Mattias Bäckström Doktorand i idé- och lärdomshistorie, Institutionen för litteratur, idéhistoria og religion, Göteborgs Universitet: Ett idealhistoriskt bondeliv – socialmoral och empirisk vetenskap i fotografier från Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet”. oplæg på Lff seminar 11. juni

1. Ett idealhistoriskt bondeliv
Socialmoral och empirisk vetenskap på fotografier från Dansk
Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet
Mattias Bäckström, doktorand, idé- och lärdomshistoria
Göteborgs universitet
”Hvis Billedet paa Negativet var ordnet efter Blyantsstregerne
saaledes at Panelet bagved ikke tillod Indkig i det tomme
Rum tilvenstre, var Genstand och Figurer blevne større og
Detailler i dem og Snitværket mere dominerede. [...] Figurene
foran Snitværket bør staa lidt længere tilhøjre.”
Bernhard Olsen, anteckning baksidan av fotografi, ca 1904
Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904.
Illustreret Tidende, Nr. 47, 1904.

2. ”Meningen er jo ikke at skaffe os ogsaa Fortidens
Virkeligheds-Masse paa Halsen, som om vi ikke
havde nok i vor egen Tids. Var det saa, vilde vi
simpelthen kvæles under den uhyre Bunke
Enkeltheder, der væltedes ud over os. Vi samler
dem til et Billede, danner en ideal Verden, hvor
vi, efter bedste Evne Sandheden tro, lader det
forbigangne gentage sig, men paa en ny Maade,
med forkortede Linjer mellem Aarsag og
Virkning, med det efter vor Mening væsentlige i
saa klart et Lys, som det maaske aldrig viste sig
for Samtiden. Dette er Historie-skrivningens
Kunst.”
Troels Frederik Troels-Lund, 1894
Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904
”Friluftsmuseets hufvuduppgift är enligt vår
mening mer att häfda det väsentligas än det
tillfälligas rätt att vara till, mer att sträfva
efter sanning än efter verklighet under
hvilket senare begrepp dr Müller i här
åsyftade uppsats alt för mycket gör sig till
träl.”
Nils Edward Hammarstedt, 1897
Blekingestugan, Skansen, vykort omkr. 1900.

3. ”lapparne. Jag för min del skulle våga föreslå: ersättning
för resan ned till Alten beviljas vid samtal med Gaidno i
Stockholm, fria resor på ångbåt och järnväg tur och retur
(skulle de ej såsom ’ethnographica’ kunna gå fraktfritt på
järnvägarne?!)”
Brev till Artur Hazelius från Hugo Samzelius, den 23 april
1891, angående anskaffande av ”lappar” till Skansen.
Vykort från ”Lapplägret”, Skansen, 1890-tal

4. Nils Edvard Hammarstedt, Svenska
folket, dess lefnadssätt, seder och
forntro, 1902.
”Hvarje familj af renlapparna, hvarje
liten lappby har sina skogar och sina
fjäll, där de sedan urminnes tid hållit
till. En hvar följer sina gamla vägar, så
att det aldrig blir strid emellan dem.
Fredliga till sin natur äro de, som alla
högnordiska folk. I detta fall bilda de
en motsats till de flesta andra
naturfolk; skulle det vara det kalla
klimatet, som har afkylt deras blod?
Men vi finna också bofasta lappar, i
regeln sådana som det gått tillbaka för
och som mistat sina renar eller icke
kunnat motstå brännvinets frestelser.”
Waldemar Dreyer, Naturfolkens liv,
1899.

5. ”Till vårfesten […] komma 2 (ej 3) fröknar Isaksson,
som lära önska begagna sig af min fru såsom förkläde,
att anmäla sig. En av dessa, som är mörk, hoppas jag
få till lapplägret.”
Hugo Samzelius 4 maj 1894.
Foto från Skansens vårfest, Frans Gustaf Klemming, 1894

6. ”Skansens vårfest”, och vårfestfruarna
under ledning av fru Anna Wallenberg,
född von Sydow.
I detta helsidesuppslag presenterades
alla 100 societetsdamer med deras
genealogi och hemadresser.
En socialmoralisk idealbild av ett kultur-
historiskt samhällsbygge som grundas på
föreställningen om vårfestfruarna som
skapare av kärleksfulla relationer – ett
slags folkhem.
Stockholms Dagblad, 8 maj 1894.

7. ”Skulle jeg paapege, hvad det er, der irriterer og vækker
Modpartens Afsky – enten det saa gæller bøger eller museer
– vilde jeg med ét Ord kalde det: Illusioner. Ævnen til at
sætte Fantasien i Bevægelse, fremhaalde en til Fortids
Virkelighed svarende Illusion er paa engang det Nyes Styrke
og svage Punkt. Her mødes i inderlig Enhed Sandt og Usandt
eller dog Usikkert. Thi det kan jo ikke nægtes, at der i det
sproglige Billed og i det Museumsdannende Interieur eller
Hallandsstuen, 1897, Kongens Have, foto 1897
‘Exterieur’ – hvor godt og sandhedstro det end er udført er et
Plus til forruden de enkelte Mosaikdele, hvoraf det er
sammensat. Dette Plus er Fremstillerens Syn paa Sagen og
den dertil hos Læseren eller Betragteren svarende Illusion.
Dette er efter min mening Historiefremstillingens ædleste og
mest ætheriske Olie, uden hvilken den hele icke har
synderligt Værd.”
Troels Frederik Troels-Lund, 1898
”S. M. [Sigrid Millrath], bör för all del laga, att inspektionen
Blekingestugan, 1891, Skansen, vykort omkr. 1900 i stugorna blir mycket mera effektiv. Då jag i dag kom in i
Hornborgastugan, där jag ej på länge varit inne, hade gossen
hängt sin rock på en spik midt i stugan och hans moderna
väska med frukosten stod på byrån. Sopskyffel och viska lågo
i spisen och ett järnbeslag som han använde såsom eldgaffel.
”Alt detta hade så varit hela långa tiden till baka”, sade han.
Men alt detta är rent oförsvarligt. Vid första blick då
amanuensen inträder, borde hon strax märka sådant,
som för den besökande förstör illusionen.”
Artur Hazelius, mellan 1898 och 1901
Grøslistuen, 1899, Bygdø, vykort 1912

8. Blekingestugan, Skansen, foto, ca 1905
Ugnens utvecklingskedja, Axel Nilsson, 1905
Hallandsstuen, Lyngby, vykort, ca 1910-tal
Eldstadens utvecklingskedja, Eliert Sundt, 1861