SlideShare a Scribd company logo
Webbinarium 13.5 2020
Nina Jungell och Annikka Selander
Frivilligt skydd av skog
• Naturvård är en del av skogsvården
• Varför skydda skog?
• Värdefulla livsmiljöer
• Skogsskydd i Finland
• METSO-programmet för frivilligt skydd av skog
• Hurudan skog vill vi skydda?
• Helmi-livsmiljöprogrammet
Innehåll
• Naturvård är en självklar del av god
skogsvård.
• När virkesanvändningen ökar
understryks
behovet av naturvård.
› Vi vill förhindra onödiga
miljöolägenheter.
› Vi vill förebygga att artbeståndet blir för
ensidigt.
Naturvård + ekonomiskogsbruk = sant
• Skydda
• Områden lämnas utanför skogsbruket
• Spara
• Död ved, gamla träd, olika naturvårdsträd, viltbuskage, kantzoner…
• Vårda
• Skapa eller återställ naturvärden, t.ex. högstubbar, hugg bort gran
från lund…
Vad kan just du göra?
• Varje bestånd har naturvärden och
vid varje skogsbruksåtgärd kan du
visa naturhänsyn.
Fundera över dina mål
Våga fråga
Var tydlig med din beställning
Be din fackman berätta om alternativen
Vad kan just du göra?
• Förhindra tillbakagången av antalet naturtyper och arter
• Upprätthålla skogarna biologiska mångfald
• En tredjedel av de hotade arterna i Finland lever i skog
› Ungefär 80% av dessa lever i gammelskogar eller lundar
› Mest hotade arter bland ryggradslösa djur samt svampar
Varför skydda skog?
• Platser med extra stor betydelse för skogarnas mångfald.
• Ofta extremt bördiga, karga, vattensjuka eller torra.
• Uppvisar strukturdrag som ökar sannolikheten för
krävande, sällsynta eller hotade arter:
• Mycket död ved
› Stående, liggande, hålträd, högstubbar, vindfällen
• Trädbestånd med varierad struktur
› Olikåldriga, skiktade, olika trädslag, luckor i kronskiktet
• Stora och gamla lövträd, ädla lövträd
• Brandskadad ved
Värdefulla livsmiljöer
• Lagstadgat skydd
› Skogslagen, naturvårdslagen
› Livsmiljön avgränsas utanför stämplingen
• Skogsvårdsrekommendationerna, skogscertifieringen och
METSO-programmet uppmuntrar till ett mer omfattande
skydd av naturobjekt än vad som förutsätts i lag.
Lagstadgat och frivilligt skydd
• Trots karteringar är inte alla livsmiljöer registrerade
• Skogslagen skyddar även icke-kända objekt
• Naturvårdslagen skyddar objekt först efter avgränsning
› Skogsägarens ansvar
› Skogsaktörernas ansvar
Alla livsmiljöer är inte kända
Skogsskydd i Finland
• 13 % av Finlands skogs- och tvinmark är skyddad.
› I norra Finland är ca 20 % av den skyddad.
› I södra Finland är ca 5 % av den skyddad.
• Majoriteten av naturskyddsområdena finns på statens
marker och vårdas av Forststyrelsen.
• Frivilligt skydd av skog – mot ersättning.
• 2008-2025 (fortsättning?)
• www.metsonpolku.fi
METSO-programmet
• Olika pilotförsök före starten 2008
• Från havets botten till djup skog i Österbotten
› kartlade skogsägarnas intresse
› fokuserade på landhöjningskustens primärskog
› 2004-2006
• Skogsägarnas initiativ avgjorde pilotområdet
• Frivilligheten + diskussionsklimatet
+ möjligheten till ersättning
resultatet mycket bra
stadigt underlag för fortsättningen
Frivilligt skydd blir ett alternativ
• Permanenta avtal uppgörs av NTM-centralerna
› Försäljning till staten
› Byte av mark med staten
› Privata naturskyddsområden
• 20-åriga avtal uppgörs av NTM-centralerna
• 10-åriga miljöstödsavtal uppgörs av Skogscentralen
• Även frivilliga avsättningar utan ersättning
Avtalsalternativ för frivilligt skydd
• Ersättningen utbetalas i en rat i början av avtalsperioden.
• Grundar sig på ett kalkylmässigt värde på beståndet.
• NTM-centralens stöd är skattefri inkomst
• Skogscentralens stöd är beskattningsbar inkomst
• Skyddsavtalen följer med fastigheten vid arv eller
försäljning.
› Miljöstödsavtalen går att säga upp.
Ersättning för inkomstbortfall
• Fem hektar gammelskog med mycket död ved i Mellersta
Finland.
› 38 000€ (skattefritt) om skogen säljs till staten genom en
fastighetsaffär.
› 36 000€ (skattefritt) om skogen skyddas permanent som ett
privat skyddsområde.
› 14 000€ (skattefritt) om skogen skyddas i 20 år.
› 10 årigt miljöstödsavtal i samma ersättningsklass som 20-åriga
avtal (beskattningsbar inkomst).
› Virkesaffär ger ungefär 30 000 € netto efter skatt och utgifter
för förnyelse, slyröjning och röjning.
Räkneexempel
• Nylands NTM-central har uppnåt 53 % av sitt mål
› 2008-2019: 4 370 hektar
• Tavastlands NTM-central har uppnått 64 % av sitt mål
› 2008-2019: 3 960 hektar
• Södra Österbottens NTM-central har uppnått 60% av sitt
mål
› 2008-2019: 3 550 hektar
Hur framskrider METSO?
• Skogslagen §10
• Källor, bäckar, rännilar och skogstjärnar
• Bördiga kärr och brunmossar
› Trädfattiga torvmarker
› Lundar
› Skogsholmar på odikad torvmark
• Klyftor, raviner, stup
• Blockfält, stenbunden mark, berg
• I naturtillstånd eller nästintill i
naturtillstånd.
• Avvika från omkringliggande skog.
• Liten areal.
Hurudan skog vill vi skydda?
• METSO-programmet
• Skogar kring vattendrag
• Svämskogar och lövsumskogar
• Kärr, mossar och brunmossar
• Lundar
• Skogsbevuxna berg, stup och
blockfält
• Kalkberg och ultrabasiska
marker
• Gammelskogar
• Solexponerade åsmiljöer
• Trädbevuxna vårdbiotoper
• Mångfaldsobjekt på
landhöjningskusten
• Klass I-III utgående ifrån t.ex.
ålder och strukturdrag.
• Mycket död ved?
• Gammal skog?
• Länge sedan åtgärder?
• Olika trädslag och åldrar?
• Torrt, vått, kargt eller bördigt?
• Kolla i MinSkog.fi
Hurudan skog ska vi skydda?
Källor, bäckar, rännilar, skogstjärnar
12.5.2020 Finlands skogscentral 19
Bördiga kärr
Myrar och mossar
12.5.2020 Finlands skogscentral 21
Lundar
12.5.2020 Finlands skogscentral 22
Skogsholmar med fastmarksskog
Klyftor, raviner och stup
Stenbunden mark, blockfält, berg
Lövsumpskogar och svämskogar
12.5.2020 Finlands skogscentral 26
Gamla moskogar
12.5.2020 Finlands skogscentral 27
Solexponerade åsar
12.5.2020 Finlands skogscentral 28
Landhöjningsskogar
12.5.2020 Finlands skogscentral 29
Trädbevuxna Skogar på
vårdbiotoper kalkberg
12.5.2020 Finlands skogscentral 30
• Miljöministeriet har inlett livsmiljöprogrammet Helmi, som
ska stärka den biologiska mångfalden i Finland.
Helmi-programmet
Myrskydd genom Helmi
• Myrarna hör till de livsmiljöer som försämrats allra mest
• Myrskydd genom Helmi-programmet är frivilligt och
markägarna får ersättning för skyddet.
• I första hand skydd av SSTE-områden (soidensuojelun
täydennysehdotus / kompletteringsförslag för myrskyddet)
› Syns i MinSkog.fi
• NTM-centralerna främsta aktören inom Helmi
• Ta kontakt med Skogscentralen eller NTM-centralen
• www.metsonpolku.fi
• www.minskog.fi
Vill du veta mera?
• Skärmdump metsonpolku
• Det kostar inget att be om en offert
• En offert binder dig inte till något
Våga fråga!
Tack
• KUNDER – PERSONAL – SAMARBETSPARTNER – SAMHÄLLE
www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi
www.twitter.com/metsakeskus | www.facebook.com/suomenmetsakeskus

More Related Content

Similar to METSO-programmet för frivilligt skydd av skog- webbinarium

Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfald
aroncwifeld
 

Similar to METSO-programmet för frivilligt skydd av skog- webbinarium (20)

Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_JungellFrån frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
Från frivilligt skydd av skog till sura sulfatjordar_Jungell
 
MONIMETSÄ: Naturhänsyn i ekonomiskogen - enklare än du tror
MONIMETSÄ: Naturhänsyn i ekonomiskogen - enklare än du trorMONIMETSÄ: Naturhänsyn i ekonomiskogen - enklare än du tror
MONIMETSÄ: Naturhänsyn i ekonomiskogen - enklare än du tror
 
Salmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggningSalmi Skogsbruk och planläggning
Salmi Skogsbruk och planläggning
 
Helmi programmet - Ökat skydd av natur och miljö
Helmi programmet - Ökat skydd av natur och miljöHelmi programmet - Ökat skydd av natur och miljö
Helmi programmet - Ökat skydd av natur och miljö
 
Lumme Metso
Lumme MetsoLumme Metso
Lumme Metso
 
Andersson: Revirets och skogsägarens synvinkel
Andersson: Revirets och skogsägarens synvinkelAndersson: Revirets och skogsägarens synvinkel
Andersson: Revirets och skogsägarens synvinkel
 
Honkaniemi: Skogsskadeläget
Honkaniemi: SkogsskadelägetHonkaniemi: Skogsskadeläget
Honkaniemi: Skogsskadeläget
 
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda shortSkogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
Skogens mångfald - hotad men möjlig att rädda short
 
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
Klimatsmart skogsbruk: Skogens tillväxt och kolbindningen vid olika skogsbruk...
 
Uimonen: Pefc revision 2019
Uimonen: Pefc revision 2019Uimonen: Pefc revision 2019
Uimonen: Pefc revision 2019
 
Checklista för naturhänsyn Annikka Selander
Checklista för naturhänsyn Annikka SelanderChecklista för naturhänsyn Annikka Selander
Checklista för naturhänsyn Annikka Selander
 
Skydda den biologiska mångfalden
Skydda den biologiska mångfaldenSkydda den biologiska mångfalden
Skydda den biologiska mångfalden
 
Salmi Skogsbruk och planläggning - projekt
Salmi Skogsbruk och planläggning - projektSalmi Skogsbruk och planläggning - projekt
Salmi Skogsbruk och planläggning - projekt
 
Sandvik-Åland efter stormen
Sandvik-Åland efter stormenSandvik-Åland efter stormen
Sandvik-Åland efter stormen
 
Resultaten från certifieringsrevisionen 2019
Resultaten från certifieringsrevisionen 2019Resultaten från certifieringsrevisionen 2019
Resultaten från certifieringsrevisionen 2019
 
Fl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfaldFl biologisk mångfald
Fl biologisk mångfald
 
Nya riktlinjer för skogsvården Selander
Nya riktlinjer för skogsvården SelanderNya riktlinjer för skogsvården Selander
Nya riktlinjer för skogsvården Selander
 
Selander Nya verktyg för generell natuhänsyn
Selander Nya verktyg för generell natuhänsynSelander Nya verktyg för generell natuhänsyn
Selander Nya verktyg för generell natuhänsyn
 
Wik-Portin Skogsbruk på planlägda områden
Wik-Portin Skogsbruk på planlägda områdenWik-Portin Skogsbruk på planlägda områden
Wik-Portin Skogsbruk på planlägda områden
 
Lövdahl Privatskogsbrukets lönsamhet
Lövdahl Privatskogsbrukets lönsamhetLövdahl Privatskogsbrukets lönsamhet
Lövdahl Privatskogsbrukets lönsamhet
 

More from Suomen metsäkeskus

More from Suomen metsäkeskus (20)

4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
4. metsanomistajakyselysta pohjois pohjanmaalla poimittua raili-hokajarvi
 
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
6. luonnontuotepotentiaali juha vornanen
 
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
5. metsan monimuotoisuus luonnon raaka aineiden keruussa heli-pirinen
 
3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen3. luomukeruu johanna honkanen
3. luomukeruu johanna honkanen
 
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
2. luomulaatuista raaka ainetta metsaluonnosta anne-annala
 
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
1. luonnonmisen vastaanotto ajan 2020 miia konttinen
 
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoillaPotentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
Potentiaalisten metsityskohteiden kartoitus suonpohjilla ja peltoheitoilla
 
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuillaKorjuujälki energiapuuhakkuilla
Korjuujälki energiapuuhakkuilla
 
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankintaKiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
Kiertotalouden käytännön tekijä: Biowatin metsäenergian hankinta
 
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankintaEnergiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
Energiapuukauppa piristyy: Mhy Kaakon energiapuunhankinta
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa 20.1.2021
 
Metsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussaMetsäenergian käyttö kasvussa
Metsäenergian käyttö kasvussa
 
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
Kuinka Hakevuori vastaa energiapuun kasvavaan kysyntään?
 
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät KymenlaaksossaEnergiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
Energiapuun käyttö ja näkymät Kymenlaaksossa
 
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-SuomessaHoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
Hoitorästit ja hiilensidonta Kaakkois-Suomessa
 
Puurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnitteluPuurakenteiden palosuunnittelu
Puurakenteiden palosuunnittelu
 
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrjaIsokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
Isokuusentanhuan puukalusteet esitys janne syrja
 
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemiIsokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
Isokuusentanhualle puukalusteita marjaana tuoriniemi
 
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koskiIsokuusentanhua, keskustelu timo koski
Isokuusentanhua, keskustelu timo koski
 

METSO-programmet för frivilligt skydd av skog- webbinarium

  • 1. Webbinarium 13.5 2020 Nina Jungell och Annikka Selander Frivilligt skydd av skog
  • 2. • Naturvård är en del av skogsvården • Varför skydda skog? • Värdefulla livsmiljöer • Skogsskydd i Finland • METSO-programmet för frivilligt skydd av skog • Hurudan skog vill vi skydda? • Helmi-livsmiljöprogrammet Innehåll
  • 3. • Naturvård är en självklar del av god skogsvård. • När virkesanvändningen ökar understryks behovet av naturvård. › Vi vill förhindra onödiga miljöolägenheter. › Vi vill förebygga att artbeståndet blir för ensidigt. Naturvård + ekonomiskogsbruk = sant
  • 4. • Skydda • Områden lämnas utanför skogsbruket • Spara • Död ved, gamla träd, olika naturvårdsträd, viltbuskage, kantzoner… • Vårda • Skapa eller återställ naturvärden, t.ex. högstubbar, hugg bort gran från lund… Vad kan just du göra?
  • 5. • Varje bestånd har naturvärden och vid varje skogsbruksåtgärd kan du visa naturhänsyn. Fundera över dina mål Våga fråga Var tydlig med din beställning Be din fackman berätta om alternativen Vad kan just du göra?
  • 6. • Förhindra tillbakagången av antalet naturtyper och arter • Upprätthålla skogarna biologiska mångfald • En tredjedel av de hotade arterna i Finland lever i skog › Ungefär 80% av dessa lever i gammelskogar eller lundar › Mest hotade arter bland ryggradslösa djur samt svampar Varför skydda skog?
  • 7. • Platser med extra stor betydelse för skogarnas mångfald. • Ofta extremt bördiga, karga, vattensjuka eller torra. • Uppvisar strukturdrag som ökar sannolikheten för krävande, sällsynta eller hotade arter: • Mycket död ved › Stående, liggande, hålträd, högstubbar, vindfällen • Trädbestånd med varierad struktur › Olikåldriga, skiktade, olika trädslag, luckor i kronskiktet • Stora och gamla lövträd, ädla lövträd • Brandskadad ved Värdefulla livsmiljöer
  • 8. • Lagstadgat skydd › Skogslagen, naturvårdslagen › Livsmiljön avgränsas utanför stämplingen • Skogsvårdsrekommendationerna, skogscertifieringen och METSO-programmet uppmuntrar till ett mer omfattande skydd av naturobjekt än vad som förutsätts i lag. Lagstadgat och frivilligt skydd
  • 9. • Trots karteringar är inte alla livsmiljöer registrerade • Skogslagen skyddar även icke-kända objekt • Naturvårdslagen skyddar objekt först efter avgränsning › Skogsägarens ansvar › Skogsaktörernas ansvar Alla livsmiljöer är inte kända
  • 10. Skogsskydd i Finland • 13 % av Finlands skogs- och tvinmark är skyddad. › I norra Finland är ca 20 % av den skyddad. › I södra Finland är ca 5 % av den skyddad. • Majoriteten av naturskyddsområdena finns på statens marker och vårdas av Forststyrelsen.
  • 11. • Frivilligt skydd av skog – mot ersättning. • 2008-2025 (fortsättning?) • www.metsonpolku.fi METSO-programmet
  • 12. • Olika pilotförsök före starten 2008 • Från havets botten till djup skog i Österbotten › kartlade skogsägarnas intresse › fokuserade på landhöjningskustens primärskog › 2004-2006 • Skogsägarnas initiativ avgjorde pilotområdet • Frivilligheten + diskussionsklimatet + möjligheten till ersättning resultatet mycket bra stadigt underlag för fortsättningen Frivilligt skydd blir ett alternativ
  • 13. • Permanenta avtal uppgörs av NTM-centralerna › Försäljning till staten › Byte av mark med staten › Privata naturskyddsområden • 20-åriga avtal uppgörs av NTM-centralerna • 10-åriga miljöstödsavtal uppgörs av Skogscentralen • Även frivilliga avsättningar utan ersättning Avtalsalternativ för frivilligt skydd
  • 14. • Ersättningen utbetalas i en rat i början av avtalsperioden. • Grundar sig på ett kalkylmässigt värde på beståndet. • NTM-centralens stöd är skattefri inkomst • Skogscentralens stöd är beskattningsbar inkomst • Skyddsavtalen följer med fastigheten vid arv eller försäljning. › Miljöstödsavtalen går att säga upp. Ersättning för inkomstbortfall
  • 15. • Fem hektar gammelskog med mycket död ved i Mellersta Finland. › 38 000€ (skattefritt) om skogen säljs till staten genom en fastighetsaffär. › 36 000€ (skattefritt) om skogen skyddas permanent som ett privat skyddsområde. › 14 000€ (skattefritt) om skogen skyddas i 20 år. › 10 årigt miljöstödsavtal i samma ersättningsklass som 20-åriga avtal (beskattningsbar inkomst). › Virkesaffär ger ungefär 30 000 € netto efter skatt och utgifter för förnyelse, slyröjning och röjning. Räkneexempel
  • 16. • Nylands NTM-central har uppnåt 53 % av sitt mål › 2008-2019: 4 370 hektar • Tavastlands NTM-central har uppnått 64 % av sitt mål › 2008-2019: 3 960 hektar • Södra Österbottens NTM-central har uppnått 60% av sitt mål › 2008-2019: 3 550 hektar Hur framskrider METSO?
  • 17. • Skogslagen §10 • Källor, bäckar, rännilar och skogstjärnar • Bördiga kärr och brunmossar › Trädfattiga torvmarker › Lundar › Skogsholmar på odikad torvmark • Klyftor, raviner, stup • Blockfält, stenbunden mark, berg • I naturtillstånd eller nästintill i naturtillstånd. • Avvika från omkringliggande skog. • Liten areal. Hurudan skog vill vi skydda? • METSO-programmet • Skogar kring vattendrag • Svämskogar och lövsumskogar • Kärr, mossar och brunmossar • Lundar • Skogsbevuxna berg, stup och blockfält • Kalkberg och ultrabasiska marker • Gammelskogar • Solexponerade åsmiljöer • Trädbevuxna vårdbiotoper • Mångfaldsobjekt på landhöjningskusten • Klass I-III utgående ifrån t.ex. ålder och strukturdrag.
  • 18. • Mycket död ved? • Gammal skog? • Länge sedan åtgärder? • Olika trädslag och åldrar? • Torrt, vått, kargt eller bördigt? • Kolla i MinSkog.fi Hurudan skog ska vi skydda?
  • 19. Källor, bäckar, rännilar, skogstjärnar 12.5.2020 Finlands skogscentral 19
  • 21. Myrar och mossar 12.5.2020 Finlands skogscentral 21
  • 26. Lövsumpskogar och svämskogar 12.5.2020 Finlands skogscentral 26
  • 30. Trädbevuxna Skogar på vårdbiotoper kalkberg 12.5.2020 Finlands skogscentral 30
  • 31. • Miljöministeriet har inlett livsmiljöprogrammet Helmi, som ska stärka den biologiska mångfalden i Finland. Helmi-programmet
  • 32. Myrskydd genom Helmi • Myrarna hör till de livsmiljöer som försämrats allra mest • Myrskydd genom Helmi-programmet är frivilligt och markägarna får ersättning för skyddet. • I första hand skydd av SSTE-områden (soidensuojelun täydennysehdotus / kompletteringsförslag för myrskyddet) › Syns i MinSkog.fi • NTM-centralerna främsta aktören inom Helmi
  • 33. • Ta kontakt med Skogscentralen eller NTM-centralen • www.metsonpolku.fi • www.minskog.fi Vill du veta mera?
  • 35.
  • 36. • Det kostar inget att be om en offert • En offert binder dig inte till något Våga fråga!
  • 37. Tack • KUNDER – PERSONAL – SAMARBETSPARTNER – SAMHÄLLE www.skogscentralen.fi | www.minskog.fi www.twitter.com/metsakeskus | www.facebook.com/suomenmetsakeskus