How non-Åland Finns experience Åland, and what to do about it. Translation from Ilkka Malmbergs article HS 2.8 2014 monthly bulletin pages 24 - 27

1. Tom Grahn
0500 828486
tpgrahn@gmail.com
Översättare till
" DE LYCLIGAS Ö "
HS-månadsbilaga 2.8 2014 ss 24 - 27
text: Ilkka Malmberg, foto: Laura Oja
Underrubrik:
Åland är i en särställning. Det finns inte en chans att man på Åland läste tvångsfinska
Kapitelvis översatt
I
Telefonen ringer. En kvinnoröst som pratar finska med estnisk brytning vill sända högklassiga
underkläder. Utan betalning. Endast postavgift. Kvinnan frågar storlek och hurudan jag vill ha:
boxer eller slip. - Efter introduktionsgåvan kommer nya underkläder en gång i månaden, nu mot
avgift. - Försändelsne kommer från Åland, fastän företagte är schweitziskt och telemarknads-föringen
sker från Estland. - Detta är Ålands särställning i EU. Försändelser under 22 EUR kräver
ej moms. För ett år sedan var gränsen dubbelt högre. Många tidningshus märket att det lönar sig
att skicka prenumerationer via Åland. - Åland har även sitt taxfreea område. Därvia kan man lite
billigare hämat sprit, tobak, godis och kosmetik. Likadan taxfree ställning inom EU har
Kanarieöarna och det heliga Athos-berget. -På Åland är man således i en särställning, på en ö, där
inte samma jordiska lagar gäller som annanstans.
II
Åland är också ett av världens bästa ställen. Var 200:nde finländare som föds är ålänning. Om det
är lottovinst att födas i Finland, så får den lyckliga baby som föds på Åland dessutom en jokervinst.
III
I Stadhsuparken simmar man i skymundan i springbrunnen. På bänken intill tomma ölburkar och
taxfreesprit. Dessa beninga och tatuerade simmare är vid första anblick lite skrämmmande, men
senare visar det sig att de är nöjda och glada. En av dem, Emmanuel, uppträder erotiskt med
vattenstrålen. Han säger sig bo i Mariehamn och vara en uppträdande konstnär, en entertainer.
Han kan dessutom finska. Mor var finsländska och far nigerain. - Alla är från Mariehamn och
skryter i tävlan om Åland. - Här bryr man sig om andra, säger Kaitsu. Han har bott i Mariehamn
sedan 1991 och allrid haft arbete, till lands och till sjöss. Det är mycket svårt att här på Ålands falla
genom nätet. Kaitsu påminner ännu vid farvälet om kvällens körtävlig på torget. - Körsång och
föreningsliv stiger alltid fram när man pratar om Österbottens svenskaspråkigas välmående . Då du
här till en kör är du inte ensam, Inom svenskspråkiga områden lever man längre, är mer friska och
nöjdare än inom finskspråkiga områden. Och man sjunger i kör.

2. IV
Den förväntade livstiden är högre på Åland än i övriga Finland. Här känner man sig friskare, röker
och super klart mindre, är smalare och lättare, rör sig mera, tvättar sina tänder oftare och gör
själmord betydligt mindre än fastafinländare. Inom svenska Österbotten lever man nog lika länge
men på Åland är insjuknandet i dementia och Alzheimer mer än tre gånger mer sällan.
Hjärtsjukdomar är en 1/7 av de i Kainuu, alkoholdödsfall minde än 1/6 av Kymmenedalens. Då det
övriga Finland kämåat med arbetslöshet har Åland i praktiken haft full sysselsättning. Vad beror
det på att allt är bättre eller så bra här? Vad är denna söndriga ögrupp mitt i Östersjön egentligen?
På kartan ser den ut som en splash. - De lyckligas ö.
V
" You want clean " säger hotellstäderskan följande morgon genom dörrspringan. Inte svenska, och
åtminstone inte finska. Mången finländsk turists svenska hoppar lätt över i kafeer och affärer till
engelska. Då frtågeställningar blir svårare hamnar små språk emellan.
Språkpolitiken är absolut. Åland är inte tvåspråkigt utan enspråkigt. Hotell, rea, hiss....
Mångspråkighet duger, men inte tvåspråkighet. Skyltens text är antingen på svenska eller så på
svenska, engelska och kanske på finska. Men inte på svenska och finska, det vore att ge efter för
rädslan om tvåspråkighet. På fastlandet trillar den svenska texten lätt bort och in kommer
engelskan. Työnnä, push. Ulos Exit. Och än oftare bara Push och Exit.
I Mariehman är gatubilden full av engelska. Crispy Chicken, Shopping Street, Love Tattoo, för på
Åland är man inte rädd för utländska språkingrepp - så länge som de inte kommer från Finland.
Det finska språket är fiende nr 1.
VI
Åland är demilitariserat. Man får inte bygga fästningar och garnisoner, ej heller logera militära
trupper. Män har inte uppbåd - utom de som flyttade efter 12 års ålder - så åländska män har minst
6 mån mer tid att skola sig eller arbeta än finländska.
VII
Åland är snällt. På detta årtusende har det hänt tre livsbrott. I Lappland är det fem gånger lättare
att bli av med livet. Det är svårt att lita på brottstatistiken eftersom i Mariehmman registreras per
capita mest våldsbrott i Finland, och den söta minikommunen Sottunga är våldsammare än Vanda.
Iblnad kan Sottunga leda hela statistiken. Detta beror på att Sverigebåtarna vid bareranas
stängningstid på natten passerar Sottunga.
VIII
Trafikolyckor är vanliga. Relativt sett i Mariehman mer än i andra finska städer. Registerplåtarna
är egna och de börja med Å, på samma sätt som internetadressen är ax, och trafikhastighets-skyltarna
apar efter svensk modell. Vägmärkningarna är lite annorlunda och trafikmärkena har
vissa detaljskillnader: Tex i fara för älg springer älgen med nacke indragen. Under inga
omständighter översätts trafikmärkena till finska. Så därför när man befalls sakta farten ståre det
enbart farthinder. Finnen förstår ingenting medan engelsmannen får ett gapskratt.

3. IX
Vilka är nyheterna på vintern då det är riktigt tyst och stilla? Enligt hörsago så ser man ingen på
gatorna efter fem. I förfjol ställde polismäsatre Teiijo Ristola till med ett rabalder när han pratade
finska med sina gamla kolleger. Enligt kritikerna borde Ristola prata svenska även med de
finskspråkiga, om det gäller tjänsteärende och det finns flerar än han i rummet. Den tvåsspråkiga
Ristola föreslog att han kan nog simultantolka sig själv om det behövs. Samtidigt blev det billigare.
X
20 % av ålänningarna är födda på fastlandet. Av dessa är 3301 kvinnor och 2227 män. En vanlig
historia är att sommarjobbande finsk flicka träffade ålänsk pojke .
Flytta kan man, men att få hemmbygdsrätt är inte ett automatiskt ärende. Utan hembygdsrätt får
man inte äga fast egendom på Åland, ej heller idka näringsverksamhet. Så hindra man
fastlandsfinländare att köpa Ålands viktigaste naturresurs, skärgården. För att få hembygdsrätt
måste en finländsk medborgare bo fem år på Åland och kunna nöjaktigt svenska.
XI
På Åland lever en gammal nationalistisk tanke om ett folk ett språk. Landskapet är litet som
Finland under autonomitiden: ÅL fick sin egen flagga 1954. sitt frimärke 19984, och sedan 1993 ett
eget postverk. Egen valuta försökte 1991 då PAF ( I Finland RAY ) sökte lansera daler, som
paralellvaluat. Men då belv det stopp.
Slut på del II
XII
I Vårdös Simskäla glöms språkproblemen. I huvudet klingar Lasse Mårtenssons Oppii luodolla
kielen. Puhe turhaa on ja lause tarpeeton......Katse saattamaan jää. Vielä tyyni on sää. Vielä
tyyni on sää...
XIII
Mariehamnarnas BNP ( bruttonationalprodukt ) 65624 EUR per capita 2010 var i sin egen klass.
Storhelsingfors var tvåa med 46517 EUR. Medeltalet var ca 33000 EUR, hälften av ålänningarnas
BNP. Nog är de välmående. Hushållets användningsbara inkomst är 2011 på Åland med klar
marginal den högsta 37104 EUR. I Nyland 33296, i hela landet 29817 EUR. På Åland bor man
glesare. På bildning och kultur satsar man mest. Arbetsgraden är hösgt i Finland: 79.3 %, då
Finlands medeltal är 69.9 % . En intressant särdetalj är att Åland, trots allt, har det högsta antalet
endast grundskolaskolade . Men här har de arbete. Det vittnar även om det att landskapet är fullt
av företagare. - I forstättningen går det bara bättre. Enligt statistiskcentralen blir
försörjningsgraden bara bättre: de arbetsföra på Åland växer med 10 % fram till 2020, märkbart
mer än annanstans. Men varifrån kom välmådendet till dessa avsides öar? ( följer ett avsnitt
startande med Moshulu och sjöfarande och sjöfarten etc ).
XIV
Sedan kommer den heta potatisen: vem försörjer vem? Nu och då himlar man i Finland de
penningströmar som sänds till Åland. Landskapet får avsevärt mer stöd än andra. Är det därför
som ålänningarna ler?

4. Staten betalar ur sin budget 0.45 %s klumpsumma. Med den pengen sörjer landskapet om det
uppgifter som i Finland hör till staten. Summman svarar ungefär mot ålänningarnas andel av
befolkningen - och i det hänseende kuden summan vara litet större. Även en skattebonus ingår.
Om den av ålänninggarna uppburna skatten överstiger 0.5 % av hela landets återbärs den
överstigande delen. Dvs om Åland förtjänar mer än andra återförs den överstigande delan tillbaks
och hamnar inte i hela rikets börs. Även kommunskatten är ca 2 % mindre i Ålands kommuner än i
riket. Ålands kommuner är Finlands minsta och det är så många som 16 till antalet. Och ingen
kommunreform finns på tapeten.
XV
Allting startade på Krim. Efter Krimkriget var Åland Sveriges problem. Det var en " pistol som var
riktad mot Stockholm " Sverige hade velat ha Åland åt sig själv. Det kunde ha bytts ut mot
Tornedalens västra strand. Också ålänningana hade varit villiga att höra till Sverige. Med det vill
inte Ryssland. Från Eckerö gula posthus startar det ryska imperiet som räcker ända till Kanadas
Yukon.
Då första världskriget startade glömdes vackra demilitariserngar omedelbart. Då Finland blev
självständigt och fann sig i inbördeskrig bad ålänningarna Sverige om hjälp. Svenskar steg i land på
Åland med budskapet: vi skyddar befolkningen. Tyskarna visade dem bort på ett förödmjukande
sätt.
Nästa steg var att be Nationeran Förbund om hjälp. År 1921 föddes ett avtal enligt vilket Åland
demilitariserades och neutraliserades. Finland ålades att dessutom garantera befolkningen dess
språk, kultur, lokala sedvänjor och självstyrelse. Därför får man inte skriva: Välkommen,
Tervetuloa !
( Malmberg fortsätter ännu ca 20 spaltcm om demilitariseringen fram till nutid )
XVI
"Always look at the bright side of life " sjunger en vandrande i natten i Mariehamn. Posistivismen
är det bästa hos ålänningarna. Och inte vill de mera förenas till Sverige, endast en liten klick vill ha
självständighet. Man är nöjd med den specialsituation man har, vilket är lätt att förstå. Låt oss
återvända till Ulla-Lena Lundbergs Is....... I romanen tar man hand om varandra - alldeles som
Kaitsus ord i parken, och så håller man styvt på de egna och den egna byn. Grannbyn får själv
bärga de som fallit genom isen. Prästens nya församling sjunger med sådan kraft att kyrkans
väggar sviktar. Det är ett sådant sjungande att det känns som om väggarna buktar under
andetagen. Igen körsjungandet på Åland.
XVII
Det vore fint att här fira en tyst vinter. På kvällarna är gatorna tomma. Vingen tjuter och samlar
snö i hörnen. Nog kommer det visst så mycket att minigolfbanans hål fylls. Att smyga omrking i
yllesockor, ta en sup tax-ffree-konjak och äta Grön kula. Efter att ha med kyrkokören ha sjungit Få
vi en gång mötas. Yhtehenkö tulla saamme.
Avsnitten är ca 70 % av Malmbergs text, valda och överssatta av mig