Mattias Bäckström Ett idealhistoriskt bondeliv

346 views

Published on

Mattias Bäckström Doktorand i idé- och lärdomshistorie, Institutionen för litteratur, idéhistoria og religion, Göteborgs Universitet: Ett idealhistoriskt bondeliv – socialmoral och empirisk vetenskap i fotografier från Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet”. oplæg på Lff seminar 11. juni

Published in: Art & Photos
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
346
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
1
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Mattias Bäckström Ett idealhistoriskt bondeliv

  1. 1. Ett idealhistoriskt bondeliv Socialmoral och empirisk vetenskap på fotografier från Dansk Folkemuseum, Norsk Folkemuseum och Nordiska museet Mattias Bäckström, doktorand, idé- och lärdomshistoria Göteborgs universitet ”Hvis Billedet paa Negativet var ordnet efter Blyantsstregerne saaledes at Panelet bagved ikke tillod Indkig i det tomme Rum tilvenstre, var Genstand och Figurer blevne større og Detailler i dem og Snitværket mere dominerede. [...] Figurene foran Snitværket bør staa lidt længere tilhøjre.” Bernhard Olsen, anteckning baksidan av fotografi, ca 1904Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904.Illustreret Tidende, Nr. 47, 1904.
  2. 2. ”Meningen er jo ikke at skaffe os ogsaa Fortidens Virkeligheds-Masse paa Halsen, som om vi ikke havde nok i vor egen Tids. Var det saa, vilde vi simpelthen kvæles under den uhyre Bunke Enkeltheder, der væltedes ud over os. Vi samler dem til et Billede, danner en ideal Verden, hvor vi, efter bedste Evne Sandheden tro, lader det forbigangne gentage sig, men paa en ny Maade, med forkortede Linjer mellem Aarsag og Virkning, med det efter vor Mening væsentlige i saa klart et Lys, som det maaske aldrig viste sig for Samtiden. Dette er Historie-skrivningens Kunst.” Troels Frederik Troels-Lund, 1894Foto från Ostenfeldgaarden, Peter Elfelt, ca 1904 ”Friluftsmuseets hufvuduppgift är enligt vår mening mer att häfda det väsentligas än det tillfälligas rätt att vara till, mer att sträfva efter sanning än efter verklighet under hvilket senare begrepp dr Müller i här åsyftade uppsats alt för mycket gör sig till träl.” Nils Edward Hammarstedt, 1897 Blekingestugan, Skansen, vykort omkr. 1900.
  3. 3. ”lapparne. Jag för min del skulle våga föreslå: ersättningför resan ned till Alten beviljas vid samtal med Gaidno iStockholm, fria resor på ångbåt och järnväg tur och retur(skulle de ej såsom ’ethnographica’ kunna gå fraktfritt påjärnvägarne?!)”Brev till Artur Hazelius från Hugo Samzelius, den 23 april1891, angående anskaffande av ”lappar” till Skansen. Vykort från ”Lapplägret”, Skansen, 1890-tal
  4. 4. Nils Edvard Hammarstedt, Svenskafolket, dess lefnadssätt, seder ochforntro, 1902.”Hvarje familj af renlapparna, hvarjeliten lappby har sina skogar och sinafjäll, där de sedan urminnes tid hållittill. En hvar följer sina gamla vägar, såatt det aldrig blir strid emellan dem.Fredliga till sin natur äro de, som allahögnordiska folk. I detta fall bilda deen motsats till de flesta andranaturfolk; skulle det vara det kallaklimatet, som har afkylt deras blod?Men vi finna också bofasta lappar, iregeln sådana som det gått tillbaka föroch som mistat sina renar eller ickekunnat motstå brännvinets frestelser.”Waldemar Dreyer, Naturfolkens liv,1899.
  5. 5. ”Till vårfesten […] komma 2 (ej 3) fröknar Isaksson,som lära önska begagna sig af min fru såsom förkläde,att anmäla sig. En av dessa, som är mörk, hoppas jagfå till lapplägret.” Hugo Samzelius 4 maj 1894. Foto från Skansens vårfest, Frans Gustaf Klemming, 1894
  6. 6. ”Skansens vårfest”, och vårfestfruarnaunder ledning av fru Anna Wallenberg,född von Sydow.I detta helsidesuppslag presenteradesalla 100 societetsdamer med derasgenealogi och hemadresser.En socialmoralisk idealbild av ett kultur-historiskt samhällsbygge som grundas påföreställningen om vårfestfruarna somskapare av kärleksfulla relationer – ettslags folkhem.Stockholms Dagblad, 8 maj 1894.
  7. 7. ”Skulle jeg paapege, hvad det er, der irriterer og vækker Modpartens Afsky – enten det saa gæller bøger eller museer – vilde jeg med ét Ord kalde det: Illusioner. Ævnen til at sætte Fantasien i Bevægelse, fremhaalde en til Fortids Virkelighed svarende Illusion er paa engang det Nyes Styrke og svage Punkt. Her mødes i inderlig Enhed Sandt og Usandt eller dog Usikkert. Thi det kan jo ikke nægtes, at der i det sproglige Billed og i det Museumsdannende Interieur eller Hallandsstuen, 1897, Kongens Have, foto 1897 ‘Exterieur’ – hvor godt og sandhedstro det end er udført er et Plus til forruden de enkelte Mosaikdele, hvoraf det er sammensat. Dette Plus er Fremstillerens Syn paa Sagen og den dertil hos Læseren eller Betragteren svarende Illusion. Dette er efter min mening Historiefremstillingens ædleste og mest ætheriske Olie, uden hvilken den hele icke har synderligt Værd.” Troels Frederik Troels-Lund, 1898 ”S. M. [Sigrid Millrath], bör för all del laga, att inspektionenBlekingestugan, 1891, Skansen, vykort omkr. 1900 i stugorna blir mycket mera effektiv. Då jag i dag kom in i Hornborgastugan, där jag ej på länge varit inne, hade gossen hängt sin rock på en spik midt i stugan och hans moderna väska med frukosten stod på byrån. Sopskyffel och viska lågo i spisen och ett järnbeslag som han använde såsom eldgaffel. ”Alt detta hade så varit hela långa tiden till baka”, sade han. Men alt detta är rent oförsvarligt. Vid första blick då amanuensen inträder, borde hon strax märka sådant, som för den besökande förstör illusionen.” Artur Hazelius, mellan 1898 och 1901Grøslistuen, 1899, Bygdø, vykort 1912
  8. 8. Blekingestugan, Skansen, foto, ca 1905Ugnens utvecklingskedja, Axel Nilsson, 1905 Hallandsstuen, Lyngby, vykort, ca 1910-talEldstadens utvecklingskedja, Eliert Sundt, 1861

×