1. Elevexemplen för att illustrera de nya betygskriterierna i LGR 11
Betyget E Betyget C Betyget A
Utdrag ur  Enkla motiveringar  Utvecklade motiveringar  Välutvecklade motiveringar
betygskriterierna  Grundläggande kunskaper  Goda kunskaper  Mycket goda kunskaper
i Kemi och  Eleven kan föra enkla till viss del  Eleven kan föra utvecklade och relativt  Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda
biologi LGR11 underbyggda resonemang väl underbyggda resonemang resonemang
 I diskussionerna ställer eleven frågor och  I diskussionerna ställer eleven frågor och  I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och
framför och bemöter åsikter och argument på framför och bemöter åsikter och argument bemöter åsikter och argument på ett sätt som för
ett sätt som till viss del för diskussionerna på ett sätt som för diskussionerna framåt. diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar
framåt. dem.
Wordcloud för betyget E i Bi
Wordcloud för betyget C i Bi
Wordcloud för betyget A i Bi

2. Till avsnittet ”Mera om atomen del 1” (kemi år 8) ställdes följande frågor nedan till målet: Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till
molekyl- och jonföreningar genom kemiska reaktioner
Fråga nr 10. Vilka två sätt finns för atomer att få fulla skal?
Betyget F Betyget E Betyget C Betyget A
”ta bort eller ”Ta upp eller ge bort elektroner Man bygger vidare på nivå C som finns
ta upp eller så kan man dela så att det till höger. Ex på resonemang som
atomer” blir molekyler” tillkommer:
 Eftersom att atomerna inte har gett
bort någon elektron utan bara delar
elektronerna i molekyler så blir
bindningen svagare än i
jonföreningar. Detta syns på ex
kokpunkten för molekylföreningar är
lägre än hos jonföreningar.
 När eleven ritar upp elektronskal så är
språket korrekt. Skalen namnges.
Flera exempel ges på ämnen som
bildar joner och även på ämnen som
(ex Kol) där det inte är så lätt att
avgöra om ämnet bildar joner eller
molekyler.
Fråga nr 13. Vad är vanligast i naturen tror du? Atomer eller joner? Motivera ditt svar?
Betyget F Betyget E Betyget C Betyget A
”Atomer, för det finns ”Joner, för atomerna vill ha fulla skal” ”Joner är vanligare än atomer”. För de Man bygger vidare på nivå C som finns till höger. Ex på
överallt” (elev 1) flesta atomer blir joner eftersom alla resonemang som tillkommer:
”atomer, varför vet  Jämför olika grupper i periodiska systemet. Hur
jag inte” (elev 2 ) atomer vill ha fulla skal. Och det är
kommer grupperna agera för att få fulla skal?
”jag tror att atomer inte många atomer som har fulla skal Vilka skal fyller dom? Varför fungerar bara
är vanligast, automatiskt, alltså förekommer få rena Bohrs atommodell för hur man fyller
eftersom det mesta grundämnen i naturen” elektronskalen tom atomnr 20?
inte leder ström och  Vilka grupper har fulla skal? Bara ädelgaserna
inte är lösligt i har fulla skal och övriga ämnen kommer att
vatten” (elev 3) bilda joner/molekyler.
 Se kopplingen mellan periodiska systemet och
hur många elektroner det finns som mest tex i
M-skalet.

3. Till avsnittet Analysmetoder, kemiska produkter och olyckor (kemi år 9) ställdes följande fråga nedan till målet Separations- och
analysmetoder, till exempel destillation och identifikation av ämnen.
Fråga nr 4. Du ska framställa socker ur en banan. Hur har du tänk gå till väga?
Betyget F Betyget E Betyget C Betyget A
”Man häller Jag mosar bananen och tillsätter vatten Till skillnad från elevlösningen för Steg 1: Jag tror att jag skulle börja med att lösa upp
jonlösning på sedan låter jag det koka lite. Sen filtrerar jag betyget E så redogör eleven mera bananen i destillerat vatten (genom att koka om det
det och då följer sockret med vattnet. Och behövs).
ämnet och får sen kvar har jag sockret.
utvecklat för sin motivering (ex hur Steg 2: Filtrering: När jag blandat vattnet och
vänta och se om filtrering utförs). Elevens resonemang bananen skulle jag filtrera det så att alla bananbitar
det ändras färg är väl underbyggda (alla metoder som skulle stanna i filtret och vattnet och det lösta
på ämnet” används förklaras med ett korrekt sockret skulle fortsätta ner i filtratet.
naturvetenskapligt språk. Steg 3: Alt 1 Avdunstning/indusntning: Sedan
skulle jag låta vattnet avdunsta i rumstemperatur
eller med hjälp av kokplatta. Kvar skulle jag ha
sockret
Alt 2: Destillering. Eleven har redogjort mycket
detaljerat för denna metod i en annan fråga.
Eleven bör sedan kontrollera om det verkligen är
socker han har fått ut mha ex Trommers Prov, som
de har gjort en laboration på och kan redogöra för.
Till avsnittet NO-körkortet del 1 (kemi år 7) ställdes följande fråga nedan till mål A: Hur man hanterar kemikalier, brännare, farosymboler, regler för en NO-
sal.
Fråga nr 3 Vad bör man tänka på när man handskas med brännaren?
Betyget F Betyget E Betyget C Betyget A
”Man ska vara försiktig och ”Man ska vara försiktig, för att ”Man ska vara försiktig pga risk för
aldrig luta sig över en brännare. brännaren kan vara varm och man brännskador när man tar på
Man ska stänga av gasen när ska aldrig luta sig över brännaren metalldelarna för att metall leder värme,
man inte använder brännaren”. pga håret är lättantändligt. Gasol håret är lättantändligt pga att det är
består av en blandning av gaserna mera syre tillgängligt. Risk för att
propan och butan. Dessa kan brännaren läcker gas och denna kan
antändas lätt” antändas av en annan laborant en bit
bort för att gasen är tyngre än luft”

4. Till avsnittet Biologisk Mångfald (biologi år 7) ställdes följande fråga nedan till mål C: Veta hur organismer identifieras, sorteras och grupperas
utifrån släktskap och utveckling.
Fråga nr 3 Förklara vad som menas med en djurart. Hur vet man att man "tillhör" samma art? Är en art konstant?
Betyget F Betyget E Betyget C Betyget A
”De liknar varandra, ex hundar är ”De kan få barn ihop och avkomman Förutom nivån innan:
en art och katter en annan art” måste vara fertil. Förstår att Åsna och ”Det tar miljontals år, men alla arter förändras
Häst kan få barnet Mulåsna, som är pga miljön/slumpen via mutationer. Survival of
steril. Därför tillhör Åsna och häst the fittest. Vissa arter är mera släkt med andra
olika arter. Begreppet hybrid är än andra arter, men ingen kunskap är huggen i
centralt” sten. Nya rön kan visa på nya släktband och då
ändrar man den naturvetenskapliga teorin”
Till avsnittet Människokroppen (biologi år 8) ställdes följande fråga nedan till mål C: Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad,
funktion och samverkan.
Fråga nr 8 Varför får inte blod från en person med blodgrupp B ges till en person med blodgrupp A?
Betyget Betyget E Betyget C Betyget A
F
”För om en ”För att blodgrupp B ”En person med blodgrupp A har receptorer på ytan av alla celler som kroppen känner igen. Vi kan
person ger ser ut så här på ytan rita en A-cell så här (bild). Samtidigt som kroppen har dessa igenkänningsställen så finns det
blod till en (bild) antikroppar i blodet mot blodgrupp B.s receptorer. Om man då släpper in blod B i en person med
person som Och nu minns jag Blodgrupp A så angriper antikropparna det främmande blodet och det finns risk för blodproppar.”
har en annan inte riktigt vad det
blodgrupp så heter i blodet på de Vidare så redogör eleven för hur blod kan ges i hela ABO-systemet. Vem som kan ta emot vems
klumpar med A blod så finns blod osv.
blodet ihop det saker som ser ut
sig” så här (bild). Om då
B blod kommer till
någon med A blod så
angriper antikroppar i
A blodet B-blodet
och bildar som en
stor klump. Då kan
man få en
blodpropp”