The current investment in welfare technology leaves many people out. The work with digitization is similar to the gold rush of the past. Speed blind and with a straw eye, we fail to include everyone and to use the technology and lessons Sweden has already learned for many years in the field of disability in general and the deaf, deafblind and hard of hearing in particular. With a focus on health and social care, Gunilla Karlsson and Isabel Engwall talk about frustrations but also about smart solutions that also include these groups. The solutions are also sustainable because they are based on open standards, comply with the DOS Act and accessibility directives, and are GDPR-compliant. This is universal design: Many elderly have hearing loss, and can also benefit from this technology.

1. Välfärdsteknik behöver nu inkludera även döva och
personer med hörselnedsättning och dövblindhet
Vi kan inte vänta längre
Gunilla Karlsson & Isabel Engwall
Lidol

2. VILKA ÄR VI?
Gunilla Karlsson
Välfärdsingenjör
Senior tillgänglighetsexpert
Testexpert
Styrelsemedlem i
CODA International
(Children of Deaf Adults)
Vård och omsorg i för döva
Isabel Engwall
Kundrådgivare
Kommunikatör
Dövexpert
Intellektet sitter inte i hörseln

3. Agenda
1. Har döva likvärdig vård och omsorg ?
2. Hur funktionellt likvärdig telefoni kan underlätta i vård och omsorg.
a. Om funktionellt likvärdig telefoni
b. Case study: Skör äldre döv och hembesök av vård och omsorg
Telefonmöte on-demand med patient, sköterska och anhörig
3. Vikten av MDR och öppen standard (harmonisering)
4. TERA: Fantastisk innovation- dags för en större spridning?
5. Hört när vi är ute och träffar målgruppen
6. Varför detta är viktigt för alla.

4. Vet ni att döva också blir gamla och sjuka ?

5. • Pappa bodde hos oss i drygt ett år under
pandemin
• Vanlig hemtjänst 6 ggr/dagen
• Teckenspråkig hemtjänst (socialt)
• Hemsjukvård
• Akuten, Sjukhusvård
• Korttidsboende
• ASIH
Hur vi använde smart teknik för att underlätta vård

6. Har döva likvärdig vård och omsorg?
Svårare bevaka sina intressen
Ex) Pappa hade stått i vårdkö i ett år. Jag ringde sjukhuset och frågade
varför inte vårdgarantin funkar. Jag fick svaret: "Jaså, vill ni åberopa
vårdgaranti, ja det går bra" Snart fick han träffa en bra privatläkare.
Insatser för döva är inte kända / integrerade i övrig verksamhet
• Teckenspråkig hemtjänst är inte integrerad med ordinarie hemtjänst:
genomförandeplaner, vårdmöten och utskrivningssamtal.
• Arbetshjälpmedel: Döva på teckenspråkig hemtjänst har inte ens
bildtelefon. (Telefon som gäller för hörande hemtjänst.)
Några erfarenheter

7. Har döva likvärdig vård och omsorg? forts..
Samordning och patientcentrering
Detta är extra viktigt när kommunikationen funkar sämre.
Ex) Specialistvården:
1) Vi (och distriktsköterskan) bad att pappa skulle få en vårdplan.
Läkaren på var helt oförstående och vägrade vårdplan.
2) Vi frågade läkare om pappa kunde få träffa kurator. “Det går nog
inte - kuratorn kan inte teckenspråk”. Teckenspråkstolken pausade
tolkandet och informerade om att det finns ett Dövteam i stan har
kurator. Tankar snurrar: kan dövteamet informera om just denna
diagnos? Detta blir ytterligare en sak för mig att koordinera…
Några erfarenheter

8. Har döva likvärdig vård och omsorg?
Personal i vård och omsorg kan inte teckenspråk
Alla dessa små korta samtal som bidrar till kvalitet – som inte blir av
Hemsjukvård, hemtjänst, på sjukhus (ronden, planering, utskrivning)
Teckenspråkstolk bokas inte alltid:
• på akuten – man väntar på att läkaren kommer
ex) hemskickad utan åtgärd p.g.a. missförstånd
• på ronden – inte alls
• utskrivningssamtal
ex) för sjuk för hemgång: stort merarbete för hemtjänst- nära
återsändning till akuten
Några erfarenheter

9. Funktionellt likvärdig telefoni & och möten
Vardagshjälpmedel: Upphandlat som hjälpmedel i Sveriges regioner redan idag
• Bildtelefoni
• Flerpartssamtal-telefoni
• Tolk och telefoni via statlig
förmedlingstjänst
- dygnet runt.
• Traditionell texttelefoni
• Dövblindanpassningar
• TERA: autotextade samtal &
talsyntes (se senare bild)

10. Det här var användaren van vid sedan länge
Bildtelefonsamtal via Förmedlingstjänsten
för bildtelefoni (PTS) till telefon.
Bildtelefoni med
andra teckenspråkiga
Teckenspråkstolk på distans
och tillgänglig dygnet runt.
Så här pappa med
mig och vänner
Pappa och jag talar med
biståndsbedömare under pandemin
Pappa ringde tolk när
läkaren kom på ronden.
Case study bakgrund

11. Regionens distanstolklösning
VGRs befintliga tjänstelösning
• Ssk måste boka tolk i förväg
• Svårt hitta hur man bokar
• Tolkbokningen har snäva
öppettider: 2 x 2 h/ dag (fred. 2h)
• Måste ta med PC till patient
• Förbered möte 10 min. före
• Ofta dålig teknisk kvalitet:
ljud (och bild försvinner helt)
Teckenspråkstolk on-demand*
VGRs Alternativ telefoni + Statlig förmedlingstjänst
• När personal kom använde vi
pappas bildtelefon
• Med en enda knapptryckning
kopplade vi upp teckenspråkstolk
via Bildtelefonitjänsten
• Bra ljud- och bildkvalitet utan
avbrott
Hembesök av vård och omsorg (case study ex.1)
Teckenspråkstolk fick inte komma till vårt hem på grund av pandemin
*) On-demand = Tolk direkt, dygnet runt
utan förbokning
Jämförelse

12. Teckenspråk direkt och
ett knapptryck bort
Funktionellt likvärdig telefoni: Möte på plats
Tolk från förmedlings-
tjänst för bildtelefoni
användes i testet.
Om regionens
teckenspråkstolkar
använde samma
teknikplattform skulle
användaren fått tolk med
lokalkunskap.
Analys

13. Hembesök av vård och omsorg (case study ex.1)
Quality of Service (QoS)
• Mer åtkomlig tolktjänst: on-demand
• Bild och ljud är utvecklad för målgruppen.
Quality of Experience (QoE):
• Lätt att koppla upp: ett knapptryck
• Kan bli bättre: Eftersom teckesnpråkstolkarna på bildtelefontjänsten var centraliserade kunde de
inte lokala termer. De är inte heller vana vid den döve och dennes dialekt. Här hade regional tolk
varit att föredra. Sköra äldre behöver ha det så enkelt som möjligt.
• Distanstolkning fungerade inte i detta fall då det rörde sig om en döv skör äldre.
Fördelar med: Elektronisk kommunikation /Bildtelefon (VGR-individ)
Analys
Vi kunde avlasta sjukvården som är hårt belastad

14. Nej, efter ca 4–5 besök av distriktsköterska
insåg vi samtidigt att distanstolkning inte
funkar.
Han ställde inga frågor och var inte
delaktig i samtalet. Att vara sjuk tar på
krafterna och självklart blir stressnivån
hög. En tolk på plats hjälper till att skapa
lugn och bäddar för ett bra samtal. Tolken
hjälper till att sortera intryck och styr upp
samtalet om den märker att
tolkanvändaren inte hänger med. Detta
var omöjligt med distansmöten i vårt fall…
och det hjälper inte att en anhörig är med,
för denna kan vara lika stressad.
Hembesök av vård och omsorg (case study)
Funkade distanstolkning i detta fall ?
Distanstolkning kan inte ersätta fysisk tolk på plats
i alla situationer. Det är en heterogen
användargrupp med olika behov. Distanstolkning är
kognitivt mer krävande och kan vara svår vid till
exempel sjukdom. Låt tolkanvändaren avgöra.
Med personer man redan känner kan
distanstolkning fungera lättare.
När distanstolk ändå används ska tekniken vara lätt
att använda.
Analys
Det är viktigt att tekniken för distanstolkning
uppfyller EU:s Medicintekniska direktiv (MDR)
Några lärdomar

15. Kvalitetssäkrad distanstolkning - MDR
Vinsten är:
• Fokus på ’intended use’, dvs. ’avsedd användning’.
Det gäller att veta när distanstolkning är lämpligt eller inte.
• Koll på kvalitet och kompetens kring hur man mäter Quality of Service
(QoS) och Quality of Experience (QoE)
EU:s Medicintekniska direktiv, MDR: Avsett att lindra eller kompensera för en funktionsnedsättning
EU:s dataskyddsförordning GDPR: Hälsouppgifter ( funktionsnedsättning) räknas dessutom känslig personuppgift
Digitala tjänster för teckenspråks- och skrivtolkning är att ses som
medicinteknisk produkt - MDR eftersom tekniken är avsedd att
kompensera för en funktionsnedsättning för en enskild individ.
Indikationer på att det även gäller språktolkning.

16. Sköterska och regionens distanstolklösning
VGRs befintliga tjänstelösning + Regional
teckenspråkstolk
• Kräver omfattande planering:
• Boka tolk
• Boka lokal med utrustning
• Iordningställa mötesrum (möblering) för
ändamålet
• Patienten ska ta sig till lokalen
• Det är krångligt, endast de mest
nödvändiga mötena blir av, de med
mycket folk.
Hjälpare initierar och samordnar ett möte
VGRs Alternativ telefoni + Varseblivning: TM-Alert +
TM-PC FF flerpartssamtal + Statlig förmedlingstjänst
• 1)Sköterskan ringde hjälparen med vanlig
telefon, 2) Denne ringde och kopplade
upp patienten 3) Kopplade därefter in en
teckenspråkstolk.
• Funkade direkt, bra teknisk kvalitet
• Enkelt: Möten blir av oftare, missförstånd
undviks, höjd vårdkvalitén
• Avlastar sjukvården när andra har
möjlighet att hjälpa till.
Döv äldre på sjukhus under pandemin (case study)
Anhöriga och teckenspråkstolkar fick inte komma till sjukhuset grund av pandemin
Jämförelse

17. PTS-projektet
Fritt Fram
Hjälpare initierar och samordnar ett möte (case study ex. 2)
Tillgängligt grupptelefonsamtal med döv på sjukhus
1. Sköterskan har en vanlig telefon och
ringer till en hjälpare. Denne har
flerpart: TM-PC FF.
2. Den anhörige ringer upp och kopplar in
patienten på bildtelefon: TM/TERA
3. Varseblivning via TM-Alert (!)
4. Den anhörige kopplar sedan in
teckenspråkstolk.
5. Sköterskan kunde vara i annat rum –
behövde ingen skyddsutrustning
TM-PC-FrittFram-användaren kan agera samtalsnav för andra.
Funkar med mobil/lurtelefon, bildtelefon (olika fabrikat) ,TERA
och tillsammans med PTS förmedlingstjänst.
Lämplig lösning även för tolkcentraler. Kösystem inbyggt.
Avlastar vård och anhöriga

18. Texttelefoni 1970-
Fax 1980-
Bildtelefoni 1990-
Totalkonversation
2000-
Komplett
Kommunikation 2018-
Funktionellt likvärdig telefoni med T-Meeting
T-Meeting arbetar inom området sedan 20 år. Har både
hjälpmedel och professionella tjänster för tolkning på distans,
förmedlingstjänst och call-center. Uppfyller regulatoriska krav:
MDR, GDPR, Totalkonversation och har kryptering.

19. TERA: Allt-i-ett från T-Meeting
Traditionell texttelefon
Realtidstext
Unik teknik från Sverige
Texten sparas-vid behov, Funkar med hörapparat
och CI, Varseblivning,
Synanpassning,
Realtdstext
Bildtelefoni
Högsta video och ljudkvalitet
Förmedlingstjänster
Öppet dygnet runt, året om
EU GDPR MDR 2017/745/EU
Klass I
Talsyntes
(för den som inte vill/kan tala
själva)
Autotextade
telefonsamtal
AI/ ML (svenskägd lösning)
(mottagaren använder vanlig telefon)

20. TERA-användare berättar:
• Jag har väntat på detta i 41 år
• Jag kan nu använda telefon som andra
• Det borde vara lätt att få detta som hjälpmedel
• När jag gick på stan fick jag telefonsamtal. Det var från
blomsteraffären. Jag skulle få blommor med blomsterbud – och nu
kunde jag vara på plats och ta emot dem.
• Jag har på TERA när jag är hos syskonbarnen. Det är roligt att ”höra”
vad det pratar om.
Denna teknik finns som hjälpmedel i de flesta regioner idag.

21. Men är inte telefoni gammalmodigt då?
Telefonnummer på visitkortet
Ring och beställ pizza
Den du ringer till behöver ingen app
Samhällstjänster
Ring 112 direkt
eller
Använd ihop med
SOS Alarm 112-app
Texten sparas
Telefonnummer: Kommunicera med personer som du inte känner.
Det är telefoni vi tar till när inget annat funkar
På jobbet

22. Döva och andra med hörselnedsättning
behöver också vara en del av samhället.
Citat från möten:
• Jag som döv kan inte kontakta 112 direkt om jag är först på en
olycksplats.
• Jag är hörselskadad och kan inte använda telefon. Eftersom jag inte
ringde till F-kassan förlorade jag min ersättning.
• När samhället har projekt och gör webbsidor för information om
digitala sätt att kommunicera för äldre, så är inte hjälpmedel inom
kommunikation för döva med. Även döva och hörselskadade blir
gamla!
Det är alltid minst två i en kommunikation. Det är nu dags att se detta som en systemfråga.

23. Ska man kunna svenska perfekt för att få hjälpmedel?
Citat från möten:
• Jag får inte TERA (autotextning / talsyntes) på jobbet för att en
tjänsteman säger att döva är dåliga på svenska.”
• Jag vill inte bli utestängd från den skrivande världen. (Dövblind)
• Jag känner mig trygg med detta hjälpmedel nära till hands och är
tacksam för att jag lever i en tid när denna teknik finns. Men är
samtidigt ledsen och frustrerad över att inte alla får hjälpmedlet.
• Äldre personer som är över 70/ 80/ 90 år föredrar ofta teckenspråk
framför text. Men det gäller inte alla.
Skriven svenska är svenska dövas skriftspråk.

24. Hjälp mig att själv välja hjälpmedel
’Informera mig om hjälpmedel som finns’
’Lita på att det jag väljer det som funkar för mig.’
Personal kan behöva arbetshjälpmedel inom kommunikation, för att orka arbeta.
Citat och insikter
Det behövs vägledning: Vart jag ska ta vägen för att få hjälpmedel,
regionen/ Arbetsförmedlingen/ Försäkringskassan eller kommunen?
Vad du får beror på var du bor i landet och hur gammal du är.
Döva blir också gamla: Allmänna guider för digital kommunikation som
exempelvis görs för äldre ska även ta med kommunikationshjälpmedel.
Andra har också nytta av att veta hur de kontaktar mig.

25. Hjälp mig att själv välja hjälpmedel
Boende på vård- och äldreboende kan också få telefonihjälpmedel.
Personal från regionen hjälper denne att komma igång med hjälpmedlet.
Döva makar behöver var sin telefon.
Integritet är viktigt: man behöver kunna ringa utan att den andre vet det.
Att inte ha telefon som alla andra är en slags fattigdom
Citat och insikter
’Jag behöver egen telefon även om jag är gift.
Dessutom behöver jag kunna nå maken nu när han är på sjukhus så ofta.’
’Jag vill som döv kunna få autotextning och talsyntes.’
’Jag vill inte att någon ska stänga ute mig från den skrivande världen.’

26. Låt oss mötas som människor (3/5)
Bemötandet är viktigt: Alla kan lära sig om dövas livsförhållanden: ’dövrealia’
Samla teckenspråkiga där ni jobbar: värdesätt denna kompetens
(men kom ihåg: vårdpersonal är inte tolkar för att de kan teckenspråk).
Citat och insikter
’Jag bestämmer om digital tolk räcker.’
’Jag behöver teckenspråkiga runt mig när jag är sjuk. Det var svårt under pandemin.’ ’Varför
var teckenspråkstolkar så lågt prioriterade för vaccination?’
’Beställ teckenspråkstolk när jag kommer till akuten.
Vänta inte tills läkaren dyker upp.
Det är jag som ska kunna ta kontakt när jag behöver det.’
Det är när något förändras, som det behövs mest kommunikation

27. Involvera mig och använd mig (4/5)
Kompetenscenter ska finnas där döva och dövblinda är.
Utvecklingsarbetet ska drivas här eller i nära samarbete: med
kompetenta Döva, Coda eller andra närstående:
Dvs. de som inte kan bli av med problemen för att de går hem för dagen.
Citat och insikter
Det finns vaktmästare, nu är det dags för kommunikationsmästare. Det
är ju alltid minst två i kommunikation- alltså minst två som behöver ett
kommunikationshjälpmedel
Teckenspråkig personal behöver Funktionellt likvärdig telefoni
i arbetet. Döva kan dessutom få det som arbetshjälpmedel.

28. Suboptimering och stuprör
• Kostnaderna kan öka med ökad hjälpmedelsförskrivning i ett stuprör,
men göra att de sjunker i en annan.
• Disruptiva hjälpmedel går på tvärs över ansvar i organisation. Det behövs
ett samarbete mellan fler professioner.
Citat och insikter
Vi behöver riktigt bra rörmokare idag för att överbrygga stuprören i
samhället. Det finns smart teknik färdigt för att användas. Vetskapen
om att de finns behöver öka.

29. Vinster med att använda funktionellt tillgänglig kommunikation
• Autonomi: ringa andra utan att någon hjälper till, klara sig själv i
myndighetskontakter och i jobbet
• Hälsa: Mindre risk för missförstånd i vård- och omsorg,
• Socialt: Bättre socialt liv och mer glädje, kontakt med andra, hänga
med i vad släktingar pratar på släktkalas om när det passar mig,
kunna prata med arbetskamrater på rasten, etc.
• Arbete: Kunna arbeta längre tid och gå i pension senare när effekt av
lyssningsansträngning och minoritetsstress minskar.
• Privatekonomiskt
Det är minst två personer i en kommunikation !

30. Fredrik Forsberg
VD och grundare
fredrik.forsberg@lidol.se
0738-100 105
Gunilla Karlsson
Välfärdsingenjör
CODA International
Expert på tillgänglighet och
test.
gunilla.karlsson@lidol.se
0760-34 69 69
Lidol besöker er gärna
Isabel Engwall
Kundrådgivare Kommunikatör
Dövexpert
Mediaprofil
isabel.engwall@lidol.se
073-501 919 52 (SMS)
www.lidol.se
www.tmeeting.se
Vi erbjuder rådgivning, arbetsplatsutredningar,
föreläsningar och kurser. Expertkompetens inom
• Delaktighet och teknik
• Tjänstelösningar
• Test och användarupplevelse
Lidol är återförsäljare för T-Meetings produkter i Sverige och
har avtal med Sveriges regioner.
Vi gör att personer med funktionsnedsättning kompenseras
med kommunikationsverktyg, vilket innebär kommunikation
på lika villkor – och därmed ökad livskvalitet.
Vi gör även verksamheter tillgängliga.
Vi samarbetar gärna i projekt och forskning.

31. Nästa steg
Universell utformning
Döva, dövblinda och hörselskadades erfarenheter är viktiga för andra.
• Nästan 40% bland äldre, 65 till 95+, hör så dåligt att det är svårt att delta i ett samtal.
• Redan idag finns teknik som inkluderar dessa. Använd! Kvalitén är hög och
ändamålsenlig och enligt regulatoriska krav.
• Ta med funktionellt likvärdig telefoni i allmän information (t.ex. PTS-Digitalhjälpen).
• Hjälpmedel till fler: äkta makar, äldre- vårdboenden, arbetshjälpmedel
• Professionella som jobbar med teckenspråkiga. T.ex. döv-, döblindteam dövpsykiatri,
teckenspråksforum. Tolkcentralen för teckenspråk.
• Nya områden: Hörcentraler, Låna TERA på sjukhus, Taltjänst etc.
Här är lämpligt att implementera mer:
EU GDPR
MDR 2017/745/EU
Klass I

32. Regulatorisk följsamhet viktigt för Agenda 2030
Olika leverantörers system ska gå att använda
tillsammans. Följ utarbetade lagar och direktiv:
• EU:s Medicintekniska direktiv, MDR
• EU:s dataskyddsförordning GDPR
• Öppen standard Totalkonversation
Totalkonversation & Europeisk kodex för
elektronisk kommunikation.
• Hållbart delaktighetsarbete
Webbdirektivet, Tillgänglighetsdirektivet 2025
och Nödsamtalslösningar 2027
Öppen standard gör att jag även kan kommunicera med personer som
jag inte känner på ett lätt sätt. Man behöver bara veta telefonnumret.
När regionen använder öppen
standard Alternativ telefoni/
Totalkonversation:
• Enklare för användarna
• Hjälpmedel från regionen används
mer
• Samordningsvinster med andra
regioner
Det finns redan tolktjänstplattform för
detta ändamål ( Lidol har information)

33. Gunilla Karlsson
Lidol föreläser
Isabel Engwall
Hörselnormer
Bemötandeproblematik
Är döva dåliga på svenska?
Rättigheter
Fredrik Forsberg
Vård och omsorg
Arbeta med delaktighet
CODA International
Telefoni & möten för alla
Vad är bra textning?
MDR och GDPR
Öppen standard
Telefoni & möten för alla

34. Denna föreläsning tar vid där vi slutar.
Forskning kring nytta av de hjälpmedel vi just berättat om:
Åsa Skagerstrand Med. dr och audionom, Örebro Universitet
Fredrik Forsberg, Lidol.
“Hjälpmedel för digitala möten och inkluderande
kommunikation för personer med hörselnedsättning/dövhet”
Rekommenderad Vitalis-föreläsning

35. Möt oss hos HealthTech Nordic B02:21
Kl 11:45 (tisdag 17 maj) Monter B02:21

36. • Vi döva blir aldrig gamla. Åsa Henningsson. Blogg: Välfärdsingenjören.
[https://valfarding.wordpress.com/2017/03/09/vi-dova-blir-aldrig-gamla/].
2022-04-18.
• SOU 2006:29 Teckenspråk och teckenspråkiga Kunskaps- och
forskningsöversikt
• SCB:s undersökning om levnadsförhållanden 2020: antal äldre med
hörselnedsättning
• Patientlag (2014:821) 7 kap. 2 §
• Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) 10 kap. 2 §
• Förordning (SFS nr: 2017:462) om särskilda insatser för personer med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga
• Förordning (SFS nr: 1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel
Referenser