1. ”Har du skjutit ett djur?”
En studie om frågor i partiledarintervjuerna under
valrörelsen 2014
Johanna Berg
Alice Båvner
Examensarbete 15 hp Handledare
Medie –och kommunikationsvetenskap Leon Barkho
Medie –och kommunikationsvetenskapliga programmet Examinator
Höstterminen 2014 Fredrik Stiernstedt

2. HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH
KOMMUNIKATION (HLK)
Högskolan i Jönköping
Examensarbete 15 hp
inom Medie –och kommunikations-
vetenskapliga programmet
Höstterminen 2014
SAMMANFATTNING
Johanna Berg, Alice Båvner
”Har du skjutit ett djur?”
En studie om frågor i partiledarintervjuerna under valrörelsen 2014
Antal sidor: 42
Denna uppsats undersöker frekvensen och fördelningen av sakfrågor samt personliga frågor i politiska inter-
vjuer som hölls med alla enskilda partiledare under valrörelsen 2014. Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida
det finns balans mellan sakfrågor och personliga frågor i de partiledarintervjuer som sändes inför valet 2014 under perioden 19/8
till 10/9 i SVT 1 samt på TV4.
Programmen vi undersöker i denna uppsats är Valstudion som sändes i SVT 1 samt Utfrågningen som sändes
i TV4. Metoden som används är kvantitativ innehållsanalys och sedan använder vi oss av en univariat analys
för att analysera materialet. Alla frågor har transkriberats, räknats och därefter kategoriserats.
Undersökningen kommer fram till att det var en stor skillnad i antalet sakfrågor och personliga frågor i de
olika kanalerna, till sakfrågornas fördel. Båda programmen har fokuserat på de informerande frågorna men
har en skillnad i andel personliga frågor dem emellan. Vi drar därav slutsatsen att balansen mellan sakfrågor
och personliga frågor är god nog för att leda till program som är både underhållande och informerande.
Sökord: mediatization, personalization, questions of fact, the Swedish election 2014, public service
Postadress
Högskolan för lärande
och kommunikation (HLK)
Box 1026
551 11 JÖNKÖPING
Gatuadress
Gjuterigatan 5
Telefon
036–101000
Fax
036162585

3. Innehåll
1 Inledning och bakgrund......................................................................................................................................1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning..........................................................................................................1
1.2 Disposition...................................................................................................................................................1
2 Syfte och frågeställningar....................................................................................................................................3
2.1 Konkreta frågeställningar...........................................................................................................................3
2.2 Motivering av syfte .....................................................................................................................................3
2.3 Avgränsningar..............................................................................................................................................4
3 Tidigare forskning................................................................................................................................................5
3.1 Den informerande och engagerande journalistiken...............................................................................5
3.1.1 Tabloidisering.....................................................................................................................................5
3.1.2 Personifiering......................................................................................................................................5
3.1.3 Intimisering.........................................................................................................................................5
3.1.4 Informerande och engagerande rapportering, en motsättning?.................................................6
3.2 Journalister och politiker............................................................................................................................8
3.2.1 Politisk och medial dagordning .......................................................................................................8
3.2.2 Besked ikväll! (Peter Esaiasson & Nicklas Håkansson 2002).....................................................8
3.2.3 Den televiserade politiken ................................................................................................................9
3.2.4 Medialisering.....................................................................................................................................10
3.2.5 Intervjuns i journalistikens utveckling..........................................................................................11
3.2.6 Medielogik.........................................................................................................................................12
3.2.7 Politisk logik .....................................................................................................................................12
4 Teoretiskt ramverk.............................................................................................................................................14
4.1 Dagordningsteorin (Agenda setting theory) .........................................................................................14
4.2 Politikens medialisering............................................................................................................................14
4.2.1 Medier och makt..............................................................................................................................15
5 Metod och genomförande ................................................................................................................................17
5.1 Val av metod..............................................................................................................................................17

4. 5.2 Analysmetod ..............................................................................................................................................17
5.2.1 Definition av variablerna ................................................................................................................17
5.3 Motivering..................................................................................................................................................18
5.3.1 Alternativa metoder & kritisk granskning av metod..................................................................19
5.4 Material & genomförande........................................................................................................................19
5.5 Validitet och reliabilitet ............................................................................................................................21
6 Analys...................................................................................................................................................................22
6.1 Olika former av sakfrågor........................................................................................................................26
6.1.1 Personlig fråga för att förstå politisk åsikt...................................................................................26
6.1.2 Vilka ämnen berör de personliga frågorna?.................................................................................27
6.2 Vilka dagordningar finns representerade i programmen?...................................................................28
7 Resultat & Diskussion.......................................................................................................................................31
7.1 Antal personliga frågor respektive sakfrågor........................................................................................31
7.2 Ämnen ........................................................................................................................................................32
7.3 De representerade dagordningarna........................................................................................................33
8 Slutsats & Sammanfattning...............................................................................................................................34
8.1 Sammanfattning.........................................................................................................................................34
8.1.1 Antal personliga frågor respektive sakfrågor...............................................................................34
8.1.2 Ämnen ...............................................................................................................................................34
8.1.3 De mediala dagordningarna ...........................................................................................................34
8.1.4 Skillnader kanalerna emellan..........................................................................................................34
8.2 Vidare forskning........................................................................................................................................35
9 Referenser............................................................................................................................................................36
10 Bilagor..............................................................................................................................................................38

5. 1
1 Inledning och bakgrund
Hösten 2014 var det val i Sverige. Vilket parti skulle vi rösta på? Medierna har en viktig funktion i det
demokratiska systemet, inte minst när det gäller att skaffa sig information. Vi började fundera över vilken
typ av frågor partiledarna ställs inför i olika intervjuer och valde att undersöka detta närmare. Vi undersökte
partiledarutfrågningarna i SVT 1 och TV 4 som sändes mellan 2014-08-19 och 2014-09-10. Vi ville även ta
reda på om det är någon skillnad på frågornas karaktär när det gäller public service och mer kommersiella
program och därför valde vi att undersöka balansen i frågorna dem emellan. Därmed blev studiens syfte att
ta reda på huruvida det finns balans mellan sakfrågor och personliga frågor i de partiledarintervjuer som
sändes inför valet 2014. Vi ämnar uppnå syftet genom att använda en kvantitativ innehållsanalys. Vi analy-
serar därefter datan genom en univariat analys vars resultat vi sedan diskuterar och resonerar kring.
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Mediernas uppgifter är att granska makten samt att informera och engagera medborgarna. Vi lever i ett
medierat samhälle, vilket betecknar en situation där medborgarna använder sig av massmedierna som hu-
vudsaklig källa eller kanal för att, i vårt fall, få tillgång till politisk information (Kaid och Stömbäck 2008).
Eftersom intervjun har en avgörande roll i journalistikens utveckling till en autonom samhällsinstitution
(Ekström 2006) är det viktigt att granska journalistiken och hur intervjun ser ut idag.
Vi vill undersöka huruvida den mediala och den politiska dagordningen finns representerade i partiledarin-
tervjuerna som sändes mellan 2014-08-19 och 2014-09-10. Medial och politisk dagordning är begrepp från
dagordningsteorin, vilken förklaras vidare under kapitel 4.1. Kort skrivet så vill vi se om frågor som har
högt värde för medierna samt de politiska partierna finns representerade i dessa intervjuer. Till exempel,
om det skulle visa sig att inga av de politiska hjärtefrågorna som olika partier arbetar för tas upp i pro-
grammen så kan det vara svårt för tittarna att veta vad de olika partierna står för - i detta exempel finns
alltså inte den politiska dagordningen representerad.
Vi är även intresserade av personifieringen av politiska intervjuer och vill därför jämföra antalet sakfrågor
gentemot personliga frågor ställda i partiledarintervjuer som sändes på SVT och TV4 under valrörelsen
2014. I uppsatsen kommer vi titta på de personliga frågor och sakfrågor som ställs i intervjuerna och un-
dersöka om det finns skillnader och likheter mellan kommersiell tv och public service.
1.2 Disposition
I kapitel två förklaras de konkreta frågeställningar som uppsatsen syftar till att besvara, motivering av syfte
samt avgränsningar. I kapitel tre presenteras tidigare forskning som är viktig att vara införstådd med för att
förstå uppsatsens senare delar. Kapitel fyra behandlar det teoretiska ramverk som ligger till grund för ana-
lysen. Det femte kapitlet tar upp metod och genomförande. Här beskrivs studiens tillvägagångssätt samt

6. 2
det material som är föremål för analys. I kapitel sex analyseras materialet. Kapitel sju rör resultat och dis-
kussion, här diskuterar vi resultaten som analysen har gett. Kapitel åtta presenterar vår sammanfattning
och våra slutsatser, vi besvarar i korthet våra frågeställningar samt ger förslag till vidare forskning.

7. 3
2 Syfte och frågeställningar
Journalisternas uppgift är att informera och engagera, trots det brukar engagerande och informerande in-
formation ses som ett motsatspar som används för att skilja på information och underhållning (Johansson
2006). Alternativet till att se den engagerande och informerande informationen som motsatser är att se dem som två värden i
journalistiken. I en valrörelse blir alltså den idealiska journalistiken den som både engagerar medborgarna
och förser dem med information som är relevant för att de ska kunna fatta förnuftiga politiska beslut. Ef-
tersom medierna ger den information de flesta medborgarna behöver för att kunna ta politisk ställning så
finns det ett behov av att stämma av hur den politiska rapporteringen ser ut.
Uppsatsens syfte är att ta reda på huruvida det finns balans mellan sakfrågor och personliga frågor i de partiledarintervjuer
som sändes inför valet 2014 under perioden 19/8 till 10/9 i SVT 1 samt på TV4. Den goda informationen består
enligt Johansson (2006) av den som innehåller både fakta och engagerande information. För att det ska
räknas som balans ska 60-80 procent av frågorna vara sakfrågor.
Vi kommer även att undersöka vilka ämnen de personliga frågorna berör och om det finns skillnader i för-
delningen av dessa typer och ämnen i det som sänds av public service och kommersiell TV. Programmen
som undersöks är Valstudion i SVT 1 samt Utfrågningen i TV4.
2.1 Konkreta frågeställningar
 Hur många frågor är sakfrågor respektive personliga frågor i de olika kanalerna/programmen?
 Vilka ämnen berör de personliga frågorna?
 Hur finns både den mediala och den politiska dagordningen representerade i programmen?
 Vilka skillnader kan vi se mellan de olika kanalerna?
2.2 Motivering av syfte
Medierna har en viktig demokratisk funktion. De ska kunna engagera och informera medborgarna tillräckligt
mycket för att de ska kunna fatta politiska beslut. Om de mediala och politiska dagordningarna förhindrar
en balans mellan de olika typerna av frågor så finns det ett demokratiskt problem. Det är genom medierna
medborgarna blir informerade om den politiska sfären och allt de behöver veta för att kunna ta politisk
ställning.
Vårt stöd för demokratiskt beslutsfattande är så starkt att ett uttalat demokratiperspektiv lämnar föga ut-
rymme för en kritisk granskning av massmedierna själva. Även om alla är ense om att fria och självständiga
massmedier är en nödvändig förutsättning för att demokratin skall fungera på ett acceptabelt sätt får inte
journalisterna ges fribrev att uppträda hur som helst; det måste vara möjligt att kritisera mediernas agerande
utan att anklagas för att hota det fria ordet och att undergräva den viktiga kontrollfunktionen (Esaiasson,
och Håkansson, 2002, s.28, 29).

8. 4
Strömbäck (2008) säger att mediernas olika sätt att gestalta politik på kan leda till att medborgarna fokuse-
rar mer på det politiska spelet än på sakfrågorna, vilka egentligen borde ligga till grund för hur man röstar.
Strömbäck nämner även att detta kan leda till en cynisk bild av politiken och att människor ser politiker
som enbart intresserade av att vinna eller förlora, istället för att förändra samhället till det bättre (Ström-
bäck, 2008, s.167).
Politikens medialisering har tvingat den politiska kommunikationen att anpassa sig till mediernas logik.
Det innebär att de inte kan ägna sig fritt åt politikens dagordning som i korthet handlar om ”frågor som är
föremål för politiskt beslutsfattande i olika organ, frågor som diskuteras på den kollektiva politiska nivån
samt frågor olika partier eller andra politiska aktörer driver” (Strömbäck, 2009, s.104).
Behovet av allsidig information går tillbaka till det grundläggande kravet att medborgarna i en demokrati
måste kunna fatta upplysta beslut; som medborgare måste man ges förutsättningar att komma fram till vad
som utgör ens genomtänkta uppfattning i gemensamma angelägenheter. (Esaiasson, och Håkansson, 2002,
s. 28)
Dessa fakta medför vissa demokratiska problem. Där är det viktigt att få en känsla av huruvida det finns
en balans mellan sakfrågor och personliga frågor. Om det finns en balans mellan den typ av frågor som är
lättsamma och engagerande samt sakfrågor minskar det risken för att ett demokratiskt problem skulle fin-
nas. Studien är alltså viktig för att stämma av om gestaltningen av politiken innehåller sakfrågor som med-
borgarna kan grunda sina politiska beslut på, samt personliga frågor som engagerar medborgarna och ger
intresse även för sakfrågorna.
2.3 Avgränsningar
Vi har analyserat Utfrågningen i TV4 och partiledarutfrågningarna i SVT: s Valstudion. Genom att syste-
matiskt tolka dem kan vi få svar på våra frågeställningar och göra det möjligt för framtida forskning att
bygga vidare på våra resultat för att förstå fler delar av nyhetsrapporteringen i en valrörelse.
Vi har analyserat utfrågningarna genom en kvantitativ innehållsanalys och kartlagt de ämnen som tas upp i
programmen. Vi har enbart transkriberat och använt oss av de frågor som ställs till partiledarna, inte parti-
ledarnas svar. Följdfrågor som i sig själva inte kan analyseras, exempelvis “hur?”, har antingen kopplats
ihop med den ställda huvudfrågan om vi ansett de vara viktiga för förståelsen annars har de plockats bort
ur analysen.

9. 5
3 Tidigare forskning
I detta avsnitt kommer vi att presentera sammanfattningar av tidigare studier som är genomförda kring
ämnen som vår uppsats rör sig inom. Exempel på dessa ämnen är politisk kommunikation, tv-journalistik
och medialisering. Vi har valt att endast presentera svenska studier som undersöker den svenska journali-
stiken och politiska klimatet - detta för att vår studie tar avsats i dessa och valbevakning runtom i världen
ter sig väldigt olika.
3.1 Den informerande och engagerande journalistiken
3.1.1 Tabloidisering
För att förstå tabloidisering så är det viktigt att först ha kunskap om vad tabloid är. Bird (2009) menar att
ordet tabloid syftar på själva storleken av en tidning, alltså tidningsformatet. Vidare menar hon att ordet
har fått en annan bredare mening och anses idag även syfta på en speciell stilistisk samt innehållsmässig stil
med en mer gripande berättarteknik än den traditionella journalistiken.
Tabloidisering är alltså enligt Bird (2009) en process där förändringar gällande stil och innehåll vilka gene-
rellt ses som ett förfall av den traditionella journalistiska stilen. Denna förklaring av begreppet delas även
av Sparks (2000) som konstaterar att medier gått från att framhålla nyheter och information till att produ-
cera underhållning och förströelse (Sparks, 2000).
3.1.2 Personifiering
Personifiering innebär enligt Strömbäck (2009) att journalistiken utgår ifrån eller fokuserar på enskilda per-
soner. Strömbäck fortsätter med att skriva att personifiering av den svenska nyhetsjournalistiken används
som en berättarteknik och att det är ett sätt att konkretisera och förenkla svåra och abstrakta händelser på.
Personifiering är en del av medielogiken och mediernas berättarteknik som används för att “reducera in-
formationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet” (Strömbäck, 2009, s.177). Han me-
nar också att medielogik leder till att medierna fokuserar på sådant som de antar att medborgarna är intres-
serade av. (Strömbäck 2009)
3.1.3 Intimisering
Intimisering är en konsekvens av personifiering, tabloidisering och mediernas tekniska utveckling. Medier-
nas innehåll fylls med nyheter som ger folket en mer intim och personlig relation till sin ledare. I ett konfe-
renspaper där James Stanyer (2012) undersöker intimiseringen i åtta länder tittar han på rapporter som rör
ledarnas födelsedagar, ledarnas familjesemestrar och rapportering om ledarnas familjemedlemmar. De tre
ämnena är universella eftersom alla ledare fyller år, åker på semester och har familjer. Den intimiserande
rapporteringen kan också röra sådant som är mer unikt för en speciell ledare i fråga, till exempel rapporte-
rades det flitigt om François Hollandes (den franska presidentens) otrohetsaffär.

10. 6
Inför valet 2014 sände SVT serien Nyfiken på partiledaren. SVT:s programbeskrivning lyder “Poul Perris,
läkare och terapeut, möter riksdagspartiernas partiledare för ett samtal om värderingar, visioner och per-
sonliga drivkrafter bakom politiken.” Programmet handlade snarare om att lära känna partiledarna än om
att de skulle berätta om sina respektive partiers politik.
Intimitisering kan även komma från politikerna själva. När Per Albin Hansson 10/9-1940 i radioserien In-
för andrakammarvalet håller ett tal som svar på ett brev säger han:
Ånej medborgare, ert ansvar slippa ni aldrig undan, ni kunna inte lasta över det andra, på regering, riksdag,
eller partier. Det är och förblir ert. Det är ni, envar och tillsammans som bära ansvaret för landet. Det är i
den känslan ni böra vårda er rösträtt, det är i den känslan ni böra begå valdagen den 15 september. Det är
Sverige som nu kallar er alla till en vakthållning kring våra nationella världen, vår frihet, vår demokrati, vår
stolthet. (Per Albin Hansson 10/9-1940)
Hansson inleder talet med att tala till folket genom att använda ord som faller inom kategorin andra per-
son plural som ni, er och ert. När han byter ordval till första person plural som vår och våra talar han med
det svenska folket (Jönsson 2007).
3.1.4 Informerande och engagerande rapportering, en motsättning?
Enligt Bengt Johansson (2006) bestämmer sig väljarna allt senare under valrörelserna vad de ska rösta på.
Eftersom de osäkra väljarna vänder sig till medierna för att få information genom nyheter, debatter och
utfrågningar för att bestämma sig vilket parti de vill rösta på undersöker Johansson “hur mediernas för-
medling av beslutsinformation till väljarna ser ut under olika delar av valrörelsen” (Johansson, 2006, s.286).
Johansson (2006) menar att medierna har till uppgift att informera och engagera. Han förklarar engagerande
information på följande sätt:
Även om sådan engagerande information kanske inte ger vägledning om vilket parti man skall rösta på, eller
någon fördjupad kunskap i politiska sakfrågor, har den andra värden. Engagerande valinformation kan göra
att medborgarnas intresse för valrörelsen ökar, vilket kan få väljarna att besluta sig för att gå och rösta. (Jo-
hansson, 2006, s.286).
Engagerande och informerande information brukar traditionellt ses som motsatspar som används för att
bedöma kvaliteten på valjournalistiken och ett sätt att skilja på information och underhållning. Johansson
menar att uppdelningen är olycklig och anser att de inte nödvändigtvis behöver innebära en motsättning,
och borde kunna ses som två värden i valjournalistiken. Medieinnehåll kan då bedömas efter i vilken ut-
sträckning den är informerande och engagerande.
Figur 1 är en illustration av Johanssons dimensioner gällande valinformationen då det traditionella sättet
att se på information och underhållning inte används. I ruta (1) representeras den meningslösa informat-
ion som varken engagerar eller informerar. Ruta (2) representerar den information som innehåller mycket

11. 7
fakta men inte är engagerande. Ruta (3) står för den information som enbart är underhållande och engage-
rande men inte ger någon information som är relevant för beslutsfattande. Ruta (4) står för den goda val-
informationen, information som både är sakpolitiskt relevant och engagerande (Johansson, 2006, s.288).
Figur 1 (Johansson, 2006, s.288)
För att analysera hur informerande och engagerande rapporteringen var använde sig Johansson av olika
aspekter.
Den informativa rapporteringen:
Informationstäthet som mäts av mängden sakfrågor.
Bredd innebär att ju mer fokus som riktas mot enskilda frågor, desto mindre bredd blir det i rapporte-
ringen.
Djup som mäts av antalet reportage på TV som är minst tre minuter långa.
Den engagerande rapporteringen:
Spelfrågor som rör opinionsmätningar och själva valkampanjen.
Kritiska omdömen inslag där kritik mot olika aktörer förekommer.
Personifiering när nyheternas fokus ligger på partiledarna.
Johanssons analys visar att TV-rapporteringen är som mest informationstät i början av en valrörelse, för
att bli allt mindre ju närmare valdagen det blir. I valrörelserna 1991-2002 var informationsbredden större i
slutet av valrörelserna än i början av dem. Informationsdjupet skiljer sig mycket i de valrörelser Johansson
har analyserat. 1982 förekom de flesta långa reportagen i mitten av valrörelsen. 1991 ökade de långa repor-
tagen mot slutet av valrörelsen. I valrörelsen 2002 var det som flest djupa reportage i början av valrörel-
sen. Dessa minskade i mitten för att bli något fler på slutet (Johansson 2002).

12. 8
När det gäller spelfrågor sänds det som flest andra och fjärde veckan (den fjärde är den sista veckan i
undersökningen) i valrörelserna 1982 och 2002. 1991 ökade spelfrågorna mycket mellan första och andra
veckan för att sedan stanna på ungefär samma nivå. Människors intresse väcks när det råder en konflikt,
därför är kategorin kritiska omdömen med. Här ingår rapportering om kritik mot olika politiska aktörer.
Konfliktnivån låg på ungefär samma nivå hela valrörelserna 1982 och 1991. 2002 var konfliktnivån mycket
lägre under valrörelsens andra vecka än de resterande tre. När det gäller personifieringen, fokuset på parti-
ledaren så är det som mest i början av valrörelserna 1982 och 1991 för att sedan minska. 2002 ökar perso-
nifieringen under valrörelsen (Johansson 2002).
3.2 Journalister och politiker
3.2.1 Politisk och medial dagordning
Dessa begrepp kommer från dagordningsteorin. En dagordning är enligt Strömbäck (2009) en uppsättning
frågor som diskuteras mycket och som även kan bli föremål för olika politiska beslut.
Begreppet politisk dagordning syftar alltså på de frågor som är föremål för diskussion i politiska instanser,
vilka därmed är en del av den politiska beslutsprocessen (ibid.) medan den mediala dagordningen hänvisar
till de frågor som ges mycket uppmärksamhet i medierna (ibid.).
3.2.2 Besked ikväll! (Peter Esaiasson & Nicklas Håkansson 2002)
I Besked ikväll! Valprogrammen i radio TV (2002) har Peter Esaiasson och Nicklas Håkansson två frågor som
de besvarar. Frågeställningarna rör konflikten gällande kontroll över den politiska opinionsbildningen och
syftar till att belysa den historiska relationen journalister och politiker emellan. Frågeställningarna lyder:
“Vad är det mer precist som har hänt, och bör man som medborgare beklaga eller bejaka framväxten av
den nya mediesituationen?” (ibid. s.19). Tre empiriska analyser utfördes för att besvara frågeställningarna.
Esaiasson och Håkansson (2002) analyserade valbevakningen som gjorts av Radiotjänst, Sveriges Radio
samt Sveriges Television genom innehållsanalyser i debattprogram vid sju olika valrörelser mellan åren
1956 och 1994.
I sina slutsatser kommer Esaiasson och Håkansson (2002) bland annat fram till att journalisterna är, i nå-
got större omfattning än politikerna, mer beredda att offra ämnesbredden till förmån för den individuella
valrörelsens hjärtefråga. En annan slutsats de drar är att journalisterna har en vag föreställning om själva
valinnehållet som ska presenteras för folket, de tänker inte så mycket på det politiska innehållet utan förli-
tar sig på operativa hjälpmedel, dessa menar Esaiasson och Håkansson (2002) är; föreställningen om vad
som är >>bra radio och TV<<, ett journalistiskt ideal om kritiskt granskande, traditionella nyhetsvärde-
ringsprinciper samt genrespecifika föreställning om hur valprogrammen ska utformas (ibid. s.210). Vidare
tycker Esaiasson och Håkansson (2002) sig också kunna se tendenser till att journalisterna oftare än politi-
kerna fokuserar på strategiska resonemang kring olika framtida koalitioner, att de lyfter fram opinions-

13. 9
mässiga vinnare och förlorare samt att journalisterna försöker få fram mer entydiga och konkreta hand-
lingsförslag i programmen i jämförelse med politikerna. Studien visar också att den konkretisering och för-
enkling journalister ofta har anklagats för till viss grad är sann men även att mycket fortfarande är sig likt
från tiden innan journaliststyrda valprogram.
Slutsatsen som vi dragit är alltså att journalisterna har relativt vaga föreställningar om innehållet i den valin-
formation som skall väljas ut och presenteras för medborgarna. I stället för att tänka på det specifika inne-
hållet i valinformationen har man förlitat sig på mer allmänna journalistiska hjälpmedel. När intrycken från
våra djupdykningar i valrörelsehistorien summeras kan vi identifiera fyra sådana operativa hjälpmedel: en
föreställning om vad som är >>bra radio och TV<<, ett kritiskt granskande journalistiskt ideal, traditionella
nyhetsvärderingsprinciper samt genrespecifika föreställningar om hur just valprogrammen skall utformas
S.210.)”.
3.2.3 Den televiserade politiken
Göran Eriksson (2002) har i sin avhandling, Den televiserade politiken; Studier av debatt- och nyhetsjour-
nalistik, två syften. Det ena är att “undersöka hur TV-journalistiken fungerar för att upprätthålla en medie-
rad politisk diskurs” och det andra är ett metodologiskt syfte där “avhandlingen syftar till att utveckla och
pröva en ansats där studier av text, produktion och reception integrerats inom ramen för en och samma
fallstudie”. Teorin som Eriksson använder sig av för att uppnå sina syften är kritisk diskursanalys.
Då denna studie prövar en ansats där tre olika områden ska analyseras genom kritisk diskursanalys (Eriks-
son, 2002) finns det ett stort antal frågeställningar, och några av dessa presenterar vi för enkelhetens skull
under de områden de tillhör.
Frågeställningarna kring studiet av text innefattar bland andra; Hur representeras politik och politiker av
tv-journalistiken? Hur sätts olika aspekter av politiken i förgrunden, och hur kan andra marginaliseras?
Hur etableras relationer mellan tv-journalistiken och politikerna och mellan politikerna och medborgarna?
(Eriksson, 2002, s.62-63)
Frågeställningar kring studiet av produktionsprocessen är exempelvis; Vilka mer invanda former för text-
produktion kännetecknar produktionsprocessen som diskursiv praktik? Vilka olika sätt att konstruera text
tenderar de att ge upphov till? Vilka konsekvenser har de kommunikativa tekniker som tillämpas för de
bilder av politiken som etableras i texterna? (Eriksson, 2002, s.63)
Frågeställningarna kring studiet av reception undersöker bland annat hur tv-tittarna tolkar tv-journalisti-
kens texter och hur de kan förstå politiken utifrån texternas särskilda egenskaper? (Eriksson, 2002, s.64)
De metoder som används i studien är deltagande observation, fokusgrupper, olika former av intervjuer
samt olika former för textanalys. Materialet som är föremål för analys är debattprogrammet Nattöppet
samt nyhetssändningar från SVT. Några av de slutsatser som Eriksson (2002) kommer fram till i sin av-
handling, som även är relevanta för vår studie, är bland andra att det finns villkor som TV-journalisterna

14. 10
måste förhålla sig till när de ska skapa texter såsom Tv-mediets egenskaper, tidsramar samt ekonomiska
ramar.
Ett annat av de villkor som Eriksson (2002) nämner handlar om Tv-journalistikens föreställningar om vad
som lockar TV-tittare. Detta tänkande menar Eriksson speglas av föreställningar om hur TV-tittarna ska
involveras, hållas kvar och att det finns olika grepp för att lyckas med detta. Detta gäller inte minst just när
det kommer till politik. Utifrån denna föreställning menar Eriksson (ibid.) att TV måste vara rolig och rör-
lig. Den kan även gällande just politik sammanfattas som att “Politik är tråkigt, men TV ska vara kul att
titta på” (Eriksson, 2002, s.253).
Uttrycket som denna föreställning tar är att debattörerna inte får vara för långsamma eller formulera sig
för svårt, det ska gå snabbt och vara lättförståeligt (Eriksson, 2002). Involveringen av konflikter och mot-
sättningar i ett debattprogram kan också vara ett medel för att uppnå rörlig och rolig TV menar Eriksson.
Han skriver att det finns ett uttalat villkor för program, i synnerhet just debattprogram, vilket säger att de
ska innehålla påtagliga skiljelinjer och konflikter/motsättningar. Detta alltså för att, göra politiken mer en-
gagerande. Slutsatserna visar också att produktionsprocessen inom debattprogram är upplagd på ett sätt
som möjliggör en konfliktfylld debatt och att denna debatt måste kunna iscensättas som samhällsrelevant.
Denna iscensättning förbereds noggrant och kräver en fungerande berättarstruktur, en tydlig konflikt samt
debattörer som på ett TV-mässigt sätt kan debattera utifrån skilda positioner. Med “TV-mässigt” menar
Eriksson att debattörerna i direktsänd TV ska kunna tala snabbt och förtroendeingivande (ibid.)
Intervjuns genomslag innebar att journalisterna gick från att vara observatörer av den politiska sfären till
att bli en del av politiken. De behövde alltså inte enbart nöja sig med det material som erbjöds, utan kunde
få tag på material som passade deras eget intresse och fick därmed möjlighet att granska makten på ett an-
nat sätt en innan (ibid).
3.2.4 Medialisering
Schulz (2004) identifierar fyra olika sorters processer där medierna påverkar människors kommunikation
och interaktion.
● Extensions: medieteknik förlänger den mänskliga kommunikationens naturliga gränser. Mänsklig
kommunikation är naturligt begränsad vad gäller plats, tid och uttrycksfullhet. Medierna hjälper
till att sudda ut geografiska och tidsmässiga hinder.
● Substitution: medierna kan delvis eller helt ersätta sociala aktiviteter och sociala institutioner och
därmed ändra deras karaktär. Exempel på detta är bland annat bankärenden som var tvunget att
genomföras på ett bankkontor men numera vanligen görs via internet. Medierna genererar även
samtalsämnen och kan främja samtal mellan individer.
● Amalgamation: gränser mellan medierade och omedierade aktiviteter försvinner (man kombine-
rar aktiviteter som innefattar medier med aktiviteter som inte gör det, exempelvis att köra bil och

15. 11
lyssna på radio samtidigt). Användning av media vävs in i alla livets och samhällets delar; vardags-
livet, arbetslivet, kulturen, politiken och den offentliga sfären.
● Accomodation: aktörer, institutioner och organisationer anpassar sig efter hur medierna fungerar.
Exempelvis politiker tar hänsyn till mediernas logik, den så kallade "medielogiken". Det vill säga
produktionens rutiner och presentationsformat. Detta har, enligt Shultz, förändrat politisk hand-
ling och politiska processer. Politiska aktörer anpassar sig efter mediernas system i försök att öka
sin publicitet (Schulz, 2004, s.88-90).
I sin artikel The Mediatization of Society förklarar Stig Hjarvard konceptet medialisering. Han menar att
medialisering är ett begrepp som används för att karaktärisera mediernas inflytande på andra fenomen
(Hjarvard 2008). När Hjarvard diskuterar medialisering i artikeln delar han flera av Schulzs (2004) idéer
om medialiseringens fyra processer extension, substitution, amalgamation och accomodation.
Hjarvards definition av teorin avviker från Schulzs definition i två huvudsakliga avseenden. Han tillämpar
ett institutionellt perspektiv på medier och deras samspel med kultur och samhälle. Detta innebär att en
uppsättning sociologiska begrepp tillämpas, vilket gör det möjligt att specificera faktorerna som innefattar
"medielogik" och att bättre analysera samspelet mellan media och andra sociala sfärer (institutioner). Ett
institutionellt perspektiv utesluter inte att kultur, teknik eller psykologi tas i beaktande men ger ett ramverk
inom vilket man kan studera samspelet mellan dessa aspekter. För det andra tillämpas medialiseringskon-
ceptet uteslutande på den historiska situation som om medierna på en gång har uppnått självständighet
som en social institution och direkt blivit sammanvävd med funktioner hos andra institutioner. Ur detta
perspektiv påvisar inte medialiseringen varje process genom vilken media har inflytande på samhället och
kulturen. Uppfinningen av tryckpressen revolutionerade individers relation till det skrivna språket och
hade påtagliga effekter på både religion och kunskap men det innebar inte en medialisering av vare sig re-
ligion eller kunskap. Det vill säga, Hjarvard använder begreppet för att karakterisera en viss fas eller situat-
ion i den allmänna utvecklingen av samhälle och kultur där mediernas logik har särskilt dominerande infly-
tande på andra samhällsinstitutioner (Hjarvard, 2008).
3.2.5 Intervjuns i journalistikens utveckling
Mats Ekström (2006) visar i sin bok Politiken i mediasamhället på intervjuns roll i journalistikens utveckl-
ing till en autonom samhällsinstitution. Ekström konstaterar att intervjuer förekom från den senare delen
av 1800-talet i svensk press, men slår inte igenom först mitten på 1900-talet.
För att visa på hur politiska nyheter förändrats över tid har Ekström kartlagt artiklar från Aftonbladet och
Dagens nyheter åren 1915, 1935, 1955, 1975 och 1995. 1915 och 1935 citerades oftast politiska tal, riks-
dagsdebatter och andra politiska händelser. Intervjucitat var ovanliga och användes bara i undantagsfall.
1955 blev intervjucitat vanligare och en mer naturlig del av journalisternas källmaterial. 1975 började de

16. 12
olika tidningarna gå åt olika håll så Dagens nyheter innehöll fler politiska artiklar än Aftonbladet. 1995
hade den politiska intervjun blivit en näst intill självklar del av en politisk artikel (Ekström 2006).
3.2.6 Medielogik
Medielogik innebär att mediernas innehåll anpassas till mediets format. Innehållet utformas även med hän-
syn till mediets organisation, interna arbetsvillkor, normer och behov av uppmärksamhet. De villkor inne-
hållet anpassas till formas av
...ett samspel mellan teknologiska villkor och förutsättningar, organisatoriska och institutionella
faktorer, mediepublikerna och konkurrensen med andra medier om publikens uppmärksamhet,
samt samspelet med politiska och ekonomiska aktörer - snarare än verkligheten i sig är det som
styr vad medierna rapporterar om och hur de formar rapporteringen. (Strömbäck, 2009, s.171)
Strömbäck (2009) menar att medielogiken handlar om att “medierna har blivit så centrala i moderna sam-
hällen, att aktörerna som behöver medierna för att kommunicera med folket måste anpassa sig till medie-
logiken”. Det medför konsekvensen att verkligheten går igenom en “dubbel omformning” när politiska
och andra aktörer anpassar sig efter medielogiken och när medierna producerar nyheterna anpassar de
händelserna ytterligare efter medielogiken (ibid.).
Enligt David Altheide och Robert Snow, som ursprungligen formulerade teorin om medielogiken, leder
detta till att >>den organiserade journalistiken är död<<. För det första handlar journalistik, enligt dem,
inte längre om att gå ut i verkligheten, undersöka vad som händer där och rapportera om det som är viktigt
och relevant. Istället handlar det om att försöka hitta nyheter som passar det egna medieformatet, den egna
tidsrytmen och om de egna produktionsvillkoren, och att göra journalistik av det. För det andra är den soci-
ala verklighet som journalistiken handlar om redan anpassad till mediernas logik. Därför kan journalistiken
inte längre rapportera om en social verklighet som är oberoende av dem själva. (Strömbäck, 2009, s.171,
172)
Strömbäck (2009) menar att medielogik leder till att medierna fokuserar på sådant som de antar att med-
borgarna är intresserade av samt sådant som leder till att de vinner kampen om medborgarnas uppmärk-
samhet.
3.2.7 Politisk logik
Detta begrepp är mindre befäst än det om medielogik. Strömbäck (2009) menar att varje förslag till defi-
nition av politisk logik innehåller tankar om att politik innebär “kollektivt och auktoritativt beslutsfattande,
om fördelningen av värden i samhället samt om implementeringen av politiska beslut. Mer specifikt for-
mas den politiska logiken av åtminstone fem olika dimensioner” (Strömbäck, 2009, s. 241).
 ”Maktfördelningsdimensionen. Strävan efter och processer för att vinna och fördela politisk makt, ge-
nom allmänna val eller utnämningar.

17. 13
 Den sakpolitiska dimensionen. Strävan efter samt processer för att definiera problem som kräver poli-
tiska lösningar och för finna politiska lösningar på olika problem.
 Förhandlingsdimensionen. Strävan efter samt processer för att hitta lösningar eller kompromisser som
vinner tillräckligt stöd för att auktoritativa beslut ska kunna fattas.
 Implementeringsdimensionen. Strävan efter och processer för att genomföra politiskt fattade beslut.
 Ansvarsdimensionen. Strävan efter och processer för att övervaka och granska politiska beslutsproces-
ser och för att utkräva ansvar av dem som har haft makten över politiska beslut.” (Strömbäck, 2009,
s. 241)

18. 14
4 Teoretiskt ramverk
4.1 Dagordningsteorin (Agenda setting theory)
“While the mass media may have little influence on the direction or intensity of attitudes, it is hypothesized
that the mass media set the agenda for each political campaign, influencing the salience of attitudes toward
the political issues.” (McCombs och Shaw, 1972, s.177)
Teorin förklarar hur medierna påverkar dem som exponeras för dem. Medierna påverkar sällan det männi-
skor tycker om saker men de påverkar vad människor tycker saker om, vad de tänker på och vad de disku-
terar med andra personer “... ju mindre uppmärksamhet en fråga får i medierna, desto mindre är sannolik-
heten att människor tycker det är en viktig fråga (Strömbäck 2009, s.105)”.
Teorin kan brytas ned i tre delar, den medborgerliga dagordningen, den mediala dagordningen och den
politiska dagordningen. Här har vi enbart lagt fokus på den mediala och politiska dagordningen, vilket ni
kan se i tabellen nedanför.
Den mediala dagordningen Den politiska dagordningen
Frågor medierna som kollektiv ger mycket upp-
märksamhet
Frågor som är föremål för politiskt beslutsfat-
tande i olika organ
Frågor enskilda medier ger mycket uppmärk-
samhet.
Frågor som diskuteras på den kollektiva poli-
tiska nivån
Frågor olika typer av medier ger mycket upp-
märksamhet
Frågor olika partier eller andra politiska aktörer
driver
Figur 2 Typologi över olika dagordningar (Strömbäck, 2009. s.104)
4.2 Politikens medialisering
”Medialiseringen är en dynamisk process där medierna och deras format, krav och innehåll påverkar andra
sfärer i samhället” (Strömbäck 2009, s. 239). Den politiska sfären tvingas alltså anpassa sig efter mediernas
logik. Det finns enligt Strömbäck fyra olika dimensioner som kan urskiljas när det gäller medialisering:
”1. I vilken utsträckning är medierna den viktigaste källan till information om politik och samhälle

19. 15
2. I vilken utsträckning är medierna självständiga till politiska aktörer
3. I vilken utsträckning är mediernas innehåll styrt av medielogiken eller den politiska logiken
4. I vilken utsträckning är politiska aktörer och deras handlingar styrda av medielogiken eller den politiska
logiken” (Strömbäck 2009, s. 239)
Frågan om politikens medialisering är en fråga om grader där politiken kan vara mer eller mindre media-
liserad. (Strömbäck, 2009, s. 240) Där är ett första steg av medialisering att politiken är medierad, det vill
säga att medierna är den huvudsakliga kanalen för medborgarna när det kommer till att ta del av politisk
information. (Kaid, Strömbäck 2008 s.3)
Enligt Asp och Bjerling (2014) så är det mediemaktens dubbelnatur som är själva grunden till teorin om
medialisering: anpassningsmakt förutsätter påverkansmakt. Har medierna ingen makt i politiken har politi-
kens aktörer heller ingen anledning att anpassa sig till medierna. Det finns enligt Asp (2014) speciellt två
faktorer som förklarar adaptionsprocessen: framväxandet av mäktiga och självständiga medieinstutitioner
samt det ökande beroendet av medier från samhällsinstitutionernas sida. Dessa två faktorer förändrar
maktbalansen mellan politik och media, vilket lett till en medialiserad politik (ibid.)
4.2.1 Medier och makt
Enligt dagordningsteorin (som förklaras närmare i kapitel 4) styr medierna inte medborgarnas åsikter sär-
skilt mycket, medierna styr snarare vad medborgarna har åsikter om och vad medborgarna diskuterar med
varandra. Om nyhetsreportage om en viss politiker enbart tar upp saker som rör den enskilda politikerns
privatliv kommer det alltså vara mer troligt att medborgarna har åsikter om politikern i fråga som person
och reflekterar då inte lika mycket kring den politik som politikern förespråkar.
Medierna har desto mer makt över institutioner som är beroende av dem för att nå ut till medborgarna.
Hur ser mediernas maktutövning ut? Medierna har ju inte en lika konkret makt som till exempel politiker
som stiftar lagar, vilka kan ge konsekvenser om de inte följs. Kent Asp och Johannes Bjerling beskriver
mediernas makt på följande sätt:
Det som särskilt utmärker mediemakten är att den till stor del är sanktionslös och grundar sig på övertal-
ning. I ett väsentlig avseende skiljer den sig därför ifrån makt genom straff eller belöning. En person som
övertalas att tänka, känna eller handla på ett visst sätt gör det frivilligt (i den meningen att “underkastelsen”
inte sker på grund av att några faktiska sanktionsmedel utdelas eller ställs i utsikt.) (Asp, och Bjerling, 2014,
s.18)
Mediernas makt över medborgarna kan alltså sammanfattas med att de har makt över vad medborgarna
tänker på och diskuterar med varandra. De har även tolkningsföreträde “... den journalistiska uppgiften…

20. 16
att i allt högre utsträckning tolka verkligheten åt publiken” (Strömbäck, 2009, s.181) när det gäller händel-
ser som medborgarna enbart kan informeras om genom medierna. När det gäller makten över institut-
ioner som är beroende av medierna är mediernas makt inte helt sanktionslös. Kent Asp och Johannes
Bjerling (2014) beskriver detta på följande sätt:
Men medierna kan också utöva makt genom att utdela sanktioner i form av bestraffningar och belöningar.
Restauranger som testas av uteätarpatruller är nog inte de enda i samhället som upplever att mediemakten
inte enbart är sanktionslös. (Asp, och Bjerling, 2014, s.18)
Figur 3 illustrerar vilka uttryck mediemaktens mekanismer och redskap kan ta. Mediemaktens mekanismer
är mediernas sanktionslösa makt som består av deras påverkan på individ och samhälle, samt samhällets
och individens anpassning efter medierna. Mediernas sanktionsmakt tar form i sin granskningsmakt, där
offentligheten är sanktionsmedlet och vad som sägs där påverkar vad publiken tycker och tänker. Över-
vakning är medieras andra sanktionbaserade makt som genom sin existens påverkar offentliga personers
och organisationers agerande.
Figur 3, (Asp, och Bjerling, 2014, s.19)

21. 17
5 Metod och genomförande
Vi har transkriberat frågorna som ställdes till partiledarna i de program som utgör vårt material. Sedan har
vi räknat frågorna och kategoriserat dem efter ämnen. I detta kapitel så förklaras materialet, metoden och
genomförandet närmare.
5.1 Val av metod
Vi har i denna studie använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den är användbar bland annat
när man vill undersöka och besvara frågor kring hur stort utrymme i tid och rum något får samt frågor
gällande hur frekvent olika saker förekommer i ett material (Metodpraktikan, 2012). Denna metod är van-
ligt förekommande inom ämnet politisk kommunikation och bredare forskningsfält såsom statsvetenskap
samt medie- och kommunikationsvetenskap (ibid.).
5.2 Analysmetod
För att kunna analysera vårt material behöver vi verktyg för att kategorisera de olika typerna av frågor,
nämligen sakfrågor och personliga frågor. Vi använder oss alltså i denna studie av två variabler för att av-
göra vilken kategori frågorna ska tillhöra, politisk eller personlig. Vi kommer efter en inledande kvantitativ
analys av materialet, där vi transkriberar intervjuerna, att använda oss av detta resultat för att göra en kvali-
tativ analys, en tematisering.
För att på ett tydligt sätt analysera materialet och ta reda på vad för teman det finns att tala om har vi an-
vänt oss av en univariat analysmetod. (Läs vidare från sid 162 i Ostbye)
5.2.1 Definition av variablerna
Sakfrågor
Denna kategori använder vi oss av för att kunna konstatera att frågor av den karaktär som ger ett informe-
rande svar ställs. De frågor som vi kommer att benämna som sakfrågor eller sakfrågor i du-form rör poli-
tik.
För att kunna placera frågor i denna kategori kommer vi att utgå ifrån en definition av politik som Ström-
bäck (2009) skrivit. Politik handlar enligt Strömbäck om vem i ett samhälle som får vad, när och hur. Det
handlar om fördelning av värden och resurser men även de beteenden, idéer eller institutioner som är rela-
terade till denna fördelning som också ska vara auktoritativ - det är inte frivilligt att följa fördelningen utan
den är bindande. Med värden syftar Strömbäck på sådant som människor värderar vilket kan vara allt från
tillgång till de institutioner som ingår i ett fungerande välfärdssystem, infrastruktur eller ekonomiska resur-
ser (ibid.).

22. 18
Personliga frågor
Denna kategori tog vi fram för de frågor som vi anser gälla bl.a. intimisering. När vi använder oss av kate-
gorin och begreppet personliga frågor syftar vi alltså på frågor som gäller eller avser en enskild person, nå-
got som tillhör denna person exempelvis en åsikt eller tillhörighet eller något som rör personens privatliv.
Denna definition är baserad på Nationalencyklopedins definition (Nationalencyklopedin, personlig,
http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/personlig, hämtad 2015-01-05)
Var gränsen för det som anses vara privat och politiskt går är en politisk fråga. Därför håller vi oss till Nat-
ionalencyklopedins definition, samt räknar det som rör partiledarnas privatliv till denna kategori. Detta är
för att våra egna politiska åsikter ska färga analysen så lite som möjligt.
Varken eller
Vissa frågor som ställs i intervjuerna anser vi inte vara varken sakfrågor eller politiska frågor och de sorte-
ras därmed in i denna kategori.
Exempel
I figur 3 här nedan presenterar vi en exempelfråga ur varje huvudkategori för att göra det tydli-
gare hur kategorierna fungerar samt hur frågorna ser ut.
Huvudkategorier Exempel
Sakfrågor Om oppositionspartierna vinner valet säger de att de
kommer höja arbetsgivaravgifterna för unga, vad
skulle det få för konsekvenser? (Till Annie Lööf
2014-09-04 i SVT 1)
Personliga frågor Har du skjutit ett djur? (Till Gustav Fridolin SVT1
2014-08-24 i SVT1)
Frågor som varken är sakfrågor eller personliga
frågor
Hur ska ni kunna rekrytera nya människor som vill
jobba med ert parti när det ser ut såhär med sådana
här stämningar? (Till Jimmy Åkesson 2014-09-09 i
TV4)
Figur 4, exempel på olika typer av frågor i våra tre huvudkategorier.
5.3 Motivering
De frågeställningar som uppsatsen ska besvara är som tidigare nämnts följande:
·

23. 19
● Hur många frågor är sakfrågor respektive personliga frågor i de olika kanalerna/programmen?
● Vilka teman berör de personliga frågorna?
● Finns både den mediala och den politiska dagordningen representerade i programmen?
● Vilka skillnader kan vi se mellan de olika kanalerna?
5.3.1 Alternativa metoder & kritisk granskning av metod
När liknande undersökningar inom detta område har gjorts har man traditionellt använt sig av
kvantitativa metoder. I många studier har man kartlagt nyhetsinslag, artiklar och reportage och
även mätt saker som informationens täthet, bredd och djup (se till exempel Kent Asp, 2004,
Jordskredssegern; Medierna och folkomröstningen om euron). Dessa typer av undersökningar är
intressanta och kommer alltid vara intressanta att göra nya i samband med folkomröstningar, för
att till exempel kunna göra jämförelser mellan nutid och dåtid samt möjligheten att kartlägga för-
ändringar.
Eftersom det som tidigare nämnts har gjorts många studier som kartlägger informationens täthet,
bredd och djup så är det intressant att komplettera dessa med en studie som djupare ser på struk-
turer och teman i den nyhetsartiklar, reportage och partiledarintervjuer som görs under en valrö-
relse. I kapitel åtta om förslag på vidare forskning kommer kommentarer om ytterligare liknande
studier som skulle vara ett bra komplement till denna studie och andra tidigare studier.
5.4 Material & genomförande
Vi ville genomföra en studie baserad på nytt, aktuellt material och valde därför att undersöka två
program som sänts inför 2014 års riksdagsval, nämligen Valstudion i SVT 1 samt Utfrågningen i
TV4. Intervjuer med alla partiledarna ingår i undersökningen, då miljöpartiet till skillnad från de
andra partierna har två stycken språkrör sändes bara ett avsnitt med en av dem i varje program,
Gustaf Fridolin medverkade i Valstudion på SVT 1 och Åsa Romson i TV4s Utfrågningen. I
TV4:s program blev partiledarna intervjuade av Helena Gissén, Ulf Kristofferson samt Jenny
Strömstedt och i SVT 1 intervjuades de av Anna Hedemo och Mats Knutsson. Vi har transkribe-
rat frågorna som ställdes till partiledarna, men inte deras svar. Följdfrågor som hur och varför har
dock blivit uteslutna.
SVT

24. 20
På SVT:s hemsida står det “SVT är ett oberoende medieföretag i allmänhetens tjänst”.
(http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/det-har-ar-public-service) Vidare står det även att
● ”SVT:s uppdrag är att garantera medborgarna ett brett utbud av program och tjänster via tv, webb
och andra publiceringsformer.
● SVT:s utbud präglas av demokratiska och humanistiska värden, folkbildningsambitioner, mång-
fald och kvalitet och ska vara tillgängligt för alla oavsett förutsättningar och bakgrund.
● SVT speglar och finns i hela landet.
● SVT:s verksamhet bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intres-
sen i samhället. Vi ska granska och debattera det som händer i Sverige och omvärlden, som till
exempel i Uppdrag granskning eller i vår nyhetsverksamhet.
● SVT ska vara opartiskt och sakligt. Tycker man att vi bryter mot det kan man skicka en anmälan
till Myndigheten för radio och tv”
(http://www.svt.se/omsvt/fakta/public-service/det-har-ar-public-service)
SVT: s partiledarutfrågningar ägde rum följande datum:
● Göran Hägglund - SVT1 2014-08-19 klockan 20:00-21:00
● Fredrik Reinfeldt - SVT1 2014-08-21 klockan 20:00-21:00
● Gustav Fridolin - SVT1 2014-08-24 klockan 20:00-21:00
● Jimmie Åkesson - SVT1 2014-08-26 klockan 20:00-21:00
● Jan Björklund - SVT1 2014-08-28 klockan 20:00-21:00
● Stefan Löfven - SVT1 2014-08-31 klockan 20:00-21:00
● Annie Lööf - SVT1 2014-09-04 klockan 20:00-21:00
● Jonas Sjöstedt - SVT1 2014-09-02 klockan 20:00-21:00
TV4
TV 4:s verksamhetsidé är enligt deras hemsida att alltid vara relevanta, att vara på tittarnas sida och att
vara en del av Sverige. Andra viktiga uppgifter som de har är “att verka för demokrati och yttrandefrihet”.
(http://www.tv4gruppen.se/Om-TV4-Gruppen/Det-har-ar-vi1/Det-har-gor-vi/)
År 2013 så var TV4 den enskilt största TV-kanalen i sin målgrupp med nästan 20% av tittandet.
(http://www.tv4gruppen.se/Om-TV4-Gruppen/Det-har-ar-vi1/TV4-Gruppen-i-siffror/) TV-gruppen i
sig driver fler än 10 kanaler i Norden, både gratis och betal-kanaler. TV4 är dock navet i deras utbud och
erbjuder en stor bredd, mångfald och kvalitét enligt beskrivningen på deras hemsida.
(http://www.tv4gruppen.se/Om-TV4-Gruppen/Det-har-ar-vi1/det-har-ar-tv4-gruppen/)
TV4:s partiledarutfrågningar ägde rum följande datum:
● Alliansen: 2014-09-09 klockan 21:00-22:00 och 22:10-23:15
● Oppositionen: 2014-09-10 21:00-22:00 och 22:10-23:15

25. 21
När vi skulle undersöka om de båda dagordningarna, medial och politisk, fanns representerade så valde vi
att undersöka detta genom att undersöka om de olika ämnen som sakfrågorna gällde fanns representerade
på Google nyheter. För att ett ämne skulle få räknas som en del av den mediala dagordningen måste det
ha rapporterats om det i nyhetsmedierna minst 250 gånger mellan 1/1-2014 och 10/9-2014. Vi valde
dessa datum för att ämnet skulle varit aktuellt under valåret och fram till datumet för den sista partiledar-
intervjun. Att det skulle ha rapporterats om det minst 250 gånger under denna tidsperiod satte vi som krav
då det i så fall rapporterats om det minst en gång om dagen, vilket gör att vi då anser det vara ett omtalat
ämne.
5.5 Validitet och reliabilitet
Resultat i denna studie påverkas, precis som i alla andra studier av författarnas tidigare erfarenheter och
kunskaper. Alla påverkas av sina tidigare kunskaper och erfarenheter både när de bidrar med ny kunskap
eller tar till sig kunskap någon annan har bidragit med. James Khun (1970) har beskrivit ett fall som tydligt
illustrerar hur en forskares kunskaper kan påverka resultatet:
An investigator who hoped to learn something about what scientists took the atomic theory to be asked a
distinguished physicist and an eminent chemist whether a single atom of helium was or was not a molecule.
Both answered without hesitation, but their answers were not the same. For the chemist the atom of helium
was a molecule because it behaved like one with respect to the kinetic theory of gases. For the physicist, on
the other hand, the helium atom was not a molecule because it displayed no molecular spectrum. (Kuhn,
1970, s.50)
Genom att förklara syftet med uppsatsen och redovisa de relevanta kunskaper vi har inom forskningsom-
rådet försöker vi få läsarnas förtroende. Att som läsare känna till våra avsikter och våra kunskaper gör det
möjligt att kunna granska resultaten på ett bra sätt. Om det skulle finnas ett intresse hos oss som forskare
att komma fram till resultat som gynnar eller missgynnar någon eller något så finns det stora skäl att ifråga-
sätta trovärdigheten. I detta fall har författarna inget intresse av något särskilt resultat och uppsatsen har
kvalitetssäkrats av opponenter, handledare samt en examinator.

26. 22
6 Analys
En av de saker som vi valt att undersöka närmare är hur balansen mellan olika typer av frågor ser ut. Vi
har därför tagit reda på hur stor del av frågorna som ställs i tillhör kategorierna
● personliga frågor.
● sakfrågor.
● sakfrågor i du-form.
● frågor som inte tillhör någon av de andra kategorierna.
Här nedanför har vi sammanställt resultatet i två tabeller, den övre visar fördelningen i SVT:s program och
den undre TV4:s.
SVT
Partiledare Totalt antal
frågor
Personliga
frågor
Sakfrågor Sakfrågor i
du-form
Frågor som
berör varken
eller
Annie Lööf 98 7 % 63 % 23 % 7 %
Fredrik Rein-
feldt
61 11 % 62 % 20 % 7 %
Gustaf Frido-
lin
79 9 % 58 % 31 % 2 %
Göran Hägg-
lund
86 9 % 55 % 28 % 8 %
Jimmie Åkes-
son
99 14 % 37 % 30 % 18 %
Jan Björklund 103 6 % 64 % 28 % 2 %

27. 23
Jonas Sjöstedt 141 3 % 55 % 38 % 4 %
Stefan Löfven 137 4 % 55 % 40 % 1 %
Figur 5. Tabell över antalet frågor ställda i TV 4:s program
Här kan man urskilja att det totalt ställdes 804 stycken frågor i SVT:s program. Uppdelningen lyder: 7 %
av frågorna var personliga, 56 procent av frågorna var rena sakfrågor och 30 procent var sakfrågor i du-
form.
Figur 6. Diagram över frågekategoriernas fördelning i SVT:s program
TV4
Partiledare Totalt antal
frågor
Personliga
frågor
Sakfrågor Sakfrågor du-
form
Frågor som
berör varken
eller

28. 24
Annie Lööf 30 23 % 33 % 37 % 7 %
Fredrik Rein-
feldt
29 17 % 38 % 31 % 14 %
Åsa Romson 39 23 % 54 % 23 % -
Göran Hägg-
lund
26 23 % 46 % 23 % 8 %
Jimmie Åkes-
son
44 18 % 41 % 15 % 26 %
Jan Björklund 32 25 % 37 % 25 % 13 %
Jonas Sjöstedt 47 40 % 28 % 26 % 6 %
Stefan Löfven 48 27 % 31 % 34 % 8 %
Figur 7. Tabell över antalet frågor ställda i TV 4:s program
Tabellen visar att det totalt ställdes 247 frågor i TV 4:s program. Av dessa var 28 procent personliga, 43
procent rena sakfrågor samt 30 procent sakfrågor i du-form.10 procent av frågorna passade inte in i någon
kategori. Diagrammet (figur 7) nedan visar denna fördelning i både antal och procent, vi har dock slagit ihop
sakfrågor och sakfrågor i du-form till ett block, kallat sakfrågor.

29. 25
Figur 8. Diagram över frågekategoriernas fördelning i TV 4:s program
Det vi kan utläsa från denna sammanställning är att TV 4 hade en något mer jämn fördelning mellan de
olika typer frågor än SVT. SVT:s program hade istället flest sakfrågor och relativt få personliga frågor.
Denna sammanställning i kombination med de båda programmens format leder oss in på analysen av de
bägge i nästa underkapitel.
6.1.1 Johansson och valinformationen
Uppdelningen mellan de olika typerna av frågor visar på att valinformationen innehåller det som krävs för
att uppfylla Bengt Johanssons idéer om vad den goda valinformationen innehåller (se kapitel 3.1.4). Bägge
programmen tar upp politiska och mer lättsamma frågor som när Jenny Strömstedt ställer snabba an-
tingen/eller frågor och SVT:s del av programmet som kallas “faktakollen”. Att två program som sänds på
olika kanaler med olika format har politiska och lättsamma frågor pekar på en utveckling av den politiska
intervjun, att innehållet i frågorna och programmen breddas. Detta behöver dock bekräftas i en studie
med ett större material och gärna med en historisk jämförelse.
6.1.2 Tabloidiseringen
Tabloidiseringen av nyhetsintervjun har till synes påverkat bägge programmens val av frågor. Intervjuerna
har tydligt förändrats sen den tid då journalisterna framför allt använde sig av citat från bland annat poli-
tiska tal och debatter. Intervjucitat brukade bara användas i undantagsfall (Ekström, 2006).

30. 26
I Erikssons (2002) forskning kommer han fram till att Tv-journalistiken formas av producenternas idéer
om hur tittarna ska involveras och hållas kvar (se kapitel 3.2.3). I SVT har de involverat publiken genom
att ställa en tittarfråga. De lät även varje politiker kommentera sin favorit av de bilder som tittarna har
kunnat lägga upp på Instagram under hashtagen “minsverigebild”.
Idén om att “Politik är tråkigt, men TV ska vara kul att titta på” (Eriksson, 2002, s.253) verkar ha påverkat
valet av frågor. I TV4 ställer Jenny Strömstedt oväntade frågor som “En fotbollsfråga, 4-3-3 eller 4-4-2? “
(angående hur uppdelningen av spelare i ett fotbollslag ska se ut) till Annie Lööf. Hur många spelare hon
vill ha i vilken position i ett fotbollslag blir en oväntad men roande information för tittaren. I SVT an-
vänds framför allt humor i den delen av programmet som kallades “Niklas valkurs”. Där förklarar Niklas
de olika partiernas politik och typiska väljare utifrån vanliga stereotyper och fördomar.
6.2 Olika former av sakfrågor
6.2.1 Personlig fråga för att förstå politisk åsikt
SVT
Många personliga frågor ställs i SVT för att synliggöra politiska åsikter på ett mer konkret sätt. Centerpar-
tiets ordförande Annie Lööf fick till exempel frågan “När du är i mataffären och ska köpa äpplen till ex-
empel, vad väljer du, ett äpple som är odlat helt giftfritt i Argentina eller ett svenskt äpple som är bespru-
tat?”
Moderaternas ordförande, dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt fick frågan “Fredrik Reinfeldt kän-
ner du någon väl som har varit arbetslös en längre tid? Har du sett vad det innebär för en människa?” som
en del av diskussionen om att Moderaterna var det enda partiet som inte var för att höja taket i a-kassan.
Miljöpartiets ena språkrör Gustav Fridolin fick frågan “Äter du kött?” i inledningen av delen av program-
met då det talades om köttproduktionens höga koldioxidutsläpp och vad Miljöpartiet vill göra för att
gynna en mer hållbar köttproduktion.
Göran Hägglund, Kristdemokraternas ordförande fick frågan “Är det bra eller dåligt med sådana här klyf-
tor tycker du?” om klasskillnader. Det blev sedan en diskussion om till exempel alliansens sänkningar av
arbetsgivaravgiften och arbetslinjen som har resulterat i att den ekonomiska klyftan har ökat mellan de
som arbetar och de som inte arbetar, som till exempel pensionärer och sjukskrivna.
Alla partiordföranden fick frågor om något som är utmärkande för deras parti. Så Sverigedemokraternas
partiordförande Jimmy Åkesson fick många frågor om partiets flyktingpolitik. Deras åsikt är att landet ge-
nom en stor biståndsbudget ska hjälpa så många människor som möjligt i nöd på den plats där det behövs
istället för att lägga resurser på att ta hand om flyktingar som kommer till Sverige. För att förstå detta fick
han vara med i ett tankeexperiment som löd:

31. 27
Ska vi göra ett tankeexperiment? Om vi låtsas att du och din son flyr från krig, ni har sett familjemedlem-
mar dödas framför ögonen på er. Om du då har möjlighet att ta dig till ett tryggt land med din son, och ge
din son ett värdigt liv, ett liv i trygghet skulle du då hellre stanna i ett överbefolkat flyktingläger i 40 graders
värme där kriget hela tiden hotar att komma ifatt dig, skulle du det?
Frågan “Men Jonas Sjöstedt, vad tror det här ger för signaler till unga människor?” fick Vänsterpartiets
ordförande på grund av deras syn på lagföringen kring bruk av narkotika. Enligt dem skulle det vara mer
effektivt att ge missbrukare vård istället för straff. Då menar de att missbruket skulle bli mindre stigmatise-
rat och att det skulle bli lättare för människor att söka hjälp. Vad Sjöstedt tror det ger för signaler till unga
människor blir ett sätt för journalisterna att diskutera för - och nackdelar med med idén och utifrån det
kan tittarna bilda sig en egen uppfattning.
Jan Björklund, Folkpartiets ordförande fick frågan “Tycker du att studenterna har för mycket pengar?”
Här bad de om hans personliga åsikt för att förstå hans politik i frågan om hur Folkpartiet tycker att studi-
elånen och studiebidragen bör se ut.
Socialdemokraternas ordförande, Stefan Löfven fick frågan “Isåfall blir du den förste statsminister i mo-
dern tid som varken har suttit i riksdagen eller som varit minister, hur ska det gå?” som följdfråga till om
han ville bli Sveriges nästa statsminister. Genom den frågan avslöjas det faktum att han inte har suttit i
riksdagen eller varit minister, alltså att han hade liten erfarenhet av politik på den nivån samt vad Löfven
själv kände för det.
TV4
Annie Lööf fick frågan “Är du rädd för ett nytt Tjernobyl?” En fråga som ger svar på Lööfs personliga
rädsla för att vara med om en ny olycka som den i Tjernobyl 1986. Det säger också något om hur angelä-
gen Lööf är att jobba med en politik som gynnar och driver på utvecklingen av andra typer av energikällor
än kärnkraft.
Göran Hägglund fick frågan “Två eller tre kön?” Frågan gäller alltså vad han personligen tycker om hur
många könstillhörigheter det finns. Hur Hägglund ser på könstillhörighet, och om det råder koncensus
inom partiet så påverkar det hur de utvecklar eller inte utvecklar sin politik med hänsyn till HBTQI-perso-
ner (homo, bi, trans, queer och intersex).
Jan Björklund fick frågan “en fråga som många funderar på just nu, det är om man ska ge pengar till tig-
gare eller inte då undrar jag om du gör det?”. En fråga som besvarar hans personliga vanor och leder in på
hur man bäst ska lösa situationen för tiggarna.
“Vilken statsminister föredrar du, Reinfeldt eller Löfven?” som Jimmy Åkesson fick svara på säger delvis
vem Åkesson själv tycker bäst om och vilket parti som ligger närmast hans eget.

32. 28
Jonas Sjöstedt fick svara på om “Så om du ser en vänsterpartist som kastar en sten på en polisbil då poli-
sanmäler du?” vilket avslöjar hur hans laglydighet, samvete och rättspatos ser ut. Är det viktigt för honom
om allt sker inom lagens ramar eller får en göra vad man vill för det en tror på?
Stefan Löfven fick frågan “Tycker du att du gjort ett för dåligt jobb för att fånga de här väljarna?” En
fråga som ger svar på vad Löfven själv känner för sin prestation i sitt politiska arbete. Ett sätt att prata om
politik i personlig form.
6.2.2 Vilka ämnen berör de personliga frågorna?
En av våra frågeställningar lyder “Vilka ämnen berör de personliga frågorna?”, för att besvara denna har vi
därför kartlagt de ämnen som berörs och skapat en topp 3-lista över de mest förekommande ämnena uti-
från båda kanalernas frågor. Listan visas i tabellen nedan.
Topp 3 mest förekommande ämnen på SVT Topp 3 mest förekommande ämnen på TV4
1. Nöje
2. Samhällsstruktur
3. Arbete/Vardagsliv (delad tredjeplats)
1. Nöje
2. Samhällsstruktur
3. Arbete/Vardagsliv (delad tredjeplats)
Figur 9. Tabell över topp 3 mest förekommande ämnen
Båda programmen hade samma ämnen på topp 3-listan och även i samma ordning. Det som skiljer dem åt
är antalet frågor ställda i de olika kategorierna. De kategorier vi har kartlagt är nöje, samhällsstruktur, ar-
bete och vardagsliv. I tabellen nedan finns exempel på vad frågorna tillhörande respektive kategori kunde
handla om.
Nöje Samhällsstruktur Arbete Vardagsliv
sport
musik
läsning
shopping
resor
kultur
familj
rasism
armén
statsskick
pension
könsroller
könstillhörigheter (han,
hon, hen).
lön, arbetsliv
arbetstider
arbetslöshet
mat
transport/bil
klädsel
Figur 10. Tabell över innehåll i de olika kategorierna.

33. 29
TV 4 berörde något fler personliga ämnen än SVT. Som figur 9 visar var de tre mest återkommande äm-
nena att ställa personliga frågor om samma i bägge kanalerna. Vad likheterna i de personliga frågornas te-
man kan bero på skulle kunna utredas i en studie med till exempel nyhetsvärdering som utgångspunkt.
Den tydligaste återkommande typ av personlig fråga är den som “personlig fråga för att förstå politisk
åsikt” som går att läsa om i kapitel 6.1.1. Den typen av fråga ställdes ofta som inledning för det tema frå-
gorna skulle ha eller ett sätt att ifrågasätta partiledarens värderingar. När Fredrik Reinfeldt intervjuades i
TV 4 inleds till exempel frågorna om den låga uppklarningsfrekvensen av cykelstölder med frågan om han
själv någon gång fått en cykel stulen. I SVT ifrågasatte de moderaternas motilja till höjd a-kassa genom att
fråga Reinfeldt om han känner någon som varit arbetslös en längre tid och vet vad det gör med en männi-
ska.
6.3 Hur finns dagordningarna representerade i programmen?
För att ta reda på om den mediala dagordningen finns representerad i programmen har vi tittat på om det
finns frågor i varje intervju som kan representera den. De frågor som tillhör den mediala dagordningen
måste få minst 250 träffar i en sökning i Google nyheter mellan 1/1-2014 och 10/9-2014 (se kapitel 5.4).
Det innebär att frågans ämne har nämnts i olika nyhetsmedier minst en gång om dagen från början av året
till dagen den sista intervjun genomfördes.
Utifrån vårt resultat (se bilaga 1) så kan vi konstatera att det finns frågor i intervjuerna som representerar
den mediala dagordningen, såsom frågor gällande
● a-kassa
● arbetslinjen
● arbetsgivaravgift
● bensinskatt
● bonus malus
● ytterligare pappamånader
● flygskatt
● färre vårdplatser
● lärarlöner
● minskad invandring
● ny kärnkraft i Sverige
● ROT & RUT
● Sverige och Nato
Dessa fick alla över 250 träffar i Google nyheter. Mediernas och politikernas ömsesidiga beroende av
varandra, mediernas behov av att ha något att rapportera om och politikernas behov av att nå ut, resulterar
i att många artiklar som berör politiska frågor som processer, beslutsfattanden, ett fungerande välfärdssy-
stem, infrastruktur eller ekonomiska resurser publiceras.

34. 30
Många av de frågor som representerar den mediala dagordningen är också politiska. Skatter, vården, löner,
invandringspolitik och NATO är exempel på frågor ställda i intervjuerna som representerar den politiska
dagordningen. Vi kan därmed konstatera att den mediala och politiska dagordningen inte nödvändigtvis
behöver vara en motsättning. Den typ av frågor som innehåller både politisk och medial dagordning rör
ofta sådant som påverkar enskilda individer på ett påtagligt sätt. Hur skatten, vården och lönerna för de som
jobbar inom den offentliga sektorn ser ut påverkar väldigt många människors liv på olika sätt. Det är ett
tecken på att medierna tror deras läsare vill ha kunskap om de politiska beslut som påverkar dem som mest.

35. 31
7 Resultat & Diskussion
7.1 Antal personliga frågor respektive sakfrågor
Det visade sig vara en stor skillnad mellan mängden sakfrågor och personliga frågor i de olika kanalerna.
SVT hade, som det nämndes i analysen, 7 procent personliga frågor och 79 procent sakfrågor samt 14
procent som var varken eller. TV4 hade 28 procent personliga frågor och 62 procent sakfrågor samt 10
procent som var varken eller.
Vad skillnaden kan bero på har många potentiella orsaker. En av orsakerna skulle kunna förklaras av att de
olika kanalerna hade olika upplägg i sina program. TV4 hade två långa program, ett program med opposit-
ionens partiledare som intervjuades i följd och ett program där regeringspartiernas ordförande intervjuades
i följd. SVT hade olika avsnitt för varje partiledare där alla fick en timme var. Detta förklarar skillnaderna i
det totala antalet frågor där SVT hade 804 stycken och TV4 295 stycken. I TV4 var de tvungna att hålla
tittarnas intresse uppe så pass att de inte skulle stänga av eller byta kanal under reklampauserna, ett pro-
blem SVT inte behövde handskas med på samma sätt då de inte har reklampauser. Givetvis måste SVT
också jobba för att hålla tittarnas intresse uppe så att tittarna ser klart hela programmen.
Många personliga frågor ställs i SVT för att synliggöra politiska åsikter på ett mer konkret sätt. Centerpar-
tiets ordförande Annie Lööf fick till exempel frågan “När du är i mataffären och ska köpa äpplen till ex-
empel, vad väljer du, ett äpple som är odlat helt giftfritt i Argentina eller ett svenskt äpple som är bespru-
tat?” Det är en fråga som rör Lööfs privatliv, vilken frukt hon helst äter påverkar bara henne och inte poli-
tiken. Svaret på frågan leder däremot till en diskussion om vilket alternativ som är det bästa för miljön och
vad för politik som bör föras för att gynna miljön och människors hälsa. Moderaternas ordförande, dåva-
rande statsministern Fredrik Reinfeldt fick frågan “Fredrik Reinfeldt känner du någon väl som har varit
arbetslös en längre tid? Har du sett vad det innebär för en människa?” som en del av diskussionen om att
Moderaterna var det enda partiet som inte var för att höja taket i a-kassan. Reinfeldt framförde argument
som handlade om att människor inte skulle bli motiverade att söka jobb och istället vilja leva på a-kassan
på grund av bekvämlighet om den skulle höjas. Genom frågan om han känner någon som har varit arbets-
lös under en längre tid och sett vad det gör med en människa kan man som tittare dra flera slutsatser om
honom och hans umgängeskrets. Ordvalen i frågan gör också att journalisten framstår som en väldigt
varm person som verkligen bryr sig om människors välmående, som vill hjälpa människor i en svår stund i
deras liv som arbetslösa. Samtidigt gör orden “har du sett vad det gör med en människa?” att Reinfeldt
framstår som empatilös, som inte likt journalisten har sett eller förstår vad det gör med en människa att
vara arbetslös en längre tid.

36. 32
Intimiserande frågor ställs ofta i samband med introduktionen av ett ämne. Genom att höra något person-
ligt om politikerns relation till ett ämne kan det skapa ett intresse hos tittaren att få veta mer. I SVT fick
Gustav Fridolin frågan om han äter kött som inledning till den del av programmet som ska ägnas åt kött-
produktionens höga koldioxidutsläpp. Det vore inte förvånande om en miljöpartist inte åt kött med hän-
syn till den resurskrävande produktionen. Därför blir det spännande att höra att Fridolin äter kött, trotts
att det inte är särskilt relevant för den politik han förespråkar. När Fridolin svarar jag på frågan att han äter
kött finns det många sätt tittaren kan reagera på, till exempel så går det att avfärda honom som en hycklare
som inte alls bryr sig om miljön eftersom han äter kött trotts att det innebär stora påfrestningar för miljön.
Alternativt skulle tittaren också kunna reagera med nyfikenhet, menar han att det finns kött som produce-
ras på ett hållbart sätt, eller tänker han att alla ska kunna äta kött utan dåligt samvete om de inte gör det
alla dagar i veckan? Kunskapen om Gustav Fridolins kosthållning har inte lärt tittaren något om politik,
men kan ha väckt känslor kring Fridolin som person och den politik han förespråkar.
Att medialiseringprocessen har gjort medierna till en mäktig institution blir tydlig i valsammanhang. Jour-
nalisterna är inte längre en grupp som iakttar den politiska sfären och agerar på politikernas villkor. När
intervjun etablerades som en journalistisk metod var det inte uppskattat av politikerna. Hjalmar Branting
ska ha pratat om intervjun som ”ett barn av den nutida pressens hänsynslösa metoder” (Ekström, 2006).
Nu ses det som något naturligt att politiker ska ställa upp på intervjuer och att journalisterna ska ställas
kritiska frågor. De stora valprogrammen är en så naturlig del av valrörelsen att det skulle anses konstigt
om partiledaren från något riksdagsparti inte skulle vara med. Det skulle snarare leda till misstankar om att
den partiledaren har något att dölja än att den skulle kunna ha något annat för sig.
7.2 Ämnen
De fetstilta orden är samlingsnamnen på de ämnen som togs upp i intervjuerna, och det andra är innehål-
let i frågorna som tillhör respektive ämne.
Nöje - frågor gällande sport, musik, läsning, shopping, resor och kultur
Samhällsstruktur - frågor gällande familj, rasism, armén, statsskick, pension, könsroller och könsindel-
ning (han, hon, hen).
Arbete - frågor gällande lön, arbetsliv, arbetstider och arbetslöshet
Vardagsliv - frågor gällande mat, transport/bil och kläder (inte shopping av kläder).
TV4 hade högre procentandel personliga frågor än SVT och berörde något fler olika ämnen. De olika pro-
grammens format kan ha bidragit till denna skillnad. I TV4 hölls en lättsam ton precis efter och innan

37. 33
varje reklampaus. I SVT ägnade de sig mest åt sakfrågor som bröts av med “Niklas valkurs”. En man som
på blandad svenska och engelska förklarar varje partis stereotypa medlem. Ett inslag som innehåller
mycket humor men inte särskilt många relevanta politiska frågor. En annan del av SVT:s upplägg är att de
har “faktakollen”. Då frågas politikerna ut om saker som inte har något med politik eller dem själva att
göra. Till exempel så får Annie Lööf sina kunskaper om kor testade och de tar reda på hur mycket fakta
Gustav Fridolin kan om Stefan Löfven. Det ger ingen insikt i deras politiska åsikter eller deras personlig-
heter men det är en lättsam paus i det politiska samtalet.
Många av frågorna som ställdes var den typen av fråga som består av två delar - ett faktum och frågan av
typen vad tänker du om, vad tycker om, hur ser du på. Där ber alltså journalisterna om en subjektiv reakt-
ion på olika faktum och företeelser. Det är ett tecken på att det Strömbäck (2009) skrivit om politikens
personifiering även gäller i dessa intervjuer. Det är enklare att ta till sig vad en person tycker eller tänker än
en lång utläggning om olika typer av ståndpunkter samt för - och nackdelar med alla. Så det Strömbäck sa
om personifiering visas väldigt konkret av denna typ av fråga, att personifiering används för att “reducera
informationsmängden och samtidigt fånga människors uppmärksamhet” (Strömbäck, 2009, s.177).
7.3 De representerade dagordningarna
Det visade sig att den mediala och politiska dagordningen inte utgjorde något hot mot varandra i intervju-
sammanhangen. Det är föga förvånande med tanke på att medierna och politikerna har ett ömsesidigt be-
roende av varandra. Medierna behöver nyheter och politikerna behöver nå ut till allmänheten. Politikerna
fick prata om frågor som är viktiga för dem, om än på ett personifierat sätt vilket gör frågorna mer kon-
kreta och reducerar informationsmängden. För medierna är det viktigt att rapportera om saker som med-
borgarna tycker är viktiga för att få läsare, tittare eller lyssnare. Hur politiken påverkar varje medborgares
liv görs oerhört konkret i en valrörelse. Medierna rapporterar om vad de olika partierna och politikerna vill
göra och hur det skulle kunna påverka medborgarna, och politikerna får mycket utrymme i medierna.
Journalisternas blandning av lättsamma och politiska frågor kan ses som en konsekvens av tabloidisering-
ens påverkan av journalistiken. Generellt ses det som ett förfall av den klassiska journalistiken enligt
Sparks (2000). Alternativet till att se det som ett förfall är att som Johansson (2006) se den lättsamma och
engagerande informationen som en ytterligare kvalité i valjournalistiken. Om valjournalistikens ideal är att
både framhålla sakpolitisk fakta och engagerande frågor så har bägge kanaler lyckats.

38. 34
8 Slutsats & Sammanfattning
8.1 Sammanfattning
8.1.1 Antal personliga frågor respektive sakfrågor
Mängden personliga frågor och sakfrågor var väldigt olika i de olika programmen. Deras olika upplägg kan
vara en av de bidragande orsakerna. TV4 var även tvungna att vara så pass intressanta att tittarna inte
skulle stänga av TV: n eller byta kanal under reklampauserna. Att TV4 hade mest fokus på personliga frå-
gor stämmer bra överens med vad Strömbäck (2009) kom fram till när han undersökte hur TV4 och pub-
lic service gestaltar politik i sina nyheter, generellt sett är morgontidningarna och public service-nyheterna
mest benägna att gestalta politik som en sak, medan kvällstidningarna och kommersiella TV4 Nyheterna är
mest benägna att gestalta politik som spel eller skandal (Strömbäck, 2009, s.185). Public service har fortsatt
hålla sig sakliga till politiken och i TV4 har de fortsatt gestalta politiken på andra sätt.
Vi drar slutsatsen att dessa program både är informerande och underhållande, frågorna har en stor sprid-
ning mellan olika ämnen men det är ändå sakfrågorna som ligger i fokus i de båda programmen - sedan
har de olika underhållande inslag så som Valkursen i SVT:s program.
8.1.2 Ämnen
TV4:s personliga frågor berörde fler ämnen än SVT:s. Även detta anser vi vara kopplat till de olika pro-
grammens format. Innan och efter varje reklampaus var samtalen lättsamma och personliga. SVT som inte
sänder reklam behöver jobba för att hålla kvar publiken på samma sätt. Eftersom deras program inte blir
avbrutna behöver de inte ständigt säga något som är tillräckligt engagerande för att tittarna ska behålla tå-
lamodet och byta kanal under reklampausen och de behöver inte värma upp tittaren med lättsamma frågor
efter reklamavbrott.
8.1.3 De mediala dagordningarna
Den ena dagordningen satte inte käppar i hjulet för den andra, både den mediala och politiska dagord-
ningen representerades. Mediernas och politikernas ömsesidiga beroende av varandra gör att detta faktum
är föga förvånande. Politikerna fick uttala sig om frågor som de jobbar med och medierna fick något att
rapportera om, som dessutom intresserar medborgarna eftersom vem som har regeringsmakten påverkar
medborgarna väldigt mycket. Därför är det väldigt intressant för medierna att rapportera om politik, sär-
skilt i valtider.
8.1.4 Skillnader kanalerna emellan
Det visade sig vara en stor skillnad mellan mängden sakfrågor och personliga frågor i de olika kanalerna.
SVT hade, som det nämndes i analysen 7 % rent personliga frågor och 54,7% rena sakfrågor och TV4
hade 28% rent personliga frågor och 36,6% rena sakfrågor. TV 4 berörde även något fler olika teman än
SVT.

39. 35
Vad det kan bero på har många potentiella orsaker. En av orsakerna skulle kunna förklaras av att de olika
kanalerna hade olika upplägg i sina program. TV4:s reklampauser kan vara en bidragande faktor till att de
hade med fler lättsamma och personliga frågor. De personliga frågorna ställdes före och efter varje re-
klampaus, vilket kan vara deras sätt att få tittarna nyfikna på mer, så de inte byter kanal eller stänger av när
reklampauserna kommer.
8.2 Vidare forskning
Under arbetets gång har det framkommit olika förslag till vidare forskning. Vi anser det vara intressant att
forska vidare kring om innehållet i den mediala dagordningen inför valet 2014 stämmer överens med jour-
nalisternas uppgift, att informera och engagera? Det vore även intressant i en större undersökning att se på
om frågefördelningen mellan de olika partiledarna står i relation till den övriga mediebevakningen? Ytterli-
gare en sak att undersöka skulle kunna vara om det finns bevis för att personliga frågor är mer engage-
rande än sakfrågor?

40. 36
9 Referenser
Asp, K. &., Bjerling, J. (2014). Mediekratin; mediernas makt i svenska val. Stockholm: Ekerlids Förlag
Bird, E. (2009) Tabloidization: What is it, and does it really matter? I Zelizer, B. (Red.), The Changing Faces of
Journalism:Tabloidization,Technology and Truthiness (s. 40-50). New York, NY : Routledge
Eriksson, G. (2002). Den televiserade politiken; Studier av debatt- och nyhetsjournalistik. Örebro: Örebro Universi-
tet
Esaiasson, E. &., Håkansson, N. (2002) Besked ikväll! Valprogrammen i svensk radio och TV. Stockholm
: Stiftelsen Etermedierna i Sverige
Hjarvard, S. (2008) The Mediatization of Society A Theory of the Media as Agents of Social and Cultural
Change. Nordicom Review, 29, 105-134. Hämtad från http://www.nordicom.gu.se/sv/publikat-
ioner/nordicom-review/nordicom-review-22008
Khun, S. T. (1970) The Structure of Scientific Revolutions (upplaga 2) International encyclopedia of uni-
fied science. Hämtad från https://www.lri.fr/~mbl/Stanford/CS477/papers/Kuhn-SSR-2ndEd.pdf
Johansson, B. (2006). Blir nyhetsbevakningen bättre ju närmare valdagen vi kommer? I H. Bäck & M. Gil-
jam (Eds.), Valets mekanismer (pp. 286-302). Malmö: Liber.
Jönsson, M. (2007). >>Den kungliga skölden<< - Per Albin Hansson, Gustaf V och medierna 1940. I
Jönsson, M., Snickars P (red.), Medier och Politik: om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet
(s.159-205). Stockholm: Statens ljud och bildarkiv.
McCombs, E. M., Shaw, L. D. (1972) The agenda setting function of mass media. The public opinion
quarterly, 36, 176-187. Hämtad från http://www.unc.edu/~fbaum/te-
aching/PLSC541_Fall06/McCombs%20and%20Shaw%20POQ%201972.pdf
McKee, A. (2003). Textual analysis. London: Sage research methods. doi:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.4135/9780857020017
Nationalencyklopedin, personlig, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/personlig, hämtad
2015-01-05
Stanyer, J. (2012). Intimate Leaders: Intimization and the Exposure of National Leaders' Personal Lives in
Seven Advanced Industrial Democracies. International Communication Association. 2012 Annual Meeting, p1-44.
44p. Hämtad fån http://search.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/login.aspx?direct=true&AuthType=coo-
kie,ip,uid&db=cms&AN=85900285&site=ehost-live

41. 37
Sparks, C. & Tulloch, J. (2000). Tabloid Tales: Global Debates Over Media Standards. Lanham: Rowman &
Littlefield
Strömbäck, J. &., Kaid, L. L. (2008) The handbook of election news coverage around the world. New
York: Routledge
Strömbäck, J. (2009). Makt, medier och samhälle: En introduktion till politisk kommunikation. Stockholm:
SNS Förlag.
Winfried, S. (2004) Reconstructing Mediatization as an Analytical Concept. European. Journal of Commu-
nication; 19; 87 DOI: 10.1177/0267323104040696

42. 38
10 Bilagor
Nyhetssökningar Bilaga 1
Resultat på Google nyheter 1/1-14-10/9-14.
Sökord Antal träffar
A-kassa 699
aktörer med vinstsyfte ska inte få driva skolor 21
Ali Esbati 205
Arbetsgivaravgift 318
Arbetslinjen 513
Avskaffa värnskatten 8
Barnmorska vägrar utföra abort 34
Barnomsorgspeng 19
Bensinskatt 2130
Bonus Malus 5 960
Centerpartiet sänkta ingångslöner 32
Christoffer Dulny 130
Ekologiskt eller närodlat 200
Fler pappamånader 640

43. 39
Flygskatt 291
Fordonskatt 121
Färre vårdplatser 398
Förbjud svenska medborgare att delta i strid med ter-
rorstämplade rörelser
19
Jämställdhetsbonus 185
Lärarlöner 475
Migrationsverket 48 miljarder 1370
Miljöpartiet vinst i friskolor 239
Minskad invandring 6790
Moderaterna höghastighetståg 70
Ny kärnkraft Sverige 8030
ROT & RUT 708
Samtyckeslag för sexualbrott 44
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet regering 4340
Sverige Nato 5700

44. 40
Traineejobb för arbetslösa ungdomar 96
Sänkt abortgräns 26
Vattenfall kolkraft 249
Återinföra halvtidsfrigivning 5