materiella förhållanden.
Frankfurtskolan
Frankfurtskolan en samhällskritisk skola använder sig av tvärvetenskapliga metoder som
materiella och kritiska. En viktig tidsskrift utgavs. (Horkheimer) Kapitalismen och
psykologiska förändringar via undersökning av samhällets utveckling och psykologisk och
politisk struktur hos tyskar för se om det fanns samband mellan personlighetsdrag och politisk
inställning. Situationen före 2 vk var liberala erans sammanbrott samt stalinismen och
fascismens uppkomst vilket H kallar auktoritära stater. Varför väljer folk barbari istället för
mänsklighet. Som resultat av myt eller upplysning? I den auktoritära personligheten finns
större samband för personlighetsstruktur än reaktionär åsikt för innama tex nazistiska åsikter.
Sedan efter andra världskriget? En typologi för den auktoritära personligheten utformas.
Konfliktteoretiskt alternativ till funktionalism via konsensusteori. Chicagos fältstudier av
moderna storstadslivet ersätts med Harwards strukturfunktionalism dvs helhet i balans. Dock
för högerorienterad och brist på självkritik tex om rasism behövs för systemet. Dahrendorfs
klass-och konfliktteori mht samhällets Janusansukte såsom konsensus/integration och
konflikt/tvång. Mills däremot utgår ifrån maktelitens reproduktion. Debatten om kofllikt och
konsensus tonas ned. Det finns teoretiska perspektiv såsom strukturalism, funktionalism och
konfliktteori.
Norbert Elias
Elias talade om civilisering och en civiliseringsprocess, sedernas historia och
statsbildningsprocessen. Elias brukar användas i ekonomisk-historiska perspektiv och ur ett
civilisationshistoriskt perspektiv av bland annat Söderberg och Jarrick.
Kön och samhälle
Könsteoriers historia består av teorikritisk, synliggörande och reflexiv fas.
Teorikritisk: 1968 och positivismkritik samt makt- och intressebegreppet och nya kvinnorörelsen.
Misslyckade försök få kontakt med vänstern. Könsrollsbegreppet: Kön som roll? Maktbegränsningar
och marx. Dvs produktion och reproduktion. Klassbegränsat kön? Arbete. Patriarkatteoridebatt
anlägger strukturella förklaringar till kvinnoförtryck dvs mannlig överordning. Lika rättigheter,
radikalfeminism och materiella feminister. Dock en återvändsgränd. Kvinnlig tolkning och forskning.
Synliggörandefas: Slutet 1970- & 1980-talet. Kvinnors liv och situation samt teoriuppbyggnad.
Arbetsfördelning arbete och hem samt kvinnors förhållanden i arbetet. Sexualitet och manligt våld.
Mansforskning bedrivits av kvinnor.
Reflexiva fasen: Ny teorikritik för analysera forskningsläget. Kvinnocentrerade studier för
kvinnospecifik och relationsperspektivet? Könens likhet och biologiska skillnader? Och kan de
disskuteras samt vilken betydelse har de, likhet mellan kvinnor och män samt mellan kvinnor.
Genusstudier ur sex och gender. Individuellt, strukturellt och symboliskt våld? Kön i då-, nu- och
framtid. En alternativ tolkning: Ur samhällets utveckling och könsroller. Vardagslivet som
utgångspunkt tex sociologin utformats av män. Mäns materiella position och kvinnors vardagsliv. Ev
samband med samhällets struktur och funktionssätt. Svaret; förändra sociologin.

17. 17
Makt skiktning och organsiation
Komparation sverige och Usa. R menar att strukturell ojämlikhet och social skiktning i Usa
bla orsakar av ojämn fördelning av materiella resurser. Institiutinennt och strukturellt betingad
och återreproduceras. Tre teoretiska perspetiv för fram Marx konflikt, webers skiktning och
funktionalismen. R har en säregen typoloti av social tillhörighet gentemot A som menar att
människors liv formas via mötesplatser som organisationer, nätverk och meso semifält. Att
strukturen mer formar människors öde. Både marx, webers och funktionalismen verkar
samverka. Man kan även inta ett malthuistiskt perspektiv för uppkomsten av ID. Tex
nåringstillgång och befolkningsökning. Bristsituationer som sen leder till ID. Via ändrade
spelregler. Tillväxt eller föredlning utvägar. Reproduktion och återreproduktion av sociala fält
verkar ske via socialisationen bla inon familj och organisationer. ID,
resursfördelningsproblem, leder till ändrade spelregler och maktkamp som legitimeras
socialdarwinistiskt samt via ideologier. Familje- och skolpolitik samt skatte- och
välfärdspolitik inverkar. För sveriges del verkar en uppdelning bestå via svenska modellen.
Subjektiv olikhet och egalitet sker bla via lag och ideologier. Tex PE och KA. Ekonomiska
olikheter blir sociala institutionellt, strukturellt och socialisationsmässigt. Det krävs sålunda
ökad tillväxt för råda bot. Ändrad lagstiftning samt omsocialisation. ID för lite mat pengar
eller makt dela skapar ID som legitimeras socialdarwinistiskt och spelreglerna ändras.
Tillväxt eller fördelning?
Makt kan disskuteras från pluralistisk handlingsansats och final ansats. PH fokuserar på
maktutövning motstånd och konflikt kausalt (maktutövning och motstånd) FA målinriktat
handlande, framtida mål och förväntat agerande utifrån handling, motiv ohc uppfattningar.
Prognosutfall! De olika ansatserna får olika konsekvenser i maktutövandet. HA fokuserar på
reella maktskillnader medans FA försöker tolka detta.
B belöning bestraffning
A belöning byte exploarateringr
bestraffning exploartering konflikt
Maktutövning sker utifrån förhandling, konflikt eller rationellt agerande.
Organisationsteori
Bäst; legal byråkrati, marknadsekonomi eller informella nåtverk? Hur kan man möta
osäkerhet i omgivningen via formella organisationer och informella nätverk.
Nationalekonomer och sociologer har olika syn på organisationers uppkomst, funktion och
fall. Populationsekologn antar att organisationer är struktuelllt trögrörliga bla via entry och
exit. Populationssammansättningen avgör. Tex socialdemokratin har styrts via bildning,
väckelse ohc nykteryhetsrörelsen sen kollektiv rationalitet och skötsamhet och
institutionalisering via Lo Hyresgästföreingen och konsum skapandes den svenska modellen
och en ytters trögrörlig struktur.
Sociala problem och avvikelser
Behandlar problematik som brott och missbruk. En definition på sociala problem skulle kunna
vara tex normalt ohc onormalt. Materiella och upplevelsevärlden på mikro och makronivå.
Sociala patologiperspektivet utgår ifrån en darwinism, Spencers utvecklingslära
samt socialdarwinism samt protestantisk etik och kapitalistisk anda. Diktomin är om
avvikande beteende skall betraktas ifrån psykiatriskt, psykologiskt eller sociologiskt
perspektiv. Biologiskt arv, Psykologisk uppväxt och Sociologisk verkansmiljön.

18. 18
Social oordning berör snarare problemet ur makroperspektiv. Tex migration,
urbanisering och industrialisering i samband med social förändring. Dvs dålig anpassning
nuvarande samhälle och förändringar. Social förändring skapar anomi ledandes till oordning.
Konsekvensen kan bli förändring, delvis fungerande system elelr kaos. En diktomi mellan
historia, politik och sociologi..
Värdekonflikt berör ovan nämt fenomen mikro ohc makro samt materiell och
upplevd värld. Hur värdesystem formas i samspel mellan individ, grupp och samhälle med
faser som medvetenhet, politiska beslut och refomer. Socialdarwinistisk politisk ekonomisk
maktkamp. Finns tre lösningar på problematiken konsensus, förhandlngar eller konflikt.
Avvikande beteende också mikro och makro samt materiell och upplevd värld.
Tre perspektiv marx, weber och durkheim. Merton har vidareutvecklat durkheims anomiteori.
Kulturella mål Institutionella medel
Konformitet + +
Innovatör + -
Ritualist - +
Reträttist - -
Rebäll -+ -+
Def: Socialisationsproblematik och verklig miljö vilken kan leda till avvikande
beteende och fråga om nysocialisation.
Inlärningsteorin: (Labelling) ser avvikande beteende som inlärt. Dvs en
inlärningssocialisation att människor anpassar sig till verkansmiljön. Eller i interaktion med
andra. Outsiders. Hur lärs avvikande beteende in och vad betyder samhällets reaktioner. Man
lär in sig avvikande beteende som en livsstil?
Kritiska perspektivet ser mer sociala problem och samhällsfenomen. Marwistiskt
perspekti dvs diktomin mellan lag, mentalitet och beteendet. Mokro och makro samt
materiellt och upplevt och socialdarwinistisk politisk ekonomisk maktkamp. Ur marx
perspektiv beror brottsligheten på kapitalismen.
Konstruktivister ett subjektivistiskt synsätt. Ovan nämnd diktomi. Sociala
problem ett socialt skapat fenomen. Grupp skapar ett problem, intressegrupper och
motgrupper. SD PE Maktkamp och utnyttjandet av sociala problem som ett led i detta. Tex
medborgare, föreingar, politiska partier, företag, media och hur problem där skapas och löses.
Eller tydliggjort hur historia, politik och sociologi hänger ihop. Vem har institutionellt
tolkningsföreträde och hur löses problem i maktkampsperspektiv. Fundera på hur ser
materiella världen ut på mikro och makro och hur upplevs den av olika aktörer och vad krävs
för att lösa diktomin.
Hur utvecklas samhällen inhemskt och internationellt i samspel mellan historia, politik och
sociolog. Hur formas samhällsstrukturen och institutioner och hur har dessa uppstått,
förändras och går under. Vad styr individen mest biologiskt arv, psykologisk uppväxt- och
verkansmiljö eller socialisationen på makro- och mikronivå via olika institutioner och
strukturer.

19. 19
Ekonomisk sociologi
Bourdieu
Kan sägas vara kultursociolog. Via empiriska studier försöker han bryta motsatsförhållandet
mellan kvalitativ och kvantitativ forskning samt mikro och makro. Han är relativt
tvärvetenskaplig. Han arbetar med habitus, sociala rummet, fält, symboliskt våld samt
kulturellt och ekonomiskt kapital. Dessa metaforer eller idealtyper bör dock tolkas som ett
metodiskt arbetsredskap och inget forskningsläge.
I distinction visar han ekonomiskt och kulturellt kapital samt hur olika klassgrupper placerar i
fältet och hur positioner förändras över tid. Han ser klassbegreppet ur habitusperspektiv samt
hur olika klassers habitus ser ut och hur detta påverkar deras positionering. Bla via
konsumtion och investering i kulturellt och ekonomiskt kapital som utbildning och arv sker en
positionering och återreproduktion. Således sker klasspositionering på grundval av tillgångar
och fördelning av olika kapitaltyper via en form av budgetallokering för konsumtion och
investering.
I capitalizing beskriver Bourdieu hur olika klassers preferenser av ekonomiskt och kulturellt
kapital ser ut. Hur resurstillgång och resursefterfrågan bla påverkar position, konsumtion och
återreproduktion. Även ojämlikhetsstrukturen uppvisas via klassers konsumtion. Även
uppvisas social praxis utifrån individuell och kollektiv interaktion. Materialistisk teori
såtillvida att kulturellt kapital ekonomiseras via bla symboliskt våld. Kulturell diffirention via
produktion och reproduktion. Man kan se hur maktresursfördelning i samhället sker bla via
familjestrategier men också via skolan osv.
I det sociala som strukturerad praxis visar Bourdieu hur habitus, kapital, fält och praxis
fungerar. Operationaliseras konsumtion och materiella betingelser. Utifrån vane- och
instinktshabitus sker kapitalkonsumtion samt positionering i fält och hur detta styr social
praxis bla via symboliskt våld. Således både mikro och makro i socialt rum. (Kapitalen är
ekonomiserande) Såtillvida föds folk in i sociala strukturer och sedmera återreproduceras
fälten. Det finns även en form av språklig praxis.
Amerikansk pragmatiker är Cooley och Mead som förespråkar mikrosociologi som en
koppling till psykologin. Cooley för fram begrepp såsom primärgruppen, spegeljaget och
introspektion medan Mead talar om rollövertagande. Cooley menar att man ser sig själv i
andra. Mead talar mer om kommunikation ur medvetandet, rollövertagande och den
generaliserande andre och projektion.Sociala interaktionsteorier utgår ifrån självmedvetande,
kommunikation och interaktion, etnometodologin och spel mellan folk.
Giddens utformar en struktureringsteori som ser samhället i aktör- och strukturperspektiv. Tex
aktör och rational choice. Giddens strukturdualitet som struktur utifrån aktörers sociala praxis
över tid och rum som utformas av agenter på olika medvetandenivåer såsom praktiskt,
diskursivt och omedvetet. I modernitets-analysen sker en time-space separation och en
urbäddning av sociala systemet. En kunskapsinlärning pågår hos personer och institutioner
med dess konsekvenser för såväl institutionella förhållanden och individers personlighet
såsom ökad rationalitet, bättre självuppfattning och valmöjlighet.

20. 20
Postindustriella, kulturkritiska och risksamhället: Bells försöker definiera postindustriella
samhället jf jordbruks- och industrisamhället och menar att jordbrukets avskaffande banade
vägen för industrialismen. Som förutsättning för postindustriella samhället ser han
kunskapsproduktion, kunskapsproduktionens roll, politiska konsekvenser, utveckling av
serviceproduktion och tillväxten inom kunskapsteknologin. Kultursociologiska aspekter är
intimitetens tyranneri, narcisstens kultur och osedvanlig läroprocess. Subjektiv värmebölja
pga reflektionsökning, abstraktionsförhöjning och kontigensutvidgning. Ledandes till förnyat
sökande objektivt, intersubjektivt och internt subjektivt. U Beck ser i risksamhället att
tillväxten också följs av negativa konsekvenser. N luhmann ser en kommunikativ vändning.
En postmodern nutid? (Lyotard) :Verklig Vetenskaps- och upplevelsevärld.Vetenskaplig
utveckling och folks fattningsförmåga. Postmodernt kunskapstillstånd och vetenskapsmotorn!
Hur detta skall förstås med ökad kunskap och komplexare värld som blir mer svårbegriplig.
Postmodern kultur kännetecknas av pluralism i tex konst och kultur som blir
upplevelsebaserad och en del istället för avskiljd verkligheten. Har integration, identitet,
moral och gemenskap någon betydelse i konsumtions- och mediesamhället eller övervakning
och kontroll ifrån stat. Modern sciense fiction blir upplevelser såtillvida att vetenskapen inte
upplyser utan går snabbare än folks fattnningsförmåga. Identitet blir både bräckligare men
intensivare i upplevelseknarket. Personligt ansvar ökar och flyktiga nätverk pga folks
preferenser. Det blir svårare skilja på upplevelse och verklighet.
Via makrosociologi knyts säcken från mikro- till makro ihop som beskriver dagens
utveckling delvis ställt mot Giddens forskning.
En slutlig kommentar görs: Kan Anthony Giddens som betraktas som Storbritanniens andra
ledande forskare efter John Maynard Keynes ställas mot Skandinavisk sociologisk
teoribildning? Presterar Anthony Giddens mer än våra Skandinaviska forskare samt andra
moderna klassiker såsom Bourdieu, Foucault och Habermas? Giddens är mer slagkraftig
genom sitt politiska engagemang medan de andra har djupare teorier. De moderna
sociologerna är Bourdieu, Habermas, Foucault och Giddens!
Habermas
Utgår delvis ifrån Webers historiska rationaliseringstendens men ser snarare kommunikativ rationalitet och hur detta styr
system- och livsvärld.
Systemvärld Livsvärlden
Ekonomi Pengar Marknadsföring Kultur Reproduktion Meningsförlust
Stat Makt Media Samhälle Social integration. Anomi
Person Socialisation Psykologisk
Kommunikation
Värld Tal Giltighet Handling Värde Vetenskap
Begriplighet Kommunikativt I
Objektiva externa v sanning Teologsikt Kognitivt Konst
Subjektiva interna v uppriktighet Dramaturiskt Estetiskt Förnuft
Social sociala v rättmätighet Normativt Moraliskt Demokratiska
Praktiskt rättsstat
Rationalisring och kolonisring av livsvärlden
Rationalisering: Byråkratiserings- och monetariseringsväxt
Kolonisering: Patologiska effekter och proteströrelser
Paradigm Ontologiskt Mentaliskt Lingvinskt
Område Vara Medvetande Språk
Innehåll Väsen Subjekt Sater
Utgångsfråga Vad är Vad kan jag/vet Vad kan jag förstå

21. 21
6. Anthony Giddens teori och metod
Giddens Storbritanniens störste
teoretiker sedan John Maynard
Keynes
Konsekvenserna av Makarna Myrdals
sociala ingenjörskonst och Anthony
Giddens Socialdemokratiska politik
Inledning
Anthony Giddens har skrivit boken Sociologi som är en ledande introduktionsbok i ämnet Sociologi i
världen idag. Jag skall här nedan göra ett referat av bokens innehåll. Skälet till att jag gör detta är att
Anthony Giddens betraktas som Storbritanniens främste ledande teoretiker efter John Maynard
Keynes och jag vill ta reda på hans forskningsresultat.
Dispositionen som följer blir att jag går igenom kapitel efter kapitel för att få med allt teoretiskt stoff.
Då boken har karaktären av en handbok blir forskningsresultaten snarare en beskrivning av rådande
forskningsläge. Efter genomgången av boken Sociologi så går jag igenom Giddens egen forskning för
att slutligen avhandla intimitetens omvandling.
Anthony Giddens Sociologi
I det första kapitlet beskriver Giddens vad sociologi är för ett ämne och vad som krävs för att utveckla
ett sociologiskt synsätt. Han tar upp sociologins klassiker Comte, Durkheim, Weber och Marx. Han
gör också härledningar till funktionalismen, strukturalismen, marxismen och symbolisk interaktionisk
utifrån dessa.
I det andra kapitlet förs begrepp som kultur och samhälle in. Giddens ser kulturbegreppet som inlärt
och kulturbegreppet omfattas av normer och värderingar. Föreligger kulturell mångfald eller
etnocentrism? Det sker en socialisation i sociala roller och vår identitet formas därav. Det föreligger
också olika typer av samhällen tex. Jordbrukssamhälle, industrisamhälle och postindustriellt samhälle
som resultatet av social förändring där även ekonomiska, politiska och kulturella faktorer inverkar.
I det tredje kapitlet beskriver Giddens globaliseringen såsom politiska förändringar,
informationsflöden och multinationella företag. Debatten om globaliseringen kan indelas i skeptiker,
hyperglobalister och omvandlare. Giddens menar att globaliseringen har betydelse för individen,
arbetet och populärkulturen. Globaliseringen medför också miljökonsekvenser typ Becks
riskssamhälle liksom ökad orättvisa mellan rika och fattiga länder. Det föreligger också en debatt om
global styrning och kontroll.

22. 22
I det fjärde kapitlet om samspel och vardagsliv förs begrepp som mikro- och makrosociologi in för hur
man kan studera vardagslivet där makrosociologin står för sociologin och mikrosociologin står för
psykologin. Han beskriver att socialt samspel bygger på verbal kommunikation, icke verbal
kommunikation och rörelsemönstret. Garfinkels teorier förvardagssamtal och Goffmans
intrycksstyrning förin i hur vi kliver in i en social roll. Han menar också att samspelet sker i tid och
rum och ett närhetens tvång ibland föreligger.
I det femte kapitlet beskrivs genus och sexualitet. Giddens beskriver genusskillnader dvs. åtskillnad
mellan könsroll och biologiskt betingad sådan. Hur socialisation formar könsrollerna. Freud och
Chodorows teorier för genusidentiteten förs fram. Perspektiv som berör orättvisa mellan könen är bla.
Funktionalistiska och feministiska. Tex. Liberal feminism, radikal feminism och svart feminism.
Genusordningen bestämmer vad som är genus och kön. Manlighetens kris både arbetslöshet och
kriminalitet beskrivs. Sexuellt beteende beskrivs såsom biologisk sexualitet, homosexualitet och
plastisk sexualitet. Prostitution och barnprostitution beskrivs.
I det sjätte kapitlet avhandlas kroppens sociologi. Giddens talar om assymetrisk relation mellan läkare
och patient och sjukvård gentemot alternativ vård. Giddens menar att klasskillnader, genus och
etnicitet är faktorer bakom hälsotillstånd liksom tillgång och behov av vård. Han menar att vissa kliver
in i en sjukroll liksom att sjukdomar är en naturlig del av åldrandet. Hur värderas äldre personer?
I det sjunde kapitlet avhandlas familjen. Teoretiska perspektiv på familjen förs fram såsom
funktionalismen men även feministiska synsätt. Vad händer med familjen betraktande av äktenskap,
barnafödande, skiljsmässor och ensamföräldrar. Tex. den gamla patriarkala familjen ställt mot
tvåkärnefamiljer och den frånvarande fadern. Fler förblir ogifta och skaffar inte barn. Kollektiva
enheter existerar liksom homosexuella partnerskap och brott sker inom familjen.
I åttonde kapitlet talar Giddens om brottslighet och avvikelse. Normer och sanktioner? Förklaringar
till brottslighet kan vara biologiska och psykologiska liksom mer sociologiska, funktionalistiska och
interaktionalistiska. Det finns även konfliktteorier och brist på kontroll. Hur ser polisarbetet ut i
risksamhället liksom relationen offer och förövare. Genus och brottslighet? Har den organiserade
brottsligheten ökat och hur fungerar fängelset som institution?
I nionde kapitlet beskrivs ras, etnicitet och migration som betyder rasbiologi och etniska skillnader
varvid fördommar, diskriminering och rasism föreligger. Det finns psykologiska och sociologiska
förklaringar såsom tex. Frankfurtskolan och Maltheus. Bästa metod segregering, integration eller
assimilering? Hur ser globala migrationen ut och föreligger global diaspora? Invandring i UK och EU?
Det tionde kapitlet berör klass, stratifikation och orättvisa där Marx och Weber har olika teorier! Hur
mäts begreppet klass? Yrke eller utbildning? Vilka klasskillnader föreligger i västerländska
samhällen? Genusperspektiv? Föreligger social mobilitet uppåt och nedåt? Vad är skillnaden mellan
klassteorier och livsstilar?
Elfte kapitlet berör fattigdom välfärd och social uteslutning. Fattigdom och hur mäts det? Varför finns
det fattigdom? Individens eller samhällets fel? Fattigdom i vidare perspektiv inom landet och
utomlands. Social uteslutning kan ske på olika sätt tex ekonomisk och social sådan. Hur har
välfärdssamhället förändrats tex. Socialdemokratisk, konservativ-kooperativ och liberal? Thatcher och
Reagen?
Modern organisation beskrivs i tolfte kapitlet. Webers teorier för byråkratin förs fram. Bla menar han
formella och informella organisationer finnns och byråkrater medan Merton menar att byråkrati har en
dysfunktion. Finns mekaniska och organiska system? Foucault för fram teorier för kontroll över tid
och rum. Byråkrati, demokrati och genus? Japanska JIT, TQC och slimmade organisationer liksom
Bin Ladins nätverk eller föreligger McDonaldisering.

23. 23
Arbete och ekonomi beskrivs i trettonde kapitlet. Vad är arbete och dess betalning? Hur ser
yrkesstrukturen ut från jordbrukssamhälle till postindustriellt samhälle eller från taylorism, fordism
postfordism och teamwork? Kvinnors plats på arbetsmarknaden liksom arbetsmarknaden och
arbetslöshet. Arbetsfördelningen mellan könen i arbete och hem har också förändrats liksom arbetets
framtid.
Fjortonde kapitlet avhandlar stat och politik. Vad menas med stat och vilka olika typer av politiskt
styre föreligger? Kommunismens fall och liberalismens uppkomst. Traditionella partier och nya partier
samt extrempartier. Globalisering, informationsteknologin och nationalstatens framtid? Medias makt
och centraliseringstendenser?
Massmedia och masskommunikation beskrivs i kapitel 15. Informationssamhället? Tidning, radio och
tv i läs, hör och sebart skick. Sker nyhetsförmedlingen på ett selektivt och vinklat sätt.
Massmediasocialisationen och reglering nödvändig? Teorier för kommunikation har formulerats av
Habermas,Bourdieu och Baudrillard. Sändare, mottagare och återkoppling om det blir
dialog/monolog. Internet och mobiltelefoners tillkomst förändrar kommunikationen totalt till
kommunikationssamhället. Globalisering och informationsteknologin. (Media och Politik)
Utbildning beskrivs i kapitel 16. Offentliga utbildningssystem från jordbruksamhälle till
postindustriella samhället. Folks bildningsnivå och Bourdieus teorier för utbildning. Högre utbildning
i framtiden och nätuniversitet. Hur sker en reproduktion av yrkespositionerna via utbildningssystemet.
Utbildning och genus samt intelligens och skolprestationer i livslångt lärande? Övriga
utbildningsteoretiker är Bernstein språkliga koder, Illich och dolda läroplanen, Wills analys av
kulturell reproduktion.
17 är det kapitel som beskriver religion. Vad är religion och magi och vilka olika typer av religioner
finns. Teorier om religioner har formulerats av Marx, Durkheim och Weber och dessa menar… morfin
för folket, dyrkan av samhället och rationaliseringstendens. Hur ser genus och religion ut? Religiösa
organisationer? Här hänger sambanden mellan religion sekularisering och social förändring ut? Nya
religiösa rörelser som new ages roll och liknande. Finns kristen och muslimsk fundamentalism?
Staden och urbana områden beskrivs i 18. Tid och rum. Hur ser urbaniseringen ut? Vilka teorier finns
för urbanisering tex. Ekologi och livsstil urbanisering och miljön och Castells ide om urbanisering och
sociala rörelser. Från land till stad och förorterna. Urbanisering i tredje världen och
ekonomiska/miljömässiga problem. Globaliserings betydelse för urbaniseringen. Hur ser
urbaniseringsmönstret ut i framtiden och hur styrs städer?
19/Befolkningsökning och ekologisk kris. Maltheus teori om befolkningsökning och tillgång till föda
och makarna Myrdals kris i befolkningsfrågan? Hur ser demografin ut och befolkningsökningen i
världen. Vad menas med demografisk transitation. Befolkningsökning och miljöns risker?
Växthuseffektens betydelse för... demografin. Befolkningsutveckling och Maltheus teorier och
demografiska mönster i i- och uländer.
20/Teoretiskt tänkande inom sociologin.
Protestantisk etik och kapitalistisk anda; Struktur och handling, konsensus och konflikt,
genusproblematik och moderna staters uppkomst. Postmoderna teoretiker är bla. Foucault, Habermas,
Beck,Castells och Giddens.

24. 24
Giddens Storbritanniens andre John Maynard Keynes?
Anthony Giddens föddes 1938 och studerade sociologprogrammet i Storbritannien. Han var lärare
1961-1969 och innehar en professur i Sociologi sedan 1985 och är sen 1997 chef för London School
of Economics. Sen 1990 är han en i gänget kring Blair & Brown.
Giddens är den störste teoretikern Storbritannien haft sedan JM Keynes och han räknas till en av
världens ledande samhällsvetenskapliga tänkare. Hans period kan indelas till mitten av 1980-talet då
han forskade om struktureringsteorin och 1990-talet då han gjort en sociologisk analys av moderna
samhället.
Giddens studerade Comte, Marx, Weber och Durkheim och kritiserade deras verk som klassiska och
menade att ny metod och teori behövs för beskrivning av det moderna samhället. Giddens ser en
dualism mellan aktör och struktur som han menar funktionalismen, strukturalismen, marxismen och
aktionsteorin inte lyckats överbrygga.
Han ser två dimensioner i vetenskapsforskningen med Weber (H) och Durkheim (P) och en dualism
mellan aktör och struktur i samhället. Giddens menar att funktionalismen är för statisk och att världen
inte är språkligt orienterad som strukturalismen menar. Han hämtar en del från etnometodologin och
Goffmans interaktioner. Giddens är en hermeneutiker såväl i vetenskapligt perspektiv som i sin analys
av Samhället.
I hans struktureringsteori lanseras begrepp såsom agent, handling och struktur liksom en social praxis i
tid och rum som reproducerar och återreproducerar systetmet. Aktören har olika nivåer av vilja och
kunskap och handlingarna kännetecknas som flöden av händelser både medvetna och omedvetna likt
en social praxis formar världen. Han inför också ett tids- och rumsperspektiv från byn till hela världen
och beskriver hur arbetarklassens beteende i skolan påverkar hela systemet.
Han menar också att samhället utvecklas ifrån olika stadier såsom förindustriellt samhälle,
industrisamhälle och postindustriellt samhälle som resultat av moderniseringen och gör en analys av
social förändring i dialektik med signification, domination and legitimazation för att beskriva olika
samhällstyper och funktioner. (Mer)
Gidden ser staters utveckling i tid och rum och menar att fyra funktioner finns för statensåsom
övervakning, militär makt, kapitalism och industrialisering.
Giddens analys av modernitet sker ifrån tid och rum, systemets urbäddning och reflexivitet. Han
menar att modernitet äger rum dels i globaliseringen och på individuella planet. Världskapitalismen,
nationer, internationell arbetsdelning och militärmakt påverkar globaliseringen och talet om Becks
risksamhälle och reflexivitet.
På individuella planet menar Giddens att individen har blivit en självberättelse eller reflexivt projekt
där han värdesätter ord som tillit, riskprofil och trygghet. Han menar att äktenskapet som social
institution förändras i tid och rum och blir mer en form av plastisk sexualitet i form av ömsesidiga
behov och sex en vänskapsrelation. Hur sen då relationen mellan aktör och struktur ser ut i form av
reflexivitet och modernitet beskrivs ej.
Giddens har också tagit sig in i politiken som en konsekvens av sina teorier som sociolog. Han ser
utmaningar för välfärdssamhället i form av arbete,solidaritet och riskspridning. I sin tredje väg ser han
fem dilemman globalisering, individualitet, vänster-höger, politiska aktörer och ekologisk kris. Han
vill ha en dialog om demokrati som transparent. Han vill ha radikal center,befria familjen, positiv
välfärd, demokratisk stat, blandekonomi, investeringar, civilsamhälle, jämställdhet och kosmopolitisk
medborgare.

25. 25
Hur står han i förhållande till Thatcher? Strukturerings- och modernitetsteorinhar han liksom sin
inblandning i politiken men tredje vägens politik.
Vissa menar att Giddens har problem att förklara sina teorier och att strukturen ägnas för lite utrymme
på aktörens bekostnad. Kulturbegreppet förklaras inte heller liksom kritiken mot historisk materialism
är luddig. Strukturerings- och modernitetsteorierna kritiseras också av Beck.
Är Giddens en forskare eller en politiker? Giddens är Storbritanniens viktigaste sociolog sen Spencer
och den störste ledande teoretikern sen Keynes och kanske idag en av världens ledande sociologer.
Sociologiska klimatet i Storbritannien är liberalt men från historia till politik och sociologi fast i
baklänges ordning.

26. 26
Intimitetens omvandling
Anthony Giddens har skrivit intimitetens omvandling som avhandlar övergången från industri-
samhällets arbetsdelning i arbete och hem mellan könen till postindustriella samhällets
äktenskapsmönster. Han talar om en plastisk sexualitet som övergått från traditionella könsroller till
mer postmoderna sådana men att vägen dit går över äktenskapsbråk typ skiljsmässor, otrohet och
misshandel inom äktenskapet liksom mer gränsöverskridande homosexualitet och bisexualitet.
Han avvisar Foucaults teorier om en maktkamp i sexualiteten mellan könen såväl i äktenskapet som i
samhället eller att sexualiteten utfördes i hemlighet. Giddens talar om förförelse och förälskelse
snarare än arrangerade äktenskap. Romansens betydelse i äktenskapet betonas liksom modernitet och
självet i ett reflexivt projekt där sexualiteten fyller en funktion i självförverkligandet. Giddens menar
att kärlek, ömsesidiga förpliktelser och den rena relationen utgör mönstret för nutida
äktenskapsmönster där intimiteten i äktenskapet utgör grunden.
Giddens talar också om kärlek och sex som en beroendeframkallande drog. Att sexet blir beroende-
framkallande och en del i modernitetens reflexiva jaget och självförverkligandet. Giddens talar också
om kortvariga kärleksförbindelser kärleksmissbruk och självhjälpsgrupper. Han ifrågasätter om det är
beroende eller intimitet i vissa förhållanden. Han menar att man kan kalla föräldraskapet för toxic dvs
plastpappor, gummimammor och bonusbarn. Vidare menar Giddens att den plastiska sexualiteten kan
ställas emot Freuds, Lacan och Chodorows teorier om oidipalstadiet och den psykosexuella
utvecklingen. (Psykologiskt och sociologiskt perspektiv) Han talar om manlig sexualitet prostitution
och turbulens i äktenskapet liknande våldtäkter.
Han lanserar den rena relationen med lesbiska och homosexuella förhållanden och menar att en
åtskillnad mellan könen gör sig gällande. Giddens menar att repressivitet finns inbyggt i
samhällsstrukturen rörande sexlivet på individuella och samhällelig nivå med sexuell frigörelse för
kvinnorna. Han ser intimiteten som demokratisk såtillvida att relationen är frivillig och inte bygger på
samhälleligt tvång såtillvida att traditionella könsroller råder eller ekonomiska incitament längre finns.
Hans antagande bygger dock på en andogyn personlighet liksom tillgång till en välfärdsstat.
Giddens vision går ut på att kärnfamiljen som institution håller på att upphöra och att skiljsmässorna
håller på att ta överhanden. Lars Magnusson som har skrivit Sveriges ekonomiska historia menar att
arbetslösheten började öka i Sverige 1991 då den Svenska modellen havererade. Skiljsmässornas och
arbetslöshetens ökning har således ägt rum under 1900-talet.
Avslutning
En slutlig kommentar görs: Kan Anthony Giddens som betraktas som Storbritanniens andra ledande
forskare efter John Maynard Keynes ställas mot Skandinavisk sociologisk teoribildning? Presterar
Anthony Giddens mer än våra Skandinaviska forskare samt andra moderna klassiker såsom Bourdieu,
Foucault och Habermas? Storbritanniens och kanske världens idag främste sociologiska forskare
riskerar att bli sannspådd om sin teori om den plastiska sexualiteten som man gör allt man kan för att
tysta ned. Men från mörker sprids sedan ljus och nya möjligheter! Är Giddens den störste sociologen
av alla? Den teori som han troligen mest kommer att bli ihågkommen för är den plastiska sexualiteten
dvs det ökande antalet skiljsmässor och ökningen i arbetslöshetsnivån.

27. 27
Teori Sociologi C
När jag läste B-kursen vid Stockholms universitet 2000-2001 så delades sociologerna in i
klassiska och moderna sociologer. Bland klassikerna utmärktes Marx, Weber och Durkheim
medan de moderna sociologerna var Foucault, Bourdieu och Habermas. Sistnämnda som kan
räknas till dessa är Giddens, den störste teoretiker som Storbritannien har haft efter John
Maynard Keynes. Är han större än de andra?
Marx anser att människan skapar sig själv och världen via arbetet och han avvisar synen på
Hegels andes historiska bildningsgång. Marx för fram alienationsteorin, kapitalteorin och sin
materialistiska historieuppfattning som inte kommer att beröras här.
Weber för främst fram sin metod- och samhällssyn med sin idealtypologi samt
rationaliseringstendensen som leder till kapitalistiska och byråkratiiska samhällen.
Durkheim skapade det meningsskapande spåret och har teorier rörande arbetsdelningen i
samhället samt om brott och självmord. (Som civiliseringsindikatorer)
Foucault är maktteoretiker och undersöker maktens roll i forsknings- och samhällsläran.
Hans metod ligger mellan mikro och makro samt kvalitativ och kvantitativ metod, han är
empiriker.
Bourdieu är kultursociolog och han strävar också att bryta motsatsförhållandet mellan mikro
och makro samt kvalitativ och kvantitativ forskning, han är tvärvetenskapare snarare än
metodiker.
Habermas bygger vidare på Marx och Frankfurtskolan och forskar om de villkor som måste
gälla för system- och livsvärlden för upprätthållande av den demokratiska rättsstaten.
Hur dessa teoretikers syn i arbetsdelningen i arbete och hem mellan könen ser ut kommer att
återkopplas i avslutningen men var kommer då Giddens, Storbritanniens störste teoretiker
efter Keynes in?
På påbyggnadskursen i Sociologi lästes Barber, Bradley, Bauman och Bourdieu; vad säger
dessa?
Barber: Jihad vs McWorld kontra Protestantisk etik och kapitalistisk anda? Globalisering,
TNC och terrorism. Väst mot Islam och Bush kamp mot terrorismen. Funktionella och
dysfunktionella drag. Internationella relationer; vilket perspektiv antar konflikten?
Bradley: Genusperspektiv, identitet, produktion reproduktion och konsumtion, utopier om
framtiden samt Storbritannien jämfört Sverige beträffande välfärdsstat och kvinnors
rättigheter. Litteratur relevant? Likheter och skillnader Sverige och Storbritannien?
Bauman; Auschwitz & moderniteten, individualisering, etik och grundinkomst? I relation
till feministiska perspektiv?
Bourdieu: Kultur och kritik om samlade utrednings- och forskningsläget. I förhållande till
feministiska perspektiv?
Vilket perspektiv vinner? Ekonomisk liberalism, politisk ekonomi eller ekonomisk sociologi?
Likheter och skillnader mellan nationalekonomi, ekonomisk historia och sociologi? Beskriver
företags- och nationalekonomi liksom psykologi och sociologi! Relativt tvärvetenskapliga ämnen
såväl till teori och metod!

28. 28
7. Kvalitativa metoder
Två huvudinriktningar vid kvalitativa metoder är Max Webers meningstydande spår och Emilie
Durkheims meningsskapande spår och de metoder som används är källkritik, personintervjutekniker
samt observationsmetoder.
Källkritik
Vid beaktande av källkritik så är det symbiosen studieobjekt samt empiri, teori och källor som
studeras, Empirin är påståendena,teorin är liktydigt med hypoteserna och källorna är materialet till
underlag för studieobjektet. Weibulls källkritik är en källkritisk metod som rekommenderas i syfte att
säkerställa fakta. Man skiljer på kvarlevor och berättande källor. Andra källkritiska krav är
samtidskrav dvs att källan är från samma tidpunkt, oberoende att källan är självständig, tendensfrihet
dvs att källan inte är tendentiös och realitetskravet att påståendet är rimligt. Källkritik kan utvidgas för
konstruktiva syften såsom för ifrågasättande av källmaterialet och utvidgning av källmaterialet inför
tex mentalitetshistoriska studier. Nya möjligheter öppnas vid analys av massdata och nya frågor kan
ställas med hänsyn till källans reliabilitet och validitet. Primär- och sekundärkälla bildar en källkritisk
skola såtillvida att primärkälla är den ursprungliga källan medan sekundärkälla bygger på en
primärkälla. Inom sociologin används reliabilitet för undvika mätfel och validitet för att man mäter det
man skall mäta är viktigt liksom användandet av kvantitativa metoder. Studien kallas litteraturstudie
och används i historia och journalistik.
Personintervjutekniker
Intervjuer kan ske per telefon/mail/enkät samt intervju individuellt och i grupp. Kroppsspråk som
verbal och ickeverbal kommunikation och rörelsemönster observeras på olika sätt vid de olika
intervjuformerna. Journalistiska personintervjutekniker bygger också på ovanstående och en relation
mellan informant och intervjuare uppstår. Intervjun kan bestå av direkta och indirekta frågor samt av
strukturerad och ostrukturerad typ om frågorna redan är fastställda eller inte. Frågetyper kan vara
öppna och bundna frågor, ytliga och djupa frågor, struktur och ostruktur liksom interaktion mellan
intervjuad och intervjuare föreligger. Intervjuns intensitet är också viktig. Hur skall intervjun
registreras? Inspelning på band eller via anteckningar som förs löpande under intervjuns gång? Det
vanligaste är nog en inspelning av intervjun men stenografiska anteckningar kan också förekomma.
Vilket är effektivast personintervjutekniker eller källkritik som kvalitativ metod? Vilka för- och
nackdelar har de olika metodformerna sett ur källkritiskt perspektiv? Intervjuer via enkät kan också
kombineras med kvantitativa metoder. Skillnad mellan forskar- och journalistintervjuer brukar vara att
journalister letar mer efter sensationer och fakta samt filtrerar och vinklar intervjun medan forskaren
mer försöker få sin hypotes bekräftad. Studien kallas intervjustudie och används i psykologi, sociologi
och journalistik.
Observationsmetoder
Observationer/attitydundersökningar/labratorieexperiment/fältexperiment är fyra metoder.
Observationsundersökning innebär att man observerar situationen medan attitydundersökning kan ske
via enkät. Labratorieexperiment äger rum vid ett labratorium medan fältexperiment sker direkt som
fältundersökning. Triangulering krävs ofta vid de olika observationsmetoderna. Observationsroll som
studeras kan vara beteendetyp att såsom verbal och icke verbal kommunikation samt rörelsemönster,
inblandning av observatör i observerades miljö sker ofta, observationen måste kodas och det skrivs om
observationen. Fyra olika observationsmetoder är observatörens deltagande och de observerades
kännedom om det tex. Religiösa sekter, antropologiska studier, dolda kameran och tidsstudier.
Observationsstudier kräver ofta standardiserade formulär som fylls i när observerat beteende uppvisas
eller fri anteckning typ fältstudie. Ofta är det psykologer och sociologer som använder sig av
observationsmetoder i sin roll av fältarbetare. Studien kallas obserrvationsstudie och används i
psykologi och sociologi.

29. 29
8. Triangulering
Såväl källkritik, personintervjutekniker och observationsmetoder har sina förtjänster och
brister såsom tex. källkritikens statistiska perspektiv, personintervjuteknikernas brist på
exakthet och observationsmetodernas flyktiga seende av det som observeras. Samtliga tre
metoder kan betraktas som kvalitativ metod som ofta måste trianguleras med kvantitativ
metod för att uppnå bästa forskningsresultat.. Ovan nämnd forskningsmetod från empiri till
resultat kräver en interaktion mellan teori och metod. Krävs ofta triangulering med kvalitativ
metod i teoridel och kvantitativ metod i resultatdel. Generalisering, skall hypoteser
operationaliseras för att testas kvalitativt eller kvantiativt? Olika konsekvenser för teori och
metod i företags- och nationalekonomi samt psykologi och sociologi? Hur skiljer sig teori och
metod mellan företags- och nationalekonomi samt psykologi och sociologi?
9. Slutsatser och diskussion
Jag har nu presenterat ett material som skall fungera vidare för samhällsanalys och politisk-
ekonomiska rapporter och lösa dikotomin mellan ekonomi och samhälle såtillvida att
samhället analyseras utifrån dess ekonomiska och sociala historia och nutid. Materialet är
även avsett att kunna användas inom utbildning och forskning i samhälls- och
beteendevetenskapliga ämnen utifrån paradgrenarna företags- och nationalekonomi samt
mikro- och makrosociologi. Materialet har också löst den dikotomi som råder mellan ekonomi
och sociologi. Vidare bearbetning av materialet kommer att ske för att anpassa materialet
bättre till framtida politisk-ekonomiska rapporter. Företags- och nationalekonomi samt
psykologi och sociologi skall kunna studeras!

30. 30
10.ACTIONMANAGERS ACTION (UTREDA UTBILDA OCHRÅDGE)
PeterForssman
1 Actionmanager in action ger dig problem- och frågeställningen samt möjliga händelseförlopp.
2 Politisk ekonomisk rapport ger dig svarsställningen.
Actionmanager i actionvisar hurverkliga händelser ellerscenarionpåverkas inomsitt eget område ochav andra områden. Använd kortlek
för ensamspel ellermedkompanjonmedsjälvbedömningeller av motpart. Via problembaseradinlärningta sigtill lösningenpå ett sätt som
stimulerar till inlärningochproblemlösningsamt möjliga scenarion. Att börja träna in angreppssätt att ta sigfrån problem till lösning istället
för bara lära sigsvaren och inte kunnata sigan nya problem till nyalösningar.Också lärasighur ett objekt styrs av faktoreri sin omgivning.
Kunna se saker ur ett helhetsperspektiv.
Hela kortlekens 52 kort kan man se som variabler. Variabler som påverkar varandra och där man dels ser nominell och operation ell
definition. Den operationella definitionenges nedan. Då kanmanse det som att de 52 variablerna påverkar varandra i enkel o ch multipel
regression. Man skulle kunna dels se operationell definitionochvalidera händelsens art från1 - 10.0 är då ett mycket negativt mått och10 är
ett mycket positivt mått. 5 fårväl anses medelmåttigt.1 2 3 4 5 6 7 8 9 10. Givetvis så blir valideringen av händelsen subjektiv men flera
subjektiva händelserblir till slut objektiva speciellt om flera subjektiva personer subjektivt validerar en händelse. Då skall positiva och
negativa subjektiva valideringar ta ut varandra.
Hur skall då detta se ut? Låt oss antaatt manvill analysera kärlekslivets betydelse förprestationen inom en sportgren. Då skulle man tex
kunna ta sporten tennis och ge detta den operationelladefinitionen; "att slå bollen över ett nät". Mankandå sammankoppla variabeln "att slå
bollen över ett nät" meden annan variabel "hur är ditt kärleksliv" och en tredje variabel "Hur mycket pengar vill du vinna". Om då man
skulle validera låt oss säga 5 sådana händelser för 5 personer så får man ett samband och ovanstående är vetenskapligt bevisat.
Om vi nedan skulle validera händelserna likt ovanskulle vi kunna få en massa kombinationer. Smäller man uppvärsta regressionsanalyserna
så får man snart vetenskapligt bevisade samband. Det är bara att hitta på variabler och ge dessa en nominell och operationell definition.
Analysera verkliga händelser eller scenarion
1 Händelse/scenarios utfall påverkat utav förhållanden inom sitt eget område.
2 Händelse/scenarios utfall påverkat utav förhållanden utanför sitt eget område.
Stimulans 1 2 3 4 5
6 7 8 9
R e s p
o n s.
1 Info och media Nedan skulle man kunna se sambandmellan
2 Finansiell ekonomi 52 variabler * 52 variabler.
3 Konjunkturnytt
4 Politikoch eu
5 Förvaltningsbyråkrati
6 Skatt och samhällsekonomi
7 Företagsekonomi
8 Administration
9 Personalfrågor
Frågor. Hjärter (Händelsevalidering1-10)
14/Information och lobbyism
I informationsstrategin vadär viktigt att tänka på vidkartläggningav informationsbehovet,valet avmedia ochsättet ge information.
Utredningsmetodfrånkunskapskonsument till kunskapsproducent samt omsättningav teoretiska kunskapertill praktisk färdighet.
13/Reklam ochPR
Vid reklamkampanjerochpublic relations beskrivtillvägagångssättet att kartlägga marknadsföringsbehovet, val avmedium och design av
reklam och PR.
12/Medias agerande
Beskriv medias arbetsmetoderochhur media agerar.
11/Medialt agerande
Hur skall personer somtvingas bemöta media samt planerar använda media försina egna syften ageramedialt.
10/Debatt ochopinionsbildning
På vilket sätt skapar media debatt ochopinionsamt hur kanberörda aktörers beteende ändras.
9/Marknadens aktörers agerande
Beskriv aktörerna på finansiella marknadenochhur de agerar.
8/Finansiella marknadenochinstrument
Hur fungerar finansiella marknaden och instrumentenpå värdepappers, ränte, penningoch valutamarknaderna.
7/Finansiell köpochförsäljning
Beskriv finansiell handel och strategi på finansiella marknaden dvs värdepappers,ränte, penningochvalutamarknaden.
6/Börsförändringar
Hur uppkommer börsförändringaroch vilken effekt får de på finansiellamarknadenochekonomin i övrigt.
5/Ränteförändringar
Hur uppkommer ränteförändringarochvilken effekt får de på finansiellamarknadenochekonomin i övrigt.
4/Valutaförändringar
Hur uppkommer valutaförändringar ochvilkeneffekt fårde på finansiella marknadenochekonomini övrigt.
3/Aktörernas agerande
Aktörernai samhällsekonomin: Penningmäklare,fack, företagsledare ochregering. Hur agerar de ochpå vilket sätt styrs samhällsekonomin
av deras agerande.
2/Internationella och inhemska faktorer
Beskriv internationella och inhemska faktorer sompåverkar samhällsekonomin samt motivera vilkenav de två sombetyder mest.

31. 31
Spader (Händelsevalidering1-10)
14/Ekonomiskpolitik
Regeringens ekonomiska politik, vilka faktorer måste regeringentahänsyntill ochhur mycket kanpolitiken styra ekonomin.
13/Mikronivå
Beskriv begreppet mikronivåoch aktörerna samt de marknadersom aktörerna verkar påsåsom varu- ochfaktormarknaden och stats politik
på mikronivå.
12/Makronivå
Beskriv begreppet makroekonomi ochaktörernasamt viktiga makroekonomiska begreppochteorier såsomefterfrågan,
produktionsfaktorkostnaden,full sysslesättningocharbetsmarknaden, nationalinkomsten,balans i statens affärer,stats makropolitik,
samhällsekonomiskbalans, M3ochpenningmarknaden,räntemarknaden, stabil prisnivå, kronanochvalutamarknaden samt frihandel och
balans i utrikeshandeln(3)
11/Prognoser
Hur görs prognoser förekonomisk-politiska mål sominflation, sysselsättning, budgetunderskott, bytesbalans ochtillväxt mmochvilka
faktorer styrvariablerna.
10/Eunationellt regionalt lokalt ochindivid
Enligt principenatt beslut skall fattas på lägstanivån,vilka beslutsbefogenheter och hurskall beslut fattas inomde olika nivåerna.
9/Valrörelse och politiskastrategier
När det är valtider hur agerarpolitiker ochväljare då och hurbedrivs valrörelsen
8/Aktörernas agerande
Hur tenderar politiker, byråkraterochväljare agera under valperioder.
7/Politisk makt ochlobbyism
Av vilka och hur utövas den politiska makten. Vilka vägval ochstrategier styrdem som utövar politiskamakten. Lobbyister: Yrkesmässigt
och idiellt arbetssätt ochfunktion.
6/Sakpolitiska områden
Inom sakpolitiska områden, hur utövas den politiska maktenochhur skerverkställdighetenav beslutande myndighet.Hur ser
ansvarsfördelningen ut mellanpolitiker ochbyråkrater inomsakpolitiska områden.
5/Individ, lilla och stora världens agerande
Individer, små grupper typ familjenochstora världendvs hela samhället har en tendens att bete sigpå ett sätt självständigt ochett annat i
samspel medvarandra. Beskrivytligt ochkortfattat agerandet ochsystemet.
Individperspektiv: Arv,barndom och verkansmiljös betydelse förpersonlighetsutvecklingenochförklaringar till
personlighetsdragsåsombeteende,inlärning, varseblivningochpsykot. Försvarsmekanismer och sjukdommar.Självbiografi: Förfäder,
barndomsmiljö,skola, ykesliv,familjoch släkt samt fritid.
Nätverk: Nätverkstyperoch funktion. Grupptryckochledares betydelse samt individens betydelse.
Stora världen: Samhällsgrupperochsubgrupper ochdess funktionsamt formationav kulturers sätt tänka ochbete sig.
Ekonomisk sociologiska faktorersåsomekonomins hjul, befolkningstillväxt ochutbildnings betydelse för utveckling.
Kollektivsamverkanvia socialiseringsamt förekomst av institutionell disskriminering.
Makten: Maktstrukturer, religösa föreställningarsamt olydnad.
Förändring: förekomst av massrörelser och förändringens mekanismer.
4/Politisk makt
Inom myndigheter, vilket inflytande har politiker där.
3/Myndighetsutövning
Hur ser myndighetsutövningenut inom beslutande myndigheter.
2/Ledningoch organisation
Beskriv i stora dragmyndigheters ledningochorganisation,en sk verksamhetsbeskrivningför en myndighet.
Ruter (Händelsevalidering1-10)
14/Rätt ochsätt att arbeta byråkratiskt
På vilket sätt styr förvaltningsrättenmyndigheterna ochhur brukar myndigheterenligt byråkratiskaprinciper handlägga sina ärenden.
13/Medborgare
Vilken service från myndigheterhar medborgarerätt att kräva.
12/Ekonomisk-politiska mål
Vilka ekonomisk-politiska mål brukar regeringenha påmikro och makro.
11/Ekonomisk-politiska medel
Vilka ekonomisk-politiska medel har regeringen fårnå målen.
10/Offentliga inkomster ochutgifter
Offentliga inkomsterochutgifter, vilka är de och vadstyr utvecklingenav variablerna.Hur uppstår undrskottsproblematik.
9/Skattepolitiken
Hur ser skattesystemet ut,vilkaär skattekällorna och vadanvänds skatterna till. Hur ser partierna på skattepolitiken.
8/Samordnadskatte- ochvälfärdspolitik
Hur ser sambandet mellan skatte- ochvälfärdspolitikenut. Att viljaarbeta ochstarta företagsamt bidragsberoendet ochutnyttjandet av
bidragssystemen. Hur kanskatte och välfärdspolitiken bli strukturellt uthållig.
7/Valutaunionen
Införandet av en europeiskcentralbank och gemensamvaluta.Hur ser genomförandet ut. Vilka blir konsekvensernaav medlemskap och
utanförskap. Hur kommer europeisk och svenskekonomi påverkas.
6/Företagens verksamhet
Hur kan ett företags ägarförhållanden, organisationochledningsamt mål ochplaner se ut. Enverksamhetsbeskrivning.
5/Resultat på alla nivåer
Begreppet resultat på alla nivåerså både affärs- ochinternredovisningens mål uppfylls. Hur kan ekonomisystemet integreras så både
affärsredovisningen och interna ekonomiskamål nås tex budget ochresultatuppföljning. VIlka ekonomiska nivåer inomföretaget bör
systemet täcka och vilka nyckeltal skall varamed.
4/Scenarion ochstrategierstyra resultatet
I sambandmedresultat, avvikelse gentemot tidigare budget, nybudget och prognos så kan man lägga in åtgärderochscenarion för styra
intäkter och kostnader.Tillvägagångssätt.