Kahnemann was not an alandier but despite that he is very present

1. Insändare 6.5 2014
Kahneman i åländsk tappning
Vem är Daniel Kahneman? Den frågan ställde jag mig själv förra veckoslutet efter att ha läst HS-
intervjun med vår fd premiärminister Esko Aho. Han som ledde regeringen i början på 1990-talet
då arbetslösheten var 20 %. Han intervjuades om Öst-Ukrainas situation i egenskap av ordförande
av East Office, 19 finska storföretags gemensamma satsning med Ryssland som centralt tema.
Finlands interna politik stal en intervjutimme. Esko Aho: " Finland lider av Kahnemansyndromet,
ingen politiker vågar göra något, därför att de tycker att risken att förlora det vi har är väsentligt
större än risken att vinna i förändring ". Det är bättre tryggare och hälsosammare att hålla fast
statiken i det vi har än att förändra till det bättre därför att det är " okänt . Detta då Finland lånar 9
BEUR och industrins och samhällets omvandling kräver uppkavlade skjortärmar. Det som
Kahneman förklarar kallas på ren svenska " människors, och isynnerhet politikers, motstånd mot
förändring "
Kahneman är Nobelpristagare och en av världens mest kända psykologekonomer eller ekonom-
psykologer som infört något så enkelt som evolutionsbiologiskt tänkesättt. Så svarade han SVD
2002 då han mottog Nobelpriset i ekonomi. SVD: Hur har din forskning ändrat national-
ekonomin? "." Jag är inte ekonom utan psykolog så egentligen får du fråga nationa-
lekonomerna om det. Men jag tycker att det påverkat och forskningen görs numera med andra
antaganden än förut. Det vill säga att människor inte bara beslutar utifrån egenintresse och
rationella kalkyler utan att känslor och tumregler spelar in. " Nio år senare utkom hans bok "
Att tänka snabbt, att tänka långsamt ", en miljonexsäljare. Vad har Kahneman att göra på Åland?
Knappast vet han vad the Åland Archipelago är. Låt oss inte undervärdera honom. Det senaste åren
har han dykt upp i medierna, i landskapsregeringen, i Lagtinget, i kommunernas enskilda och
gemensamma förvaltning, tom i Centerpartiet på Åland sö den 27.4.
Lagtinget och Kahneman: Lagtinget är landskapets lagstiftande och högsta beslutande organ. För
tillfället går det på lagstiftningstomgång. Varför går lagtinget på tomgång? Om lagberedningen är
långsam är Lagtinget utan jobb. Lagberedningen finns till för att bereda ÅLRs politiska initiativ.
Om det inte finns politiska initiativ eller reformer så sker tomgång. Kahnemansyndromet: Politiker
är konservativa till det yttersta från vänster till höger.
Landskapsregeringen och Kahneman: ÅLR är landskapets verkställande organ. Landskapets
kostym har vuxit sig för stor för landskapets ekonomi som är förutsägbar ur Finlands ekonomi.
Landskapets kostym har vuxit organiskt i tre generationer till ca 1800 personer utan större kriser.
När kriserna kom Kahneman med i bilden: Vi är alla så effektiva och produktiva inom alla
avdelningar att endast osthyveln får användas och inte den potential som dryga100 personers
avgång per år varje år bjuder.
Kommunerna och Kahneman: Alla kommuner anser att just deras litenhet och deras småskalighet
är deras framtidstrumf. Att tänka att samarbete eller tom samgång med en granne eller region kan
förbättra kommuninvånarnas fysiska och mentala välmående är otänkbart. Det är lika otänkbart

2. som att kommunförbund och kommunledning planerar sin egen arbetslöshet. Kahneman-
syndromet: Genom att titta i backspegeln vet vi hur vi leder oss in i framtidens labyrint.
Centern och Kahneman: Jag kan inte låta bli att se Kahneman i regeringscenterns partistyrelses
uppror sö den 27.4 som var som bortblåst under mattan tre dagar senare. Kahneman: Politiker
tänker snabbt när de borde tänka långsamt.
Skärgårdstrafiksamarbete och Kahneman: ÅLR kastade brandfacklan den 29.6 2012 : 3000
körtimmar skall bort. Inom en månads fanns det en Fb-sida med 500 gruppmedlemmar som nu är
1330. Alla skärgårdskommuner anlitade sina bästa turlisteexperter, många byar ställde sig på
bakhasorna. Det är klart att vi kan spara, men inte hos oss. Inte under ens det största externa hot
som skärgårdskommunerna under sin existens mött, kunde de ens tänka att sitta ner vid
gemensamt runt bord och tänja vi/oss i stället för jag/mig. Kahnemann: Risken att förlora
överträffar isynnerhet lokalpolitikers riskbenägenhet att vinna.
Du och jag och Kahneman: Om inget annat så det att det är bättre att tänka långsamt med hjärnan
än att tänka snabbt med förlängda ryggmärgen.
Jan Grönstrand och Kahneman: Jan tänker uppenbart långsamt.
Tom Grahn
Fiskö