Beginners Guide to TikTok for Search - Rachel Pearson - We are Tilt __ Bright...
Samhällsekonomi
1. Konsumtion kräver produktion
Äta, kläder, tak över
huvudet är exempel
på konsumtion
För att vi ska kunna
konsumera måste vi
tillverka saker =
produktion
Jordbruket ger oss
mat, kläder och
råvaror till hus och
möbler
Förr människors och
djurs muskelkraft som
grund för produktion
1800-talet
industrialiseringen –
massproduktion
Förändringar i
samhället
I dag ”hjärnan” – IT-
teknik
Agnetha Methander vt-2013
2. Tortyr eller livets mening?
Då Nu
Synen på arbetet har
förändrats
Kroppsarbete
genomfördes av
bönder, slavar och
livegna
1800-talet inflyttning
till städer för att få
arbete – slum dåliga
förhållanden –
fackföreningar som
krävde förbättringar
Arbetet ger stimulans
och inspiration – att
känna sig
betydelsefull
Olika syn på arbete
beroende på vilket
jobb man har
Oavlönat arbete t ex
idrottsföreningar, Gre
enpeace – ideellt
arbete
Agnetha Methander vt-2013
3. Arbetslöshet
Många arbetslösa i dag
i Europa ca var tionde
person
Industrin behöver inte
lika många anställda –
maskiner gör jobbet
Hårdare konkurrens –
nya företag utomlands –
lägre löner
Offentliga sektorn
(staten, kommunen, lan
dstingen) problem
Höga kostnader för
skola, barnomsorg och
sjukvård – minskar
antalet anställda
Nya arbeten tillkommer
Duktiga personer inom
teknik och
naturvetenskapliga
ämnen ökar kraftigt
Arbeten kräver högre
utbildning
Finns det inte utbildad
arbetskraft hemma
söker sig företagen
utomlands!
Agnetha Methander vt-2013
4. Arbetslöshet – en folksjukdom
Agnetha Methander vt-2013
En del jobbar dygnet
runt andra har inget
arbete att gå till ca 8,5%
arbetslösa =
427 000 personer
Hög arbetslöshet något
nytt – har inte alltid varit
så – 1990-talet en gräns
Åtgärder
(Arbetsmarknadsstyrels
en) ca var 4:e person
får jobb via
arbetsförmedlingen
I dag är
arbetsmarknadspolitike
n ett hett debatterat
ämne
6. Hur kan arbetslöshet motverkas?
Agnetha Methander vt-2013
Många olika åsikter:
Antalet anställda inom
industrin har minskat –
maskiner tar över –
mindre arbetskraft. För
att motverka
arbetslöshet vill en del
förkorta arbetstiden
då kan fler få jobb.
Sänkta löner – ganska
små löneskillnader i
Sverige jämfört med
andra länder. Fler
ungdomar får jobb.
Sänkt lön för en
verkstadsanställd eller
en läkare?
7. Arbetsmarknadspolitik
Agnetha Methander vt-2013
Köpare och säljare
Platsannonser,
arbetsförmedlingen
Löner går upp i
branscher där det är
brist på arbetskraft
Löner kan hållas nere
i branscher där det
finns gott om
arbetskraft.
8. Fackföreningar
Agnetha Methander vt-2013
Flesta anställd med i en
fackförening
Fackets uppgifter bland
annat att förhandlar om
löner = de flesta inom
ett förbund har samma
löner.
Förhandling själv –
högre lön –
arbetsskicklighet
Strejk och arbetsgivare
och fack inte kommer
överens
Lockout om
arbetsgivaren stänger
ute de anställda – ingen
lön.
9. Framtiden?
Förr Nu
Agnetha Methander vt-2013
Jordbruket
sysselsatte många
Landsbygden
Kunskaper redan i
tonåren som räckte
livet ut
Lokalt
Industrin
Teknologi
Global arbetsmarknad
Speciella
yrkeskunskaper
Vidareutbildning
Nya anställningsformer
Distansarbete
Löneskillnader
Anställningstrygghet -
LAS
10. Samhällsekonomi del II
Agnetha Methander vt-2013
Vi vill alltid ha mer –
är vi någonsin nöjda?
Resurser räcker inte
till
Ekonomi = hur vi
hushåller med
världens begränsande
resurser
För att kunna hushålla
måste man planera
sin ekonomi – gäller
både privat och
företag, staten osv
11. Inkomster och utgifter
Agnetha Methander vt-2013
Bruttolön före skatt
Nettolön efter skatt
Disponibel inkomst =
lön, bidrag minus skatt
– allt du konsumerar
som t ex hyra, kläder,
mat etc tas från denna
inkomst.
En del väljer också att
spara delar av sin
inkomst.
Företag måste se till att
försäljningen täcker de
kostnader som företaget
har,
t ex löner eller
kostnader för material
12. Inkomster och utgifter
Agnetha Methander vt-2013
Företag har ofta utgifter
i form av räntor och
amorteringar
Räntan = priset för att
använda bankens
pengar
Amortering =
avbetalning på skulden
till banken
Stat, landsting och
kommuner beroende av
inkomster från skatter
och andra avgifter för
att klara kostnader för
skola, vägar, sjukhus e t
Staten stora utgifter
Skatt på vissa saker för
att få inkomster t ex
bensin, alkohol, tobak, f
örmögenhet, arv.
Arbetsgivaravgifter – för
varje anställd skickas
pengar till staten:
pensioner, ersättning
vid sjukdom
13. Budget = plan över utgifter och
inkomster
Agnetha Methander vt-2013
Staten och riksdagen
lägger en statsbudget
Inkomster lägre än
utgifterna
Låna pengar i Sverige
eller utomlands –
ränta
Budgetunderskott –
hur mycket staten
måste låna
Statsskuld – hur
mycket staten är
14. Tre ekonomiska frågor
Agnetha Methander vt-2013
Privatekonomi
Företagsekonomi
Samhällsekonomi
Vad ska produceras?
Hur ska produktionen
gå till?
Hur ska resultatet av
produktionen
fördelas?
15. Det ekonomiska kretsloppet
Agnetha Methander vt-2013
Pengar rör sig fram och
tillbaka i samhället – mella
t ex hushåll, företag, state
och banker.
Ex staten höjer barnbidrag
- familjen får mer pengar –
konsumerar mer – staten
ökade kostnader.
Staten höjer skatterna – h
håller konsumerar mindre-
har inte råd (restauranter,)
sparandet går ner