SlideShare a Scribd company logo

Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf

•
•
Pierre Ringborg
Pierre Ringborg

Planprogram Västerport

1 of 88
Download to read offline
Samrådshandling 2017-10-26 Stadsutveckling i Varbergs stad Planprogram för Västerport
2 Program för Västerport Planprogram för nya stadsdelen Västerport i Varbergs stad. Upprättat 2017, Varbergs kommun. I detta planprogram ges endast exempel och inspirations- bilder på utformningar som bör karaktärisera stadsdelen. Hur byggnader med mera kommer att se ut är ännu inte bestämt. De namn som används för att beskriva gator, torg och övriga platser i Västerport är endast arbetsnamn. Arbetsnamnen i planprogrammet kursiveras.
3Program för Västerport – Förord FÖRORD Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil (M) I din hand håller du kommunens förslag till plan- program för Västerport – Varbergs nya stadsdel vid havet. Resan påbörjades 2012 då kommunfullmäktige beslutade om en inriktning för stadens och hamnens framtida utveckling. Västerport är resultatet av en samling unika förutsättningar – få kommuner har samma möjlighet att låta sin stadskärna växa, och dessutom precis vid havet. Staden har utvecklats under lång tid Ibland brukar vi lite skämtsamt säga att hela Stadsut- vecklingsprojektet – där Västerport är en del – är det största som hänt Varberg sedan fästningen byggdes. Det är givetvis inte sant: Varberg har vuxit och utveck- lats under hela sin historia. Mycket som i dag har sin givna plats i kommunen, som Värö bruk, Ringhals, Campus, sjukhuset, Brunnsberg, Komedianten med mera var en gång nytt. Det vi bygger i dag och i morgon kommer förhoppningsvis våra barn och deras barn att älska och se som självklart i Varberg i framtiden. Varberg lockar många människor, både som bostads- ort, semestermål och plats att arbeta på. För oss som redan bor här är det positivt av många skäl. När vi blir fler, blir vi också fler som bidrar till skatteunderlaget så att vi kan hålla en hög nivå på barnomsorg, skolor, ”Nu är vi en bra bit på väg” kulturutbud, infrastruktur och allt annat som gör en kommun god att leva i. När vi blir fler förbättras också möjligheterna för människor som vill starta företag och utveckla nya idéer just här. Västerports läge alldeles bredvid den befintliga stadskärnan och det nya stationsområdet ger Varberg möjlighet att växa hållbart. Vi strävar efter att Västerport ska ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling, både eko- nomiskt, ekologiskt och socialt. Samtidigt kommer vi att få mer av allt det som så många älskar med Var- berg: mer strandpromenad, mer kontakt med havet, fler områden med vacker bebyggelse där olika sorters människor tycker om att vara. ”Vi behöver veta vad ni tycker” Kommunfullmäktige i Varberg har beslutat att dialog och samverkan ska följa planering och genomförande av Västerport. Två stora medborgardialoger har hållits och resultaten av dessa är tydliga i detta planprogram. När nu planprogrammet för Västerport går ut på sam- råd är det fritt för alla som vill att lämna synpunkter på förslaget. Vi behöver veta vad ni tycker. Ta chansen – det är nu vi formar en del av framtidens Varberg! Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande i Varberg
4 Program för Västerport - Innehåll INNEHÅLL Genomförandefrågor .......................................................... Projektekonomi ............................................................ Markägoförhållanden ............................................... Förberedande markarbeten ................................... BAKGRUND ..................................................................................... Området i dag ........................................................................ Norra delarna .............................................................. Södra delen och järnvägsstationen ...................... Landskapet och identiteten ..................................... Värden med grönytor ................................................ Historisk återblick ................................................................. Hamnen – havet – staden ........................................ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PÅVERKAN ................................... Riksintressen ........................................................................... Skyddade områden .............................................................. Natura 2000 och naturreservat .............................. Gällande detaljplaner – karta .......................................... Teknisk försörjning ................................................................ Dricksvatten och spillvatten .................................... El ...................................................................................... Miljö, hälsa och säkerhet ................................................... Konsekvenser av förslaget ................................................. Sociala, ekonomiska och miljömässiga ............... UNDERLAG OCH UTREDNINGAR ............................................ Kartläggning teknik och miljö ........................................... Geoteknik ....................................................................... Markmiljöundersökning ............................................ Åtgärder vid havsnivåhöjning ................................. Riskanalys ...................................................................... Vindstudier .................................................................... Bullerutredning ............................................................ STADSKARTA ................................................................................. ORDLISTA ........................................................................................ 58–59 58 59 59 60–67 60–63 60 61 63 63 64–67 64 68–79 68 70 70 72–73 74 74 75 76–77 78 78 80–84 80 80 80 82 83 83 84 85 86–87 PROGRAMFÖRSLAG ................................................................... Områdets disposition .......................................................... Översiktlig markanvändningskarta ....................... Karaktärsområden ..................................................... Illustration Västerport ................................................ Bebyggelse och gestaltning .............................................. Blandstad, variation för integration ..................... Stråkuppbyggnad ...................................................... Diagonalen/Lilla torget ............................................. Inre stråket .................................................................... Mötet med stadskärnan ........................................... Bebyggelsen ................................................................. Offentliga rum och mötesplatser .................................... Grönt och blått visar vägen ..................................... Mötesplatser med variation .................................... Att möta vattnet ........................................................... Upplevelsestråk ........................................................... Kajparken ...................................................................... Norra aktivitetsytan .................................................... Karta kajpark/norra aktivietsytan ......................... Kajstråket ....................................................................... Sektioner möter vattnet ............................................ Gatan som offentligt rum ......................................... Offentlig service och arbetsplatser ................................ Förskola .......................................................................... Kommersiell service ................................................... Område C ...................................................................... Mobilitet och tillgänglighet ............................................... Cykeltrafik ..................................................................... Kollektivtrafik ................................................................ Biltrafik ........................................................................... Parkering ....................................................................... Hållbarhet ............................................................................... Sociala mål ................................................................... Energisystem ................................................................ Resursanvändning och kretslopp .......................... Avfallshantering .......................................................... Klimatförändringar ..................................................... 22–59 22 23 24 25 26–33 26 27 28 29 30 31 34–47 34 35 36 36 36 37 39 40 41 44 48–50 48 48 50 51–55 51 52 53 53 56–57 56 56 57 57 57 FÖRORD ....................................................................................... Kommunstyrelsens ordförande ..................................... INNEHÅLLSFÖRTECKNING ..................................................... MER INFORMATION ................................................................. Utredningar, kontaktuppgifter ...................................... INLEDNING ................................................................................... Västerport i sitt sammanhang ....................................... Områdeskarta .......................................................... Planprocessen – tidslinje ................................................. Vision 2025 ................................................................. Medborgardialog 2014 .................................................... Inriktningsbeslut 2016 ....................................................... Hållbarhetsprogram ......................................................... Sex målområden ..................................................... FORMA VÄSTERPORT .............................................................. Parallellt uppdrag ............................................................. Medborgardialog om parallellt uppdrag .................. Dialog arkitektteam–invånare ............................ EG Architects ............................................................. Mandaworks ............................................................. Spacescape ............................................................... Recept för Västerport ........................................................ Förslagets utformning och innehåll ................... Kommentar till bortvalda idéer ........................... Övergripande strukturer ................................................. Kajstråket/Strandpromenaden ........................... Utfyllnad ..................................................................... Diagonalen ................................................................ Sammanlänkad stad .............................................. Inre stråket ................................................................. Nya parker och torg ................................................ 3 3 4 4 5 6–13 6 7 8 9 10 11 12 12 14–21 14 14 14 15 16 17 18 18 19 20–21 20 20 20 21 21 21
5Program för Västerport - Mer information MER INFORMATION Analyser och utredningar Bullerutredning, 2016-2017 (Norconsult) Översiktliga geotekniska undersökningar, 2016-2017 (Ramböll) Markmiljöundersökningar, 2017 (Structor) Undersökning av bottensediment i hamnen, 2017 (Structor) Bedömning av kompensationsåtgärder för kommande havsnivåhöjder, 2016 (Varbergs kommun) Höjdsättning av Västra Vallgatan och Östra Hamnvägen, 2017 (ÅF-Infrastructure AB) Riskanalys, 2017 (Structor) Vindstudier, 2017 (Tyréns) VA-utredning, 2017 (Norconsult) Övergripande DV-utredning, 2017 (DHI, Danskt hydrologiskt institut, Sverige AB) Miljökonsekvensbeskrivning (Structor) Dialograpport (SWECO) Hållbarhetsprogram (White arkitekter) Medverkan i parallellt uppdrag, arkitektteam EGA, Erik Giudice Architects/Ramböll/Noema Mandaworks/Adept Spacescape/Sydväst arkitektur och landskap/OkiDoki! Arkitekter AB/Iterio Illustrationer Made-up, 3d-visualisering Vi som har tagit fram planprogrammet Mattias Bengtsson, hamn- och gatuförvaltningen Roland Bengtsson, Vivab (Vatten, avlopp och avfall i Varberg och Falkenberg) Mikael Bergenheim, Vivab Anders Bergh, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Emma Cejie, stadsbyggnadskontoret Håkan Cullberg, samhällsutvecklingskontoret Åsa Danielsson, samhällsutvecklingskontoret Annika Eklöv, stadsbyggnadskontoret Sara H Dahlström, samhällsutvecklingskontoret Sten Hedelin, stadsbyggnadskontoret Hilda Lagström, samhällsutvecklingskontoret Karin Nyberg, hamn- och gatuförvaltningen Claes Premmert, samhällsutvecklingskontoret Karin Sjödin, hamn- och gatuförvaltningen Daniel Svensson, Veab (Varberg Energimarknad AB) Clara Tholin, VFAB (Varbergs Fastighets AB) Cecilia Werner, samhällsutvecklingskontoret Anders Wiberg, hamn- och gatuförvaltningen Kontaktuppgifter Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 432 80 Varberg Telefon (växel): 0340-880 00 Kontaktpersoner planprogrammet Sten Hedelin, stadsbyggnadsarkitekt – sten.hedelin@varberg.se Annika Eklöv, planarkitekt – annika.eklov@varberg.se Ett antal utredningar har genomförts initialt i projektet för att åskådliggöra förutsättningarna för utbyggnaden av Västerport.
6 Program för Västerport - Inledning/Västerport i sitt sammanhang INLEDNING Västerport i sitt sammanhang Planprogrammet för Västerport syftar till att skapa en hållbar och attraktiv stadsdel som kopplar ihop den nuvarande staden med havet. Halland och Varberg ligger mitt i det expansiva strå- ket mellan Göteborg och Skåneregionen. Varberg har därför ett mycket gynnsamt regionalt läge och många vill flytta hit. Men Varberg har en stor bostadsbrist och ny mark behövs för expansion, gärna i ett centralt läge. Flytten av färjehamn och industrihamn tillsam- mans med den nya järnvägslösningen för Varberg skapar ett stort utrymme för stadsutveckling i centralt läge, vid havet. Genom Västerport har Varberg inte bara möjlighet att växa, utan också att utöka sin redan attraktiva stadskärna (läs mer om Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojektet, sidan 11). I den pågående förtätningsstrategin för Varbergs stad utpekas Västerport som det mest betydelsefulla områ- det för hållbar stadsutveckling i Varberg. Tre delprojekt Stadsutvecklingsprojektet är ett samlingsnamn för Västerport, Farehamnen och Varbergstunneln – tre stora projekt som möjliggör varandra.                 
7Program för Västerport - Inledning/Tre stadsutvecklingsprojekt VÄSTKUSTBANAN/VARBERGSTUNNELN Trafikverket har i uppdrag att bygga ut Västkustbanan till dubbel- spår. Sträckan Varberg–Hamra är en återstående del som fort- farande inte har dubbelspår. Projekt Varbergstunneln omfattar nybyggnation av bangård norr om Getteröbron, spår i öppet tråg till ett perrongområde cirka nio meter under mark, ny stations- byggnad 150 meter norr om nuvarande stationsbyggnad, cirka tre kilometer tunnel under staden och anslutning till befintligt dub- belspår söder om staden. Utbyggnaden av dubbelspåret omfattar 7,5 kilometer. Byggstart planeras 2019 med trafikstart 2024. Befintlig järnväg rivs under 2025. Nuvarande bangårdsområde omvandlas till stadsbebyggelse. FAREHAMNEN Nuvarande hamnverksamhet i Industrihamnen flyttas över till Farehamnen som byggs ut. Planering av nya Farehamnen ingår inte i detta planprogram. VÄSTERPORT Stadsutveckling inom Västerport sker således på frigjorda mark- områden från järnvägen och Industrihamnen, område A och B. Färjetrafiken upphör hösten 2019. Norra Västerport, område C, är med sitt centrala läge intressant ur många aspekter och utveck- lingsplanering av området har påbörjats (se sidan 22). I dag finns pågående verksamheter av olika slag i område C, bland annat med koppling till hamnverksamhet. Illustration: Varbergs kommun Områdeskarta för de tre stadsutvecklingsprojekten. Creditsnotavailable. augusti23,2017KommunGIS 1:8000 o 50050100150200250300350400450500550600650700750[m] Västerport Farehamnen Varbergstunneln C B A
8 INLEDNING Program för Västerport - Inledning/Planprocessen Planprogram för Västerport har satts samman som ett första steg i planprocessen i enlighet med plan- och bygg­lagen (PBL). I ett första skede kommer samrådshandlingar att upprättas och sändas ut för synpunkter. I samband med det presenteras också programförslaget i en offentlig utställning och inkom- na synpunkter behandlas i en samråds­redogörelse. Därefter revideras eventuellt handlingarna och efter ett nytt politiskt ställnings­tagande kan Planprogram Planprocessen Planprogram för Västerport - tidplan • Samråd fjärde kvartalet 2017 • Godkännande första kvartalet 2018 för Västerport godkännas. Detaljplaneprocessen fortsätter och en första detalj­planeetapp (etapp 1) tas fram för södra Västerport fram till Magasins­ gatans förlängning. Samtidigt utformas ett gestal- ningsprogram. Även i detta skedet kan förslaget jus- teras och det finns möjlig­­het att framföra synpunkter och påverka innehållet. > 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021–2030>> > Stadsutvecklingsprojektet Varberg Visar Vägen Medborgardialog Markanvisningsavtal, andra halvåret 2019 Byggstart etapp 1, första kvartalet 2020 Andra detaljplan och markanvisning Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojektet 2016 Hållbarhetsprogram Planprogram för Västerport 2017 Första detaljplan etapp 1 och gestaltningsprogram Samråd detaljplan Antagande detaljplan, fjärde kvartalet 2019 Markhöjning, fjärde kvartalet 2019 Kajstabilisering, fjärde kvartalet 2019 Fortsatt utbyggnad >
9Program för Västerport - Inledning/Vision 2025 «Vision 2025 – en gemensam färdriktning» «Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar» Under 2011 arbetade Varbergs politiker tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag fram en ny gemensam färdriktning för kommu- nen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utveck- las till att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen ska sätta sin prägel på allt arbete i kommunen. VISION 2025 – VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKT Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mitt- punkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. VERKSAMHETSIDÉ Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet – Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet – Vi har ett öppet klimat och ett inklude- rande förhållningssätt som kännetecknas av mång- fald, inflytande och omtanke.
10 INLEDNING Dialog och delaktighet ska följa planeringen och genomförandet av Västerport. För att ta reda på hur Varberg bäst ska formas, och vad den nya delen av staden ska innehålla, bjöd kommunen in kommun­ invånarna till en första dialog tidigt i processen, våren 2014. Alla som ville kunde vara med i dialogarbetet som pågick fram till sommaren. Medborgardialogen 2014 handlade framförallt om vilka värden människor tyckte var viktiga i stadsutvecklingen. Gensvaret var stort och idéerna, förslagen och syn- punkterna många. Mer än 900 samtal fördes i sam- band med workshops och möten på stan. Många tankar förmedlades också via e-post, facebook och framtidsvykort. Särskilda insatser gjordes för att nå ett antal prioriterade målgrupper som man av erfa- renhet vet kan vara svåra att få med i den här typen av arbete. Dessa målgrupper var: Unga vuxna, besökare, människor med en funktionsnedsättning och/eller anhöriga till dessa, småbarnsföräldrar, människor som bor utanför centralorten samt företagare. Tre fokusområdet och sju utmaningar Materialet från medborgardialogen sammanställdes och analyserades av kommunens dialogkonsult. Bland annat definierades tre fokusområden och sju utmaningar. Medborgardialog om stadsutvecklingen – 2014 Bild: Mikael Göthage Våren 2014 fick kommuninvånarna möjligheten att vara med i dialogarbetet om Varbergs stadsutveckling. Program för Västerport - Inledning/Medborgardialog 2014
11Program för Västerport - Inledning/Medborgardialog/Inriktningsbeslut Inriktningsbeslut 2016 I kommunens Inriktningsbeslut för Stads­utvecklings­ projektet (antagen i mars 2016) slås fast att: ”Varbergs vision om att utformas till Västkustens kreativa mittpunkt ska fungera som en ledstjärna även för projektet. Mod och nytänkande ska synas i både arbetssätt och resultat. Hållbarhet och delaktighet är två viktiga förhållningssätt i både Vision 2025 och i Stadsutvecklingsprojektet.” Till grund för inriktningsbeslutet ligger även Fördjupad översiktsplan och Medborgar­dialogen 2014. Ledord för Västerport • En unik karaktär som samspelar med staden. • Levande miljö året runt med mötesplatser som berikar. • Människor och mångfald i fokus. • Cykel- och gångtrafik prioriteras. • Verksamheter i markplan. • Variation i byggnader och boendeformer. • Det offentliga rummet ska ägnas särskild upp­märksamhet – stadsdelen är till för alla. 1. Bevara – Förnya 2. Boende – Nöjen och näring 3. Hyresrätt – Bostadsrätt 4. Centrum – Nya stadsdelen 5. Sommar – Vinter 6. Cykel – Bil 7. Stad – Land SJU UTMANINGAR De sju utmaningarna som identifierades sätter fingret på viktiga områden där målet är att hitta en balans. Uppställningen är gjord efter dialogdeltagarnas prio- ritering, där den viktigaste punkten står först: ”Bevara – Förnya”. Hur man skapar en modern stadsdel där känslan av den gamla staden, dess arv och historia, ändå finns kvar, är en fråga som väcker stort engage- mang i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade därefter att dessa ska vara vägledande i den fortsatta planeringen av Väster- port, vilket fastslogs i Inriktningsbeslut för Stadsutveck- lingsprojektet, se rutan till höger. TRE FOKUSOMRÅDEN 1. Variation för integration Det ska finnas en väl balanserad blandning av inne- hållet i stadsdelen som fungerar året runt. Mötesplat- ser, bostadsformer, bebyggelse och grönska ska skapa förutsättningar för en levande, välkomnande och attraktiv stadsdel. 2. Vardagslogistik som förenklar och förenar Stadsdelen ska utformas utifrån ett tillgänglighets- perspektiv, det ska vara lätt för alla att ta sig fram och tillbaka mellan olika målpunkter. Den fysiska utform- ningen ska också inspirera till en hållbar livsstil hos människor som bor, arbetar och vistas i området. 3. Blått och grönt visar vägen Det ska finnas en närhet till naturen och ett samspel mellan hav, grönska och stad. Genomtänkta gröna stråk och ytor samt siktlinjer mot havet är en viktig del i stadsutvecklingen.
Program för Västerport - Inledning/Hållbarhetsprogram12 Hållbarhetsprogram för Västerport INLEDNING Ett hållbarhetsprogram för Västerport togs fram un- der 2015/16. Syftet var att styra utvecklingen av Väs- terport i enlighet med kommunens generella ambitio- ner att möjliggöra för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i planeringen. Hållbarhets­programmet ska användas i projektets alla delar, med Varbergs kom- mun som initiativtagare och ansvarig. SEX MÅLOMRÅDEN Hållbarhetsprogrammet följer en målstruktur där ekologiska, ekonomiska och sociala mål ska genom­ syra processen och beskrivas utifrån sex målområden. För varje målområde tillkommer ett antal hållbarhets- krav för konkret tillämpning av hållbarhetsprogram- met, samt ett förtydligande om ansvarsfördelningen mellan kommun och byggherre. 1. Genomförandeprocessen När en ny stadsdel växer fram är det inte ovanligt att omgivningen känns ödslig och de första inflyttan- de blir grannar med en byggarbetsplats. Att låta en stadsdel växa fram på detta sätt är allt annat än håll- bart. Därför är det viktigt att redan från första spad- taget ha en strategi för hur området ska kunna växa fram dynamiskt. Västerport ska utgöra ett kvalitativt och positivt tillskott till Varberg såväl under planering, byggtid som när det är färdigbyggt. Genom medskapande aktiviteter, ett blandat utbud av boendefor- mer och intressanta målpunkter ska invånare, verksamheter och investerare lockas till och bli nyfikna på Västerport. Det är också viktigt att ha med sig det långsiktiga perspektivet ur ett förvaltnings- och förändrings­perspektiv. En förutsättning för det här är kontinuerliga uppföljningar av hållbarhetspro- grammet genom samverkande processer, nya affärs­ modeller och strategiska satsningar. Det är så vi går från vision till genomförande och verklighet. 2. Levande stad Målet är att Västerport tydligt ska koppla an till befintlig bebyggelse och utveckla Varbergs centrala delar till en levande, ekonomiskt bärkraftig blandstad. Det ska erbjudas lokaler utmed attraktiva stråk för att locka till företagsetableringar. Etableringar som nytt- jar potentialen i det strandnära läget ger möjlighet för människor att möta havet på ett nytt sätt i Varberg. Från första etappen ska det erbjudas en levande och funktionsblandad stadsmiljö. De viktigaste stråken kopplas till centrum innan första inflyttning för att öka tryggheten och stödja Varbergs befintliga delar. Under byggtiden erbjuds tillfälliga etableringar för exempelvis odlingslotter, aktivitetsytor och provis- oriska parker. Provisoriska funktioner kan flytta runt under byggtiden och permanentas vid behov. Ett levande Västerport gör att Varberg känns välkomnande, inkluderande och flexibelt året om. 3. Välmående Varberg Alla, såväl liten som stor, gammal som ung, ska bo tryggt och säkert i en god och hälsosam inne- och utemiljö. Det fantastiska naturnära läget vid havet erbjuder närhet till lek och vila, motion och rekrea- tion. Gårdar och offentliga mötesplatser är strategiskt planerade och gestaltade för att skapa vindskyddade platser med goda solförhållanden. Det finns en bland- ning av upplåtelseformer och ett brett utbud av prisnivåer. Denna form av blandstad ses också som en strategi för att motverka segregation och ekonomiska klyftor. Det unika läget med närheten till havet och naturen erbjuder en mångfald av möjligheter till ett hälsosamt och aktivt friluftsliv. Här finns närhet till upplevelse­
13Program för Västerport - Inledning/Hållbarhetsprogram rika motionsslingor, rofylld picknick i det gröna, uppfriskande vindsurfing och möjligheter att betrakta solnedgången från gröna takterasser. 4. Förenklad vardagslogistik Västerport ska uppmuntra till en hållbar livsstil och stadsdelen ska vara tillgänglig för alla – det ska vara lätt att göra rätt! Ett helhetsgrepp tas över stadens trafiksituation och de stödsystem som påverkar människors vardagsliv. Närheten till stationen gör Västerport till ett bekvämt boende för de som jobbar ute i den större regionen, men också till ett attrak- tivt läge för företagsetableringar. Som boende och verksam i stadsdelen ska du inte behöva äga egen bil. Det är enklare att ta sig fram med cykel eller till fots. Transportpooler etableras för att tillgodose mobilitet för de som inte vill äga sin egen bil. Det finns gott med serviceutbud inom området så all nödvändig handel kan göras inom Västerport eller i dess direkta närhet. Källsortering är enkelt och åter- bruk attraktivt. Förskolor samnyttjar grönområden för att ge barnen god tillgång till fysisk aktivitet inom nära och tryggt avstånd. Västerport ska bidra till att öka tillgängligheten till staden. För dem som fortfa- rande är beroende av bil ska det vara tydligt var man kan parkera sin bil och hur man smidigast prome- nerar till Västerport. Det minskar söktrafiken, ökar säkerheten och minskar utsläppen. 5. Grönblåa ekosystem I och med en snabbt ökande urbanisering har det blivit tydligt att städernas parker och grönområden inte bara är en fråga för naturvården, utan i högsta grad berör samhällsplaneringen. Grönska och vatten i Västerport har en aktiv roll i stadsmiljön och eko­ systemen nyttjas för att både lösa tekniska problem och skapa förutsättningar för lek och rekreation. Grönstråk fördröjer och renar dagvatten och är en del av områdets anpassning mot ett förändrat klimat med kraftigare nederbörd och starkare vindar. För att skapa dessa stadsmiljöer med plats för både ett myller av människor och natur krävs nya förhåll- ningssätt till markanvändning och en medveten gestaltning. Därför ska befintliga styrinstrument som till exempel grönytefaktorn och metoder för att integrera ekosystemtjänster utvärderas för att ge förutsättningar för klimatanpassade, rekreativa utemiljöer som gynnar biologisk mångfald. 6. Hållbar energi- och materialanvändning Dagens städer är ett system i obalans med ökade råvaruuttag och avfallsmängder. En hållbar energi- och materialanvändning innebär att gå från förbruk- ning till cirkulärt brukande där material och tekniker förbrukar minsta möjliga mängder icke-förnybara resurser, underlättar hushållning och återanvänd- ning. Det handlar helt enkelt om att vara ekonomiskt ansvarsfull genom att långsiktigt hushålla med resur- serna och att göra kloka val. Det förhindrar utsläpp av skadliga ämnen till mark, vatten och luft samt ger upphov till ett minimum av icke-användbara restprodukter. Det innebär att husen byggs av förnybara och krets- loppsanpassade material som kan åldras med värdig- het och att husen anpassas till kommande klimatför- ändringar för att säkerställa en lång livstid. Genom att integrera energifrågor i planering och design­ processen blir bebyggelsen extremt energisnål. Det ger ett lågt klimatavtryck när stadsdelen försörjs med och producerar förnyelsebar energi. Genom samplanering, samutnyttjande, nytänkande och kreativitet blir Västerport en förebild för ett resurs­ effektivt byggande.
14 Program för Västerport - Forma Västerport/Parallella uppdraget FORMA VÄSTERPORT Under 2016 valdes arkitektteamen E G Architects, Mandaworks och Spacescape ut för att i ett parallellt uppdrag visa hur områdets struktur kunde skapa ett välintegrerat, levande och attraktivt Västerport. Syftet med det parallella uppdraget var att få fram goda stadsbyggnadsidéer där kommunen fritt kunde välja delar ur de tre förslagen i det fortsatta plane- ringsarbetet. Dialog arkitektteam – invånare Varbergs kommun valde att ha en öppen process under det parallella uppdraget, utan tävlingsmo- ment, bland annat för att kunna genomföra en dialog med invånarna i Varberg. I oktober 2016 hade de tre arkitektteamen hunnit halvvägs i sitt arbete. Ett antal medborgargrupper bjöds in till dialog och workshop tillsammans med teamen. Medborgargruppernas sammansättning utgick i stort från de prioriterade målgrupper som identifierades 2014 (se sidan 10). Under två dagar fick arkitektteamen möjlighet att träf- fa Varbergsborna, och få reda på vad dessa tyckte om deras respektive arbete så långt. Teamens uppdrag var att lyssna och ta till sig dialogdeltagarnas åsikter. Medborgardialog om det parallella uppdraget Bild: Varbergs kommun Möte mellan skolungdomar och en av arkitekterna från team Spacescape. Utställning av tre arkitektförslag Arkitektteamens slutliga resultat presenterades för allmänheten på Folkets hus den 21 januari 2017. Drygt 760 personer kom för att lyssna när arkitekter- na själva presenterade sina förslag. Därefter ställdes de tre teamens förslag ut på Kulturhuset Komedian- ten under tre veckor. Under denna tid fanns möjlig- het att lämna synpunkter på förslagen, både genom traditionella brevlådor utplacerade i Folkets hus och på Komedianten, samt via ett digitalt frågeformulär på kom- munens webbplats. Sammanlagt tog kommunen emot över 3 000 synpunkter som sammanställdes i rappor- ten ”Så här tycker Varberg”. Flera av de förslag som fick starkast gensvar hos kommun­invånarna finns nu med i detta planprogram. Presentation av arkitektförslagen På följande tre sidor presenteras en sammanfattning av arkitekteamen EG Architects, Mandaworks och Spacescapes förslag för Västerport i det parallella uppdraget.
Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag EG Architects 15 (3) Fotgängarvänliga barnmiljöer (1) Skapa en blå park (4) Stationslandskapet(2) Olika typer av grönskaDÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS 1. SKAPA EN BLÅ PARK Aktiv blå park Varierade promenader och kajkant Kopplar fästningen med Natura Stärker båtliv, stadsliv och friluftsliv TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS DÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN 4. OLIKA TYPER AV GRÖNSKA OLIKA TYPER AV GRÖNSKA FÖR ALLA OLIKA TYPER AV MÄNNISKOR DÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS FOTGÄNGARVÄNLIGA BARNMILJÖERGATUHIERARKI STRÄVAR EFTER PROMENADVÄNLIGA MILJÖER FÖR ALLA ÅLDRAR TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS 7. STATIONSLANDSKAPET STATIONEN ÄR ETT INTEGRERAT STADSLANDSKAP DÄR HELA OMRÅDET SINGNALERAR STATIONENS NÄRVARO • Skapa en blå park (1) • Variera mötet med havet – framflyttad, veckad kustlinje • Skapa vyer mot fästningen • Olika typer av grönska för alla typer av människor (2) • Olika intensitet och möten – flera små platser attra­herar olika grupper på olika sätt och inkluderar mer unikt och demokratiskt • Fotgängarvänliga barn­miljöer – miljöer som barn och vuxna vill använda och stanna i (3) • Stationslandskapet är ett integrerat stadslandskap som signalerar stationens närvaro (4) • Gatuhierarki, fot- och cykelvänligt prioriterat stråk • Tre etapper och karaktärer – skapa tydligt skilda delar och karaktärer, olika människor vill ha olika svar EG Architects ARKITEKTFÖRSLAG
Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag Mandaworks 1. STATIONEN MÖTER HAMNEN - KANALBASSÄNGEN M A N D A W O R K S + A D E P TVÄSTERPORT VARBERG 2. BLICKAR MOT VARBERGS HISTORIA - BLANKAS PROMENAD M A N D A W O R K S +VÄSTERPORT VARBERG 5. GRÖN MÖTESPLATS FÖR HELA - STADSPARKEN VÄSTERPORT VARBERG 8. LÄNKEN TILL VARBERGS KÄRNA - CORSON VÄSTERPORT VARBERG (1) Stationen möter hamnen – kanalbassängen (2) Blickar mot Varbergs historia – Blankas promenad (4) Grön mötesplats för hela staden – stadsparken (3) Länken till Varbergs kärna – corson • Stationen möter hamnen - kanalbassängen (1) • Blickar mot Varbergs historia - Blankas promenad) (2) • Västerport vänder sig mot staden - Västra Vallgatan • Från Getteröns klippor till söderns stränder - kajpromenaden • ”Ryggraden” från norr till söder - ”Östra Hamngatan” • Intima bostadskvarter i norr - Västerportkanalerna • Länken till Varbergs kärna - Corson (3) • Platser för lek, aktivitet och vila - Gröna gränden • Variationsrik och tydlig stadsstruktur – myllrande gator och gränder • Grön mötesplats för hela staden - Stadsparken (4) Mandaworks 16 ARKITEKTFÖRSLAG
(1) Stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum (2) Grönt i stort och smått (3) Centrum för Varbergs urbana strandliv (4) Inre stråket, en intim och trygg gränd 17Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag Spacescape HAMNTORGET SOCIETETSPARKEN VÄXTPLATSEN KUNSKAPSTORGET STADSBADET KÄRRLEKEN BRYGGHAMNEN HAMNPARKEN BROTORGET STATIONSTORGET GETAKÄRRSPARKEN NYA JÄRNVÄGSPARKEN ENGELSKA PARKEN VARBERGS TORG BRUNNSPARKEN DET ÄR PLATSER SOM GÖR STADEN Mål: stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum • Stationstorget med nya Järnvägsparken • Hamntorget blir Västerports självklara mittpunkt (stadsbad, allaktivitetshus, hotell, surfcenter) • Djuphamnen och Kärrleken (lekpark, dagvatten, akvarium) • Norra kajen och Brygghamnen • Hamnparken (idrottspark, konsert/event och natur) • Campusområdet med nya Kunskapstorget SOCIETETSPARKEN KÄRRLEKEN HAMNPARKEN MOT GETTERÖN MOT BRUNNS- BERGSSKOGEN GETAKÄRRSPARKEN NYA JÄRNVÄGSPARKEN ENGELSKA PARKEN GRÖNYTOR Offentliga grönytor Gemensamma gårdar (skrafferade är underbyggda) Skolgårdar OFFENTLIG FRIYTA PER PERSON > 25 (kvm) 20-25 15-20 10-15 5-10 < 5 GRÖNT I STORT O SMÅTT trampbåtjetski kajak fiske lunchaungdomshäng solayoga gunga dagisutflyktnaturskola allsång/konsertcykla parkourringar/monkeybarsutegym utegympa fotbollsskola fotbollsturnering seniorvandring ridskola utepingis picnic klätteräventyr VISTELSE LEK MTB ARRANGEMANG SPEL/LEK FOTBOLL REKREATION/NATUR HAMN SPORT OCH KONSERT I HAMNPARKEN • Båtliv och vistelseytor • Lek, utegym, ungdomshäng • Evenemang/konserter • Rekreation/natur i norr • Hela Varbergs utflyktsmål! BARNENS BOULEVARD • Trafiktryggt, vindskyddat lekstråk fungerar som den publika ”insidan” • Samlar förskolor, skola, kulturskola samt lekparker och spontanidrott ”En bra stad för barn är en bra stad för alla!” • Stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum (1) • Siktlinjer hav - stad • Grönt i stort och smått (2) • Kajpromenad med publika funktioner • Gaturum tar avstamp i Varbergs egna mått • Stadsgator med tydliga kanter • Centrum för Varbergs urbana strandliv (3) • ”Barnens boulevard”, en intim och trygg gränd (4) • Tvärstråken förlängs mot hamnbassängen • Mångfald med kvarter • Tydliga gårdsrum och gaturum • Skalan följer en hängmatte- princip Spacescape ARKITEKTFÖRSLAG
Program för Västerport - Forma Västerport/Sammanvägt förslag18 FORMA VÄSTERPORT Efter en noggrann utvärdering valdes lämpliga delar ut för Varbergs nya stadsdel Västerport: Efter att det parallella uppdraget presenterades den 21 januari 2017 har planprogramgruppen (se sidan 5) utvärderat förslagen och valt ut lämpliga delar. Med stöd av medborgardialogerna, olika kommunala beslut, målsättningar, tekniska förutsättningar och kunskap om lokala förutsättningar har ett samman- vägt förslag till Planprogram för Västerport tagits fram, se figuren till höger. Sex övergripande strukturer formar principerna för Västerport (se sidorna 20–21). RECEPT FÖR VÄSTERPORT Vad har påverkat och styrt förslagets utformning och innehåll? Tekniska utredningar Inspel från kommunala politiker och tjänstemän Kommunens inriktningsbeslut Medborgardialoger 2014–2017 Parallella uppdrag, arkitektförslag Sammanvägt förslag för Varbergs nya kustnära stadsdel
Program för Västerport - Forma Västerport/Sammanvägt förslag 19 Några idéer från arkitektförslagen, som uppskattades av allmänheten, har inte tagits med av olika anled- ningar. Här redovisas kommentarer till sådana: Kanaler Marken i Västerport ska höjas till mellan 2,5–3 meter över havet. Det innebär att kajkanterna blir lika höga. Ska kanalen dessutom bli vattenfylld så att en båt kan ta sig in krävs schakter på cirka fem meter och spontade kajer. Detta blir rejält kostsamt. Dessutom försvinner byggbar mark dels för kanalen men också för att gator behöver ordnas på två sidor. I planpro- grammet föreslås i stället stora satsningar på samt- liga befintliga kajer som tillsammans är cirka 1 000 meter. Bad i hamnbassängen? Alla tre arkitektförslagen presenterade olika typer av badanläggningar i hamnbassängen. I planarbetet har utretts vilka tillflöden av dagvatten som sker i dag och i framtiden till hamnbassängen. Även bottensediment har undersökts. Innan beslut kan tas huruvida bad är lämpligt kommer vattenkvaliteten kontrolleras under några år. Det finns möjlighet att anlägga bassängbad, men det planeras inte i detta läget. Förbindelse över hamninloppet EG Architects föreslog en förbindelse från ytters- ta hamnpiren till Farehamnen så att hamnen blev innesluten och det blev möjligt att promenera runt hela hamnbassängen. Inkomna synpunkter var både positiva och negativa till idén. I planarbetet har den bedömts vara tekniskt problematisk och kostsam och redovisas inte. Stadspark framför gamla järnvägsstationen Mandaworks föreslog en park från gamla järnvägs- stationen till havet. Denna korsades av ett diagonalt stråk från stationen mot fästningen. Resultatet har blivit att diagonalen har tagits med men att parken placeras längre norrut ungefär som i Spacescapes förslag. Mitt på diagonalen placeras lilla torget. Illustration: Made-up Nya mötesplatser har fått stort utrymme i Västerport, till exempel lilla torget, som i förslaget placeras mitt på diagonalen. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
20 Program för Västerport - Forma Västerport/Övergripande strukturer Övergripande strukturer 1. Kajstråk och Strandpromenaden Kajstråket förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut. Här finns plats för flanörer, cyklis- ter, joggare, uteserveringar, brygglösningar med mera. FORMA VÄSTERPORT 3. Diagonalen Den som i framtiden stiger av tåget på stationen i Varberg kan redan där fästa blicken på Varbergs starkaste kännetecken: Varbergs fästning vid havet. 2. Utfyllnad Viss utfyllnad föreslås i hamnbassängens södra och norra del. Kajen vinklas till en böjd form vilket skapar en bättre miljö både visuellt och ur vindsynpunkt.
Program för Västerport - Forma Västerport/Övergripande strukturer 4. Sammanlänkad stad Siktlinjer och entrépunkter in i området ger ett första positivt möte med Västerport och bidrar till en logisk orienterbarhet inom stadsdelen. 21 6. Nya parker och torg Lilla torget är en av de nya mötesplatserna som planeras i Västerport. I område C ska det också finnas utrymme för invånare och besökare att mötas och umgås. 5. Inre stråket (”Barnens boulevard”) En lugn och skyddad miljö präglar inre stråket. Husen skapar ett omväxlande gaturum som erbjuder platser för paus och aktiviteter för barn och vuxna.
22 Program för Västerport - Programförslag/Västerport i Varberg – områdets disposition PROGRAMFÖRSLAG Västerport består av delarna A, B, C och E med var för sig olika innehåll. Granne med Västerport ligger Fare- hamnen, område D, som omnämns i planprogrammet men formellt inte ingår. Område A och B – stadsutveckling Del av nuvarande bangårdsområde, färjeläge och industrihamnsområdet strax förbi hamnbassängens norra del blir stadsutvecklingsområde för Västerport. Hamn­delen benämns A och B i vissa utredningar. Området är cirka 28 hektar. Område C – utvecklingsområde Område C är ett framtida utvecklingsområde för olika behov som behövs för stadens allmänna tillväxt. Flera samhällsfunktioner har visat intresse för området på grund av det centrala läget. Genom området plane- ras ett aktivitetsstråk som förbinder Västerport med Getteröns naturrum. Området är mindre lämpligt för bostäder på grund av närheten till hamnen. Ytan är cirka 25 hektar. Område E – tekniska verk I denna del ligger stadens avloppsreningsverk och fjärrvärmeverk. Verksamheten betraktas som långsiktig. OMRÅDETS DISPOSITION Område A och B. Område D. Område E. Område C. Hänsyn ska tas till att reningsverket kan behöva expan- dera i framtiden. Området ligger vid stadens huvudinfart norrifrån och har närhet till Getteröns naturrum, vilket bör ställa krav på gestaltning mot det offentliga rummet, huvudgatan Östra Hamnvägen. Området är cirka 12 hektar. Område D – Farehamnen I planprogramarbetet har gränsen mellan Fareham- nen och Västerport studerats. Målet har varit att hitta en gräns som tar hänsyn till bådas behov och intres- sen samt även fungerar mot gällande tillstånd och regler. Hamnverksamheten hanterar främst skogs- produkter såsom pappersmassa och träprodukter. Varberg är en av världens största hamnar för skogs- produkter. Området är cirka 40 hektar.
Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition 23 Illustration: Varbergs kommun Översiktlig markanvändning. 0 SKALA 1: 6 000 50 250 meter N
0 SKALA 1: 6 000 50 250 meter N 24 Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Områdets disposition, fortsättning Området för stadsutveckling delas in i tre karaktärs- områden. Stadskvarteren närmast den befintliga stadskärnan, Stationskvarteren som omger Varbergs nya station och Nya staden som är den norra delen av Västerport. STADSKVARTEREN Området närmast den befintliga stadskärnan kan erbjuda ett rikt och blandat innehåll för den växande staden. Västerport innehåller förutom bostäder också butiker, restauranger, kontor, privat och offentlig service med mera. Karaktär och gestaltning i stads- kvarteren ska anknyta till den gamla stadskärnan och ge en trivsam ”Varbergskänsla”. STATIONSKVARTEREN Bebyggelsen väster om nya stationen ligger helt intill Varbergs nya station, stadens knutpunkt för resor och kommunikation. Området kommer att präglas av flöden av människor på väg ”till och från”. Här finns underlag för service och kommersiell verksamhet men också platser och lokaler för paus och möten. Även här är bebyggelsen tät och koncentrerad, med större spel- rum för varierad exploatering och uttryck. Ett stenkast från stationen ligger kajparken, en ny intim stadspark mot vattnet, för både boende och besökare. NYA STADEN Norra delen av Västerports stadsutveckling blir den sist utbyggda, omkring år 2025-30. Innehållet här är svårare att förutse. Bostäder kommer sannolikt att dominera. Kontor eller annan verksamhet kan place- Nya staden Varbergs station Stationskvarteren Stadskvarteren ras i bullerstörda lägen. Strukturen är grovt redovisad i planprogrammet för att ge större frihet för kreativitet och framtida behov. Därför uttrycket Nya staden. Denna del ligger närmast hamnen och ny bebyggelse ska ta hänsyn till hamnverksamhetens förutsättningar. Illustration: Varbergs kommun Överskådlig bild över nya områden i Västerport.
25Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition, fortsättning Illustration: Made-up Stadsdelen Västerports läge med närhet till station, innerstad och kajstråk gör att området integreras i stadsväven. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
26 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning PROGRAMFÖRSLAG Blandstad, variation för integration Västerport är hela Varbergs stadsdel och erbjuder vär- den för såväl boende som besökare och verksamma. Stadsdelen har en väl balanserad blandning av inne- håll som ger liv och aktivitet året om. Här finns en när- het till naturen och ett samspel mellan hav, grönska och stad. Miljön i området ska göras attraktiv och väl- komnande. Västerport är en stadsdel som är präglad av sin närhet till havet. Mötesplatser, bostadsformer, bebyggelse, grönska och vatten skapar förutsättningar för en levande, välkomnande stadsdel för alla. Väster- port får bostäder med blandade upplåtelseformer, som till exempel hyres- och bostadsrätter. * Bebyggelsestruktur TÄT BLANDSTAD MED KVARTER Drygt södra halvan av Västerport har en bebyggelse­ struktur som i huvudsak består av kringbyggda kvarter. Strukturen ger en karaktär som är anpassad till Var- bergs befintliga stadskärna. Byggnadssättet har många fördelar i stadsmiljön och är lämpligt i ett väderutsatt kustläge. Med slutna kvarter skapas ett gott mikro­ klimat på gårdarna, och även i gatumiljön minskar påfrestningar från vind. I norra halvan av området, där kopplingen till den historiska delen av Varberg inte är lika påtaglig, kan Västerport ges en friare gestaltning. BEBYGGELSEN FORMAR OFFENTLIGA RUMMEN Västerport ska vara tillgängligt för alla, inte bara för människor som bor och arbetar i stadsdelen. Till stor del är det bebyggelsen som formar de offentliga rum- men. Därför planeras bebyggelsestrukturen så att de offentliga platserna blir attraktiva mötesplatser och vistelsezoner. Det är särskilt viktigt att husens botten- våningar ges funktioner och gestaltning som bidrar till att skapa trivsel och en positiv känsla av öppenhet och tillgänglighet. EN SAMMANLÄNKAD STAD Stadsdelen Västerports läge med närhet till station, innerstad och kajstråk gör att området integreras i stadsväven. Befintliga målpunkter kopplas samman med nya platser och parker. Gröna stråk och rekrea- tionsstråk kopplar ihop Västerport med omgivande stad. Siktlinjer och entrépunkter in i området ger ett första po- sitivt möte med Västerport och bidrar till en logisk orien- terbarhet inom stadsdelen. Befintlig stadskärna kan med ett växande Varberg expandera organiskt in i Västerport. Det nya stationsområdet, nuvarande bangårdsområde samt Järnvägsparken blir en sammanlänkade pusselbit mellan gammal och ny stad (se karta, sidan 85). Stråkuppbyggnad Västerport kopplas till stadskärnan med gator, gå­gator och offentliga rum så att resultatet blir en sammanlänkad stad. En del stråk blir mer aktiva, andra lugnare. För att skapa aktiva stråk är det nödvändigt med attraktiva målpunkter, två starka sådana är Varbergs fästning och den nya stationen. Innehåll och utformning av bebyggelsens botten­ våningar avgör också om ett stråk blir aktivt eller inte. I följande text och figurer redovisas de viktigaste stråken som skapas i planområdet. KAJSTRÅKET Västerports bebyggelse bildar stadens front mot havet i västerläge. Mellan husfasaderna och hamn­ kajen skapas ett offentligt stråk med många funktio- ner. Kajstråket är Västerports ryggrad (se karta, sidan 35). Den förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut, längs med hamnbassängen ända till Getteröns naturrum och Getterön – två viktiga mål- punkter i Varberg och för Varberg som destination. Kommunens Inriktningsbeslut för Stadsutvecklings- projektet 2016, slår fast att Strandpromenadens förlängning genom området ska utformas som ett BEBYGGELSE OCH GESTALTNING * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning 27 upplevelsestråk. På kajstråket ska finnas plats för flanörer, cyklister och joggare samt uteserveringar, brygglösningar, vatten­aktiviteter, planteringar med mera. Kajstråket kan, när Västerport är fullt utbyggt, bli ett av Varbergs mest besökta offentliga platser. DIAGONALEN Den som i framtiden stiger av tåget på stationen i Varberg kan redan där fästa blicken på Varbergs starkaste kännetecken: Varbergs fästning vid havet. Den nya stadsstrukturen har en diagonal siktlinje från stationen mot fästningen. Diagonalen leder till den viktiga mötespunkten Hamntorget där Strandprome- naden och det nya kajstråket strålar samman. Halvvägs på diagonalen ligger lilla torget, ett litet intimt och skyddat torg vars motsvarighet inte finns i Varberg i dag. Här passerar också det inre stråket (se nästa rubrik). Torget passar för uteserveringar och offentliga aktiviteter i det mindre formatet. Med sitt vindskyddade läge blir lilla torget en naturlig mötes- plats året runt (se illustration nästa sida). Förutom restauranger och kaféer i gatuplan är läget också lämpligt för service­inriktade aktiviteter. En trevlig plats för spontana arrangemang, kulturaktivi- teter till exempel sång- och musikuppträdanden. INRE STRÅKET Västerport får ett inre stråk, med en lugnare och mer skyddad miljö än längs med kajstråket. Husen står relativt tätt men med varierande avstånd för att skapa Illustration: Made-up Kajstråket är Västerports ryggrad, som förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
28 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG ett omväxlande gaturum. Stråket upplevs snarare som ett långsträckt offentligt rum som erbjuder små platser för både paus och aktiviteter för barn och vux- na. Diagonalen konkurrerar inte med kommersiella aktiviteter. Det är ett attraktivt, vindskyddat prome- nadstråk med lugnare karaktär som kompletterar det mer intensiva kajstråket. TVÄRKOPPLINGAR Tågen trafikerar järnvägstunneln från och med 2024 och de gamla spåren tas bort under 2025. Då skapas fem tvärkopplingar mellan den befintliga staden och Västerport. Fyra av tvärkopplingarna är för allmän trafik medan perrongbron över järnvägsspåren är för gång- och cykeltrafik enbart. I norra delen av område C (lär mer på sidorna 7, 22 och 50) läggs ett reservat i gamla Susvindsspårets förlängning. Susvindsspåret (gamla industrispåret från Nedregården i öster till järnvägen i väster) kommer att tas bort. Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Illustration: Made-up Mitt på diagonalen ligger lilla torget en ny vindskyddad mötesplats. Längst bort skymtar fästningen. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
29Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning KOMMERSIELLA LÄGEN I aktiva stråk finns goda förutsättningar för kommer- siella verksamheter. Stråken som har störst potential för verksamheter i programområdet är Västra Vall- gatan och Östra Hamnvägen samt något eller några av de nya tvärstråken. Det kan vara Magasinsgatans förlängning och Baggens gränd söder respektive norr om nya stationen, kanske också Engelbrektsgatan. En komp­lett och funktionell sammankoppling mellan den befintliga staden och Västerport sker efter 2025 när de gamla järnvägsspåren är borttagna. Fram till dess är de möjliga stråken mot Västerports etapp 1 Brunnsparken via Hamnplan och Sjöallén eller Norrgatan/Otto Thorells gata via kvarteret Fregatten. Under denna period är enda möjligheten till ny explo- atering mellan staden och Västerport att parkerings- ytorna söder om Fregatten bebyggs. I första etappen anläggs södra delen av nya kajstrå- ket fram till i höjd med Magasinsgatans förlängning. Här finns goda möjligheter för restauranger, service- verksamheter och publika verksamheter av olika slag redan i etapp 1 (se tidslinjen, sidan 8). 0 SKALA 1:5000 10050 200 300 meter I Västerport skapas två attraktiva promenadslingor, ”loopar”, som länkar till stadens gatustruktur. I de nya aktiva stråken finns goda förutsättningar för kommersiella verksamheter. Befintliga kommersiella lägen Nya kommersiella lägen Offentliga lokaler
30 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG MÖTET MED STADSKÄRNAN Stråket mellan Brunnsparken och Sjöallén – den så kallade corson – är även i framtiden en huvudför- bindelse mellan staden och Västerport. Mötet mellan befintlig stad och Västerport sker i zonen Engelska parken – Järnvägsparken – Fregatten – Campus. Här behövs kompletteringar med bebyggelse för att staden ska länkas samman. En del av Järnvägsparken behöver tas bort på grund av Varbergstunneln. Västra Vallga- tan kan då bebyggas på västra sidan vilket innebär att Västra Vallgatan kan bli ett starkt stråk mot den nya stationen (se översiktlig karta, sidan 85). Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Bild: Hidvi Group Bild: Hidvi Group Stråket mellan Brunnsparken och Sjöallén blir även i framtiden en huvudförbindelse mellan staden och havet.
31Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Bebyggelsen VARIATION I BYGGNADSUTFORMNING Mångfald och variation är ledord för utformningen av Västerport. Det blandade innehållet i stadsdelen hjälper till att skapa en variation i utformningen av byggnader. För att säkerställa att byggnads­ gestaltningen blir varierad ska bebyggelsen delas upp i många huskroppar eller fastigheter med blandat utseende och gestaltning. Med detta tillvägagångssätt finns det också förutsättningar att erbjuda mindre ak- törer, gärna lokala, en möjlighet att bygga i området. * GOD ARKITEKTUR Västerport ska vara en förebild för god stadsbyggnad i Varberg. Senast i samband med tilldelning av mark ska kommunen säkerställa att kvalificerad arkitekt- kompetens medverkar i projektet (se vidare sidan 58 under rubriken Markanvisning under Genomförande- frågor). Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram för Västerport kommer att tas fram tillsammans med en första detaljplan för etapp 1, södra Västerport fram till Magasinsgatans förläng- ning. Gestaltningsprogrammet ska visa principer och kvaliteter som gäller för bebyggelseutformning och markplanering i Västerport. I detta planprogram ges endast exempel och inspirationsbilder på utformning- ar som bör karaktärisera stadsdelen. GESTALTNING AV BYGGNADER Utformning av bottenvåningar I publika stråk utformas byggnadernas bottenvå- ningar med invändig våningshöjd på minst tre meter för att fungera flexibelt för olika sorters verksam- heter. Tredimensionell fastighetsbildning förordas för verksamhetslokaler. Cirka 50 procent av botten­ våningarna bör innehålla lokaler. Bottenvåningarna ska också ha plats för bostadsentréer, portgångar och bekväma förvaringsutrymmen för cyklar av olika slag (se vidare under rubriken Entréer, sidan 32). Det är viktigt att bottenvåningarna har hållbara material och välgjorda detaljutföranden eftersom det är den delen av ett hus som är mest utsatt för slitage. Bottenvå- ningen ger också de flesta upp­levelserna i ögonhöjd. * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13 Illustration: Made-up Bebyggelsen delas upp i många fastigheter med blandat utseende och gestaltning.
32 Entréer Placering av entréer påverkar upplevelsen av liv och rörelse i stadsdelen. Entréer till verksamheter place- ras därför med självklarhet mot gatan. Det är viktigt att så många bostadsentréer som möjligt orienteras mot kvarterens gatusidor. Med idén om flera fastig- heter i varje kvarter skapas flera entrépunkter vilket ökar upplevelsen av tillgänglighet och välkomnande i det offentliga rummet. Fasader Husens gestaltning och fasadernas utseende är avgö- rande för helhetsintrycket i en stadsdel. Betydelsen av variation i material, komposition och detaljer kan inte överskattas. Ett uttryck som signalerar omsorg och kvalitet är en garant för en god känsla. Den känslan ska prägla Västerport. Balkonger Utformning och storlek på balkonger påverkar kraf- tigt karaktären på ett hus. Västerport byggs som en relativt tät struktur. Många byggnader är dessutom utsatta för väder och vind. Därför är det mer fördelak- tigt att balkonger är helt eller delvis integrerade i huskroppen. PROGRAMFÖRSLAG Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Tak och takfot Det är viktigt för upplevelsen av gaturum och offent­ liga platser hur byggnader utformas vid takfoten och hur övergången mellan fasad och yttertak ser ut. Med varierande hushöjder förstärks denna effekt på ett positivt sätt. Extra omsorg om byggnader i hörnlägen Byggnader i hörnlägen har större exponering och kan ofta upplevas från längre håll. De bildar så kallade landmärken som har stor betydelse för igenkänning och orientering i staden. Det är en ambition i Väster- port att hus i hörnlägen ska ges en särskild omsorg i arkitektur och materialval. Detta gäller även andra byggnader i speciellt synliga lägen. BYGGNADSHÖJDER OCH EXPLOATERINGSGRAD Valet av byggnadshöjd i Västerport styrs av flera fak- torer. Det centrala attraktiva läget gör att efterfrågan om att få bo och verka här är stor. Varberg har också ett uppdämt behov av nya bostäder. Detta talar mot en låg exploatering. För att fördela kostnaderna för grovplanering och sanering av mark, hamnflytten, Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Sektion genom ett stadskvarter Solfångare på tak BostadBostad LokalLokal/bostad
33Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning utbyggnad av ny infrastruktur, nya gator samt offent- liga miljöer krävs också en betydande exploatering (se vidare under rubriken Ekonomi, sidan 58). Målet är att Västerport ska innehålla minst 2 500 bostäder när hela området är utbyggt (500 i första etappen). Förslaget är att skapa en relativt tät stads- struktur med varierande byggnadshöjder med ett genomsnitt på cirka fem våningar där både lägre och högre byggnadshöjder kan förekomma. Öppna eller slutna kvarter? Forskning visar att boende använder sina bostads­ gårdar och känner tillhörighet till dem när de är tydligt avgränsade från allmänna gator och parker. Att till exempel kunna släppa ut sina barn på går- darna ses som en stor kvalitet i boendet. Vidare visar undersökningar att halvöppna gårdar ofta förvandlas till ett slags ”ingenmansland”, som varken utnyttjas av de boende eller av besökare i området. Vind och lä Vindstudier har gjorts utifrån exempel på olika bebyg- gelsestrukturer. Studierna visar att den slutna kvar- tersformen är mest fördelaktig, både för innergårdar och övriga offentliga rum. Ur vindutredningen: Vindmöster vid sydvästlig vind (225’): stor bild 5,5 m/s, övre bild till höger 8,0 m/s, mellersta bild till höger 10,5 m/s, nedre bild till höger 13,0 m/s. Hörnlägen gestaltas med extra omsorg Generösa öppningar till gården Kvarter delas in i flera fastigheter Gröna gårdar Förskjutning mellan byggnader varierar gaturummet
34 Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser PROGRAMFÖRSLAG OFFENTLIGA RUM OCH MÖTESPLATSER Grönt och blått visar vägen ”Grönt och blått visar vägen” är ett av medborgar­ dialogens fokusområden. Planprogrammet visar hur den grönblå strukturen knyter ihop Västerport med kringliggande stad. Programmet visar ett förslag för var nya park­ytor och gröna stråk inom stadsdelen placeras, vilken karaktär, innehåll och funktion de bör ha. * BRISTER OCH BEHOV I GRÖNSTRUKTUREN Västerport har under 1900-talet fram till i dag utveck- lats som hamn- och verksamhetsområde. Området saknar därför park-, lek och aktivitetsytor samt kopp- lingar till befintlig grönstruktur i Varberg. Behovet av nya parker i stadsdelen hänger tätt samman med antalet nya invånare i Västerport (totalt cirka 5 500 in- vånare), bristen på närhet till befintliga park­ytor samt hur hårt belastade de befintliga grönytorna är (läs mer under rubriken Området i dag, sidorna 62–63). FÖRVÄNTNINGAR PÅ DET OFFENTLIGA RUMMET Gröna parker, levande stråk, varierade mötesplatser och mötet med havet är några av de ingredienser som Varbergs medborgare har varit mest positiva till i dialogerna om det framtida Västerport. Alla processer och politiskt beslutade dokument som medborgar­ dialoger, inriktningsbeslut, hållbarhetsprogram och det parallella uppdraget för Västerport, pekar på hur viktigt det offentliga rummet är för den goda livs­ miljön och ett attraktivt Västerport. GRÖNA PARKER OCH LEVANDE STRÅK I Västerport föreslås två grönytor med olika storlek och innehåll. En mindre närpark mitt i området och en något större grönyta/aktivitetsyta/upplevelsestråk i område C. Grönytornas placering och storlek skapar en logisk rytm mellan stor och liten skala, stadsmäs- sighet i söder via industrikaraktär till naturområde i norr. I inriktningsbelutet för Stadsutvecklingsprojektet beskrivs förlängningen av Strandpromenaden som ett upplevelsestråk. Länken mellan Getterön i norr och Strandpromenaden i söder kopplas ihop genom kajstråket i område A och B till ett aktivitetsstråk genom område C (läs mer på sidorna 7, 22 och 50). Grönstråket mellan havet och Brunnsberg blir möjligt genom en gång- och cykelbro över järnvägstråget. Grönstråket fungerar som ett rekreativt gång- och cykelstråk. Närparken i Västerport ligger som en målpunkt för grönstråket. Grönstruktur som behöver tillkomma i Västerport. 500 m 1000 m 3000 m 300 m Apelviken Subbe Fyr Varbergs fästning VÄSTER- PORT Getterön Naturum Brunnbergs- skogen Håstens- skogen Karlbergs- skogen Prästakullen Påskbergs- skogen Hästhags- berget Strand- promenaden Prästakullen Varbergs sjukhus Närpark Aktivitetsyta Grönstråk * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
35Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser Nya offentliga platser i Västerport. 0 SKALA1:6000 50250meter N hamntorget hoken lilla torget norra hamnbassängen nya stationstorget kajparken kajstråket stationsparken aktivitetsstråket BARNENS VÄSTERPORT Innehållet, utformningen och funktionen av det offent- liga rummet ska vara anpassat till att barn kommer att leva och vistas i Västerport. En stad som planeras för barn är en stad som fungerar för alla. Mötesplatser med variation Om Västerport ska lyckas med att bli en stadsdel för hela Varberg, behöver det finnas en variation av mötesplatser, stora och små, aktiva och lugna, hård- gjorda och gröna platser som är förändrings­bara för att fungera för olika typer av evenemang och platser med stark identitet. I Varberg är vatten en del av stadens identitet, med en badkultur som har anor från sekelskiftet 1800/1900. Västerport möter vattnet och tillvaratar vattnet som en resurs i området. Att planera en stadsdel där vatten blir en tillgång i den bebyggda miljön kommer vara en fram- gångsfaktor för Västerport. Mötet med den befintliga staden Innerhamnen mellan Campus och Badhusplatsen lockar Varbergsbor, studenter och besökare med sitt unika läge vid Strandpromenaden, varmbadhuset och fästningsområdet. Innerhamnen och Campus­ området har en potential att växa som mötesplats för en bred målgrupp. Förutsättningar som stödjer möten, aktiviteter och tillfälliga evenemang av olika storlek bör vara väg­ledande i utformning och innehåll av Hamntorget. Läget i knutpunkten mellan Sjöallén/ corson, Strandpromenaden, kajstråket och diagonalen Bild: Robert Kneschke ”En stad som planeras för barn är en stad som passar för alla.”
36 PROGRAMFÖRSLAG Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning höjer platsens attraktivitet (se karta, sidan 85). Hoken, som är en förlängning av Hamntorget, sträck- er sig ut mot hamninloppet med ett unikt läge i sta- den. Hoken är en lämplig plats för en publik byggnad tillgänglig för alla. Kanske med ett transparent hus för året runt-aktiviteter. Omkring gamla stationsbyggnaden anläggs en offentlig plats med gröna inslag, en slags järnvägspark som delvis ersätter nuvarande, som till största delen försvinner i samband med tunnelbygget. Runt nya stationen skapas publika utrymmen som domineras av de resandes behov. Utformningen av stations­ området sker inom ramen för projekt Varbergs­ tunneln. Ett parallellt uppdrag för utformningen av stationsbyggnad och stationsområde med inbjudna arkitektkontor startar hösten 2017. Stråket mellan nya stationstorget till fästningen utvecklas till en gågata, diagonalen, mellan statio- nen och Hamntorget. Mitt på diagonalen öppnar ett intimt torg upp sig, lilla torget, lämpat för ute- serveringar och kulturaktiviteter i mindre skala som sång- musik- och teaterframträdanden. Platsen ligger vindskyddad i bebyggelsestrukturen och har potential att bli en plats att vistas på året runt. Att möta vattnet Ledordet Hela Varbergs stadsdel gäller i synner- het för kajstråket och hamnbassängen. Mötet med vattnet gestaltas med variation i innehåll, rumslighet och stråkets bredd. En del av hamnbassängen kan komma att användas för dagvattenrening, en teknisk anläggning som ska utformas integrerat med kaj- och brygganläggningarna. Liksom kajstråket ska hamn- bassängen fungera som en allmän plats. Vatten­ytan ska vara en tillgång för alla som bor och besöker Västerport. Möjligheter att bada i stadsdelen, trots att området har varit gammal industrimiljö, ska utredas genom mätning av vattenkvalitet. KARAKTÄR Västerport och stråket längs med kajen präglas av sin omgivning, platsens historik och kopplingen till havet. Ett intressant möte skapas då industri och hamnverksamhet möter stadens behov av sociala ytor. Kajstråket förenar söderns sandstränder med det mer sociala, stadsmässiga och industriella och därefter det av natur och klippor präglade Getterön. Storskalig­ heten av vattenrummet och vattnets dynamiska karaktär bör utnyttjas såväl estetiskt som funktionellt, genom att människan kan komma nära vattnet, men också att havet har möjlighet att stiga. Upplevelsestråk Planprogrammet redovisar ett upplevelsestråk som präglas av närheten till vatten, blandstaden och han- delshamnen. Kajstråket, kajparken och norra aktivi- tetsområdet binder samman fästningsområdet med Getterön. Innehåll, funktion och utformning av stråken behöver stödja såväl sociala som ekologiska värden. KAJPARKEN Varbergs stadskärna möter nya stadsdelen i kajpar- ken (se överskådlig skiss, sidan 39). Två viktiga gröna karaktärer möts, kajstråket och det inre stråket. Den centrala placeringen av parken är strategisk, med siktlinje mot nya stationsbyggnaden och kopplingen via cykelbron till stadskärnan. Kuststråket kopplas samman med Brunnsbergsstråket. Parken vänder sig med ena sidan mot kajstråket och vattnet och andra sidan mot det inre stråket och bostadsgatan. Kajparken blir en bostadsnära park men samtidigt också en av stadens offentliga parker. Parken är cirka en hektar, vilket kan jämföras med Engelska parken. Viktigt för parkens innehåll är att skapa en stor mötesyta med ett grönt innehåll. Småskaliga parkrum skapas för ett gott mikroklimat och intima- re sociala miljöer. Här finns aktiviteter kopplade till
37Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning vatten och det är lätt att komma nära havet. Här är det möjligt att få in lekfunktioner mot det inre stråket. Paviljongstrukturer kan ge stöd åt fritidsaktiviteter som kajakpaddling, stand up paddelbord (SUP) men också fungera karaktärsskapande och som året runt- ytor. I parken finns också möjlighet att synliggöra en vattenspegel (läs mer, sidorna 74–75). NORRA AKTIVITETSYTAN Då Västerport har allt för lite grönyta i bostadsom- rådet i förhållande till antalet förväntade brukare så behöver stadsdelen ett komplement till kajparken. Längre norrut, i område C (läs mer på sidorna 7, 22 och 50) föreslås därför en större plats för olika slags aktiviteter på cirka fyra hektar. Norra aktivitetsytan (se överskådlig skiss, sidan 39) behöver vara stor för att fungera som hela stadens aktivitetsyta, bli en ”dragare” och ett utflyktsmål för hela staden. Det ska finnas plats för stora evenemang och fungera som en ytreserv för platskrävande verksamheter, till exempel olika idrottsändamål. Viss yta av området kan komma att behövas som ytreserv för att hantera dagvatten i området och för andra, i dag ej identifier- bara, framtida behov. Utemiljön i område C ska också fungera som en friyta för den attraktiva arbetsplatsen. Verksamheter som behöver ligga nära hamnen kan få utrymme i det här området. Hamnen har tillstånd att utföra bullrande verksamhet och de aktiviteter som flyttar hit ska kunna samexistera sida vid sida med handelshamnens verksamhet. Det gäller även aktiviteterna i upplevelsestråket. Collage: Karin Sjödin Kajstråket förenar söderns sandstränder med det mer sociala, stadsmässiga och industriella och därefter det av natur och klippor präglade Getterön.
38 PROGRAMFÖRSLAG Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Inspirationsbilder.
39 Lek Lek Vattenaktivitet Vattenaktivitet Sociala ytor Social ytor Picknickyta Picknickytor Grönska Grönska Intima rumsligheter Intima rumsligheter Byggnadsstrukturer Byggnadsstrukturer Norra aktivitetsytan Kajparken i södra delen av Västerport Lek Lek Dagvattenhantering Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster Evenemangsyta Idrott, rekreation, motion Idrott, Rekreation, Motion Den attraktiva arbetsplatsen Den attraktiva arbetsplatsen Grönska och vatten Grönska och vatten Kultur Dagvattenhantering Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
40 PROGRAMFÖRSLAG Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 4 KAJSTRÅKET Kajstråket (se karta, sidan 35) är Västerports ryggrad, ett 700 meter långt och för området viktigt rörelsestråk. Stråket är en offentlig miljö för både vardag och fest. Det ska vara tillgängligt och användbart för alla, och garan- tera ett kvalitativt rörelsestråk för gång och cykel utmed vattnet. Platsens historia och identitet bör återspeglas i den nya utformningen. Hamnverksamheten har format miljön. Kajkanten och hamnbassängen är rester av en industriell struktur som är unik för Varberg. Mötet med havet sker utmed kajkanten och genom olika bryggkonstruktioner. Även om innehållet och funktionen längs med kajstråket är varierat så ska det finnas en stabil utformning, en röd tråd, som ger en helhet till stråket. Stråket ska främja aktivitet. Brygg- konstruktionerna ska erbjuda besökare och boende möjlighet att komma nära vattnet, avskilda platser för lugn och ro med havsutblickar, men även vara anpass- ningsbart för större evenemang. Varberg är en sommarstad men det är viktigt att utforma kajstråket för året runt-användning. Ett sätt att uppnå detta är att skapa väderskyddade offentliga miljöer till exempel genom gemensamhetslokaler och publika byggnader, samt förse delsträckor av stråket med vindskydd. Mötesplatser tillgängliga för alla Lekfulla ytor Vattenaktiviteter Mötesplatser för stora och små grupper Pedagogiska ytor Plats för dans Identitetsstarka platser Byggnadsstrukturer Stora och små grupper Vattenaktivitet Lekfulla ytor Identitetsskapande platser Byggnadsstrukturer Mötesplatser för solnedgången Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Kajstråkets utbredning med sektionsmarkeringar Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
41 Bild: Arkitekt och foto: Buro Lubbers Maaskade-Cuijk, Nederländerna. Sektion 1, skala 1:400 (A4) Sektion 2, skala 1:400 (A4) 1:400 Industrikänsla, historiska inslag från hamnens historia 16,0m16,0m16,0m16,0m Kajstråk12 m 1:400 Stillhet, tillgänglighet, vardagsfunktioner 12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m Sektioner möter vattnet Följande skisser på sektioner är exempel på hur Väster­ port kan möta vattnet. Sektionerna ska ses som ett test av innehåll och skala, och ska fortsätta utredas i kom- mande planeringsskeden. Sektion 1 – stad möter hamn För att bevara Varbergs historiska karaktär som industrihamn bevaras storskaligheten på vissa ställen. I södra delen av hamnbassängen är avståndet mellan kajkant och bebyggelse större än längs övriga delar av kajstråket. Genom en skarp kajkant och ett långt avstånd till vattenytan, så bevaras en känsla av det industriella arvet. Till detta adderas urbana kvaliteter som uteservering, rörelsestråk och vegetation. Genom att behålla en fysiskt hård karaktärer av industri och addera den mjuka karaktären av mänsklig aktivitet så skapas ett spännande möte mellan historia och nutid. Sektion 2 – upplevelser vid solnedgång Bryggorna är en viktig del i kajstråkets utformning och ska möjliggöra olika sorters användning. I denna sektion föreslås en bryggkonstruktion som erbjuder olika sorters sittmöjligheter och utblickar mot havet. Mötesplatser både för stillhet och enskildhet men också för kunna mötas i en större grupp. Bild: Arkitekt och foto: Studio Evren Başbuğ Bostanlı Footbridge & Sunset Lounge, Turkiet. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
42 PROGRAMFÖRSLAG Kajstråk12 m 1:400 Aktivitet, närhet/tillgång till park och hav Sektion 3 – Aktivitet vid havet Mitt i området angränsar kajstråket till kajparken. Tillsammans skapar dessa ytor en offentlig miljö som möjliggör för aktivitet kopplat till både hav och land, vatten och grönska Flytbryggor med stegar tillgängliggör vattenytan och blir viktiga inslag för aktiviteter som att paddla kanot och lägga i sin SUP-bräda. Mindre paviljonger kan fungera som gemensamhetslokaler och till förvaring av diverse utrustning kopplat till aktiviteter i vattnet. Paviljongstrukturer kan bryta ner skalan gentemot kringliggande kvarter på ett lekfullt sätt och vara ett sätt att skapa ett gott mikroklimat i parken. Parkens vegetation är utdragen två meter mot kajstråket jämfört med husfasaderna. Parken bryter därmed det i övrigt linjära stråket. Sektion 3, skala 1:400 (A4) Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
43 Sektion 4, skala 1:400 (A4) Kajstråk12 m 1:400 Pedagogik INFO DAGVATTEN BASSÄNG MED VÄXTER Sektion 4 – Staden sträcker sig ut i havet I den norra delen av kajstråket skapas ett landskap av bryggor. Bryggorna sträcker sig ut i vattnet och skapar inre bassängytor där havet kultiveras. Dagvattenhantering är en viktig aspekt i Västerport och bör planeras och utformas som en integrerad funktion i utemiljön. Dagvatten kan till exempel ledas ut i bassänger och renas av flytande vegetationssjöar. Informationstavlor och andra pedagogiska element kan ge en förståelse för utemiljöns utformning och blir därför viktiga inslag. Exempel på vegetation som kan fungera i hamnbassängen är havssäv, vass, salt- gräs och marrisp. Bassängerna kan användas till olika ändamål och en mer specifik användning fördjupas i nästa planeringsskede. Tekniska funktioner behöver utredas vidare. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
44 PROGRAMFÖRSLAG Gatan som offentligt rum Gatan är ett viktigt offentligt rum där variationen av innehåll och utformning ska stödja gatans funktion men också bidra till en attraktiv stadsmiljö. Gatorna i Västerport ska präglas av upplevelser i ögonhöjd och en lekfullhet i innehåll. Gatuhierarkin i Västerport ska vara tydlig och gator ska genom innehåll och skala få olika karaktär och syfte. Tvärstråk och längsgående stråk Tvärstråken mot havet kopplar samman Västerport med den befintliga stadsväven. Dessa gator kommer skapa siktstråk mot havet. I sektionerna utvecklas tre typstråk. De är alla tre kvartersgator i Västerport. * De längsgående stråken i Västerport har olika karak- tär där Västra Vallgatan/Birger Svensons väg är en kvartersgata, Östra Hamnvägen en genomfartsgata och inre stråket ett gångfartsområde. Det betyder helt olika trafikmängder och hastigheter, vilket speglas i gatornas utformning. Test av innehåll och skala Gatusektionerna visar ett förslag på funktioner och möbleringsmöjligheter som gaturummen i Västerport kan innehålla. Kantzonerna är gränssnittet mellan hus och gata och har stor betydelse för hur gatumiljön upplevs. Kantzonen ska vara levande och föränder- lig och kan bestå av allt från planteringar, terrasser, trappor och dagvattenkanaler till uteserveringar och växthus. Man ska inte läsa sektionerna utifrån att alla listade funktioner förekommer överallt. Gatusektio- nerna ska fortsätta att testas och utvecklas i komman- de skeden. Gator Gata Plantering Kantzon Plantering i vatten Parkering varvat med vegetation GC-väg med aktiva hörn Genomfartsgata - Östra Hamnvägen Östra Hamnvägen kommer i det framtida Västerport bli en viktig genomfartsgata för staden då bostads­ området Västerport byggs väster mot havet och stationsområde utvecklas öster. Ett eget gestaltning- program för Östra Hamnvägen har tagits fram (läs mer under rubriken Underlag och utredningar, sidan 83). En utmaning för Västerport är att utveckla Östra Hamnvägen till en gata som förenar men inte delar Västerport i två delar. Fastigheternas entréer bör ligga mot gatan. Östra Hamnvägen 1:400 Genomfartsgata, illustration. Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
45 Kvartersgata typ 1 – Magasinsgatan Gatans bredd kan vara mellan 16–19 meter med en 2–6 meter bred kantzon på vardera sida om gatan. Kant­zonerna varieras med möblering, belysning och plantering. Gatan och fasaden ligger på en halvmeters nivåskillnad. Nivån tas upp med hjälp av trappor, terasser och ramper. Gatunivå ligger på cirka +2,5 meter över havet. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Korttidspar- kering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplantering och dagvattenhantering sker i gatunivå. Infartsgata 12 - 15 m “Stationsgatan” 1:400 10,0m10,0m10,0m10,0m 5,0m5,0m5,0m5,0m +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Parkväg med vattenGångfartsgata med plantering/ möbleringszon/sidoparkering Infartsgata 12 m 1:400 Gångfartsgata med plantering/möbleringszon/sidoparkering dubbelriktad trafik, en nivå. Referens Norrgatan +2,8m+2,8m+2,8m+2,8m+3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Kvartersgata typ 2 – Stationsgatan Gatans bredd kan vara mellan 12–16 meter. Viktig koppling till nya stationsområdet. En 4–6 meter bred kantzon med parkrumskaraktär och vatten­inslag ge- nom öppen dagvattenhantering. Asymmetrisk dispo- sition av gaturummet. Målbilden är att gata och fasad ligger på ungefär samma höjd, +3,0 meter, med hänsyn tagen till avrinning. Gaturummet är i en nivå, det vill säga inga kantstenar. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Korttidspar- kering och handikappsparkering tillåts. Last­zoner före- slås vid strategiska punkter. Trädplantering ska finnas. Kvartersgata typ 3 – Infartsgata Gatans bredd kan vara mellan 11–15 meter med aktiva kantzoner längs med fasaderna. Kantzonens plantering och möblering i gaturummet kan alterneras från sida till sida. Målbilden är att gata och fasad ligger på unge- fär samma höjd, +3,0 meter, med hänsyn tagen till av- rinning. Gata i en nivå, inga kantstenar. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrym- me. Vatteninslag genom öppen dagvattenhantering. Korttidsparkering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplante- ring ska finnas. Referens är Norrgatan, Varberg. Kantzon +2,5m+2,5m+2,5m+2,5m +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Kantzon Gångfartsgata med sidoparkering Kvartersgata typ 1, skala 1:400 (A4) Kvartersgata typ 2, skala 1:400 (A4) Kvartersgata typ 3, skala 1:400 (A4) Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
46 Inre stråket - Gångfartsområde Gatans bredd kan variera mellan 6 meter upp till 15 meter. Gångfartsgata med trafik på fotgängarens villkor. Gatan har inslag av möblering, plantering, lekfulla och pedagogiska inslag. Gatans utformning ska skapa ett trafiksäkert område där hastigheter hålls nere. Hela gatans bredd kan anses vara en aktiv kantzon. Gata på ungefär samma höjd som fasadernas golv- nivå, med hänsyn tagen till avrinning. Gaturum i en nivå, inga kantstenar. Trafik tillåts i båda riktningar med begränsad framkomlighet. Cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Cykelparkering för boende och eventuellt besökare behöver ordnas utmed gatan. Vatteninslag sker genom öppen dagvattenhantering Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m oulevard 10 m Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Barnens boulevard 7 m 1:400 Korttidsparkering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplan- tering varierar i takt med att gaturummet breddas och smalnas av. Barnens boulevard Inre stråket går under arbetsnamnet ”Barnens boulev­ard”. Namnet ställer krav på att innehållet upplevs som lekfullt, trafiksäkert och tryggt. Skalan ska upplevas som mer intim och omhändertagen. Inre stråket är en färgstark och oöm miljö och fungerar som ett långt lekfullt bostadsstråk. I höjd med kajpar- ken kan lekområdet få utvidga sig in i parkmiljön. Inre stråket varierar i bredd, skala 1:400 (A4). Illustration: Spacescape Inre stråket, ”Barnens boulevard”, som det såg ut i Spacescapes arkitektförslag. Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
47 Kajståket – Gågata Kajstråket består av tre zoner, en fasadzon närmast huskropparna, en rörelsezon för i första hand gång- och cykelrörelser och en möbleringszon närmast kaj- kant. För bryggkonstruktioner (se rubriken Att möta vattnet, sidan 36). Kajstråket är cirka 12 meter brett, ibland med en variation mellan 10–18 meter. Husen ligger på +3,0 meter, kajstråket på +2,3 meter till +2,5 meter. Korttidsparkering och handikappsparke- ring tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trafik tillåts för varuleveranser och sophantering. Cykelparkering behövs för bostäder och besökare. Fasadzonen hanterar en höjdskillnad på cirka en halvmeter mellan entré och kaj. Denna utformas så att den blir tillgänglig, varierad och aktiv med hjälp av trappor, murar och ramper. Utmed fasadzonen kan planteringar varvas med serveringar och annan möblering. Rörelsezonen ska erbjuda en kvalitativ yta för rörelser till fots och för diverse hjulförsedda människor, till exempel cyklister, barnvagnar, rulla- torer och skateboards. Rörelsesråket är tillgängligt för alla, minst fem meter i bredd. En möbleringszon när- mast kajkanten är en yta för i första hand fotgängare, för att ta en paus längs promenaden, blicka ut över havet. Zonen kan varieras med hjälp av sittmöbler, planteringar och andra byggstrukturer. Kajstråk12 m 1:400 Stillhet, tillgänglighet, vardagsfunktioner 12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m En kajpromenad för olika typer av rörelser. Kajpromenad med tre zoner, en fasad-, en rörelse- och en möbleringszon. Koolkajen av Nyréns Arkitektkontor AB. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
48 PROGRAMFÖRSLAG OFFENTLIG SERVICE OCH ARBETSPLATSER Ambitionen i Västerport är att komplett­era med service som inte finns i stadskärnan eller öka utbudet i förhållande till ökade behov. OFFENTLIG SERVICE Förskola Placering av förskola till Västerport utreds för närva- rande. Så länge järnvägstrafiken är kvar utmed Östra Hamnvägen finns ingen lämplig plats i utbyggnads­etapp 1. En förskola kommer att stå klar i närområdet i samband med att etapp 1 är inflyttningsklar. Behovet inledningsvis är 2-4 avdelningar. En stadsförskola till exempel i bottenplan av ett bostadshus kan vara en lösning. I följande utbyggnadsetapper norrut i Väster- port finns utrymmen för fler förskolor. Skolor Närmaste grundskolor till Västerport är i dag Haga- skolan och Kunskapsskolan. Kapaciteten på stadens grundskolor och behov av nya utreds för närvarande. ÖVRIG OFFENTLIG VERKSAMHET Plats för vårdcentral, lokaler för offentlig förvaltning finns i många av bostadshusens bottenvåningar. Mel- lan Östra Hamn­vägen och järnvägen norrut planeras mark för verksamhetslokaler i stor omfattning, inte minst i område C. KOMMERSIELL SERVICE Komplettering till stadskärnan När staden och Västerport växer finns underlag för fler serviceverksamheter. Ambitionen för Västerport är att komplettera med service som inte finns i stads- kärnan. Utökad detaljhandel prioriteras i nuvarande stadskärna. I Västerport kan det vara restauranger, kaféer, mat­affär, servicebutiker, frisörer med mera. HOTELL Varberg har hög hotellbeläggning. I den första ut- byggnadsetappen finns möjlighet att placera hotell. Program för Västerport - Programförslag/Offentlig service och arbetsplatser Bild: PMB Media & Design Skolorna som i  dag finns i närområdet till Västerport är Kunskapsskolan och Hagaskolan. Bild: Karin Hartmann
49Program för Västerport - Programförslag/Offentlig service och arbetsplatser Bild: Mikael Pilstrand När staden och Västerport växer finns underlag för fler serviceverksamheter. Ambitionen är att i Västerport ska sådant finnas som i dag inte finns i stadskärnan.
50 Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Område C – viktigt för Varberg Område C är intressant för flera olika funktioner på grund av det allt mer centrala läget som uppstår när Västerport byggs ut och den nya stationen etableras längre norrut (läs mer på sidorna 7 och 22). De intressen som föreligger är: • Hamnrelaterade verksamheter • Nya arbetsplatser för framtidens Varberg, nära stationen • Aktivitetsyta för invånarna i Västerport och övriga staden • Grönstråk mot Getterön och Getteröns naturrum • Utbildning • Kulturverksamheter • Övrig offentlig servic I området finns industribyggnader från 1960-talet med pågående verksamheter. De flesta byggnaderna har låg kvalitet. För att utveckla området hållbart behöver mar- ken höjas och de flesta byggnaderna rivas. Det arbetet kan påbörjas omkring år 2022. För närvarande utreds vilken fördelning av mark­ytor som kan ges till de olika intresse- na och hur marken lämpligen bör disponeras. Nya verk- samheter ska förhålla sig till hamnens förutsättningar. Offentlig service och arbetsplatser, fortsättning Figuren visar grovt hur huvudintressena kan disponeras. Utvecklingsområde Hamnrelaterad verksamhet Aktivitetsstråk HAMNEN STADSUTVECKLING V V V
MOBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET Trafik i dag och i framtiden TRAFIKSTRATEGI 2030 Utvecklingen av trafik och stadsplanering i Varberg följer kommunens trafikstrategi (Trafikstrategi 2030). Strategin ska bidra till att uppnå ett effektivt, säkert och hållbart trafiksystem. * I dag dominerar bilen persontransporterna. Bilar tar betydligt mer plats i staden än cyklar och kollektivtra- fik. En övergång till mer resurseffektiva, miljövänliga och mindre platskrävande fordon är positivt för stads- miljön och en långsiktig målsättning för Varberg. Västerport ska vara ett föregångsexempel för hur en sådan utveckling kan främjas. FRÅN VÄSTERPORT TILL VARBERGS CENTRUM Västerport blir en del av Varbergs växande stads- kärna. Därför är det nödvändigt att planera för hur besök­are, som inte bor eller arbetar i Västerport, får god tillgänglighet till viktiga funktioner i centrum samt befintliga och nya målpunkter. Med sina mötes- platser, kajstråk, hamnbassäng och arkitektur förvän- tas hela Västerport bli en stor målpunkt i sig. VILKA FORDON ANVÄNDER VI I DAG? I dag finns det fler bilar än någonsin i Sverige och i Varberg. Nybilsförsäljningen i Sverige har legat på topp flera år i rad. Busstrafiken har fått fler resenärer de senaste två åren men ökningen sker dock från en låg nivå. Varberg är en cykelstad och cykelanvändan- det ökar stadigt, inte minst tack vare att elcyklarna blir allt vanligare. Tågpendlingen har ökat kraftigt den senaste tioårsperioden. Det innebär att fler och fler persontransporter förväntas ske från och till sta- tionen med cykel, bil, buss och taxi. VILKA FORDON ANVÄNDER VI I FRAMTIDEN? Generellt sett minskar bilinnehavet ju större en stad är. Det förklaras enklast med att större städer oftast har en bättre kollektivtrafik än vad mindre städer har underlag till. Varberg har nyligen skapat en kollektiv- trafik med busslinjer i ett så kallat stjärnnät i staden. Därtill kommer också landsortstrafiken. All busstrafik möts i stationsområdet som är en del av Västerport. För kommande år planeras inga större förändringar i nätet, som är relativt glest. För att skapa en mer hållbar miljö krävs en förändring av persontransporterna. Västerport kan bidra till: • Ökad användning av Varbergs kollektivtrafik och påverka att den byggs ut. • Ökad cykelanvändning • Att bilpooler skapas • Delad bilanvändning möjliggörs • Att eldrivna fordon prioriteras • Att laddplatser skapas för eldrivna fordon 51Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet Bild: Hidvi Group Tågpendlingen har ökat kraftigt de senaste tio åren. * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
52 Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning CYKELTRAFIK, NYA CYKELFORDON I hela Västerport ska det vara lätt att använda cykel. Huvudcykelstråk blir Östra Hamnvägen där det pla- neras för cykelbanor på båda sidor. Större allmänna cykelparkeringar anläggs i anslutning till grön­stråket från Gamla Kyrkbacken via stationen till Campus vid Hamnplan. KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafiken inom Varbergs kommun och stad sker med buss. För att busstrafiken ska kunna kon- kurrera med framförallt bilen krävs ett tätare nät och högre turtäthet. Tågtrafiken på Västkustbanan får fortsatt ökad pendling mot Göteborgs- och Öresunds- regionerna. Varbergs nya station blir en knutpunkt för alla trafikslag vilket är en mycket stark fördel för utvecklingen av Västerport. Kopplingen mellan Västerport och stationsområdet sker på ett flertal punkter: grönstråket, stations­gatan (norra sidan av stationen) och Magasinsgatan. Varbergs nya stations- område blir ett nav för kollektiv­trafiken i kommunen där Västkustbanan, Viskadalsbanan, stadsbussar och regionbussar möts. PERSONBILSTRAFIK Västerport ska vara så bilfritt som möjligt. I om- rådet ska endast angöring till bostadsentréer och verksamhets­lokaler ske när så är nödvändigt. Vissa gator är infartsgator från Östra Hamnvägen. Dessa kallas kvartersgator, i övrigt är gator och stråk gågator eller gångfarts­område på de gåendes villkor. Vissa kvarter utmed Östra Hamnvägen kan få källargarage. Infart till dessa ska ske från infartsgator med garage- infart så nära Östra Hamnvägen som möjligt. NYTTOTRAFIK Försörjning sker via Östra Hamnvägen och infarts- gator. Begränsningar i tid på dygnet för tillgänglighet blir nödvändigt. VARUTRANSPORTER Varuleveranser sker i första hand från lastzoner ut- med Östra Hamnvägen och infartsgator. Undantags- vis får leveranser ske från inre stråket och kajstråket. TRAFIK TILL VÄSTERPORT Från Getterövägen i norr leds trafik in på Östra Hamnvägen. En ny rondell planeras här. Från den leds även all vägtrafik till hamnen. Söder om Väster- port föreslås Östra Hamnvägen fortsätta på det som tidigare var banvall. Vägen ansluter till Rosenfreds­ gatan via Lasarettsgatan.Regionbussar Stadsbussar Ny möjlig kollektiv- trafiklinje längs med Östra Hamnvägen Stationsläget
Bilparkering – angöring och förvaring BILEN Parkeringsfrågorna är en strategisk faktor i plane- ringen och utvecklingen av Västerport och innovativa lösningar som minskar bilanvändandet är önskvärda. En flexibel parkeringsnorm kan bli aktuell om andra mobilitetstjänster erbjuds. I Planprogram för Väs- terport föreslås flexibla lösningar både fysiskt och över tid. Parkeringar ska kunna samutnyttjas mellan boende, besökare och de som arbetar i stadsdelen för att öka tillgängligheten för fler användare under olika tider på dygnet. För att detta ska vara möjligt krävs parkeringshus. Det är rimligt och önskvärt att bilinnehavet för bo- ende i Västerport är lågt med tanke på det centrala läget intill kommunens kommunikationsnav. Även om bilinnehavet minskar över tid så ökar troligen också besöken till stadskärnan i ett växande Varberg. Dimen­sioneringen av parkeringshus behöver där- för planeras med flexibilitet. Läget och storleken på parkeringar påverkar hur man väljer färdsätt. Ett lika stort gångavstånd till bilparkeringen som till närmas- te kollektivtrafik är eftersträvansvärt. Principer för förvaring/parkering av bilar: Större parkeringsanläggningar föreslås i anslutning till stationsområdet. För att minska biltrafik inom Västerport byggs parkeringshus för besökare, boende och pendlare mellan Östra Hamnvägen och järn­ vägen, norr om stationen. Även i de södra delarna av Västerport behövs ytterligare en större parkerings- anläggning, utöver p-huset Briggen, för besökare till närliggande målpunkter. För att undvika exponering av parkeringshus kan dessa med fördel kombineras med kontor och bostäder mot gatan. I direkt anslut- ning väster om Östra Hamnvägen kan källarparkering också placeras. Parkeringsgarage nära bostäder bör prioriteras för bilpooler. Parkering för bilpooler placeras närmre bostäderna. Under en övergångsperiod kan det finnas ett behov av långtidsparkering/förvaring av privata bilar som används sällan. Dessa kan placeras på en mindre attraktiv plats med längre avstånd till Västerport. Om parkeringshusen byggs med möjlighet till änd- rad användning kan en högre flexibilitet skapas för framtiden. 53Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning Genomfartsgata Parkering Gångfartsområde Kvartersgata Gågata 60 km/h 40 km/h
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf
Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf

Recommended

Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varbergTillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Pierre Ringborg
 
Årsredovisning 2013 Varbergs Kommun
Årsredovisning 2013 Varbergs KommunÅrsredovisning 2013 Varbergs Kommun
Årsredovisning 2013 Varbergs KommunPierre Ringborg
 
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGETKs 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Pierre Ringborg
 
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdfPolitisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
KristianKrassman
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Pierre Ringborg
 
Stadsvision Motala
Stadsvision MotalaStadsvision Motala
Stadsvision MotalaFramtidensMotala
 
Översiktsplan 2040 del 3
Översiktsplan 2040 del 3Översiktsplan 2040 del 3
Översiktsplan 2040 del 3
Kristian Krassman
 
Cykelturism i Sörmland 2017
Cykelturism i Sörmland 2017Cykelturism i Sörmland 2017
Cykelturism i Sörmland 2017
Erik Svedin
 

Recommended

Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varbergTillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Tillsammans+skapar+vi+världens+bästa+varberg
Pierre Ringborg
 
Årsredovisning 2013 Varbergs Kommun
Årsredovisning 2013 Varbergs KommunÅrsredovisning 2013 Varbergs Kommun
Årsredovisning 2013 Varbergs KommunPierre Ringborg
 
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGETKs 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Ks 131029, budget 2014 VARBERGS KOMMUNBUDGET
Pierre Ringborg
 
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdfPolitisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
Politisk plattform 2023-2026 1.4 2022-03-01.pdf
KristianKrassman
 
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektetInriktning för stadsutvecklingsprojektet
Inriktning för stadsutvecklingsprojektet
Pierre Ringborg
 
Stadsvision Motala
Stadsvision MotalaStadsvision Motala
Stadsvision MotalaFramtidensMotala
 
Översiktsplan 2040 del 3
Översiktsplan 2040 del 3Översiktsplan 2040 del 3
Översiktsplan 2040 del 3
Kristian Krassman
 
Cykelturism i Sörmland 2017
Cykelturism i Sörmland 2017Cykelturism i Sörmland 2017
Cykelturism i Sörmland 2017
Erik Svedin
 
Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016
Kristian Krassman
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
Pierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan
UtbyggnadsplanUtbyggnadsplan
Utbyggnadsplan
Pierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Pierre Ringborg
 
Budget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NTBudget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NTKristian Krassman
 
Valprogram vingåker
Valprogram vingåkerValprogram vingåker
Valprogram vingåkerSocialdemokraterna i Sörmland
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Pierre Ringborg
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
Pierre Ringborg
 
Valplattform Skaraborg
Valplattform SkaraborgValplattform Skaraborg
Valplattform Skaraborgandreassvensson
 
Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33
Kristian Krassman
 
Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208
KristianKrassman
 
Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1Pierre Ringborg
 
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen leverUlricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamnsbloggen
 
Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2
Kristian Krassman
 
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Mattias Larsson
 
Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1
Kristian Krassman
 
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutvecklingPp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutvecklingOstsam
 
Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021 Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021
KristianKrassman
 
4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd
Ulricehamnsbloggen
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
Centerpartiet
 
Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023
Pierre Ringborg
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webb
Pierre Ringborg
 

More Related Content

Similar to Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf

Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016
Kristian Krassman
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
Pierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan
UtbyggnadsplanUtbyggnadsplan
Utbyggnadsplan
Pierre Ringborg
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Pierre Ringborg
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Pierre Ringborg
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
Pierre Ringborg
 
Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33
Kristian Krassman
 
Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208
KristianKrassman
 
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen leverUlricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamnsbloggen
 
Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2
Kristian Krassman
 
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Mattias Larsson
 
Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1
Kristian Krassman
 
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutvecklingPp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutvecklingOstsam
 
Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021 Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021
KristianKrassman
 
4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd
Ulricehamnsbloggen
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
Centerpartiet
 

Similar to Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf (20)

Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016Rospiggen nr 8 2016
Rospiggen nr 8 2016
 
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUNUTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
UTBYGGNADSPLAN FÖR BOSTÄDER I VARBERGS KOMMUN
 
Utbyggnadsplan
UtbyggnadsplanUtbyggnadsplan
Utbyggnadsplan
 
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommunUtbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
Utbyggnadsplan för bostäder i Varbergs kommun
 
Budget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NTBudget 2014-2015 NT
Budget 2014-2015 NT
 
Valprogram vingåker
Valprogram vingåkerValprogram vingåker
Valprogram vingåker
 
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
Utredning norra stadsområdet VARBERG 151027
 
Bebyggelsestrategi
BebyggelsestrategiBebyggelsestrategi
Bebyggelsestrategi
 
Valplattform Skaraborg
Valplattform SkaraborgValplattform Skaraborg
Valplattform Skaraborg
 
Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33Bilaga till Kanalen v33
Bilaga till Kanalen v33
 
Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208Bilaga 1. top 201208
Bilaga 1. top 201208
 
Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1Simmalekochsvarma del1
Simmalekochsvarma del1
 
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen leverUlricehamn tjänar på att hela kommunen lever
Ulricehamn tjänar på att hela kommunen lever
 
Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2Översiktsplan 2040 bilaga 2
Översiktsplan 2040 bilaga 2
 
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
Tomtebo A5 Folder Tryck 1000
 
Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1Översiktsplan 2040 del 1
Översiktsplan 2040 del 1
 
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutvecklingPp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
Pp fördjupad dialog - om kultur och samhällsutveckling
 
Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021 Rospiggen nummer 3 2021
Rospiggen nummer 3 2021
 
4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd4 punkter för stärkt landsbygd
4 punkter för stärkt landsbygd
 
Storstad
StorstadStorstad
Storstad
 

More from Pierre Ringborg

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023
Pierre Ringborg
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webb
Pierre Ringborg
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv senior
Pierre Ringborg
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Pierre Ringborg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Pierre Ringborg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Pierre Ringborg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Pierre Ringborg
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Pierre Ringborg
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Pierre Ringborg
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Pierre Ringborg
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025
Pierre Ringborg
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartiet
Pierre Ringborg
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Pierre Ringborg
 
Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3
Pierre Ringborg
 
NY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖNY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖ
Pierre Ringborg
 
Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4
Pierre Ringborg
 
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 VarbergMal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Pierre Ringborg
 
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
Pierre Ringborg
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
Pierre Ringborg
 

More from Pierre Ringborg (20)

Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023Budget 2019 plan 2020 2023
Budget 2019 plan 2020 2023
 
Klimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webbKlimatbokslut halland 2017 webb
Klimatbokslut halland 2017 webb
 
Verksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv seniorVerksamhetsplan aktiv senior
Verksamhetsplan aktiv senior
 
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSocialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Socialdemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 VarbergSverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
Sverigedemokraternas budgetförslag 2018 Varberg
 
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 VarbergVänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
Vänsterpartiets budgetförslag 2018 Varberg
 
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
Cykelplan 2016 2020 antagen 20161219
 
Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
 
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommunHållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
Hållbarhetsmål 2017-2035 Varbergs kommun
 
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslagKf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
Kf 161115, bilaga ärende 17 budgetförslag
 
Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025Varbergs miljömål 2015-2025
Varbergs miljömål 2015-2025
 
Vem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartietVem representerar miljöpartiet
Vem representerar miljöpartiet
 
Grön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_hallandGrön budgetpresentation våp_16_halland
Grön budgetpresentation våp_16_halland
 
Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3Vfab nyhetsbrev3
Vfab nyhetsbrev3
 
NY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖNY STATION I VÄRÖ
NY STATION I VÄRÖ
 
Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4Grön ekonomi 4
Grön ekonomi 4
 
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 VarbergMal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
Mal o-inriktningsdokument-2015-2019 Varberg
 
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
Abf medborgarlon-150506023929-conversion-gate01
 
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNERKLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
KLIMATRANKING SVERIGES KOMMUNER
 
B2228+final+3
B2228+final+3B2228+final+3
B2228+final+3
 

Planprogram for vasterport slutlig minskad pdf

  • 1. Samrådshandling 2017-10-26 Stadsutveckling i Varbergs stad Planprogram för Västerport
  • 2. 2 Program för Västerport Planprogram för nya stadsdelen Västerport i Varbergs stad. Upprättat 2017, Varbergs kommun. I detta planprogram ges endast exempel och inspirations- bilder på utformningar som bör karaktärisera stadsdelen. Hur byggnader med mera kommer att se ut är ännu inte bestämt. De namn som används för att beskriva gator, torg och övriga platser i Västerport är endast arbetsnamn. Arbetsnamnen i planprogrammet kursiveras.
  • 3. 3Program för Västerport – Förord FÖRORD Kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Stenkil (M) I din hand håller du kommunens förslag till plan- program för Västerport – Varbergs nya stadsdel vid havet. Resan påbörjades 2012 då kommunfullmäktige beslutade om en inriktning för stadens och hamnens framtida utveckling. Västerport är resultatet av en samling unika förutsättningar – få kommuner har samma möjlighet att låta sin stadskärna växa, och dessutom precis vid havet. Staden har utvecklats under lång tid Ibland brukar vi lite skämtsamt säga att hela Stadsut- vecklingsprojektet – där Västerport är en del – är det största som hänt Varberg sedan fästningen byggdes. Det är givetvis inte sant: Varberg har vuxit och utveck- lats under hela sin historia. Mycket som i dag har sin givna plats i kommunen, som Värö bruk, Ringhals, Campus, sjukhuset, Brunnsberg, Komedianten med mera var en gång nytt. Det vi bygger i dag och i morgon kommer förhoppningsvis våra barn och deras barn att älska och se som självklart i Varberg i framtiden. Varberg lockar många människor, både som bostads- ort, semestermål och plats att arbeta på. För oss som redan bor här är det positivt av många skäl. När vi blir fler, blir vi också fler som bidrar till skatteunderlaget så att vi kan hålla en hög nivå på barnomsorg, skolor, ”Nu är vi en bra bit på väg” kulturutbud, infrastruktur och allt annat som gör en kommun god att leva i. När vi blir fler förbättras också möjligheterna för människor som vill starta företag och utveckla nya idéer just här. Västerports läge alldeles bredvid den befintliga stadskärnan och det nya stationsområdet ger Varberg möjlighet att växa hållbart. Vi strävar efter att Västerport ska ligga i framkant när det gäller hållbar utveckling, både eko- nomiskt, ekologiskt och socialt. Samtidigt kommer vi att få mer av allt det som så många älskar med Var- berg: mer strandpromenad, mer kontakt med havet, fler områden med vacker bebyggelse där olika sorters människor tycker om att vara. ”Vi behöver veta vad ni tycker” Kommunfullmäktige i Varberg har beslutat att dialog och samverkan ska följa planering och genomförande av Västerport. Två stora medborgardialoger har hållits och resultaten av dessa är tydliga i detta planprogram. När nu planprogrammet för Västerport går ut på sam- råd är det fritt för alla som vill att lämna synpunkter på förslaget. Vi behöver veta vad ni tycker. Ta chansen – det är nu vi formar en del av framtidens Varberg! Ann-Charlotte Stenkil (M) kommunstyrelsens ordförande i Varberg
  • 4. 4 Program för Västerport - Innehåll INNEHÅLL Genomförandefrågor .......................................................... Projektekonomi ............................................................ Markägoförhållanden ............................................... Förberedande markarbeten ................................... BAKGRUND ..................................................................................... Området i dag ........................................................................ Norra delarna .............................................................. Södra delen och järnvägsstationen ...................... Landskapet och identiteten ..................................... Värden med grönytor ................................................ Historisk återblick ................................................................. Hamnen – havet – staden ........................................ FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PÅVERKAN ................................... Riksintressen ........................................................................... Skyddade områden .............................................................. Natura 2000 och naturreservat .............................. Gällande detaljplaner – karta .......................................... Teknisk försörjning ................................................................ Dricksvatten och spillvatten .................................... El ...................................................................................... Miljö, hälsa och säkerhet ................................................... Konsekvenser av förslaget ................................................. Sociala, ekonomiska och miljömässiga ............... UNDERLAG OCH UTREDNINGAR ............................................ Kartläggning teknik och miljö ........................................... Geoteknik ....................................................................... Markmiljöundersökning ............................................ Åtgärder vid havsnivåhöjning ................................. Riskanalys ...................................................................... Vindstudier .................................................................... Bullerutredning ............................................................ STADSKARTA ................................................................................. ORDLISTA ........................................................................................ 58–59 58 59 59 60–67 60–63 60 61 63 63 64–67 64 68–79 68 70 70 72–73 74 74 75 76–77 78 78 80–84 80 80 80 82 83 83 84 85 86–87 PROGRAMFÖRSLAG ................................................................... Områdets disposition .......................................................... Översiktlig markanvändningskarta ....................... Karaktärsområden ..................................................... Illustration Västerport ................................................ Bebyggelse och gestaltning .............................................. Blandstad, variation för integration ..................... Stråkuppbyggnad ...................................................... Diagonalen/Lilla torget ............................................. Inre stråket .................................................................... Mötet med stadskärnan ........................................... Bebyggelsen ................................................................. Offentliga rum och mötesplatser .................................... Grönt och blått visar vägen ..................................... Mötesplatser med variation .................................... Att möta vattnet ........................................................... Upplevelsestråk ........................................................... Kajparken ...................................................................... Norra aktivitetsytan .................................................... Karta kajpark/norra aktivietsytan ......................... Kajstråket ....................................................................... Sektioner möter vattnet ............................................ Gatan som offentligt rum ......................................... Offentlig service och arbetsplatser ................................ Förskola .......................................................................... Kommersiell service ................................................... Område C ...................................................................... Mobilitet och tillgänglighet ............................................... Cykeltrafik ..................................................................... Kollektivtrafik ................................................................ Biltrafik ........................................................................... Parkering ....................................................................... Hållbarhet ............................................................................... Sociala mål ................................................................... Energisystem ................................................................ Resursanvändning och kretslopp .......................... Avfallshantering .......................................................... Klimatförändringar ..................................................... 22–59 22 23 24 25 26–33 26 27 28 29 30 31 34–47 34 35 36 36 36 37 39 40 41 44 48–50 48 48 50 51–55 51 52 53 53 56–57 56 56 57 57 57 FÖRORD ....................................................................................... Kommunstyrelsens ordförande ..................................... INNEHÅLLSFÖRTECKNING ..................................................... MER INFORMATION ................................................................. Utredningar, kontaktuppgifter ...................................... INLEDNING ................................................................................... Västerport i sitt sammanhang ....................................... Områdeskarta .......................................................... Planprocessen – tidslinje ................................................. Vision 2025 ................................................................. Medborgardialog 2014 .................................................... Inriktningsbeslut 2016 ....................................................... Hållbarhetsprogram ......................................................... Sex målområden ..................................................... FORMA VÄSTERPORT .............................................................. Parallellt uppdrag ............................................................. Medborgardialog om parallellt uppdrag .................. Dialog arkitektteam–invånare ............................ EG Architects ............................................................. Mandaworks ............................................................. Spacescape ............................................................... Recept för Västerport ........................................................ Förslagets utformning och innehåll ................... Kommentar till bortvalda idéer ........................... Övergripande strukturer ................................................. Kajstråket/Strandpromenaden ........................... Utfyllnad ..................................................................... Diagonalen ................................................................ Sammanlänkad stad .............................................. Inre stråket ................................................................. Nya parker och torg ................................................ 3 3 4 4 5 6–13 6 7 8 9 10 11 12 12 14–21 14 14 14 15 16 17 18 18 19 20–21 20 20 20 21 21 21
  • 5. 5Program för Västerport - Mer information MER INFORMATION Analyser och utredningar Bullerutredning, 2016-2017 (Norconsult) Översiktliga geotekniska undersökningar, 2016-2017 (Ramböll) Markmiljöundersökningar, 2017 (Structor) Undersökning av bottensediment i hamnen, 2017 (Structor) Bedömning av kompensationsåtgärder för kommande havsnivåhöjder, 2016 (Varbergs kommun) Höjdsättning av Västra Vallgatan och Östra Hamnvägen, 2017 (ÅF-Infrastructure AB) Riskanalys, 2017 (Structor) Vindstudier, 2017 (Tyréns) VA-utredning, 2017 (Norconsult) Övergripande DV-utredning, 2017 (DHI, Danskt hydrologiskt institut, Sverige AB) Miljökonsekvensbeskrivning (Structor) Dialograpport (SWECO) Hållbarhetsprogram (White arkitekter) Medverkan i parallellt uppdrag, arkitektteam EGA, Erik Giudice Architects/Ramböll/Noema Mandaworks/Adept Spacescape/Sydväst arkitektur och landskap/OkiDoki! Arkitekter AB/Iterio Illustrationer Made-up, 3d-visualisering Vi som har tagit fram planprogrammet Mattias Bengtsson, hamn- och gatuförvaltningen Roland Bengtsson, Vivab (Vatten, avlopp och avfall i Varberg och Falkenberg) Mikael Bergenheim, Vivab Anders Bergh, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Emma Cejie, stadsbyggnadskontoret Håkan Cullberg, samhällsutvecklingskontoret Åsa Danielsson, samhällsutvecklingskontoret Annika Eklöv, stadsbyggnadskontoret Sara H Dahlström, samhällsutvecklingskontoret Sten Hedelin, stadsbyggnadskontoret Hilda Lagström, samhällsutvecklingskontoret Karin Nyberg, hamn- och gatuförvaltningen Claes Premmert, samhällsutvecklingskontoret Karin Sjödin, hamn- och gatuförvaltningen Daniel Svensson, Veab (Varberg Energimarknad AB) Clara Tholin, VFAB (Varbergs Fastighets AB) Cecilia Werner, samhällsutvecklingskontoret Anders Wiberg, hamn- och gatuförvaltningen Kontaktuppgifter Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, Östra Vallgatan 12 432 80 Varberg Telefon (växel): 0340-880 00 Kontaktpersoner planprogrammet Sten Hedelin, stadsbyggnadsarkitekt – sten.hedelin@varberg.se Annika Eklöv, planarkitekt – annika.eklov@varberg.se Ett antal utredningar har genomförts initialt i projektet för att åskådliggöra förutsättningarna för utbyggnaden av Västerport.
  • 6. 6 Program för Västerport - Inledning/Västerport i sitt sammanhang INLEDNING Västerport i sitt sammanhang Planprogrammet för Västerport syftar till att skapa en hållbar och attraktiv stadsdel som kopplar ihop den nuvarande staden med havet. Halland och Varberg ligger mitt i det expansiva strå- ket mellan Göteborg och Skåneregionen. Varberg har därför ett mycket gynnsamt regionalt läge och många vill flytta hit. Men Varberg har en stor bostadsbrist och ny mark behövs för expansion, gärna i ett centralt läge. Flytten av färjehamn och industrihamn tillsam- mans med den nya järnvägslösningen för Varberg skapar ett stort utrymme för stadsutveckling i centralt läge, vid havet. Genom Västerport har Varberg inte bara möjlighet att växa, utan också att utöka sin redan attraktiva stadskärna (läs mer om Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojektet, sidan 11). I den pågående förtätningsstrategin för Varbergs stad utpekas Västerport som det mest betydelsefulla områ- det för hållbar stadsutveckling i Varberg. Tre delprojekt Stadsutvecklingsprojektet är ett samlingsnamn för Västerport, Farehamnen och Varbergstunneln – tre stora projekt som möjliggör varandra.                 
  • 7. 7Program för Västerport - Inledning/Tre stadsutvecklingsprojekt VÄSTKUSTBANAN/VARBERGSTUNNELN Trafikverket har i uppdrag att bygga ut Västkustbanan till dubbel- spår. Sträckan Varberg–Hamra är en återstående del som fort- farande inte har dubbelspår. Projekt Varbergstunneln omfattar nybyggnation av bangård norr om Getteröbron, spår i öppet tråg till ett perrongområde cirka nio meter under mark, ny stations- byggnad 150 meter norr om nuvarande stationsbyggnad, cirka tre kilometer tunnel under staden och anslutning till befintligt dub- belspår söder om staden. Utbyggnaden av dubbelspåret omfattar 7,5 kilometer. Byggstart planeras 2019 med trafikstart 2024. Befintlig järnväg rivs under 2025. Nuvarande bangårdsområde omvandlas till stadsbebyggelse. FAREHAMNEN Nuvarande hamnverksamhet i Industrihamnen flyttas över till Farehamnen som byggs ut. Planering av nya Farehamnen ingår inte i detta planprogram. VÄSTERPORT Stadsutveckling inom Västerport sker således på frigjorda mark- områden från järnvägen och Industrihamnen, område A och B. Färjetrafiken upphör hösten 2019. Norra Västerport, område C, är med sitt centrala läge intressant ur många aspekter och utveck- lingsplanering av området har påbörjats (se sidan 22). I dag finns pågående verksamheter av olika slag i område C, bland annat med koppling till hamnverksamhet. Illustration: Varbergs kommun Områdeskarta för de tre stadsutvecklingsprojekten. Creditsnotavailable. augusti23,2017KommunGIS 1:8000 o 50050100150200250300350400450500550600650700750[m] Västerport Farehamnen Varbergstunneln C B A
  • 8. 8 INLEDNING Program för Västerport - Inledning/Planprocessen Planprogram för Västerport har satts samman som ett första steg i planprocessen i enlighet med plan- och bygg­lagen (PBL). I ett första skede kommer samrådshandlingar att upprättas och sändas ut för synpunkter. I samband med det presenteras också programförslaget i en offentlig utställning och inkom- na synpunkter behandlas i en samråds­redogörelse. Därefter revideras eventuellt handlingarna och efter ett nytt politiskt ställnings­tagande kan Planprogram Planprocessen Planprogram för Västerport - tidplan • Samråd fjärde kvartalet 2017 • Godkännande första kvartalet 2018 för Västerport godkännas. Detaljplaneprocessen fortsätter och en första detalj­planeetapp (etapp 1) tas fram för södra Västerport fram till Magasins­ gatans förlängning. Samtidigt utformas ett gestal- ningsprogram. Även i detta skedet kan förslaget jus- teras och det finns möjlig­­het att framföra synpunkter och påverka innehållet. > 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021–2030>> > Stadsutvecklingsprojektet Varberg Visar Vägen Medborgardialog Markanvisningsavtal, andra halvåret 2019 Byggstart etapp 1, första kvartalet 2020 Andra detaljplan och markanvisning Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojektet 2016 Hållbarhetsprogram Planprogram för Västerport 2017 Första detaljplan etapp 1 och gestaltningsprogram Samråd detaljplan Antagande detaljplan, fjärde kvartalet 2019 Markhöjning, fjärde kvartalet 2019 Kajstabilisering, fjärde kvartalet 2019 Fortsatt utbyggnad >
  • 9. 9Program för Västerport - Inledning/Vision 2025 «Vision 2025 – en gemensam färdriktning» «Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar» Under 2011 arbetade Varbergs politiker tillsammans med medborgare, förvaltningar och kommunägda bolag fram en ny gemensam färdriktning för kommu- nen – Vision Varberg 2025. Den slår fast att kommunen fram till 2025 ska utveck- las till att bli Västkustens kreativa mittpunkt. Vägen dit kräver en gemensam insikt om att inte bara göra det som är nödvändigt. Där det är möjligt ska nya vägar prövas för att i varje steg göra framtiden lite bättre. Visionen ska sätta sin prägel på allt arbete i kommunen. VISION 2025 – VÄSTKUSTENS KREATIVA MITTPUNKT Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till ”Västkustens kreativa mitt- punkt”. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. VERKSAMHETSIDÉ Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Förhållningssätt Hållbarhet – Vi ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Delaktighet – Vi har ett öppet klimat och ett inklude- rande förhållningssätt som kännetecknas av mång- fald, inflytande och omtanke.
  • 10. 10 INLEDNING Dialog och delaktighet ska följa planeringen och genomförandet av Västerport. För att ta reda på hur Varberg bäst ska formas, och vad den nya delen av staden ska innehålla, bjöd kommunen in kommun­ invånarna till en första dialog tidigt i processen, våren 2014. Alla som ville kunde vara med i dialogarbetet som pågick fram till sommaren. Medborgardialogen 2014 handlade framförallt om vilka värden människor tyckte var viktiga i stadsutvecklingen. Gensvaret var stort och idéerna, förslagen och syn- punkterna många. Mer än 900 samtal fördes i sam- band med workshops och möten på stan. Många tankar förmedlades också via e-post, facebook och framtidsvykort. Särskilda insatser gjordes för att nå ett antal prioriterade målgrupper som man av erfa- renhet vet kan vara svåra att få med i den här typen av arbete. Dessa målgrupper var: Unga vuxna, besökare, människor med en funktionsnedsättning och/eller anhöriga till dessa, småbarnsföräldrar, människor som bor utanför centralorten samt företagare. Tre fokusområdet och sju utmaningar Materialet från medborgardialogen sammanställdes och analyserades av kommunens dialogkonsult. Bland annat definierades tre fokusområden och sju utmaningar. Medborgardialog om stadsutvecklingen – 2014 Bild: Mikael Göthage Våren 2014 fick kommuninvånarna möjligheten att vara med i dialogarbetet om Varbergs stadsutveckling. Program för Västerport - Inledning/Medborgardialog 2014
  • 11. 11Program för Västerport - Inledning/Medborgardialog/Inriktningsbeslut Inriktningsbeslut 2016 I kommunens Inriktningsbeslut för Stads­utvecklings­ projektet (antagen i mars 2016) slås fast att: ”Varbergs vision om att utformas till Västkustens kreativa mittpunkt ska fungera som en ledstjärna även för projektet. Mod och nytänkande ska synas i både arbetssätt och resultat. Hållbarhet och delaktighet är två viktiga förhållningssätt i både Vision 2025 och i Stadsutvecklingsprojektet.” Till grund för inriktningsbeslutet ligger även Fördjupad översiktsplan och Medborgar­dialogen 2014. Ledord för Västerport • En unik karaktär som samspelar med staden. • Levande miljö året runt med mötesplatser som berikar. • Människor och mångfald i fokus. • Cykel- och gångtrafik prioriteras. • Verksamheter i markplan. • Variation i byggnader och boendeformer. • Det offentliga rummet ska ägnas särskild upp­märksamhet – stadsdelen är till för alla. 1. Bevara – Förnya 2. Boende – Nöjen och näring 3. Hyresrätt – Bostadsrätt 4. Centrum – Nya stadsdelen 5. Sommar – Vinter 6. Cykel – Bil 7. Stad – Land SJU UTMANINGAR De sju utmaningarna som identifierades sätter fingret på viktiga områden där målet är att hitta en balans. Uppställningen är gjord efter dialogdeltagarnas prio- ritering, där den viktigaste punkten står först: ”Bevara – Förnya”. Hur man skapar en modern stadsdel där känslan av den gamla staden, dess arv och historia, ändå finns kvar, är en fråga som väcker stort engage- mang i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade därefter att dessa ska vara vägledande i den fortsatta planeringen av Väster- port, vilket fastslogs i Inriktningsbeslut för Stadsutveck- lingsprojektet, se rutan till höger. TRE FOKUSOMRÅDEN 1. Variation för integration Det ska finnas en väl balanserad blandning av inne- hållet i stadsdelen som fungerar året runt. Mötesplat- ser, bostadsformer, bebyggelse och grönska ska skapa förutsättningar för en levande, välkomnande och attraktiv stadsdel. 2. Vardagslogistik som förenklar och förenar Stadsdelen ska utformas utifrån ett tillgänglighets- perspektiv, det ska vara lätt för alla att ta sig fram och tillbaka mellan olika målpunkter. Den fysiska utform- ningen ska också inspirera till en hållbar livsstil hos människor som bor, arbetar och vistas i området. 3. Blått och grönt visar vägen Det ska finnas en närhet till naturen och ett samspel mellan hav, grönska och stad. Genomtänkta gröna stråk och ytor samt siktlinjer mot havet är en viktig del i stadsutvecklingen.
  • 12. Program för Västerport - Inledning/Hållbarhetsprogram12 Hållbarhetsprogram för Västerport INLEDNING Ett hållbarhetsprogram för Västerport togs fram un- der 2015/16. Syftet var att styra utvecklingen av Väs- terport i enlighet med kommunens generella ambitio- ner att möjliggöra för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i planeringen. Hållbarhets­programmet ska användas i projektets alla delar, med Varbergs kom- mun som initiativtagare och ansvarig. SEX MÅLOMRÅDEN Hållbarhetsprogrammet följer en målstruktur där ekologiska, ekonomiska och sociala mål ska genom­ syra processen och beskrivas utifrån sex målområden. För varje målområde tillkommer ett antal hållbarhets- krav för konkret tillämpning av hållbarhetsprogram- met, samt ett förtydligande om ansvarsfördelningen mellan kommun och byggherre. 1. Genomförandeprocessen När en ny stadsdel växer fram är det inte ovanligt att omgivningen känns ödslig och de första inflyttan- de blir grannar med en byggarbetsplats. Att låta en stadsdel växa fram på detta sätt är allt annat än håll- bart. Därför är det viktigt att redan från första spad- taget ha en strategi för hur området ska kunna växa fram dynamiskt. Västerport ska utgöra ett kvalitativt och positivt tillskott till Varberg såväl under planering, byggtid som när det är färdigbyggt. Genom medskapande aktiviteter, ett blandat utbud av boendefor- mer och intressanta målpunkter ska invånare, verksamheter och investerare lockas till och bli nyfikna på Västerport. Det är också viktigt att ha med sig det långsiktiga perspektivet ur ett förvaltnings- och förändrings­perspektiv. En förutsättning för det här är kontinuerliga uppföljningar av hållbarhetspro- grammet genom samverkande processer, nya affärs­ modeller och strategiska satsningar. Det är så vi går från vision till genomförande och verklighet. 2. Levande stad Målet är att Västerport tydligt ska koppla an till befintlig bebyggelse och utveckla Varbergs centrala delar till en levande, ekonomiskt bärkraftig blandstad. Det ska erbjudas lokaler utmed attraktiva stråk för att locka till företagsetableringar. Etableringar som nytt- jar potentialen i det strandnära läget ger möjlighet för människor att möta havet på ett nytt sätt i Varberg. Från första etappen ska det erbjudas en levande och funktionsblandad stadsmiljö. De viktigaste stråken kopplas till centrum innan första inflyttning för att öka tryggheten och stödja Varbergs befintliga delar. Under byggtiden erbjuds tillfälliga etableringar för exempelvis odlingslotter, aktivitetsytor och provis- oriska parker. Provisoriska funktioner kan flytta runt under byggtiden och permanentas vid behov. Ett levande Västerport gör att Varberg känns välkomnande, inkluderande och flexibelt året om. 3. Välmående Varberg Alla, såväl liten som stor, gammal som ung, ska bo tryggt och säkert i en god och hälsosam inne- och utemiljö. Det fantastiska naturnära läget vid havet erbjuder närhet till lek och vila, motion och rekrea- tion. Gårdar och offentliga mötesplatser är strategiskt planerade och gestaltade för att skapa vindskyddade platser med goda solförhållanden. Det finns en bland- ning av upplåtelseformer och ett brett utbud av prisnivåer. Denna form av blandstad ses också som en strategi för att motverka segregation och ekonomiska klyftor. Det unika läget med närheten till havet och naturen erbjuder en mångfald av möjligheter till ett hälsosamt och aktivt friluftsliv. Här finns närhet till upplevelse­
  • 13. 13Program för Västerport - Inledning/Hållbarhetsprogram rika motionsslingor, rofylld picknick i det gröna, uppfriskande vindsurfing och möjligheter att betrakta solnedgången från gröna takterasser. 4. Förenklad vardagslogistik Västerport ska uppmuntra till en hållbar livsstil och stadsdelen ska vara tillgänglig för alla – det ska vara lätt att göra rätt! Ett helhetsgrepp tas över stadens trafiksituation och de stödsystem som påverkar människors vardagsliv. Närheten till stationen gör Västerport till ett bekvämt boende för de som jobbar ute i den större regionen, men också till ett attrak- tivt läge för företagsetableringar. Som boende och verksam i stadsdelen ska du inte behöva äga egen bil. Det är enklare att ta sig fram med cykel eller till fots. Transportpooler etableras för att tillgodose mobilitet för de som inte vill äga sin egen bil. Det finns gott med serviceutbud inom området så all nödvändig handel kan göras inom Västerport eller i dess direkta närhet. Källsortering är enkelt och åter- bruk attraktivt. Förskolor samnyttjar grönområden för att ge barnen god tillgång till fysisk aktivitet inom nära och tryggt avstånd. Västerport ska bidra till att öka tillgängligheten till staden. För dem som fortfa- rande är beroende av bil ska det vara tydligt var man kan parkera sin bil och hur man smidigast prome- nerar till Västerport. Det minskar söktrafiken, ökar säkerheten och minskar utsläppen. 5. Grönblåa ekosystem I och med en snabbt ökande urbanisering har det blivit tydligt att städernas parker och grönområden inte bara är en fråga för naturvården, utan i högsta grad berör samhällsplaneringen. Grönska och vatten i Västerport har en aktiv roll i stadsmiljön och eko­ systemen nyttjas för att både lösa tekniska problem och skapa förutsättningar för lek och rekreation. Grönstråk fördröjer och renar dagvatten och är en del av områdets anpassning mot ett förändrat klimat med kraftigare nederbörd och starkare vindar. För att skapa dessa stadsmiljöer med plats för både ett myller av människor och natur krävs nya förhåll- ningssätt till markanvändning och en medveten gestaltning. Därför ska befintliga styrinstrument som till exempel grönytefaktorn och metoder för att integrera ekosystemtjänster utvärderas för att ge förutsättningar för klimatanpassade, rekreativa utemiljöer som gynnar biologisk mångfald. 6. Hållbar energi- och materialanvändning Dagens städer är ett system i obalans med ökade råvaruuttag och avfallsmängder. En hållbar energi- och materialanvändning innebär att gå från förbruk- ning till cirkulärt brukande där material och tekniker förbrukar minsta möjliga mängder icke-förnybara resurser, underlättar hushållning och återanvänd- ning. Det handlar helt enkelt om att vara ekonomiskt ansvarsfull genom att långsiktigt hushålla med resur- serna och att göra kloka val. Det förhindrar utsläpp av skadliga ämnen till mark, vatten och luft samt ger upphov till ett minimum av icke-användbara restprodukter. Det innebär att husen byggs av förnybara och krets- loppsanpassade material som kan åldras med värdig- het och att husen anpassas till kommande klimatför- ändringar för att säkerställa en lång livstid. Genom att integrera energifrågor i planering och design­ processen blir bebyggelsen extremt energisnål. Det ger ett lågt klimatavtryck när stadsdelen försörjs med och producerar förnyelsebar energi. Genom samplanering, samutnyttjande, nytänkande och kreativitet blir Västerport en förebild för ett resurs­ effektivt byggande.
  • 14. 14 Program för Västerport - Forma Västerport/Parallella uppdraget FORMA VÄSTERPORT Under 2016 valdes arkitektteamen E G Architects, Mandaworks och Spacescape ut för att i ett parallellt uppdrag visa hur områdets struktur kunde skapa ett välintegrerat, levande och attraktivt Västerport. Syftet med det parallella uppdraget var att få fram goda stadsbyggnadsidéer där kommunen fritt kunde välja delar ur de tre förslagen i det fortsatta plane- ringsarbetet. Dialog arkitektteam – invånare Varbergs kommun valde att ha en öppen process under det parallella uppdraget, utan tävlingsmo- ment, bland annat för att kunna genomföra en dialog med invånarna i Varberg. I oktober 2016 hade de tre arkitektteamen hunnit halvvägs i sitt arbete. Ett antal medborgargrupper bjöds in till dialog och workshop tillsammans med teamen. Medborgargruppernas sammansättning utgick i stort från de prioriterade målgrupper som identifierades 2014 (se sidan 10). Under två dagar fick arkitektteamen möjlighet att träf- fa Varbergsborna, och få reda på vad dessa tyckte om deras respektive arbete så långt. Teamens uppdrag var att lyssna och ta till sig dialogdeltagarnas åsikter. Medborgardialog om det parallella uppdraget Bild: Varbergs kommun Möte mellan skolungdomar och en av arkitekterna från team Spacescape. Utställning av tre arkitektförslag Arkitektteamens slutliga resultat presenterades för allmänheten på Folkets hus den 21 januari 2017. Drygt 760 personer kom för att lyssna när arkitekter- na själva presenterade sina förslag. Därefter ställdes de tre teamens förslag ut på Kulturhuset Komedian- ten under tre veckor. Under denna tid fanns möjlig- het att lämna synpunkter på förslagen, både genom traditionella brevlådor utplacerade i Folkets hus och på Komedianten, samt via ett digitalt frågeformulär på kom- munens webbplats. Sammanlagt tog kommunen emot över 3 000 synpunkter som sammanställdes i rappor- ten ”Så här tycker Varberg”. Flera av de förslag som fick starkast gensvar hos kommun­invånarna finns nu med i detta planprogram. Presentation av arkitektförslagen På följande tre sidor presenteras en sammanfattning av arkitekteamen EG Architects, Mandaworks och Spacescapes förslag för Västerport i det parallella uppdraget.
  • 15. Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag EG Architects 15 (3) Fotgängarvänliga barnmiljöer (1) Skapa en blå park (4) Stationslandskapet(2) Olika typer av grönskaDÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS 1. SKAPA EN BLÅ PARK Aktiv blå park Varierade promenader och kajkant Kopplar fästningen med Natura Stärker båtliv, stadsliv och friluftsliv TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS DÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN 4. OLIKA TYPER AV GRÖNSKA OLIKA TYPER AV GRÖNSKA FÖR ALLA OLIKA TYPER AV MÄNNISKOR DÄR KREATIVITET OCH LIVSKVALITET SMÄLTER SAMMAN TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS FOTGÄNGARVÄNLIGA BARNMILJÖERGATUHIERARKI STRÄVAR EFTER PROMENADVÄNLIGA MILJÖER FÖR ALLA ÅLDRAR TEAM: EGAERIK GIUDICE ARCHITECTS 7. STATIONSLANDSKAPET STATIONEN ÄR ETT INTEGRERAT STADSLANDSKAP DÄR HELA OMRÅDET SINGNALERAR STATIONENS NÄRVARO • Skapa en blå park (1) • Variera mötet med havet – framflyttad, veckad kustlinje • Skapa vyer mot fästningen • Olika typer av grönska för alla typer av människor (2) • Olika intensitet och möten – flera små platser attra­herar olika grupper på olika sätt och inkluderar mer unikt och demokratiskt • Fotgängarvänliga barn­miljöer – miljöer som barn och vuxna vill använda och stanna i (3) • Stationslandskapet är ett integrerat stadslandskap som signalerar stationens närvaro (4) • Gatuhierarki, fot- och cykelvänligt prioriterat stråk • Tre etapper och karaktärer – skapa tydligt skilda delar och karaktärer, olika människor vill ha olika svar EG Architects ARKITEKTFÖRSLAG
  • 16. Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag Mandaworks 1. STATIONEN MÖTER HAMNEN - KANALBASSÄNGEN M A N D A W O R K S + A D E P TVÄSTERPORT VARBERG 2. BLICKAR MOT VARBERGS HISTORIA - BLANKAS PROMENAD M A N D A W O R K S +VÄSTERPORT VARBERG 5. GRÖN MÖTESPLATS FÖR HELA - STADSPARKEN VÄSTERPORT VARBERG 8. LÄNKEN TILL VARBERGS KÄRNA - CORSON VÄSTERPORT VARBERG (1) Stationen möter hamnen – kanalbassängen (2) Blickar mot Varbergs historia – Blankas promenad (4) Grön mötesplats för hela staden – stadsparken (3) Länken till Varbergs kärna – corson • Stationen möter hamnen - kanalbassängen (1) • Blickar mot Varbergs historia - Blankas promenad) (2) • Västerport vänder sig mot staden - Västra Vallgatan • Från Getteröns klippor till söderns stränder - kajpromenaden • ”Ryggraden” från norr till söder - ”Östra Hamngatan” • Intima bostadskvarter i norr - Västerportkanalerna • Länken till Varbergs kärna - Corson (3) • Platser för lek, aktivitet och vila - Gröna gränden • Variationsrik och tydlig stadsstruktur – myllrande gator och gränder • Grön mötesplats för hela staden - Stadsparken (4) Mandaworks 16 ARKITEKTFÖRSLAG
  • 17. (1) Stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum (2) Grönt i stort och smått (3) Centrum för Varbergs urbana strandliv (4) Inre stråket, en intim och trygg gränd 17Program för Västerport - Forma Västerport/Arkitektförslag Spacescape HAMNTORGET SOCIETETSPARKEN VÄXTPLATSEN KUNSKAPSTORGET STADSBADET KÄRRLEKEN BRYGGHAMNEN HAMNPARKEN BROTORGET STATIONSTORGET GETAKÄRRSPARKEN NYA JÄRNVÄGSPARKEN ENGELSKA PARKEN VARBERGS TORG BRUNNSPARKEN DET ÄR PLATSER SOM GÖR STADEN Mål: stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum • Stationstorget med nya Järnvägsparken • Hamntorget blir Västerports självklara mittpunkt (stadsbad, allaktivitetshus, hotell, surfcenter) • Djuphamnen och Kärrleken (lekpark, dagvatten, akvarium) • Norra kajen och Brygghamnen • Hamnparken (idrottspark, konsert/event och natur) • Campusområdet med nya Kunskapstorget SOCIETETSPARKEN KÄRRLEKEN HAMNPARKEN MOT GETTERÖN MOT BRUNNS- BERGSSKOGEN GETAKÄRRSPARKEN NYA JÄRNVÄGSPARKEN ENGELSKA PARKEN GRÖNYTOR Offentliga grönytor Gemensamma gårdar (skrafferade är underbyggda) Skolgårdar OFFENTLIG FRIYTA PER PERSON > 25 (kvm) 20-25 15-20 10-15 5-10 < 5 GRÖNT I STORT O SMÅTT trampbåtjetski kajak fiske lunchaungdomshäng solayoga gunga dagisutflyktnaturskola allsång/konsertcykla parkourringar/monkeybarsutegym utegympa fotbollsskola fotbollsturnering seniorvandring ridskola utepingis picnic klätteräventyr VISTELSE LEK MTB ARRANGEMANG SPEL/LEK FOTBOLL REKREATION/NATUR HAMN SPORT OCH KONSERT I HAMNPARKEN • Båtliv och vistelseytor • Lek, utegym, ungdomshäng • Evenemang/konserter • Rekreation/natur i norr • Hela Varbergs utflyktsmål! BARNENS BOULEVARD • Trafiktryggt, vindskyddat lekstråk fungerar som den publika ”insidan” • Samlar förskolor, skola, kulturskola samt lekparker och spontanidrott ”En bra stad för barn är en bra stad för alla!” • Stärka platsidentiteten och skapa nya stadsrum (1) • Siktlinjer hav - stad • Grönt i stort och smått (2) • Kajpromenad med publika funktioner • Gaturum tar avstamp i Varbergs egna mått • Stadsgator med tydliga kanter • Centrum för Varbergs urbana strandliv (3) • ”Barnens boulevard”, en intim och trygg gränd (4) • Tvärstråken förlängs mot hamnbassängen • Mångfald med kvarter • Tydliga gårdsrum och gaturum • Skalan följer en hängmatte- princip Spacescape ARKITEKTFÖRSLAG
  • 18. Program för Västerport - Forma Västerport/Sammanvägt förslag18 FORMA VÄSTERPORT Efter en noggrann utvärdering valdes lämpliga delar ut för Varbergs nya stadsdel Västerport: Efter att det parallella uppdraget presenterades den 21 januari 2017 har planprogramgruppen (se sidan 5) utvärderat förslagen och valt ut lämpliga delar. Med stöd av medborgardialogerna, olika kommunala beslut, målsättningar, tekniska förutsättningar och kunskap om lokala förutsättningar har ett samman- vägt förslag till Planprogram för Västerport tagits fram, se figuren till höger. Sex övergripande strukturer formar principerna för Västerport (se sidorna 20–21). RECEPT FÖR VÄSTERPORT Vad har påverkat och styrt förslagets utformning och innehåll? Tekniska utredningar Inspel från kommunala politiker och tjänstemän Kommunens inriktningsbeslut Medborgardialoger 2014–2017 Parallella uppdrag, arkitektförslag Sammanvägt förslag för Varbergs nya kustnära stadsdel
  • 19. Program för Västerport - Forma Västerport/Sammanvägt förslag 19 Några idéer från arkitektförslagen, som uppskattades av allmänheten, har inte tagits med av olika anled- ningar. Här redovisas kommentarer till sådana: Kanaler Marken i Västerport ska höjas till mellan 2,5–3 meter över havet. Det innebär att kajkanterna blir lika höga. Ska kanalen dessutom bli vattenfylld så att en båt kan ta sig in krävs schakter på cirka fem meter och spontade kajer. Detta blir rejält kostsamt. Dessutom försvinner byggbar mark dels för kanalen men också för att gator behöver ordnas på två sidor. I planpro- grammet föreslås i stället stora satsningar på samt- liga befintliga kajer som tillsammans är cirka 1 000 meter. Bad i hamnbassängen? Alla tre arkitektförslagen presenterade olika typer av badanläggningar i hamnbassängen. I planarbetet har utretts vilka tillflöden av dagvatten som sker i dag och i framtiden till hamnbassängen. Även bottensediment har undersökts. Innan beslut kan tas huruvida bad är lämpligt kommer vattenkvaliteten kontrolleras under några år. Det finns möjlighet att anlägga bassängbad, men det planeras inte i detta läget. Förbindelse över hamninloppet EG Architects föreslog en förbindelse från ytters- ta hamnpiren till Farehamnen så att hamnen blev innesluten och det blev möjligt att promenera runt hela hamnbassängen. Inkomna synpunkter var både positiva och negativa till idén. I planarbetet har den bedömts vara tekniskt problematisk och kostsam och redovisas inte. Stadspark framför gamla järnvägsstationen Mandaworks föreslog en park från gamla järnvägs- stationen till havet. Denna korsades av ett diagonalt stråk från stationen mot fästningen. Resultatet har blivit att diagonalen har tagits med men att parken placeras längre norrut ungefär som i Spacescapes förslag. Mitt på diagonalen placeras lilla torget. Illustration: Made-up Nya mötesplatser har fått stort utrymme i Västerport, till exempel lilla torget, som i förslaget placeras mitt på diagonalen. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
  • 20. 20 Program för Västerport - Forma Västerport/Övergripande strukturer Övergripande strukturer 1. Kajstråk och Strandpromenaden Kajstråket förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut. Här finns plats för flanörer, cyklis- ter, joggare, uteserveringar, brygglösningar med mera. FORMA VÄSTERPORT 3. Diagonalen Den som i framtiden stiger av tåget på stationen i Varberg kan redan där fästa blicken på Varbergs starkaste kännetecken: Varbergs fästning vid havet. 2. Utfyllnad Viss utfyllnad föreslås i hamnbassängens södra och norra del. Kajen vinklas till en böjd form vilket skapar en bättre miljö både visuellt och ur vindsynpunkt.
  • 21. Program för Västerport - Forma Västerport/Övergripande strukturer 4. Sammanlänkad stad Siktlinjer och entrépunkter in i området ger ett första positivt möte med Västerport och bidrar till en logisk orienterbarhet inom stadsdelen. 21 6. Nya parker och torg Lilla torget är en av de nya mötesplatserna som planeras i Västerport. I område C ska det också finnas utrymme för invånare och besökare att mötas och umgås. 5. Inre stråket (”Barnens boulevard”) En lugn och skyddad miljö präglar inre stråket. Husen skapar ett omväxlande gaturum som erbjuder platser för paus och aktiviteter för barn och vuxna.
  • 22. 22 Program för Västerport - Programförslag/Västerport i Varberg – områdets disposition PROGRAMFÖRSLAG Västerport består av delarna A, B, C och E med var för sig olika innehåll. Granne med Västerport ligger Fare- hamnen, område D, som omnämns i planprogrammet men formellt inte ingår. Område A och B – stadsutveckling Del av nuvarande bangårdsområde, färjeläge och industrihamnsområdet strax förbi hamnbassängens norra del blir stadsutvecklingsområde för Västerport. Hamn­delen benämns A och B i vissa utredningar. Området är cirka 28 hektar. Område C – utvecklingsområde Område C är ett framtida utvecklingsområde för olika behov som behövs för stadens allmänna tillväxt. Flera samhällsfunktioner har visat intresse för området på grund av det centrala läget. Genom området plane- ras ett aktivitetsstråk som förbinder Västerport med Getteröns naturrum. Området är mindre lämpligt för bostäder på grund av närheten till hamnen. Ytan är cirka 25 hektar. Område E – tekniska verk I denna del ligger stadens avloppsreningsverk och fjärrvärmeverk. Verksamheten betraktas som långsiktig. OMRÅDETS DISPOSITION Område A och B. Område D. Område E. Område C. Hänsyn ska tas till att reningsverket kan behöva expan- dera i framtiden. Området ligger vid stadens huvudinfart norrifrån och har närhet till Getteröns naturrum, vilket bör ställa krav på gestaltning mot det offentliga rummet, huvudgatan Östra Hamnvägen. Området är cirka 12 hektar. Område D – Farehamnen I planprogramarbetet har gränsen mellan Fareham- nen och Västerport studerats. Målet har varit att hitta en gräns som tar hänsyn till bådas behov och intres- sen samt även fungerar mot gällande tillstånd och regler. Hamnverksamheten hanterar främst skogs- produkter såsom pappersmassa och träprodukter. Varberg är en av världens största hamnar för skogs- produkter. Området är cirka 40 hektar.
  • 23. Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition 23 Illustration: Varbergs kommun Översiktlig markanvändning. 0 SKALA 1: 6 000 50 250 meter N
  • 24. 0 SKALA 1: 6 000 50 250 meter N 24 Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Områdets disposition, fortsättning Området för stadsutveckling delas in i tre karaktärs- områden. Stadskvarteren närmast den befintliga stadskärnan, Stationskvarteren som omger Varbergs nya station och Nya staden som är den norra delen av Västerport. STADSKVARTEREN Området närmast den befintliga stadskärnan kan erbjuda ett rikt och blandat innehåll för den växande staden. Västerport innehåller förutom bostäder också butiker, restauranger, kontor, privat och offentlig service med mera. Karaktär och gestaltning i stads- kvarteren ska anknyta till den gamla stadskärnan och ge en trivsam ”Varbergskänsla”. STATIONSKVARTEREN Bebyggelsen väster om nya stationen ligger helt intill Varbergs nya station, stadens knutpunkt för resor och kommunikation. Området kommer att präglas av flöden av människor på väg ”till och från”. Här finns underlag för service och kommersiell verksamhet men också platser och lokaler för paus och möten. Även här är bebyggelsen tät och koncentrerad, med större spel- rum för varierad exploatering och uttryck. Ett stenkast från stationen ligger kajparken, en ny intim stadspark mot vattnet, för både boende och besökare. NYA STADEN Norra delen av Västerports stadsutveckling blir den sist utbyggda, omkring år 2025-30. Innehållet här är svårare att förutse. Bostäder kommer sannolikt att dominera. Kontor eller annan verksamhet kan place- Nya staden Varbergs station Stationskvarteren Stadskvarteren ras i bullerstörda lägen. Strukturen är grovt redovisad i planprogrammet för att ge större frihet för kreativitet och framtida behov. Därför uttrycket Nya staden. Denna del ligger närmast hamnen och ny bebyggelse ska ta hänsyn till hamnverksamhetens förutsättningar. Illustration: Varbergs kommun Överskådlig bild över nya områden i Västerport.
  • 25. 25Program för Västerport - Programförslag/Områdets disposition, fortsättning Illustration: Made-up Stadsdelen Västerports läge med närhet till station, innerstad och kajstråk gör att området integreras i stadsväven. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
  • 26. 26 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning PROGRAMFÖRSLAG Blandstad, variation för integration Västerport är hela Varbergs stadsdel och erbjuder vär- den för såväl boende som besökare och verksamma. Stadsdelen har en väl balanserad blandning av inne- håll som ger liv och aktivitet året om. Här finns en när- het till naturen och ett samspel mellan hav, grönska och stad. Miljön i området ska göras attraktiv och väl- komnande. Västerport är en stadsdel som är präglad av sin närhet till havet. Mötesplatser, bostadsformer, bebyggelse, grönska och vatten skapar förutsättningar för en levande, välkomnande stadsdel för alla. Väster- port får bostäder med blandade upplåtelseformer, som till exempel hyres- och bostadsrätter. * Bebyggelsestruktur TÄT BLANDSTAD MED KVARTER Drygt södra halvan av Västerport har en bebyggelse­ struktur som i huvudsak består av kringbyggda kvarter. Strukturen ger en karaktär som är anpassad till Var- bergs befintliga stadskärna. Byggnadssättet har många fördelar i stadsmiljön och är lämpligt i ett väderutsatt kustläge. Med slutna kvarter skapas ett gott mikro­ klimat på gårdarna, och även i gatumiljön minskar påfrestningar från vind. I norra halvan av området, där kopplingen till den historiska delen av Varberg inte är lika påtaglig, kan Västerport ges en friare gestaltning. BEBYGGELSEN FORMAR OFFENTLIGA RUMMEN Västerport ska vara tillgängligt för alla, inte bara för människor som bor och arbetar i stadsdelen. Till stor del är det bebyggelsen som formar de offentliga rum- men. Därför planeras bebyggelsestrukturen så att de offentliga platserna blir attraktiva mötesplatser och vistelsezoner. Det är särskilt viktigt att husens botten- våningar ges funktioner och gestaltning som bidrar till att skapa trivsel och en positiv känsla av öppenhet och tillgänglighet. EN SAMMANLÄNKAD STAD Stadsdelen Västerports läge med närhet till station, innerstad och kajstråk gör att området integreras i stadsväven. Befintliga målpunkter kopplas samman med nya platser och parker. Gröna stråk och rekrea- tionsstråk kopplar ihop Västerport med omgivande stad. Siktlinjer och entrépunkter in i området ger ett första po- sitivt möte med Västerport och bidrar till en logisk orien- terbarhet inom stadsdelen. Befintlig stadskärna kan med ett växande Varberg expandera organiskt in i Västerport. Det nya stationsområdet, nuvarande bangårdsområde samt Järnvägsparken blir en sammanlänkade pusselbit mellan gammal och ny stad (se karta, sidan 85). Stråkuppbyggnad Västerport kopplas till stadskärnan med gator, gå­gator och offentliga rum så att resultatet blir en sammanlänkad stad. En del stråk blir mer aktiva, andra lugnare. För att skapa aktiva stråk är det nödvändigt med attraktiva målpunkter, två starka sådana är Varbergs fästning och den nya stationen. Innehåll och utformning av bebyggelsens botten­ våningar avgör också om ett stråk blir aktivt eller inte. I följande text och figurer redovisas de viktigaste stråken som skapas i planområdet. KAJSTRÅKET Västerports bebyggelse bildar stadens front mot havet i västerläge. Mellan husfasaderna och hamn­ kajen skapas ett offentligt stråk med många funktio- ner. Kajstråket är Västerports ryggrad (se karta, sidan 35). Den förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut, längs med hamnbassängen ända till Getteröns naturrum och Getterön – två viktiga mål- punkter i Varberg och för Varberg som destination. Kommunens Inriktningsbeslut för Stadsutvecklings- projektet 2016, slår fast att Strandpromenadens förlängning genom området ska utformas som ett BEBYGGELSE OCH GESTALTNING * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
  • 27. Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning 27 upplevelsestråk. På kajstråket ska finnas plats för flanörer, cyklister och joggare samt uteserveringar, brygglösningar, vatten­aktiviteter, planteringar med mera. Kajstråket kan, när Västerport är fullt utbyggt, bli ett av Varbergs mest besökta offentliga platser. DIAGONALEN Den som i framtiden stiger av tåget på stationen i Varberg kan redan där fästa blicken på Varbergs starkaste kännetecken: Varbergs fästning vid havet. Den nya stadsstrukturen har en diagonal siktlinje från stationen mot fästningen. Diagonalen leder till den viktiga mötespunkten Hamntorget där Strandprome- naden och det nya kajstråket strålar samman. Halvvägs på diagonalen ligger lilla torget, ett litet intimt och skyddat torg vars motsvarighet inte finns i Varberg i dag. Här passerar också det inre stråket (se nästa rubrik). Torget passar för uteserveringar och offentliga aktiviteter i det mindre formatet. Med sitt vindskyddade läge blir lilla torget en naturlig mötes- plats året runt (se illustration nästa sida). Förutom restauranger och kaféer i gatuplan är läget också lämpligt för service­inriktade aktiviteter. En trevlig plats för spontana arrangemang, kulturaktivi- teter till exempel sång- och musikuppträdanden. INRE STRÅKET Västerport får ett inre stråk, med en lugnare och mer skyddad miljö än längs med kajstråket. Husen står relativt tätt men med varierande avstånd för att skapa Illustration: Made-up Kajstråket är Västerports ryggrad, som förbinder Strandpromenaden i söder med ett nytt stråk norrut. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
  • 28. 28 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG ett omväxlande gaturum. Stråket upplevs snarare som ett långsträckt offentligt rum som erbjuder små platser för både paus och aktiviteter för barn och vux- na. Diagonalen konkurrerar inte med kommersiella aktiviteter. Det är ett attraktivt, vindskyddat prome- nadstråk med lugnare karaktär som kompletterar det mer intensiva kajstråket. TVÄRKOPPLINGAR Tågen trafikerar järnvägstunneln från och med 2024 och de gamla spåren tas bort under 2025. Då skapas fem tvärkopplingar mellan den befintliga staden och Västerport. Fyra av tvärkopplingarna är för allmän trafik medan perrongbron över järnvägsspåren är för gång- och cykeltrafik enbart. I norra delen av område C (lär mer på sidorna 7, 22 och 50) läggs ett reservat i gamla Susvindsspårets förlängning. Susvindsspåret (gamla industrispåret från Nedregården i öster till järnvägen i väster) kommer att tas bort. Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Illustration: Made-up Mitt på diagonalen ligger lilla torget en ny vindskyddad mötesplats. Längst bort skymtar fästningen. Illustrationen är en inspirationsbild och inte en slutlig version.
  • 29. 29Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning KOMMERSIELLA LÄGEN I aktiva stråk finns goda förutsättningar för kommer- siella verksamheter. Stråken som har störst potential för verksamheter i programområdet är Västra Vall- gatan och Östra Hamnvägen samt något eller några av de nya tvärstråken. Det kan vara Magasinsgatans förlängning och Baggens gränd söder respektive norr om nya stationen, kanske också Engelbrektsgatan. En komp­lett och funktionell sammankoppling mellan den befintliga staden och Västerport sker efter 2025 när de gamla järnvägsspåren är borttagna. Fram till dess är de möjliga stråken mot Västerports etapp 1 Brunnsparken via Hamnplan och Sjöallén eller Norrgatan/Otto Thorells gata via kvarteret Fregatten. Under denna period är enda möjligheten till ny explo- atering mellan staden och Västerport att parkerings- ytorna söder om Fregatten bebyggs. I första etappen anläggs södra delen av nya kajstrå- ket fram till i höjd med Magasinsgatans förlängning. Här finns goda möjligheter för restauranger, service- verksamheter och publika verksamheter av olika slag redan i etapp 1 (se tidslinjen, sidan 8). 0 SKALA 1:5000 10050 200 300 meter I Västerport skapas två attraktiva promenadslingor, ”loopar”, som länkar till stadens gatustruktur. I de nya aktiva stråken finns goda förutsättningar för kommersiella verksamheter. Befintliga kommersiella lägen Nya kommersiella lägen Offentliga lokaler
  • 30. 30 Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG MÖTET MED STADSKÄRNAN Stråket mellan Brunnsparken och Sjöallén – den så kallade corson – är även i framtiden en huvudför- bindelse mellan staden och Västerport. Mötet mellan befintlig stad och Västerport sker i zonen Engelska parken – Järnvägsparken – Fregatten – Campus. Här behövs kompletteringar med bebyggelse för att staden ska länkas samman. En del av Järnvägsparken behöver tas bort på grund av Varbergstunneln. Västra Vallga- tan kan då bebyggas på västra sidan vilket innebär att Västra Vallgatan kan bli ett starkt stråk mot den nya stationen (se översiktlig karta, sidan 85). Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Bild: Hidvi Group Bild: Hidvi Group Stråket mellan Brunnsparken och Sjöallén blir även i framtiden en huvudförbindelse mellan staden och havet.
  • 31. 31Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Bebyggelsen VARIATION I BYGGNADSUTFORMNING Mångfald och variation är ledord för utformningen av Västerport. Det blandade innehållet i stadsdelen hjälper till att skapa en variation i utformningen av byggnader. För att säkerställa att byggnads­ gestaltningen blir varierad ska bebyggelsen delas upp i många huskroppar eller fastigheter med blandat utseende och gestaltning. Med detta tillvägagångssätt finns det också förutsättningar att erbjuda mindre ak- törer, gärna lokala, en möjlighet att bygga i området. * GOD ARKITEKTUR Västerport ska vara en förebild för god stadsbyggnad i Varberg. Senast i samband med tilldelning av mark ska kommunen säkerställa att kvalificerad arkitekt- kompetens medverkar i projektet (se vidare sidan 58 under rubriken Markanvisning under Genomförande- frågor). Gestaltningsprogram Ett gestaltningsprogram för Västerport kommer att tas fram tillsammans med en första detaljplan för etapp 1, södra Västerport fram till Magasinsgatans förläng- ning. Gestaltningsprogrammet ska visa principer och kvaliteter som gäller för bebyggelseutformning och markplanering i Västerport. I detta planprogram ges endast exempel och inspirationsbilder på utformning- ar som bör karaktärisera stadsdelen. GESTALTNING AV BYGGNADER Utformning av bottenvåningar I publika stråk utformas byggnadernas bottenvå- ningar med invändig våningshöjd på minst tre meter för att fungera flexibelt för olika sorters verksam- heter. Tredimensionell fastighetsbildning förordas för verksamhetslokaler. Cirka 50 procent av botten­ våningarna bör innehålla lokaler. Bottenvåningarna ska också ha plats för bostadsentréer, portgångar och bekväma förvaringsutrymmen för cyklar av olika slag (se vidare under rubriken Entréer, sidan 32). Det är viktigt att bottenvåningarna har hållbara material och välgjorda detaljutföranden eftersom det är den delen av ett hus som är mest utsatt för slitage. Bottenvå- ningen ger också de flesta upp­levelserna i ögonhöjd. * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13 Illustration: Made-up Bebyggelsen delas upp i många fastigheter med blandat utseende och gestaltning.
  • 32. 32 Entréer Placering av entréer påverkar upplevelsen av liv och rörelse i stadsdelen. Entréer till verksamheter place- ras därför med självklarhet mot gatan. Det är viktigt att så många bostadsentréer som möjligt orienteras mot kvarterens gatusidor. Med idén om flera fastig- heter i varje kvarter skapas flera entrépunkter vilket ökar upplevelsen av tillgänglighet och välkomnande i det offentliga rummet. Fasader Husens gestaltning och fasadernas utseende är avgö- rande för helhetsintrycket i en stadsdel. Betydelsen av variation i material, komposition och detaljer kan inte överskattas. Ett uttryck som signalerar omsorg och kvalitet är en garant för en god känsla. Den känslan ska prägla Västerport. Balkonger Utformning och storlek på balkonger påverkar kraf- tigt karaktären på ett hus. Västerport byggs som en relativt tät struktur. Många byggnader är dessutom utsatta för väder och vind. Därför är det mer fördelak- tigt att balkonger är helt eller delvis integrerade i huskroppen. PROGRAMFÖRSLAG Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Tak och takfot Det är viktigt för upplevelsen av gaturum och offent­ liga platser hur byggnader utformas vid takfoten och hur övergången mellan fasad och yttertak ser ut. Med varierande hushöjder förstärks denna effekt på ett positivt sätt. Extra omsorg om byggnader i hörnlägen Byggnader i hörnlägen har större exponering och kan ofta upplevas från längre håll. De bildar så kallade landmärken som har stor betydelse för igenkänning och orientering i staden. Det är en ambition i Väster- port att hus i hörnlägen ska ges en särskild omsorg i arkitektur och materialval. Detta gäller även andra byggnader i speciellt synliga lägen. BYGGNADSHÖJDER OCH EXPLOATERINGSGRAD Valet av byggnadshöjd i Västerport styrs av flera fak- torer. Det centrala attraktiva läget gör att efterfrågan om att få bo och verka här är stor. Varberg har också ett uppdämt behov av nya bostäder. Detta talar mot en låg exploatering. För att fördela kostnaderna för grovplanering och sanering av mark, hamnflytten, Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning Sektion genom ett stadskvarter Solfångare på tak BostadBostad LokalLokal/bostad
  • 33. 33Program för Västerport - Programförslag/Bebyggelse och gestaltning, fortsättning utbyggnad av ny infrastruktur, nya gator samt offent- liga miljöer krävs också en betydande exploatering (se vidare under rubriken Ekonomi, sidan 58). Målet är att Västerport ska innehålla minst 2 500 bostäder när hela området är utbyggt (500 i första etappen). Förslaget är att skapa en relativt tät stads- struktur med varierande byggnadshöjder med ett genomsnitt på cirka fem våningar där både lägre och högre byggnadshöjder kan förekomma. Öppna eller slutna kvarter? Forskning visar att boende använder sina bostads­ gårdar och känner tillhörighet till dem när de är tydligt avgränsade från allmänna gator och parker. Att till exempel kunna släppa ut sina barn på går- darna ses som en stor kvalitet i boendet. Vidare visar undersökningar att halvöppna gårdar ofta förvandlas till ett slags ”ingenmansland”, som varken utnyttjas av de boende eller av besökare i området. Vind och lä Vindstudier har gjorts utifrån exempel på olika bebyg- gelsestrukturer. Studierna visar att den slutna kvar- tersformen är mest fördelaktig, både för innergårdar och övriga offentliga rum. Ur vindutredningen: Vindmöster vid sydvästlig vind (225’): stor bild 5,5 m/s, övre bild till höger 8,0 m/s, mellersta bild till höger 10,5 m/s, nedre bild till höger 13,0 m/s. Hörnlägen gestaltas med extra omsorg Generösa öppningar till gården Kvarter delas in i flera fastigheter Gröna gårdar Förskjutning mellan byggnader varierar gaturummet
  • 34. 34 Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser PROGRAMFÖRSLAG OFFENTLIGA RUM OCH MÖTESPLATSER Grönt och blått visar vägen ”Grönt och blått visar vägen” är ett av medborgar­ dialogens fokusområden. Planprogrammet visar hur den grönblå strukturen knyter ihop Västerport med kringliggande stad. Programmet visar ett förslag för var nya park­ytor och gröna stråk inom stadsdelen placeras, vilken karaktär, innehåll och funktion de bör ha. * BRISTER OCH BEHOV I GRÖNSTRUKTUREN Västerport har under 1900-talet fram till i dag utveck- lats som hamn- och verksamhetsområde. Området saknar därför park-, lek och aktivitetsytor samt kopp- lingar till befintlig grönstruktur i Varberg. Behovet av nya parker i stadsdelen hänger tätt samman med antalet nya invånare i Västerport (totalt cirka 5 500 in- vånare), bristen på närhet till befintliga park­ytor samt hur hårt belastade de befintliga grönytorna är (läs mer under rubriken Området i dag, sidorna 62–63). FÖRVÄNTNINGAR PÅ DET OFFENTLIGA RUMMET Gröna parker, levande stråk, varierade mötesplatser och mötet med havet är några av de ingredienser som Varbergs medborgare har varit mest positiva till i dialogerna om det framtida Västerport. Alla processer och politiskt beslutade dokument som medborgar­ dialoger, inriktningsbeslut, hållbarhetsprogram och det parallella uppdraget för Västerport, pekar på hur viktigt det offentliga rummet är för den goda livs­ miljön och ett attraktivt Västerport. GRÖNA PARKER OCH LEVANDE STRÅK I Västerport föreslås två grönytor med olika storlek och innehåll. En mindre närpark mitt i området och en något större grönyta/aktivitetsyta/upplevelsestråk i område C. Grönytornas placering och storlek skapar en logisk rytm mellan stor och liten skala, stadsmäs- sighet i söder via industrikaraktär till naturområde i norr. I inriktningsbelutet för Stadsutvecklingsprojektet beskrivs förlängningen av Strandpromenaden som ett upplevelsestråk. Länken mellan Getterön i norr och Strandpromenaden i söder kopplas ihop genom kajstråket i område A och B till ett aktivitetsstråk genom område C (läs mer på sidorna 7, 22 och 50). Grönstråket mellan havet och Brunnsberg blir möjligt genom en gång- och cykelbro över järnvägstråget. Grönstråket fungerar som ett rekreativt gång- och cykelstråk. Närparken i Västerport ligger som en målpunkt för grönstråket. Grönstruktur som behöver tillkomma i Västerport. 500 m 1000 m 3000 m 300 m Apelviken Subbe Fyr Varbergs fästning VÄSTER- PORT Getterön Naturum Brunnbergs- skogen Håstens- skogen Karlbergs- skogen Prästakullen Påskbergs- skogen Hästhags- berget Strand- promenaden Prästakullen Varbergs sjukhus Närpark Aktivitetsyta Grönstråk * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
  • 35. 35Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser Nya offentliga platser i Västerport. 0 SKALA1:6000 50250meter N hamntorget hoken lilla torget norra hamnbassängen nya stationstorget kajparken kajstråket stationsparken aktivitetsstråket BARNENS VÄSTERPORT Innehållet, utformningen och funktionen av det offent- liga rummet ska vara anpassat till att barn kommer att leva och vistas i Västerport. En stad som planeras för barn är en stad som fungerar för alla. Mötesplatser med variation Om Västerport ska lyckas med att bli en stadsdel för hela Varberg, behöver det finnas en variation av mötesplatser, stora och små, aktiva och lugna, hård- gjorda och gröna platser som är förändrings­bara för att fungera för olika typer av evenemang och platser med stark identitet. I Varberg är vatten en del av stadens identitet, med en badkultur som har anor från sekelskiftet 1800/1900. Västerport möter vattnet och tillvaratar vattnet som en resurs i området. Att planera en stadsdel där vatten blir en tillgång i den bebyggda miljön kommer vara en fram- gångsfaktor för Västerport. Mötet med den befintliga staden Innerhamnen mellan Campus och Badhusplatsen lockar Varbergsbor, studenter och besökare med sitt unika läge vid Strandpromenaden, varmbadhuset och fästningsområdet. Innerhamnen och Campus­ området har en potential att växa som mötesplats för en bred målgrupp. Förutsättningar som stödjer möten, aktiviteter och tillfälliga evenemang av olika storlek bör vara väg­ledande i utformning och innehåll av Hamntorget. Läget i knutpunkten mellan Sjöallén/ corson, Strandpromenaden, kajstråket och diagonalen Bild: Robert Kneschke ”En stad som planeras för barn är en stad som passar för alla.”
  • 36. 36 PROGRAMFÖRSLAG Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning höjer platsens attraktivitet (se karta, sidan 85). Hoken, som är en förlängning av Hamntorget, sträck- er sig ut mot hamninloppet med ett unikt läge i sta- den. Hoken är en lämplig plats för en publik byggnad tillgänglig för alla. Kanske med ett transparent hus för året runt-aktiviteter. Omkring gamla stationsbyggnaden anläggs en offentlig plats med gröna inslag, en slags järnvägspark som delvis ersätter nuvarande, som till största delen försvinner i samband med tunnelbygget. Runt nya stationen skapas publika utrymmen som domineras av de resandes behov. Utformningen av stations­ området sker inom ramen för projekt Varbergs­ tunneln. Ett parallellt uppdrag för utformningen av stationsbyggnad och stationsområde med inbjudna arkitektkontor startar hösten 2017. Stråket mellan nya stationstorget till fästningen utvecklas till en gågata, diagonalen, mellan statio- nen och Hamntorget. Mitt på diagonalen öppnar ett intimt torg upp sig, lilla torget, lämpat för ute- serveringar och kulturaktiviteter i mindre skala som sång- musik- och teaterframträdanden. Platsen ligger vindskyddad i bebyggelsestrukturen och har potential att bli en plats att vistas på året runt. Att möta vattnet Ledordet Hela Varbergs stadsdel gäller i synner- het för kajstråket och hamnbassängen. Mötet med vattnet gestaltas med variation i innehåll, rumslighet och stråkets bredd. En del av hamnbassängen kan komma att användas för dagvattenrening, en teknisk anläggning som ska utformas integrerat med kaj- och brygganläggningarna. Liksom kajstråket ska hamn- bassängen fungera som en allmän plats. Vatten­ytan ska vara en tillgång för alla som bor och besöker Västerport. Möjligheter att bada i stadsdelen, trots att området har varit gammal industrimiljö, ska utredas genom mätning av vattenkvalitet. KARAKTÄR Västerport och stråket längs med kajen präglas av sin omgivning, platsens historik och kopplingen till havet. Ett intressant möte skapas då industri och hamnverksamhet möter stadens behov av sociala ytor. Kajstråket förenar söderns sandstränder med det mer sociala, stadsmässiga och industriella och därefter det av natur och klippor präglade Getterön. Storskalig­ heten av vattenrummet och vattnets dynamiska karaktär bör utnyttjas såväl estetiskt som funktionellt, genom att människan kan komma nära vattnet, men också att havet har möjlighet att stiga. Upplevelsestråk Planprogrammet redovisar ett upplevelsestråk som präglas av närheten till vatten, blandstaden och han- delshamnen. Kajstråket, kajparken och norra aktivi- tetsområdet binder samman fästningsområdet med Getterön. Innehåll, funktion och utformning av stråken behöver stödja såväl sociala som ekologiska värden. KAJPARKEN Varbergs stadskärna möter nya stadsdelen i kajpar- ken (se överskådlig skiss, sidan 39). Två viktiga gröna karaktärer möts, kajstråket och det inre stråket. Den centrala placeringen av parken är strategisk, med siktlinje mot nya stationsbyggnaden och kopplingen via cykelbron till stadskärnan. Kuststråket kopplas samman med Brunnsbergsstråket. Parken vänder sig med ena sidan mot kajstråket och vattnet och andra sidan mot det inre stråket och bostadsgatan. Kajparken blir en bostadsnära park men samtidigt också en av stadens offentliga parker. Parken är cirka en hektar, vilket kan jämföras med Engelska parken. Viktigt för parkens innehåll är att skapa en stor mötesyta med ett grönt innehåll. Småskaliga parkrum skapas för ett gott mikroklimat och intima- re sociala miljöer. Här finns aktiviteter kopplade till
  • 37. 37Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning vatten och det är lätt att komma nära havet. Här är det möjligt att få in lekfunktioner mot det inre stråket. Paviljongstrukturer kan ge stöd åt fritidsaktiviteter som kajakpaddling, stand up paddelbord (SUP) men också fungera karaktärsskapande och som året runt- ytor. I parken finns också möjlighet att synliggöra en vattenspegel (läs mer, sidorna 74–75). NORRA AKTIVITETSYTAN Då Västerport har allt för lite grönyta i bostadsom- rådet i förhållande till antalet förväntade brukare så behöver stadsdelen ett komplement till kajparken. Längre norrut, i område C (läs mer på sidorna 7, 22 och 50) föreslås därför en större plats för olika slags aktiviteter på cirka fyra hektar. Norra aktivitetsytan (se överskådlig skiss, sidan 39) behöver vara stor för att fungera som hela stadens aktivitetsyta, bli en ”dragare” och ett utflyktsmål för hela staden. Det ska finnas plats för stora evenemang och fungera som en ytreserv för platskrävande verksamheter, till exempel olika idrottsändamål. Viss yta av området kan komma att behövas som ytreserv för att hantera dagvatten i området och för andra, i dag ej identifier- bara, framtida behov. Utemiljön i område C ska också fungera som en friyta för den attraktiva arbetsplatsen. Verksamheter som behöver ligga nära hamnen kan få utrymme i det här området. Hamnen har tillstånd att utföra bullrande verksamhet och de aktiviteter som flyttar hit ska kunna samexistera sida vid sida med handelshamnens verksamhet. Det gäller även aktiviteterna i upplevelsestråket. Collage: Karin Sjödin Kajstråket förenar söderns sandstränder med det mer sociala, stadsmässiga och industriella och därefter det av natur och klippor präglade Getterön.
  • 38. 38 PROGRAMFÖRSLAG Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Inspirationsbilder.
  • 39. 39 Lek Lek Vattenaktivitet Vattenaktivitet Sociala ytor Social ytor Picknickyta Picknickytor Grönska Grönska Intima rumsligheter Intima rumsligheter Byggnadsstrukturer Byggnadsstrukturer Norra aktivitetsytan Kajparken i södra delen av Västerport Lek Lek Dagvattenhantering Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster Evenemangsyta Idrott, rekreation, motion Idrott, Rekreation, Motion Den attraktiva arbetsplatsen Den attraktiva arbetsplatsen Grönska och vatten Grönska och vatten Kultur Dagvattenhantering Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 40. 40 PROGRAMFÖRSLAG Sektion 1 Sektion 2 Sektion 3 Sektion 4 KAJSTRÅKET Kajstråket (se karta, sidan 35) är Västerports ryggrad, ett 700 meter långt och för området viktigt rörelsestråk. Stråket är en offentlig miljö för både vardag och fest. Det ska vara tillgängligt och användbart för alla, och garan- tera ett kvalitativt rörelsestråk för gång och cykel utmed vattnet. Platsens historia och identitet bör återspeglas i den nya utformningen. Hamnverksamheten har format miljön. Kajkanten och hamnbassängen är rester av en industriell struktur som är unik för Varberg. Mötet med havet sker utmed kajkanten och genom olika bryggkonstruktioner. Även om innehållet och funktionen längs med kajstråket är varierat så ska det finnas en stabil utformning, en röd tråd, som ger en helhet till stråket. Stråket ska främja aktivitet. Brygg- konstruktionerna ska erbjuda besökare och boende möjlighet att komma nära vattnet, avskilda platser för lugn och ro med havsutblickar, men även vara anpass- ningsbart för större evenemang. Varberg är en sommarstad men det är viktigt att utforma kajstråket för året runt-användning. Ett sätt att uppnå detta är att skapa väderskyddade offentliga miljöer till exempel genom gemensamhetslokaler och publika byggnader, samt förse delsträckor av stråket med vindskydd. Mötesplatser tillgängliga för alla Lekfulla ytor Vattenaktiviteter Mötesplatser för stora och små grupper Pedagogiska ytor Plats för dans Identitetsstarka platser Byggnadsstrukturer Stora och små grupper Vattenaktivitet Lekfulla ytor Identitetsskapande platser Byggnadsstrukturer Mötesplatser för solnedgången Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Kajstråkets utbredning med sektionsmarkeringar Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 41. 41 Bild: Arkitekt och foto: Buro Lubbers Maaskade-Cuijk, Nederländerna. Sektion 1, skala 1:400 (A4) Sektion 2, skala 1:400 (A4) 1:400 Industrikänsla, historiska inslag från hamnens historia 16,0m16,0m16,0m16,0m Kajstråk12 m 1:400 Stillhet, tillgänglighet, vardagsfunktioner 12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m Sektioner möter vattnet Följande skisser på sektioner är exempel på hur Väster­ port kan möta vattnet. Sektionerna ska ses som ett test av innehåll och skala, och ska fortsätta utredas i kom- mande planeringsskeden. Sektion 1 – stad möter hamn För att bevara Varbergs historiska karaktär som industrihamn bevaras storskaligheten på vissa ställen. I södra delen av hamnbassängen är avståndet mellan kajkant och bebyggelse större än längs övriga delar av kajstråket. Genom en skarp kajkant och ett långt avstånd till vattenytan, så bevaras en känsla av det industriella arvet. Till detta adderas urbana kvaliteter som uteservering, rörelsestråk och vegetation. Genom att behålla en fysiskt hård karaktärer av industri och addera den mjuka karaktären av mänsklig aktivitet så skapas ett spännande möte mellan historia och nutid. Sektion 2 – upplevelser vid solnedgång Bryggorna är en viktig del i kajstråkets utformning och ska möjliggöra olika sorters användning. I denna sektion föreslås en bryggkonstruktion som erbjuder olika sorters sittmöjligheter och utblickar mot havet. Mötesplatser både för stillhet och enskildhet men också för kunna mötas i en större grupp. Bild: Arkitekt och foto: Studio Evren Başbuğ Bostanlı Footbridge & Sunset Lounge, Turkiet. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 42. 42 PROGRAMFÖRSLAG Kajstråk12 m 1:400 Aktivitet, närhet/tillgång till park och hav Sektion 3 – Aktivitet vid havet Mitt i området angränsar kajstråket till kajparken. Tillsammans skapar dessa ytor en offentlig miljö som möjliggör för aktivitet kopplat till både hav och land, vatten och grönska Flytbryggor med stegar tillgängliggör vattenytan och blir viktiga inslag för aktiviteter som att paddla kanot och lägga i sin SUP-bräda. Mindre paviljonger kan fungera som gemensamhetslokaler och till förvaring av diverse utrustning kopplat till aktiviteter i vattnet. Paviljongstrukturer kan bryta ner skalan gentemot kringliggande kvarter på ett lekfullt sätt och vara ett sätt att skapa ett gott mikroklimat i parken. Parkens vegetation är utdragen två meter mot kajstråket jämfört med husfasaderna. Parken bryter därmed det i övrigt linjära stråket. Sektion 3, skala 1:400 (A4) Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 43. 43 Sektion 4, skala 1:400 (A4) Kajstråk12 m 1:400 Pedagogik INFO DAGVATTEN BASSÄNG MED VÄXTER Sektion 4 – Staden sträcker sig ut i havet I den norra delen av kajstråket skapas ett landskap av bryggor. Bryggorna sträcker sig ut i vattnet och skapar inre bassängytor där havet kultiveras. Dagvattenhantering är en viktig aspekt i Västerport och bör planeras och utformas som en integrerad funktion i utemiljön. Dagvatten kan till exempel ledas ut i bassänger och renas av flytande vegetationssjöar. Informationstavlor och andra pedagogiska element kan ge en förståelse för utemiljöns utformning och blir därför viktiga inslag. Exempel på vegetation som kan fungera i hamnbassängen är havssäv, vass, salt- gräs och marrisp. Bassängerna kan användas till olika ändamål och en mer specifik användning fördjupas i nästa planeringsskede. Tekniska funktioner behöver utredas vidare. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 44. 44 PROGRAMFÖRSLAG Gatan som offentligt rum Gatan är ett viktigt offentligt rum där variationen av innehåll och utformning ska stödja gatans funktion men också bidra till en attraktiv stadsmiljö. Gatorna i Västerport ska präglas av upplevelser i ögonhöjd och en lekfullhet i innehåll. Gatuhierarkin i Västerport ska vara tydlig och gator ska genom innehåll och skala få olika karaktär och syfte. Tvärstråk och längsgående stråk Tvärstråken mot havet kopplar samman Västerport med den befintliga stadsväven. Dessa gator kommer skapa siktstråk mot havet. I sektionerna utvecklas tre typstråk. De är alla tre kvartersgator i Västerport. * De längsgående stråken i Västerport har olika karak- tär där Västra Vallgatan/Birger Svensons väg är en kvartersgata, Östra Hamnvägen en genomfartsgata och inre stråket ett gångfartsområde. Det betyder helt olika trafikmängder och hastigheter, vilket speglas i gatornas utformning. Test av innehåll och skala Gatusektionerna visar ett förslag på funktioner och möbleringsmöjligheter som gaturummen i Västerport kan innehålla. Kantzonerna är gränssnittet mellan hus och gata och har stor betydelse för hur gatumiljön upplevs. Kantzonen ska vara levande och föränder- lig och kan bestå av allt från planteringar, terrasser, trappor och dagvattenkanaler till uteserveringar och växthus. Man ska inte läsa sektionerna utifrån att alla listade funktioner förekommer överallt. Gatusektio- nerna ska fortsätta att testas och utvecklas i komman- de skeden. Gator Gata Plantering Kantzon Plantering i vatten Parkering varvat med vegetation GC-väg med aktiva hörn Genomfartsgata - Östra Hamnvägen Östra Hamnvägen kommer i det framtida Västerport bli en viktig genomfartsgata för staden då bostads­ området Västerport byggs väster mot havet och stationsområde utvecklas öster. Ett eget gestaltning- program för Östra Hamnvägen har tagits fram (läs mer under rubriken Underlag och utredningar, sidan 83). En utmaning för Västerport är att utveckla Östra Hamnvägen till en gata som förenar men inte delar Västerport i två delar. Fastigheternas entréer bör ligga mot gatan. Östra Hamnvägen 1:400 Genomfartsgata, illustration. Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
  • 45. 45 Kvartersgata typ 1 – Magasinsgatan Gatans bredd kan vara mellan 16–19 meter med en 2–6 meter bred kantzon på vardera sida om gatan. Kant­zonerna varieras med möblering, belysning och plantering. Gatan och fasaden ligger på en halvmeters nivåskillnad. Nivån tas upp med hjälp av trappor, terasser och ramper. Gatunivå ligger på cirka +2,5 meter över havet. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Korttidspar- kering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplantering och dagvattenhantering sker i gatunivå. Infartsgata 12 - 15 m “Stationsgatan” 1:400 10,0m10,0m10,0m10,0m 5,0m5,0m5,0m5,0m +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Parkväg med vattenGångfartsgata med plantering/ möbleringszon/sidoparkering Infartsgata 12 m 1:400 Gångfartsgata med plantering/möbleringszon/sidoparkering dubbelriktad trafik, en nivå. Referens Norrgatan +2,8m+2,8m+2,8m+2,8m+3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Kvartersgata typ 2 – Stationsgatan Gatans bredd kan vara mellan 12–16 meter. Viktig koppling till nya stationsområdet. En 4–6 meter bred kantzon med parkrumskaraktär och vatten­inslag ge- nom öppen dagvattenhantering. Asymmetrisk dispo- sition av gaturummet. Målbilden är att gata och fasad ligger på ungefär samma höjd, +3,0 meter, med hänsyn tagen till avrinning. Gaturummet är i en nivå, det vill säga inga kantstenar. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Korttidspar- kering och handikappsparkering tillåts. Last­zoner före- slås vid strategiska punkter. Trädplantering ska finnas. Kvartersgata typ 3 – Infartsgata Gatans bredd kan vara mellan 11–15 meter med aktiva kantzoner längs med fasaderna. Kantzonens plantering och möblering i gaturummet kan alterneras från sida till sida. Målbilden är att gata och fasad ligger på unge- fär samma höjd, +3,0 meter, med hänsyn tagen till av- rinning. Gata i en nivå, inga kantstenar. Dubbelriktad trafik där cyklar och bilar delar på samma gatuutrym- me. Vatteninslag genom öppen dagvattenhantering. Korttidsparkering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplante- ring ska finnas. Referens är Norrgatan, Varberg. Kantzon +2,5m+2,5m+2,5m+2,5m +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Kantzon Gångfartsgata med sidoparkering Kvartersgata typ 1, skala 1:400 (A4) Kvartersgata typ 2, skala 1:400 (A4) Kvartersgata typ 3, skala 1:400 (A4) Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 46. 46 Inre stråket - Gångfartsområde Gatans bredd kan variera mellan 6 meter upp till 15 meter. Gångfartsgata med trafik på fotgängarens villkor. Gatan har inslag av möblering, plantering, lekfulla och pedagogiska inslag. Gatans utformning ska skapa ett trafiksäkert område där hastigheter hålls nere. Hela gatans bredd kan anses vara en aktiv kantzon. Gata på ungefär samma höjd som fasadernas golv- nivå, med hänsyn tagen till avrinning. Gaturum i en nivå, inga kantstenar. Trafik tillåts i båda riktningar med begränsad framkomlighet. Cyklar och bilar delar på samma gatuutrymme. Cykelparkering för boende och eventuellt besökare behöver ordnas utmed gatan. Vatteninslag sker genom öppen dagvattenhantering Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m oulevard 10 m Gångfartsgata med plantering/möbleringszon +3,0m+3,0m+3,0m+3,0m Barnens boulevard 7 m 1:400 Korttidsparkering och handikappsparkering tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trädplan- tering varierar i takt med att gaturummet breddas och smalnas av. Barnens boulevard Inre stråket går under arbetsnamnet ”Barnens boulev­ard”. Namnet ställer krav på att innehållet upplevs som lekfullt, trafiksäkert och tryggt. Skalan ska upplevas som mer intim och omhändertagen. Inre stråket är en färgstark och oöm miljö och fungerar som ett långt lekfullt bostadsstråk. I höjd med kajpar- ken kan lekområdet få utvidga sig in i parkmiljön. Inre stråket varierar i bredd, skala 1:400 (A4). Illustration: Spacescape Inre stråket, ”Barnens boulevard”, som det såg ut i Spacescapes arkitektförslag. Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 47. 47 Kajståket – Gågata Kajstråket består av tre zoner, en fasadzon närmast huskropparna, en rörelsezon för i första hand gång- och cykelrörelser och en möbleringszon närmast kaj- kant. För bryggkonstruktioner (se rubriken Att möta vattnet, sidan 36). Kajstråket är cirka 12 meter brett, ibland med en variation mellan 10–18 meter. Husen ligger på +3,0 meter, kajstråket på +2,3 meter till +2,5 meter. Korttidsparkering och handikappsparke- ring tillåts. Lastzoner föreslås vid strategiska punkter. Trafik tillåts för varuleveranser och sophantering. Cykelparkering behövs för bostäder och besökare. Fasadzonen hanterar en höjdskillnad på cirka en halvmeter mellan entré och kaj. Denna utformas så att den blir tillgänglig, varierad och aktiv med hjälp av trappor, murar och ramper. Utmed fasadzonen kan planteringar varvas med serveringar och annan möblering. Rörelsezonen ska erbjuda en kvalitativ yta för rörelser till fots och för diverse hjulförsedda människor, till exempel cyklister, barnvagnar, rulla- torer och skateboards. Rörelsesråket är tillgängligt för alla, minst fem meter i bredd. En möbleringszon när- mast kajkanten är en yta för i första hand fotgängare, för att ta en paus längs promenaden, blicka ut över havet. Zonen kan varieras med hjälp av sittmöbler, planteringar och andra byggstrukturer. Kajstråk12 m 1:400 Stillhet, tillgänglighet, vardagsfunktioner 12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m12,0m En kajpromenad för olika typer av rörelser. Kajpromenad med tre zoner, en fasad-, en rörelse- och en möbleringszon. Koolkajen av Nyréns Arkitektkontor AB. Program för Västerport - Programförslag/Offentliga rum och mötesplatser, fortsättning
  • 48. 48 PROGRAMFÖRSLAG OFFENTLIG SERVICE OCH ARBETSPLATSER Ambitionen i Västerport är att komplett­era med service som inte finns i stadskärnan eller öka utbudet i förhållande till ökade behov. OFFENTLIG SERVICE Förskola Placering av förskola till Västerport utreds för närva- rande. Så länge järnvägstrafiken är kvar utmed Östra Hamnvägen finns ingen lämplig plats i utbyggnads­etapp 1. En förskola kommer att stå klar i närområdet i samband med att etapp 1 är inflyttningsklar. Behovet inledningsvis är 2-4 avdelningar. En stadsförskola till exempel i bottenplan av ett bostadshus kan vara en lösning. I följande utbyggnadsetapper norrut i Väster- port finns utrymmen för fler förskolor. Skolor Närmaste grundskolor till Västerport är i dag Haga- skolan och Kunskapsskolan. Kapaciteten på stadens grundskolor och behov av nya utreds för närvarande. ÖVRIG OFFENTLIG VERKSAMHET Plats för vårdcentral, lokaler för offentlig förvaltning finns i många av bostadshusens bottenvåningar. Mel- lan Östra Hamn­vägen och järnvägen norrut planeras mark för verksamhetslokaler i stor omfattning, inte minst i område C. KOMMERSIELL SERVICE Komplettering till stadskärnan När staden och Västerport växer finns underlag för fler serviceverksamheter. Ambitionen för Västerport är att komplettera med service som inte finns i stads- kärnan. Utökad detaljhandel prioriteras i nuvarande stadskärna. I Västerport kan det vara restauranger, kaféer, mat­affär, servicebutiker, frisörer med mera. HOTELL Varberg har hög hotellbeläggning. I den första ut- byggnadsetappen finns möjlighet att placera hotell. Program för Västerport - Programförslag/Offentlig service och arbetsplatser Bild: PMB Media & Design Skolorna som i  dag finns i närområdet till Västerport är Kunskapsskolan och Hagaskolan. Bild: Karin Hartmann
  • 49. 49Program för Västerport - Programförslag/Offentlig service och arbetsplatser Bild: Mikael Pilstrand När staden och Västerport växer finns underlag för fler serviceverksamheter. Ambitionen är att i Västerport ska sådant finnas som i dag inte finns i stadskärnan.
  • 50. 50 Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Område C – viktigt för Varberg Område C är intressant för flera olika funktioner på grund av det allt mer centrala läget som uppstår när Västerport byggs ut och den nya stationen etableras längre norrut (läs mer på sidorna 7 och 22). De intressen som föreligger är: • Hamnrelaterade verksamheter • Nya arbetsplatser för framtidens Varberg, nära stationen • Aktivitetsyta för invånarna i Västerport och övriga staden • Grönstråk mot Getterön och Getteröns naturrum • Utbildning • Kulturverksamheter • Övrig offentlig servic I området finns industribyggnader från 1960-talet med pågående verksamheter. De flesta byggnaderna har låg kvalitet. För att utveckla området hållbart behöver mar- ken höjas och de flesta byggnaderna rivas. Det arbetet kan påbörjas omkring år 2022. För närvarande utreds vilken fördelning av mark­ytor som kan ges till de olika intresse- na och hur marken lämpligen bör disponeras. Nya verk- samheter ska förhålla sig till hamnens förutsättningar. Offentlig service och arbetsplatser, fortsättning Figuren visar grovt hur huvudintressena kan disponeras. Utvecklingsområde Hamnrelaterad verksamhet Aktivitetsstråk HAMNEN STADSUTVECKLING V V V
  • 51. MOBILITET OCH TILLGÄNGLIGHET Trafik i dag och i framtiden TRAFIKSTRATEGI 2030 Utvecklingen av trafik och stadsplanering i Varberg följer kommunens trafikstrategi (Trafikstrategi 2030). Strategin ska bidra till att uppnå ett effektivt, säkert och hållbart trafiksystem. * I dag dominerar bilen persontransporterna. Bilar tar betydligt mer plats i staden än cyklar och kollektivtra- fik. En övergång till mer resurseffektiva, miljövänliga och mindre platskrävande fordon är positivt för stads- miljön och en långsiktig målsättning för Varberg. Västerport ska vara ett föregångsexempel för hur en sådan utveckling kan främjas. FRÅN VÄSTERPORT TILL VARBERGS CENTRUM Västerport blir en del av Varbergs växande stads- kärna. Därför är det nödvändigt att planera för hur besök­are, som inte bor eller arbetar i Västerport, får god tillgänglighet till viktiga funktioner i centrum samt befintliga och nya målpunkter. Med sina mötes- platser, kajstråk, hamnbassäng och arkitektur förvän- tas hela Västerport bli en stor målpunkt i sig. VILKA FORDON ANVÄNDER VI I DAG? I dag finns det fler bilar än någonsin i Sverige och i Varberg. Nybilsförsäljningen i Sverige har legat på topp flera år i rad. Busstrafiken har fått fler resenärer de senaste två åren men ökningen sker dock från en låg nivå. Varberg är en cykelstad och cykelanvändan- det ökar stadigt, inte minst tack vare att elcyklarna blir allt vanligare. Tågpendlingen har ökat kraftigt den senaste tioårsperioden. Det innebär att fler och fler persontransporter förväntas ske från och till sta- tionen med cykel, bil, buss och taxi. VILKA FORDON ANVÄNDER VI I FRAMTIDEN? Generellt sett minskar bilinnehavet ju större en stad är. Det förklaras enklast med att större städer oftast har en bättre kollektivtrafik än vad mindre städer har underlag till. Varberg har nyligen skapat en kollektiv- trafik med busslinjer i ett så kallat stjärnnät i staden. Därtill kommer också landsortstrafiken. All busstrafik möts i stationsområdet som är en del av Västerport. För kommande år planeras inga större förändringar i nätet, som är relativt glest. För att skapa en mer hållbar miljö krävs en förändring av persontransporterna. Västerport kan bidra till: • Ökad användning av Varbergs kollektivtrafik och påverka att den byggs ut. • Ökad cykelanvändning • Att bilpooler skapas • Delad bilanvändning möjliggörs • Att eldrivna fordon prioriteras • Att laddplatser skapas för eldrivna fordon 51Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet Bild: Hidvi Group Tågpendlingen har ökat kraftigt de senaste tio åren. * Läs mer: Inriktningsbeslut för Stadsutvecklingsprojeket och Hållbarhetsprogram för Västerport, sidorna 11–13
  • 52. 52 Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning PROGRAMFÖRSLAG Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning CYKELTRAFIK, NYA CYKELFORDON I hela Västerport ska det vara lätt att använda cykel. Huvudcykelstråk blir Östra Hamnvägen där det pla- neras för cykelbanor på båda sidor. Större allmänna cykelparkeringar anläggs i anslutning till grön­stråket från Gamla Kyrkbacken via stationen till Campus vid Hamnplan. KOLLEKTIVTRAFIK Kollektivtrafiken inom Varbergs kommun och stad sker med buss. För att busstrafiken ska kunna kon- kurrera med framförallt bilen krävs ett tätare nät och högre turtäthet. Tågtrafiken på Västkustbanan får fortsatt ökad pendling mot Göteborgs- och Öresunds- regionerna. Varbergs nya station blir en knutpunkt för alla trafikslag vilket är en mycket stark fördel för utvecklingen av Västerport. Kopplingen mellan Västerport och stationsområdet sker på ett flertal punkter: grönstråket, stations­gatan (norra sidan av stationen) och Magasinsgatan. Varbergs nya stations- område blir ett nav för kollektiv­trafiken i kommunen där Västkustbanan, Viskadalsbanan, stadsbussar och regionbussar möts. PERSONBILSTRAFIK Västerport ska vara så bilfritt som möjligt. I om- rådet ska endast angöring till bostadsentréer och verksamhets­lokaler ske när så är nödvändigt. Vissa gator är infartsgator från Östra Hamnvägen. Dessa kallas kvartersgator, i övrigt är gator och stråk gågator eller gångfarts­område på de gåendes villkor. Vissa kvarter utmed Östra Hamnvägen kan få källargarage. Infart till dessa ska ske från infartsgator med garage- infart så nära Östra Hamnvägen som möjligt. NYTTOTRAFIK Försörjning sker via Östra Hamnvägen och infarts- gator. Begränsningar i tid på dygnet för tillgänglighet blir nödvändigt. VARUTRANSPORTER Varuleveranser sker i första hand från lastzoner ut- med Östra Hamnvägen och infartsgator. Undantags- vis får leveranser ske från inre stråket och kajstråket. TRAFIK TILL VÄSTERPORT Från Getterövägen i norr leds trafik in på Östra Hamnvägen. En ny rondell planeras här. Från den leds även all vägtrafik till hamnen. Söder om Väster- port föreslås Östra Hamnvägen fortsätta på det som tidigare var banvall. Vägen ansluter till Rosenfreds­ gatan via Lasarettsgatan.Regionbussar Stadsbussar Ny möjlig kollektiv- trafiklinje längs med Östra Hamnvägen Stationsläget
  • 53. Bilparkering – angöring och förvaring BILEN Parkeringsfrågorna är en strategisk faktor i plane- ringen och utvecklingen av Västerport och innovativa lösningar som minskar bilanvändandet är önskvärda. En flexibel parkeringsnorm kan bli aktuell om andra mobilitetstjänster erbjuds. I Planprogram för Väs- terport föreslås flexibla lösningar både fysiskt och över tid. Parkeringar ska kunna samutnyttjas mellan boende, besökare och de som arbetar i stadsdelen för att öka tillgängligheten för fler användare under olika tider på dygnet. För att detta ska vara möjligt krävs parkeringshus. Det är rimligt och önskvärt att bilinnehavet för bo- ende i Västerport är lågt med tanke på det centrala läget intill kommunens kommunikationsnav. Även om bilinnehavet minskar över tid så ökar troligen också besöken till stadskärnan i ett växande Varberg. Dimen­sioneringen av parkeringshus behöver där- för planeras med flexibilitet. Läget och storleken på parkeringar påverkar hur man väljer färdsätt. Ett lika stort gångavstånd till bilparkeringen som till närmas- te kollektivtrafik är eftersträvansvärt. Principer för förvaring/parkering av bilar: Större parkeringsanläggningar föreslås i anslutning till stationsområdet. För att minska biltrafik inom Västerport byggs parkeringshus för besökare, boende och pendlare mellan Östra Hamnvägen och järn­ vägen, norr om stationen. Även i de södra delarna av Västerport behövs ytterligare en större parkerings- anläggning, utöver p-huset Briggen, för besökare till närliggande målpunkter. För att undvika exponering av parkeringshus kan dessa med fördel kombineras med kontor och bostäder mot gatan. I direkt anslut- ning väster om Östra Hamnvägen kan källarparkering också placeras. Parkeringsgarage nära bostäder bör prioriteras för bilpooler. Parkering för bilpooler placeras närmre bostäderna. Under en övergångsperiod kan det finnas ett behov av långtidsparkering/förvaring av privata bilar som används sällan. Dessa kan placeras på en mindre attraktiv plats med längre avstånd till Västerport. Om parkeringshusen byggs med möjlighet till änd- rad användning kan en högre flexibilitet skapas för framtiden. 53Program för Västerport - Programförslag/Mobilitet och tillgänglighet, fortsättning Genomfartsgata Parkering Gångfartsområde Kvartersgata Gågata 60 km/h 40 km/h