1. 1

2. SVENSKA MODELLEN PÅ EUROPAVÄGEN
1.1 SYFTE OCH ÖVERGRIPANDE FRÅGESTÄLLNING
1.2 TEORI OCH TIDIGARE FORSKNING
1.3 METOD OCH MATERIAL
1.4 AVGRÄNSNING
2 SVENSKA MODELLEN
2.1 DEFINITION OCH BAKGRUND
2.2 FRÅN EFTERKRIGSTIDEN
2.3 SAMMANBROTTET
2.4 FÖRÄNDRADE PARTSRELATIONER
3.1 MAKROEKONOMISK POLITIK
3.2 INTEGRATION OCH KONVERGENS
3.3 GLOBALISERING
3.4 SVENSKA STORFÖRETAGS AGERANDE
4 RESULTAT OCH SAMMANFATTNING
5 STATISTIK
6 LITTERATURFÖRTECKNING
2

3. 1 SVENSKA MODELLEN PÅ EUROPAVÄGEN
1.1 Syfte och övergripande frågeställning
Syfte och övergripande frågeställning är att undersöka hur hemlandet; statsmakten –
politikerna och arbetsmarknadens parter påverkas av internationaliseringen och sina
transnationella företag i övergången från Svenska modellen till internationalismens
tidevarv.
Se hur Svenska modellens stabiliseringspolitiska pakt vittrar sönder, hur politiker
och arbetsmarknadens parter ifrån att ha varit en deltagande part runt
förhandlingsbordet istället får finna sig i att se sitt öde beseglat av marknadens aktörer
såsom företagsledare och börshajar. Få se om/hur samhällets institutioner
konvergerar, påverkas i internationalismens integrerade ekonomi.
Som underfråga studera samspelet storföretagsledares agerande och politikers
påverkan.
1.2 Teori och tidigare forskning
I ämnet internationalisering, transnationella företag och dess påverkan på hemlandet
har studerats en del.
Chandler, institutionell ekonomhistoriker, har teorier för kapitalismens
institutionella dynamik och sk första entreprenörs beteende i en oligopolistisk
ekonomi där det gällde uppnå kostnadsfördelar via marknadspositionering och
produktdiversifiering.1
Magnus Blomström har i sin uppsats Sweden tagit upp skälen till att svensk
ekonomi tidigt blev exportorienterat i syfte uppnå stordriftsfördelar och få en större
marknad.2
Bartlett och Ghoshal har forskat om transnationella företag och den transnationella
lösningens tillämplighet i den internationella världsekonomin.3
Gary Becker har studerat hur individen i sitt beteende strävar efter maximal
vinst/nytta och därav dess tillämpbarhet i sociologiska sammanhang.4
1
Chandler (1990) , s 1-13
2
Blomström, Magnus (1997), s 360-375
3
Bartlett & Ghoshall (1998)
4
Lindbeck (1992), s 649-657
3

4. Fogel och North för vad institutionella ramverk och förändringar betyder för
ekonomisk utveckling.5
Sammantaget ger detta en institutionell och ekonomisk ram för studera institutioner
och ekonomisk förändring på ett kanske bättre sätt än företags- och nationalekonomi.
1.3 Metod och material
Sker via granskning i pressarkiv, sida för sida, från främst Veckans affärer för studera
transnationella företags agerande och samspelet mellan företagsledare, politiker och
facket. Jämföra fördelning i pressarkiv gentemot statistiskt aggregat över bl.a.
direktinvesteringar i syfte studera om media valt granska direktinvesteringar över
gränserna på objektivt sätt, inte varför.
Taga del av litteratur inom ovan nämda författares viktigste forskningsresultat för ge
uppsatsen en teoretisk bas och ram samt för presentation av viktiga slutsatser.
1.3 Avgränsning
Granska främst direktinvesteringar och företagsaffärer över gränserna då de antas
påverka övergången från Svenska modellen till internationalismen. Koncentration på
perioden 1980 – 99 i femårsintervall.
2 SVENSKA MODELLEN
2.1 DEFINITION OCH BAKGRUND
Med svenska modellen avses den kompromiss; saltsjöbadsaavtalet som slöts 1938.
Där LO inte ville att regeringen skulle blanda sig i arbetsmarknadsrelationerna mot
bakgrund av de många konflikterna. Saltsjöbadsavtalet innebar konflikträttsreglering.
Arbetsgivaren fick rätt att leda och fördela arbetet samt fritt anställa och avskeda
medans arbetstagarna fick rätt ta del av produktionsresultatet.
Svenska modellen innebar samarbete mellan arbete och kapital där katolsk
koorporation valt konfrontation enligt Walter Korpi. Med katolsk koorporation avses
en företeelse i centraleuropa där katolska kyrkan bildade partier och fack samt i
Tyskland och Österrike socialförsäkringssystem grundade på yrkes- och bransch
tillhörighet med syfte undvika intressegrupper på bred front samt åstakomma större
social skiktning allt efter levnadsstandarden steg enligt Walter Korpi.6
5
Jörberg (1993), s 719-727
6
Korpi (1994) s 13-16
4

5. Sen industrialisering var sannolikt skälet till Svenska modellens tillkomst.
2.2 FRÅN EFTERKRIGSTIDEN.
Under kriget hade Sverige liksom övriga Europa höjt skatterna men efter kriget
bibehölls trycket. Sverige kunde öka produktionen och möta världsefterfrågan. Per-
Albin Hansson kunde bygga sitt folkhem, generella välfärdspolitiken, stegvis och
arbetsmarknadens parter utvecklade en lönemodell som inte äventyrade ekonomin.
Den sk Rhen-Meidner modellen.
Stegvis byggdes välfördsstaten ut med reformer som gav generell grundtrygghet
såsom; sjuk- folk- och arbetslöshetsförsäkring före andra världskriget. Efter reformer
typ ATP som byggde på inkomstbortfallsprincipen.7
Arbetsmarknadens parter såg till så löneökningar höll sig inom samhllsekonomiska
utrymmet. Den sk Rhen-Meidner modellen 1956 byggde på solidariska centrala
samordnade förhandlingar samt lika lön för lika arbete inom branschen för mot 1970-
talet bli lika lön inom alla branscher.8
Staten skulle föra stram finanspolitik för att
hålla nere vinster och inflation. Selektiva åtgärder i form av arbetsmarknads- och
regionalpolitik för undvika arbetslöshet. Lönsamma företag gynnades och olönsamma
slogs ut. Exportsektorns företag som utnyttjade stordriftsfördelar uppnådde lägre
kostnadsläge.9
Den sk EOF-modellen, uppkallad efter Edgren, Faxen och Odhner, var ett
analysverktyg för hur mycket lönerna kunde öka inom skyddade resp
konkurrensutsatta sektorn utan ge inflation mht tillväxt och importerad inflation.
Svenska löner på 1970-talet översteg vida det utrymmet.10
Svensk industristruktur baserades i stort sett på de stora företag som bildades under
slutet av 1800-talet; de sk stora uppfinningarnas verkstads- och mekaniska företag.
Sen industrialisering och få företag var basen i svensk industri inom bla verkstäder,
varv och massa.
Efter andra världskriget fanns en uppdämt inhemsk och internationell efterfrågan ta
igen samt överflyttningsvinster som kunde utnyttjas. Sverige blev extremt beroende
av omvärlden.
7
Esping-Andersen (1994), s 85
8
Hibbs & Locking (1995) s 537-548
9
Blomström (1997), s 360
10
Eklund (1998) s 254
5

6. Teoretiskt sett enligt neoklassisk teori innebär ett lands utrikeshandel att landet bör
producera det som det är bäst på i stora mängder. Förekomst av ISI och protektionism
leder till högre hemmaproduktion, högre priser och välfärdsförluster.
Svensk handelspolitik byggde mycket kring komparativa- och stordriftsfördelar,
inhemsk protektionism och utrikes frihandel. Sk direktinvesteringar från utlandet till
Sverige var strikt reglerat för såväl fast egendom och företagsförvärv.
Det gick däremot bra för Svenska företag få tillstånd av riksbanken för motsvarande
transaktioner om det hade positiv bytesbalans. Spekulation över gränserna i
värdepapper var strikt reglerat såväl för svenskar i utlandet och de hit. Antal aktier
och röster som kunde förvärvas begränsades mht utlänningsförbud och allmänhetens
intresse.11
Svenska modellen byggde på inhemsk marknadsekonomi och en illojal assymetri i
bytesbalansen vilket bidrog till välfärden. Med illojal assymetri avses hård reglering
beträffande utländska direktinvesteringar i Sverige samt Svenska marknadens
marginella betydelse för utlandet. Förhållandet var tvärtom beträffande Svenska
direktinvesteringar i utlandet.12
Fackföreningsrörelsen hade inget emot Svenska direktinvesteringar i utlandet då
facket stödde förd ekonomisk politik samt industristrukturen med dominerande
storföretag. De var mer skeptiska till utländska direktinvesteringar i Sverige eftersom
arbetslösheten var låg samt med tanke på de risker utländskt ägande medförde.13
Efter
1991 har de nästan ändrat åsikt.
Företagen såg direktinvesteringar som en möjlighet expandera verksamheten, efter
1989, och minska distributions- och produktionskostnaderna.14
Efter 1991 har de
använt hotet om företagsflytt i kampen om bättre företagspolitik.
Staten hade ett intresse av reglera direktinvesteringar i syfte upprätthålla positiv
bytesbalans samt låg arbetslöshet och därmed Svenska modellens maktbalans.
2.3 SAMMANBROTTET
Ungefär slutet 1960-talet var uppdämta världsefterfrågan slut. Nya sent
industrialiserade billigare konkurrentländer dök upp i Asien och krisen slog till inom
varv, skogs och teko. Oljepriserna fyrdubblades och expansiv keynesiansk
11
Blomström (1997) s367
12
Blomström (1997) s 361
13
Blomström (1997) s 360, 371-372
14
Blomström (1997), s 362
6

7. överbryggningspolitik fördes samt lönerna höjdes 40% mellan 1975-76. Sverige klev
in i en struktur- och kostnadskris.
Socialdemokratins arbetsrättsliga reformer var ett brott mot saltsjöbadsavtalet.15
Lönepolitiken skulle vara lika för allt arbete inom alla branscher med
låglönesatsningar och efter 1983 så decentraliserades löneförhandlingarna.16
Åsling fick slänga in 31 miljarder17
till varven, gruvorna, stålet och massaindustrin
för rädda 60 000 jobb. En exportorienterad politik tvingades fram.
FÖRÄNDRADE PARTSRELATIONER
Svenska myndigheter är sedan G Vasas dagar självständiga i sin myndighetsutövning
under lagen men intresseorganisationer såsom LO och SAF har medverkat i statliga
styrelser och utredningar. LO även i Socialdemokraternas verkställande utskott och
sålunda påverkat regeringspolitiken.18
Arbetstagarna har varit repressenterade i bolagsstyrelser samt haft förhandlingsrätt i
företagsfrågor som rör relationen till arbetstagarna.
Statsmakten har haft omfattande blandekonomisk reglering såsom tex bostads- och
jordbruksmarknaden samt statligt ägande.
Alla arbetsmarknadens parter har sålunda funnits vid beslut i tex
myndighetsärenden, företagsaffärer och avtalsförhandlingar. Detta fungerade trots att
det före 1974 inte fanns bättre arbetsrätt än i USA. Man förhandlade och försökte lösa
konflikter innan beslut.
När den historiska kompromissen vittrade sönder runt 1970 – 1980-talet uppstod
konflikter. Efter 1983 decentraliserade VF och Metall löneförhandlingarna19
och SAF
började gå ur styrelser efter sin lobbyrörelse slutet 1970-talet.
Los ställning i VU har dock stärkts. Samarbetet byggde på väljarmaximering och
parlamentarisk makt för socialdemokratin samt bättre arbetsförhållanden och
ekonomisk makt för LO. LO har även via TCO kontroll över PTK.20
Under Svenska modellens tid föregicks regeringsbelslut, företagsledning och
avtalsrörelser av samspel mellan arbetsmarkandens parter på central nivå.
I regeringsfrågor vägde LOs åsikt tungt.
15
Esping-Andersen (1994) s 98-103
16
Hibbs & Locking (1995) s 541-542
17
Frenkel (1980), s 5
18
Magnusson (1997) s 469-470
19
Hibbs & Locking (1995) s 541-542
20
Åmark (1994) s 27-29
7

8. I företagsangelägenheter typ företagsflytt och nedläggning förhandlade fack och
arbetsgivare. Industridepertementet medverkade också ibland. Facket medverkade
såväl enligt linjen som i bolagsstyrelserna.
I avtalsrörelser satte centrala parter normen för arbetsmarknaden. Arbetsgivaren fick
fördela potten. Finansdepartementet satte ekonomiska mål samt försökte muta och
hota parterna.
Samspelet byggde på en jämnviktsskapande och konfliktlösande modell. Där SAF
hade företräde gentemot LO enligt lag, LO gentemot Socialdemokratin och
regeringen gentemot SAF.
Runt 1983-91 bröts denna modell och samarbete har ersatts av konfrontation
beträffande tex företagspolitik, löneförhandlingar och företagsflytt. Kompetent
arbetskraft och företag lämnar Sverige. Sverige håller på att bli ett uland.
3.1 MAKROEKONOMISK POLITIK
Ekonomisk politik via finans-, penning och valutapolitik som syftar påverka tillväxt,
sysselsättning, inflation samt balans i statens affärer och utrikeshandeln.
Jf mikropolitik då man intervenerar på marknaden i syfte uppnå regional balans,
sysselsättning och företagsamhet via arbetsmarknads-, regional- och företagspolitik.
Under Svenska modellen tills sammanbrottet fördes politiken i enligt med den sk
Rhen-meidner modellen. Perioden kännetecknades av hög tillväxt, sysselsättning,
prisstabilitet och bytesbalans. På 1970-talet uppstod ekonomisk obalans via inflation,
arbetslöshet och bytesbalansunderskott. Den sk avregleringspolitiken tog över
regleringspolitiken runt 1980. I takt med ökande budgetunderskott valde den
borgeliga regeringen kontraktiv politik. Felth fullföljde med tredje vägen. Löntagarna
fick stå tilllbaka för kapitalets och statens intressen. Resultatet blev en häxjakt med
stigande vinster, löner och priser hela 1980-talet.
3.2 INTEGRATION OCH KONVERGENS
Med institutioner avses formella och informella organisationer samt infrastruktur och
dess betydelse för samhällsutvecklingen. Tex North och Fogel hävdar att slavarna var
lönsamma och järnvägen inte så lönsam som man trott eftersom de fanns inbäddade i
samhällsstrukturen. North såg dagens institutioner som resultat av historien och att
8

9. institutionell förändring uppstår när folk ser möjliga vinster men omöjliga uppnå med
dagens institutioner. 21
Man kan också hävda som Gary Becker att individen i sitt beteende strävar efter
maximal vinst/nytta. Med ett sådant antagande skulle samhällsinstitutionerna vara
summan av aggregerade individers preferenser och institutionell förändring uppstå när
folks marginalnytta/preferenser ändras.22
Dagens institutioner har uppkommit dels som resultatet av historiska förändringar
men också av makroekonomiska incitament vägt mot institutionella byråkraters public
choice beteende. Sålunda är förändring en långsam process.
Med ekonomsik-politisk integration och konvergens avses tex Eu-ländernas
deltagande i Eu och valutaunionen vilket förutsätter institutionell anpassning. Det
finns även ekonomisk integration där länders marknad och produktion isammanslås
genom tex transnationella företag men det underlättas om det föregås av ekonomisk-
politsk integration.
För att länder skall samarbeta ekonomiskt och bli en ekonomisk enhet fordras att
gemensamma mål såsom fred och tillväxt kan uppnås eller misslyckanden som krig
och depression kan undvikas. Det krävs en avreglerad penning- och valutamarknad
såsom tex valutaunionen inom Eu i syfte tillgodogöra sig högre tillväxt pga lägre
transaktionskostnader. Svensk ekonomisk kris var ett resultat av regleringarna. Höga
skatter, goda avdragsmöjligheter, överbelånade fastigheter, lånekonsumtion,
finanskris, inflation och depression 1993.
För svenskt vidkommande skedde partiell avreglering 1981 då positiv bytesbalans
för svenska direktinvesteringar utomlands ej längre krävdes. 1988 generell dispens för
försäljning OTC-aktier till utlandet och 1989 så stoppas förbudet mot köp av aktier
och fastigheter i utlandet. Icke börsnoterade aktier får säljas och utlänningsförbehållet
i bolagsordningar upphör därmed att gälla.23
1985 – 89 sker avregleringar beträffande
handel med krediter och valutor. 1990 – 92 var finansiella marknaden avreglerad och
då duggade räntekriserna tätt ändå var beslutet gå med i EU baserat på Svenska
modellens och tredje vägens misslyckande lösa inhemska problem. Internationellt
samarbete ger ekonomiska fördelar men fordrar institutionell konvergens.
21
Jörberg (1993) s 719-727
22
Lindbeck (1992) s 649-657
23
SOU 95:4 (1995) s 150
9

10. 3.3 GLOBALISERING
Sammantaget så har Sveriges integrationsprocess i EU krävt viss konvergens
beträffande lagstiftning och arbetssätt. En världsekonomi där ränte- och
valutaförändringar slår igenom i inhemska och internationella ekonomierna styr såväl
politiker och företagsledares beteende. Finansiella spekulanter styr idag
världsekonomin. Sett ur placerarnas synvinkel innebär sänkta räntor och svagare
krona att avkastningen på deras placeringar i svenska tillgångar minskar och tvärtom.
Av detta skäl är räntan i sverige lika med omvärldens + förväntad kronförändring, den
sk riskpremien.24
Spekulanter för in och ut sitt kapital efter detta antagande och kräver
kurssäkrad ränteparitet. Skulle regeringen tex för höja tillväxten öka penningmängden
via expansiv penningpolitik vid rörlig krona för få räntan sjunka skulle detta medföra
att placerarna för ut sitt kapital och kronan sänks. Detta skulle ha expansiv effekt på
kort sikt men inflationen riskerar stiga. Kronan sjunka med krav hos placerarna på
stigande obligationsräntor och stabiliseringspolitiken har ingen effekt.
Såväl pengar, varor, tjänster, företag och arbetskraft är idag rörligare.
Enligt läroboken skall EU vara ett optimalt valutaområde dvs att Svensk anpassning
till EU sker penningmängdsvägen såsom tex ökad penningmängd och inflation och
ökad import till valutautflöde och nedpressad prisnivå med åtföljande exportökning.
Inom optimala regioner bör anpassningen till rådande utbuds- och efterfrågeläge ske
via pris- och löneflexibilitet, sålunda löst anpassningsproblematik.
I övergången till postindustriella samhället via internet ökas informationsutbudet
samt kunskapskraven. Såväl affärer som kommunikationer. Svensk ekonomis
utveckling styrs av såväl inhemska som internationella faktorer. Spekulanter styr
ränte- och valutamarknaden. Arbetsmarknadens parter höjer lönen utifrån vinst och
reallönen. Företagsledare väljer expandera sin verksamhet eller flytta beroende
företagsklimatet. Direktinvesteringar ökar när ekonomin integreras. Detta medför att
statsmakterna måste ta hänsyn till såväl ekonomisk utveckling som upprätthålla fasta
normer, utbudspolitik och strukturella reformer i sin ekonomiska politik.25
3,4 SVENSKA STORFÖRETAGS AGERANDE
Man kan se att kapitalismen förändrats de senaste 150 åren. Då snabbare transporter
och kommunikationer möjliggjorde investeringer i produktionskapacitet och marknad
24
SOU 95:4 (1995) s 146
25
Forssman (1999)
10

11. för massproduktion. I en sådan oligopolistisk ekonomi gällde det uppnå stordrifts- och
kostnadsfördelar. Ledande företagets ledare styrde ofta hela nationens öde.26
I takt med ökad koncentration inom hemlandet via karteller, truster och fusioner
krävdes också tillgång till utlandet. Då måste det etableras dotterbolag för produktion
och försäljning styrda av hemlandets moderbolag. Global effektivitet kunde uppnås.
Allt eftersom internationalisering och integration pågår slås företag samman över
gränserna och hemlandets styrkontroll försvåras pga spritt ägande och ökad storlek.
Bolag blir sk multinationella. Då gäller det att uppnå sk Europeisk socialisering.
Japansk koncensuscentralism eller Amerikansk individualism-formalism duger ej.
Man måste socialiseras internationellt och lära sig tänka och bete sig multinationellt i
en ny internationell arbetsdelning och integrerad världsekonomi.
Såväl Chandlers plastiska teorier som transnationella lösningen passar väl in på
Svensk empiri. För svenskt vidkommande präglades näringslivet av nationell
koncentration tills 1980. Produktdiversifiering och marknadspositionering i utlandet
tills 1990 och en återgång till kärnverksamheterna med stora företagsfusioner i syfte
uppnå global effektivitet under 1990-talet. 2000-talet torde bli storföretagens förfall
och småföretagens uppgång.
1980: Åslings aktiva industristödspolitik och interventioner, som när han skickar folk
till Usa för hindra Goodyear lägga ned fabrik i Norrköping med 730 anställda, ersätts
av en mer passiv politik där mindre stöd utbetalas och fler olönsamma företag får slå
igen.27
Nödvändig strukturrationalisering i olönsamma branscher tar vid. Hotet om
brist på olja vänds till fördel när Volvo köper in sig i andelar i prospekt i Norsk
oljeletning.28
Hans Werthen29
är till och med beredd dumpa halva Electrolux till Norska staten för
få vara med på ett hörn. En ny näringslivsmentalitet är på väg: Skojarna och
spelarnas!.
1985: Stigande dollar och fallande oljepriser tillsammans med bankernas
kasinoekonomi håller igång internationell och inhemsk högkonjunktur. Pga brist på
arbetskraft tvingas företagen expandera utomlands.
26
Chandler (1990) s 1-13
27
"Åhslingmän hos Goodyear i Usa" (1980) s 3
28
Landqvist (1980) s 27
29
"Werthen i Gyllenhammars spår" (1980)
11

12. 1990: Ekonomin pekar ned. Scania upplever ökad europaintegration som ett hot och
noterar att inträde till Usa-marknaden oftast kräver företagsförvärv.30
Investerings-
och finansieringsbolagen börjar etablera sig utomlands och de flesta storföretagen
som expanderat har gjort så via förvärv.31
1995: Industriförbundets ordförande Bo Ryden uttrycker visoner om att
nationalklenoderna skall vara svenska32
och debatten handlar mycket om tyskar som
kommer till sverige och köper svenska sommarstugor.
1999: Lobbyistföretaget kreab expanderar utomlands och har som affärside frisera
upp företag i kris eller uppköpsplaner.33
Affärer och annonser på nätet blir allt
vanligare och OM planerar etablera elektronisk aktiehandel utomlands och vägrar
deltaga i kartellliknande planer mellan England och Tyskland via inte sälja engelska
aktier i tyskland och vice versa.34
Debatten handlar mycket om flytt av företag och
kompetent arbetskraft utomlands.
4 RESULTAT OCH SAMMANFATTNING
Syftet och övergripande frågeställning var att undersöka hur hemlandet dvs
statsmakten, politikerna och arbetsmarknadens parter påverkades i övergången från
Svenska modellen till internationalismen. Jag granskade veckans affärer i
femårsintervall mellan 1980 – 99 för se hur flödena av direktinvesteringar såg ut med
avseende på företagsköp och investeringar i anläggningstillgångar. I jämförelse
mellan statistiskt aggregat och pressartiklars fördelning så uppvisar artiklar en balans i
relation till Svenska aktiviteter i utlandet jämfört med utländska i Sverige. Medias
fokusering och objektivitet verkar vara realistisk. Straffet för svindleri torde
avskräcka medier för att försöka vilseleda allmänheten beträffande tex
företagsfrisering om börskurser riskerar påverkas.
Man såg att Svenska modellen som bestått av stabiliseringspolitisk pakt mellan
regering, fackföreningar och företagsledare vittrade sönder då löntagarna höjde
lönerna vilt och regeringen bedrev oansvarig expansiv keynesiansk politik.
Ekonomisk obalans såsom inflation och arbetslöshet samt budgetunderskott tvingade
fram avregleringar.
30
Bergmark (1990) s 30
31
Alfredsson (1990) s 112
32
Roos (1995) s 28
33
Ekelund (1999) s 31
34
Håkansson (1999) s 20
12

13. Avreglerad kredit- och valutamarknad gör idag att inhemska och internationella
ekonomiers öden bestäms av finansiella spekulanter. Idag medför ofinansierade
reformer och skattesänkningar enbart räntehöjning och inflation. Penningpolitisk
expansion medför endast höjda räntor och inflationsförväntningar medans devalvering
tudelar ekonomin och sänker hemmamarknaden. Inflation och räntor stiger. Således är
såväl regering och arbetsmarknadens parter i företagsledares och penningmäklares
våld. Det som avgör löneutrymmet och regeringens ekonomiska politik är
företagsledares företagsflytt och finansiella spekulanters räntehöjningar.
Att länder blir mer ekonomiskt beroende av varandra medför att de blir mer lika
varandra, institutioner konvergeras och länder integreras i en världsekonomi.
Inom inhemska marknadsekonmier så koncentreras storföretagen för uppnå
dominans samt genomför expansion utomlands i syfte uppnå produktdiversifiering
och marknadspositionering. Företagen blir sedan multinationella via fusioner,
karteller och truster i syfte uppnå global effektivitet, åtminstonde i svensk empiri.
Angående statistiskt aggregat är det viktigt känna till att börsens förändringar föregår
konjunkturförändringar med ett år och konjunkturcykelns lags på sysselsättningen är
ungefär ett år. Trendmässigt har Sverige halkat efter omvärlden sedan 1965
beträffande tillväxttakt. Bytesbalanssaldot utgör inte samma mått på om vi lever över
våra tillgångar som på Strängerska tiden. Företagens avvägning för investera i Sverige
eller Utlandet avgörs av investeringens beräknade avkastning samt låne- och
sparränta. Det är först 1995 i modern tid som utländska invsteringar i Sverige översteg
Svenska i Utlandet vilket berodde på återinförd dubbelbeskattning. Regeringen säljer
ut Sverige till Amerikanarna.
13

14. VALDA MAKROINDIKATORER 1980 - 1999
INFLATION ARBETSLÖSHET BYTESBALANS BUDGETBALANS
% % % AV BNP % AV BNP
1980 13,7 2,0 -3.4 80/81 -10,3
1981 12,6 2,5 -2,4 81/82 -10,7
1982 8,9 3,1 -3,5 82/83 -12,2
1983 9,0 3,5 -0,9 83/84 -9,7
1984 8,0 3,1 0,6 84/85 -7,9
1985 7,5 2,9 -1,4 85/86 -4,9
1986 4,2 2,5 0,5 86/87 -1,5
1987 4,2 2,1 0,1 87/88 -0,4
1988 6,1 1,7 -0,4 88/89 1,5
1989 6,6 1,5 -1,8 89/90 0,3
1990 10,4 1,6 -2,9 90/91 -2,4
1991 9,7 3,0 -2,0 91/92 -5,6
1992 2,6 5,3 -3,0 92/93 -13
1993 4,7 8,2 -1,7 93/94 -11,6
1994 2,4 8,0 0,8 94/95 -9,5
1995 2,8 7,7 2,4 95/96 -8,3
1996 0,8 8,1 2,6
1997 0,9 8,0 2,7 97 -0,3
1998 0,4 6,5 2,3 98 0,5
1999
Källa: Fakta om Sveriges ekonomi.1998 Saf.
Budgetpropositionen 1998 & 1999
TILLVÄXTTREND OCH INVESTERINGSINDIKATOR
INDEX 1960=100
SVERIGE OECD LÖNSAMHET RÄNTA
1960 100 100 % AV TOTALT % AVKASTNING
1965 128,7 129,2 KAPITAL - FINAN- STATSOBLIGA-
1970 157,4 164 SIELLT KAPITAL. TIONER
1975 178,8 190,3
1980 191 224,5 5,4 11,7
1981 191 228,3 4,7 13,5
1982 192,9 228,3 6,6 13,0
1983 196,3 233,9 10,5 12,3
1984 204,2 244 10,5 12,3
1985 208,2 251,9 8,1 13,1
1986 212,9 258,7 6,7 10,3
1987 219,6 267 7,5 11,7
1988 224,6 278,5 8,0 11,4
1989 229,9 289,7 6,8 11,2
1990 233,1 295 4,5 13,1
1991 230,5 297,9 3,7 10,7
1992 227,2 302,7 3,1 10,0
1993 222,1 306,2 7,3 8,5
1994 229,5 315 15,5 9,7
1995 238,6 320,9 13,1 10,2
1996 241,6 329,8 7,5 8,0
1997 246 339 6,6
1998 252 347 5,0
1999
Källa: Fakta om Sveriges ekonomi 1998 Saf.
Budgetpropositionen 1998 & 99
14

15. DIREKTINVESTERINGAR
SVERIGE UTLANDET EXPORT IMPORT GENERALINDEX
I UTLANDET I SVERIGE
Miljoner Miljoner Miljarder Miljarder Procentuell förändring
gentemot fg år.
1980 -2 648 1 054 156,5 165,5 8,8
1981 -3 975 915 174,1 175,3 49,6
1982 -5 427 1 155 204,8 208,2 24,1
1983 -7 902 423 253,3 238,1 94
1984 -8 330 1 295 289,8 260,7 9,3
1985 -10 782 2 310 305,9 291,2 -6,9
1986 -21 228 4 728 311,1 281 63,38
1987 -28 671 3 796 332,4 313,3 19,4
1988 -44 275 9 184 359,7 341,4 11,6
1989 -65 683 11 664 394,5 387,8 23
1990 -85 778 12 010 406,8 401,8 -30
1991 -42 478 3 818 404,2 381,8 5
1992 -2 388 -302 401,6 377,6 0
1993 -10 570 29 934 473,3 421,5 52
1994 -51 706 48 994 557,8 493,7 5
1995 -80 003 103 063 675,4 569,2 18
1996 -31 284 34 046 675,1 561,4 38
1997 -96 491 83 285 761,4 639,5 24
1998 -168 395 148 898 816 705 10
1999
Källa Statistisk årsbok Riksbanken 1980 - 98
Fakta om Sveriges ekonomi Saf.
NÄRINGSLIVS- OCH PRESSMENTALITET
Procentuell fördelning av artikeltyp
A B C D ANTAL
ARTIKLAR
1980 32,3 17,6 38,2 11,7 34
1985 47,4 10,5 31,5 10,5 19
1990 48,3 3,2 29 19,3 31
1995 20 6,7 33 40 15
1999 20 30 25 25 20
Totalt 35,8 13,7 32,4 17,9 119
Källa: Veckans affärer 1980 - 1999-11-19; Åren 1980,85,90,95,99
A Svenska direktinvesteringar i anläggningstillgångar i utlandet.
B Utländska direktinvesteringar i anläggningstillgångar i Sverige.
C Svemsla företagsköp i utlandet.
D Utländska företagsköp i Sverige.
15

16. REFERENSER
OTRYCKT MATERIAL
Forssman, Peter (1999) "Actionmanager" Enskilt arkiv.
TRYCKT MATERIAL
Alfredsson, Magnus (1990), "Tillverkning utomlands för investeringsbolag" Veckans
affärer 28/3.
Bartlett, Christopher A - Ghoshall, Sumantra (1997), "Managing across borders" HBS
Press.
Bergmark, Ulf (1990), "Vinstmotorn Scania växlar ned lastbilstillverkningen"
Veckans affärer 18/1.
Blomström, Magnus (1997), "Sweden" i John H Dunning, red, "Goverment
Globalisation and international buisness: Country case studys" Oxford University
Press.
Chandler, Alfred D (1990), "The dynamics of industrial capitalism" The Belknap
press of Harward University Press.
Ekelund, Åsa (1999), "Kreab" Veckans affärer 3/5
Eklund, Klas (1998), "Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomin" Tidens
förlag.
Esping-Andersen, Gösta (1988), "Jämlikhet effektivitet och makt" i Per Tullberg och
Kjell Östbergs (red) "Den svenska modellen" Studentlitteratur 1994.
Frenkel, Hendrik (1980), "Adolssondoktrinen" Veckans affärer 28/2
Hibbs, D A & Locking, H (1995), "Den solidariska lönepolitiken och produktiviteten
inom industrin" Ekonomisk debatt nr 7.
16

17. Håkansson, Jacob (1999), "Virtuell rebell utmanar europas börsetablissemang"
Veckans affärer 22/2.
Jörberg, Lennart (1993), "Robert W Fogel och Douglass C North - årets
nobellpristagare i ekonomi" Ekonomisk debatt nr 8.
Korpi, Walter (1985), "Den svenska arbetarrörelsens förutsättningar och strategier" i
Per Tullberg och Kjell Östbergs (Red) "Den svenska modellen" Studentlitteratur
1994.
Landqvist, Åke (1980), "Volvo Petroleum hinner bara borra två hål under 80-talet"
Veckans affärer 7/2.
Lindbeck, Assar (1992), "Ekonomiporträttet: Gary Becker" Ekonomisk debatt 8/92.
SOU 1995:4 (1995), "Långtidsutredningen 1995" Finansdepertementet 1995.
Magnusson, Lars (1997), "Sveriges ekonomiska historia: En modell i kris" Raben
Prisma.
Roos, Ragnar (1995), "Nationalklenoderna skall vara Svenska" Veckans affärer 30/1
Åmark, Klas (1989), "Sammanhållning och intressepolitik" i Per Tullberg och Kjell
Östbergs (Red) "Den Svenska modellen" Studentlitteratur 1994.
17

18. APPENDIX: Genomgångna artiklar i veckans affärer angående direktinvesteringar
åren 1980, 1985, 1990, 1995 & 1999.
Alfredsson, Magnus (1990) Tillverkning utomlands för investeringsbolag i veckans
affärer 28/3
Bergmark, Ulf (1990) Vinstmotorn scania växlar ned lastbilstillverkningen i veckans
affärer 18/1
Bergmark, Ulf mf (1990) Saab scania börjar spricka i fogarna i veckans affärer 7/3
Bergmark, Ulf mf (1990) Anders Scharp ny ordförande i S_S i veckans affärer 4/4
Bengtsson, Anna-Lena (1990) Modo i veckans affärer 8/2
Björkman, Jonas (1980) Årtiondets svenska företag i veckans affärer 3/1
Björkman, Jonas (1980) Insikter som gav Beckers ny livskraft i veckans affärer 13/3
Björkman, Jonas (1980) Stickorna gav nytändning i veckans affärer 27/3
Bratt, Camilla (1985) Storstädning på svets i veckans affärer 24/1
Edenhammar, Hans (1985) Stor dold reserv i ABV i veckans affärer 18/4
Edenhammar, Hans (1985) Genomtänkt affärside i veckans affärer 31/5
Edenhammar, Hans (1985) Skandias börskurs verkar ligga rätt i veckans affärer 13/6
Edenhammar, Hans (1990) Jätteinvestering på stendöd marknad i veckans affärer 5/9
Edling, Lotta (1999) Grönt ljus för Gustav Douglas i veckans affärer 23/9
Edling, Lotta (1999) Coca-cola clufs clufs i veckans affärer 7/6
Egefalk, Lena (1985) Betydande företagsköp i sikte för Perstorp i veckans affärer 8/8
Ekefalk, Lena (1985) Nyrika Aga miljardinvesterar i veckans affärer 12/12
Egefalk, Lena (1990) Storföretagen drar ned i Sverige i veckans affärer 25/4
Ekelund, Anders (1999) Kreab i veckans affärer 3/5
Englund, Hans-Olof (1980) Ahlgren kompenserar hårt klimat i sverige med comeback
i Usa i veckans affärer 11/2
Englund, Hans-Olof (1990) Nu satsar televerket på Europamarknaden i veckans
affärer 18/1
Englund, Hans-Olof (1990) Astra tar börsen till hjälp i veckans affärer 14/3
Englund, Hans-Olof (1995) Äntligen en norgeaffär i veckans affärer 10/4
Englund, Hans-Olof (1995) De räds inte ryssen i veckans affärer 30/10
Ericsson, Bengt (1990) Sverige blir räddare i nöden i veckans affärer 8/8
Ericsson, Bengt (1990) Saab Scania ger upp felsatsning i Usa i veckans affärer 19/12
Ericsson (1990) Volvo satsar 500 ´´´ på världens största jetmotor i veckans affärer
26/9
(Ericsson, Calle (1995) Whirpool utmanar Lux i veckans affärer 16/1)24
Ericsson. Calle (1995) Yrvaken nationalism i veckans affärer 13/2
Ericsson, Calle (1995) Stenbergs fullt i veckans affärer 15/5
Ernestam, Maria (1990) Aritmos förvärv gör förlust i veckans affärer 5/9
Ernestam, Maria (1995) Tyskarna väller in i veckans affärer 9/1
Flore, J (1990) Rune Mohlins plan möjliggör för utlandsinvesteringar i veckans
affärer 26/9
Forsberg, Birgitta (1999) Två hål i kassan i veckans affärer 22/3
Forsberg, Birgitta (1999) Svag lönsamhet i glupska skanska i veckans affärer 17/5
Frenkel, Hendrik (1980) En multis flyr i veckans affärer 2/5
Frysmark, Lena (1980) Fazer gör raid mot jättarna i veckans affärer 24/4
Fröberg, Anders S (1990) Pleijad investerar 15 miljarder i veckans affärer 16/5
Fröberg, Anders S (1990) Kanalkriget som kostar miljarder i veckans affärer 14/11
Fröberg Anders S (1990) Miljardspel till sjöss i veckans affärer 28/11
Grundström, Gunnar (1980) Täta rör i Usa i veckans affärer 17/1
24
Utanför undersökning
18

19. Gunnarsson, Bengt (1985) Minst 9 utländska banker söker oktroj till hösten i veckans
affärer 18/4
Gunnarsson, Birgitta (1990) Benelux navet i Svenska EG i veckans affärer 22/2
Haag, Martin (1999) Det våras för svenskarna i London i veckans affärer 3/5
Haag, Martin (1999) Han har siktet inställt på saab i veckans affärer 1/3
Haag, Martin (1999) Ford får volvo till reapris i veckans affärer 1/3
Halldin, Annica (1980) Indianaland i veckans affärer 14/2
Halldin, Annica (1980) Svenska företag värvas med ny charmoffnsiv i veckans affärer
30/10
Hammarström, B (1990) Hans Thulin lämnar sverige för Bryssel i veckans affärer
11/1
Herlin, Lars (1980) Bodströms offrar godbitar för hålla sig flytande i veckans affärer
11/12
Hillerbrand, Ulf (1990) Sverige satsar 5 miljoner i Ungern i veckans affärer 5/9
Hillerbrand. Ulf (1990) Aga investerar 100 miljoner i ungern i veckans affärer 14/11
Håkansson, Jacob (1999) Virtuell rebell utmanar europeiska etablissemanget i
veckans affärer 22/2
Hökerberg, Jan (1990) Saab skär bort 4 av 5 underleverantörer i veckans affärer 14/11
(Jansson. Lars (1985) Nordamerika största chansen för Perstorp i veckans affärer
13/6)25
Johard, Carl-Olof (1980) Desperata PR-jippon mot japanska marknaden i veckans
affärer 13/10
Johard Carl-Olof (1985) PLM håller tummarna i veckans affärer 12/9
Jonzon, Gunnar (1980) SEB går in som deltagare i ny bank i Nigeria i veckans affärer
18/9
(Landqvist, Åke (1980) Volvo Petroleum hinner bara borra två hål under 80-talet i
veckans affärer 7/2)26
Landqvist, Åke (1980) Oljekris i veckans affärer 28/2
Landqvist, Åke (1980) Äntligen: Svenska jakten på olja tar fart med 100´´ i grundplåt
i veckans affärer 29/5
Lindberg; Rafel (1995) Fortsätt köpa securitas i veckans affärer 13/3
Lindsten, Per-Ola (1999) Fånga fet fisk i veckans affärer 21/6
Lindsten, Per-Ola (1999) Bromsarna bet i veckans affärer 28/6
Lindsten, Per-Ola (1999) Satsar på miljonärer istället för Ryssland i veckans affärer
15/3
Lindsten. Per-Ola (1999) Förtroendet falnar i veckans affärer 26/4
Lövgren, Clas LB (1990) Hög tid för charmoffensiv i vårt mäktiga grannland i
veckans affärer 3/10
Mehr, Stefan (1985) Usa-framgång för Luxors paraboler i veckans affärer 14/11
Noree, Britt (1980) Så gjorde Hugin för slå sig in på nordiska marknaden 6/3
Olsson, Mats (1980) Grapoprint reproducerar vinsten med utlandsaffär i veckans
affärer 27/11
Palmgen, Anders (1985) Efter chockåret 1984 i veckans affärer 18/4
Palmgren, Anders mf (1990) Viktigt för Sverige volvo förblir svenskt i veckans
affärer 11/1
Pehrsson, Lennart (1995) Europa nästa för linjebuss i veckans affärer 24/4
Pettersson, Bo (1999) Smolk i mogrens bägare i veckans affärer 1/2
Romander, Viveka mf (1990) Många riskprojekt ger Kinnevik ebb i kassan i veckans
affärer 22/2
25
Utanför undersökning
26
Utanför undersökning
19

20. Roos, Ragnar (1995) Nationalklenoderna skall vara svenska i veckans affärer 30/1
Rylander, Håkan (1990) Utländska ägandet ökar i Sverige i veckans affärer 10/10
Rylander, Håkan (1990) OM vill etablera sig i europa i veckans affärer 19/4
Rylander, Håkan (1990) SEB går mot strömmen i veckans affärer 13/6
Rylander, Håkan (1990) Continental lyfter med SAS som arbetsgivare i veckans
affärer 5/9
Sterner, Jan (1980) Volvo och saab styr mot strömmen i veckans affärer 24/1
Sterner, Jan (1980) Fairchild Saabs jämlike som fått luft under vingarna i veckans
affärer 14/2
Sterner, Jan (1980) Drama för arbetsnarkoman i veckans affärer 18/9
Sterner, Jan (1980) Ramlösa gör comeback på egen hand i veckans affärer 23/10
Svanberg, Leif (1980) Asken tar smällen i veckans affärer 20/3
Sörman, Pia (1990) Astra lovar satsa på italien och spanien i veckans affärer 1/3
Sörman, Pia mf (1990) Lundberg belönas för sin envishet i veckans affärer 19/4
Sörman, Pia (1990) Bra företagsköp lyfte Gunbro i veckans affärer 19/9
Toren, Mats (1999) Nu hugger utlänningarna in i veckans affärer 31/5
Treutiger, Paula (1995) Utländsk kamp om sydkraft i veckans affärer 9/1
Westerberg, Sten (1995) Upjohns nya drömpartner i veckans affärer 21/8
Wilke, Björn (1995) Två lysande år väntar stora i veckans affärer 3/4
Wilke, Björn (1995) Börsens hetaste bolag i veckans affärer 19/6
Wilke, Björn (1995) Munksjö lätt att stycka i veckans affärer 19/6
Wikman, Gunilla (1990) Grattis Bo Berggren Feldmunde rena drömaffären i veckans
affärer 16/5
Wilkenberg, Mikael (1999) Nu vänder norrmännen upp och ned på Sverige veckans
affärer 1/2
Wilenius, Mikael (1999) Storstädning på kontoret i veckans affärer 19/4
Österlund, Åke (1990) Multisen tog släktnamnet i veckans affärer 21/3
Österlund, Åke (1995) Nu sprider vi oss i Europa i veckans affärer 16/1
I veckans affärer artiklar utan namngiven källa
1980
Lönsamhetsligan 3/1
Usa-tull på lastbilar hot mot volvoexport 10/1
Var fjärde anställd jobbar utomlands 17/1
Utlandschef på Lux 31/1
LM tar hem miljardorder 27/3
Werthen i Gyllenhammars spår 3/4
Åslingmän hos Goodyear i Usa 22/5
SP går in i miljardaffär 4/9
Saab-Scania säljer 25/9
Miljardorder till årsskiftet efter Åslings Sovjetresa 2/10
Broströms bildar konsortsium för svävare i europa 20/11
Utländska banker går emot Bohman 27/11
Sverige i allvarlig EG-konflikt 10/1
1985
Cardo satsar i vencap i Kalifonien 17/1
Regeringen överväger reglera oljemarknaden 14/2
Fermenta i nya utlandsförvärv 14/2
Hexagon försöker med köksvägen till Usa 14/3
Statoil affären godkäns i Norge i Juni 4/4
20

21. Usa fond största ägare i Ericsson 24/10
Espirit öppnas för Ericsson 14/11
Bofors tar hem stororder på två miljarder 12/12
1999
Ford kör så det ryker 3/5
Norsk doldis på tillväxt 31/5
21