SlideShare a Scribd company logo
1 of 38
Färg kan avgöra upp till 85 procent av
skälet till att vi väljer att köpa något.
Då det gäller att skapa motivation kan färg
öka denna med så mycket som 80 procent
när det gäller shopping, reklam- och
marknadsföringskampanjer.
Färg ökar igenkänning av varumärken med
upp till 80 procent.
En viktig aspekt med tanke på att varumärkeskännedom länkar direkt till kundernas förtroende.
Annonser i färg blir lästa upp till 42
procent mer än om de vore svartvita.
Vad påverkar hur vi tolkar en färg?
Mahnkes ”Color Experience Pyramide”
Färg är något vi konstruerar: När vi ser en färg går den genom hjärnans kodsystem och kunskapsbank och
skapar vår uppfattning kring vad vi upplever.
Färgexperten Frank H. Mahnke beskriver i sin bok ”Color, Environment and Human Response” (1996) hur
vi som människor processar färg utifrån en pyramid uppdelad i sex steg som på olika sätt påverkar hur vi
tolkar färg.
1. Biologiska reaktioner
Steg ett i ”färgupplevelsepyramiden” är de medfödda färgreaktionerna, vilka är utan utanför vår kontroll.
Denna typ av reaktionerna är lättast att se i djurriket, ett exempel är hur giftiga djur genom starka färger
signalerar att de inte är ätbara, något som instinktivt gör att rovdjur inte angriper.
Hos råttor har man sett att rosa ljus bidrog till ökad aggressivitet. Vidare har man upptäckt att höns som
utsätts för rött ljus lägger fler ägg.
Då det gäller påverkan hos människor har man bland annat sett att hjärnskadade personer utförde
befallningar snabbare i ett rött rum än ett grönt. Redan Goethe insåg att grön färg hade en lugnande
effekt och gav rekommendationen att de rum man vistas ofta i bör tapetseras i denna kulör.
2. Kollektivt medvetna associationer
Den andra delen av pyramiden innefattar minnen som är medfödda. Begreppet ”kollektivt omedvetna”
infördes 1916 av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) för att
beteckna de sidor av psyket som är gemensamma för hela människosläktet, på samma sätt som vi har
fysiska egenskaper gemensamma med alla andra människor. Exempelvis anses nyfödda barn ha en
medfödd bild av hur ett människoansikte ser ut.
3. Medvetna Associationer
Steg tre i pyramiden handlar om inlärda, medvetna kopplingar. Exempelvis kopplar vi samman blått med
himmel och vatten och grönt till naturen. Vidare säger oss en röd bil att det är en brandbil och vi känner
oss extra viktiga när vi går på en utrullad röd matta.
4A. Kulturella influenser
Etnicitet, var vi lever och lokala skillnader: Kulturella influenser påverkar hur vi processar/tyder färger.
Samma företeelse kan symboliseras av olika färger i olika kulturer, exempelvis anses en röd brudklänning
i många asiatiska länder ge bruden tur medans gästerna på ett bröllop i väst skulle tolka detta val som en
provocerande och syndig färg i motsats till vår traditionella oskuldsfullt vita.
Då det gäller västvärlden tolkar vi generellt färger likvärdigt vilket gör undersökningar utförda i dessa
länder relevanta oavsett var de är gjorda, detta alltså i det stora hela men medlemmar av samma kultur
kan för den skull uppfatta färger olika beroende på exempelvis geografisk plats, tidsperiod, sammanhang
liksom ålder och identitet (grupptillhörighet). Det finns alltså skäl för en marknadsförare att även fundera
över kombinationen målgrupp och färgval utifrån dessa grunder.
4B. Kulturella influenser
1. Som ikoniskt tecken då färgen betecknar en viss företeelse. Exempelvis är marina uniformer blå och
brandsläckningsutrustning röd baserat på att de är havets respektive eldens färger.
2. Som index ger färgen information om tillståndet hos en företeelse. Till exempel att gröna bananer är
omogna och en grå himmel ger signaler om dåligt väder.
3. Som symbol tillskrivs färgen en egenskap. Exempelvis blått eller rött som politiska färger eller den
gröna miljömärkningen.
ikon index symbol
Den kulturellt inlärda färgtolkningen kan denna delas in i tre olika typer:
5. Trender & mode
Trender och mode har en stark påverkan kring hur vi uppfattar färger.
Det som ena dagen uppfattas som gräsligt och fult kan nästa dag vara en färg som vi uppfattar som fin
och sober. Detta tycke styrs på många olika sätt, exempelvis kan filmer starta trender eller
samhällsklimat: under goda tider med optimism ser vi mer av ljusa och glada färger. Under tider av
pessimism, när ekonomin är nere blir dämpade färger så som brunt, svart och grått populära.
6. Personlig relation
Högst upp i pyramiden finns den personliga inställningen till en särskild färg utifrån en kombination av
steg från de övriga stegen i pyramiden. Vårt individuella gillande eller ogillande av olika färger baseras på
våra egna färgminnen, utifrån vad som vad som kan kategoriseras inom det som kallas synestesi. Till
exempel kan en person vara förtjust i gult eftersom det för tankarna till mormors gula köksmöbler och
den underbara doften och smaken av hennes matlagning. Å andra sidan kan en annan person få rysningar
av gult eftersom färgen påminner om klassrummet och den otäcka läraren som alltid skällde ut barnen
under skoltiden.
Den svenske färgforskaren Lars Sivik har i sina undersökningar bland annat låtit svenska försökspersoner
klassificera färgprover efter motsatspar utifrån varm-kall och aktiv-passiv. Resultaten visade
genomgående att: starkt kulörta färger upplevs som oanständiga och skrikiga men även kan symbolisera
kraft. Den färg man var minst känslig för var blått som även gick bra i högre intensitet.
Undersökningen visade även att lugna och känslokalla människor föredrar kalla blåa färger medan
temperamentsfulla föredrar varma röda.
När det gäller barns uppfattning kring färg fann man att röd är populärast i början av livet för att sedan
ersättas av blå. Denna skiftning beror enligt Sivik på att svenska barn blir alltmer kontrollerade och
mindre emotionella med åren vilket skulle förklara bytet av favoritfärg i takt med ålder.
Vidare kunde man se att barn föredrar starkare färger än vuxna liksom att kvinnor föredrar starkare
färger än män.
Kvinnor har betydligt lättare än män för att se skillnad på och kategorisera olika kulörer.
Våra favoritfärger
”…färgupplevelse består av ett inbördes
förhållandet och kopplingar till alla nivåer
i pyramiden. Beroende på vem vi är vid en
punkt i livet och vårt humör kan den färg vi
föredrar ändras… Vi uttrycker oss genom
färg… Färger präglar oss och ger samtidigt
en indikation på vilka vi är som individer.”
/Frank Mahnke
Så påverkar olika färger oss!
Louboutin rött
1992 började Christian Louboutin måla sulorna på
sina högklackade damskor med nagellack och det
har sedan dess varit ett viktigt kännetecken.
Sedan 2008 är den röda sulan registrerad som ett
varumärke.
De röda sulorna kallas ”sammy red-bottoms” och
färgen har registrerats som Pantone 18-1663 TPX
”Chinese Red”.
Röda sulor som kännetecken
Sveriges första registrerade färg
1927 hade Löfbergs Lila elva sorters kaffeblandningar med olika
färger på förpackningen. Den blandning som hade lila förpackning
hette från början Löfbergs Lyxblandning, i folkmun började den
kallas Löfbergs Lila vilket senare registrerades som ett varumärke.
Löfbergs Lila är den första registrerade varumärkesfärgen i Sverige.
Den registrerades hos PRV 2005 efter att man lyckats visa att färgen
förknippas med varumärket Löfbergs Lila.
(Löfbergs Lilas registrering gäller kaffeprodukter och färgen är alltså inte skyddad för andra varor eller tjänster).
Blått, världens sista färg
Genom att studera gamla skrifter har forskare upptäckt att det före modern tid inte
fanns något ord för blått. Varken i antika språk, kinesiska, japanska, hebreiska, i de
isländska sagorna eller Koranen nämns färgen. Och utan ett ord finns heller inga bevis
för att man kan ha sett färgen. (Däremot fann man många färgreferenser som vi idag
upplever som märkliga; i Odysséen beskrivs exempelvis får som violetta och honung
som grön).
Enligt historisk färgforskning så är svart och vitt (mörkt och ljust) de första färgerna i
ett språk. Nästa färg som fick eget ord var rött (färgen av blod och vin) följt av gult och
grönt. Sist kom färgen blå. De enda som under antiken hade ett ord för blått var
egyptierna som också var ensamma om att kunna producera blått färgämne (ordet tog
dock mycket lång tid på sig för att sprida sig till övriga världen).
Än idag finns kulturer som inte har något ord för blått, exempelvis Himbastammen i
Namibia som studerats flitigt av västerländska färgforskare.
Redan 1877 använde sig Pietro Barilla av blått papper för att slå in sin spaghetti i då
kunderna handlade över disk. Det blå pappret innebar att folk ute på gatan direkt
kunde se vem som handlat hos signor Barilla. Färgen är än idag ett viktigt signum för
varumärket som särskiljer Barilla från konkurrenterna.
Tiffany blått är idag en ikonisk färg som representerar lyx och flärd. Färgen har
använts av Tiffany & Co. i över 150 år och infördes av grundaren Charles Lewis
Tiffany som valde kulör efter färgen på de ägg den nordamerikanska fågeln
Robin (vandringstrast) lägger.
Första gången färgen användes var på omslaget på företagets så kallade ”Blue
Book”, katalogen som visar den årliga kollektionen av handgjorda juveler. Det
dröjde dock inte länge förrän även företagets askar, påsar, annonser och annat
reklammaterial kläddes i färgen.
Tiffanys blå har en egen Pantone färg som heter PMS nummer 1837 vilket
hänvisar till det år företaget grundades. (Som varumärkesskyddad färg finns den
dock inte med i Pantones officiella färgkarta).
Tiffany blå
Har du problem med att välja färgscheman?
Kolla in COLOURlovers och Adobe Kueler som
smidigt hjälper dig att få koll.
Vilka färger passar ihop?
Med bas i den nya tidens kommunikation arbetar, föreläser och undervisar Tobias under rubriker som:
Varumärkesutveckling, Skapa effektiv reklam, Marknadsföring i Sociala Medier, Emotional Branding,
Content Marketing, Storytelling och Mediaträning, detta bland annat på Lunds universitet och Ideon.
Tobias Rasmusson har en gedigen bakgrund från kommunikations- & mediabranschen, som ”reklamare”
och som journalist (bland annat på Sveriges Radio, Radio Stella, Radio City & Kanal Lokal).
Tobias besitter även en gedigen utbildningsportfölj; bland annat med studier i grafisk formgivning hos RMI-
Berghs, journalistik på Sveriges TV-skola och RadioAkademin i Båstad, liksom studier i beteendevetenskap
med Etnologi (magisternivå), Reklampsykologi, Reklamretorik samt Semiotik vid Lunds universitet och
Storytelling på Linnéuniversitet.
Tobias anlitas gärna som kommunikations- & reklamexpert av olika medier, exempelvis för Sveriges Radio
och Expressen. I samma roll är han även delaktig i utvecklingsarbetet med filmen ”Uppfinnaren – dikt och
sanning i reklamens värld” som bygger på den legendariska reklammannen Alf Morks bok med samma titel.
Tobias Rasmusson driver den kreativa planningbyrån HUMAN PROOF och är verksam som
kommunikationskonsult och beteendevetare. Han är även upphovsman till det hyllade digitala
kommunikationsmagasinet WiKiPiCKi och Karriärboost.nu (se länkar nedan).
humanproof.se karriärboost.nu tobiasrasmusson.se
Insikt: Tobias Rasmusson
tobias.rasmusson@live.se
© To b i a s R a s m u s s o n
Läs mer om reklam & kommunikation:
Det digitala kommunikationsmagasinet: tobiasrasmusson.se
http://youtu.be/4EERSfHiqT8
Color Run

More Related Content

Viewers also liked

Section 4 3_the_scattering_matrix_package
Section 4 3_the_scattering_matrix_packageSection 4 3_the_scattering_matrix_package
Section 4 3_the_scattering_matrix_packageJamal Kazazi
 
Supplier award program june 2014
Supplier award program june 2014Supplier award program june 2014
Supplier award program june 2014FGB
 
La articulación educacional.
La articulación educacional. La articulación educacional.
La articulación educacional. piera2010
 
2. llull 3r eso
2. llull 3r eso2. llull 3r eso
2. llull 3r esomlope657
 
Main presentation 050615
Main presentation 050615Main presentation 050615
Main presentation 050615Kartik S
 
Presentation corfu 041015
Presentation corfu 041015Presentation corfu 041015
Presentation corfu 041015Kartik S
 

Viewers also liked (8)

network theory part3
network theory part3network theory part3
network theory part3
 
Section 4 3_the_scattering_matrix_package
Section 4 3_the_scattering_matrix_packageSection 4 3_the_scattering_matrix_package
Section 4 3_the_scattering_matrix_package
 
Supplier award program june 2014
Supplier award program june 2014Supplier award program june 2014
Supplier award program june 2014
 
La articulación educacional.
La articulación educacional. La articulación educacional.
La articulación educacional.
 
Suppressed anger
Suppressed angerSuppressed anger
Suppressed anger
 
2. llull 3r eso
2. llull 3r eso2. llull 3r eso
2. llull 3r eso
 
Main presentation 050615
Main presentation 050615Main presentation 050615
Main presentation 050615
 
Presentation corfu 041015
Presentation corfu 041015Presentation corfu 041015
Presentation corfu 041015
 

Färgpsykologi. Insikt: tobias rasmusson

  • 1.
  • 2. Färg kan avgöra upp till 85 procent av skälet till att vi väljer att köpa något.
  • 3. Då det gäller att skapa motivation kan färg öka denna med så mycket som 80 procent när det gäller shopping, reklam- och marknadsföringskampanjer.
  • 4. Färg ökar igenkänning av varumärken med upp till 80 procent. En viktig aspekt med tanke på att varumärkeskännedom länkar direkt till kundernas förtroende.
  • 5. Annonser i färg blir lästa upp till 42 procent mer än om de vore svartvita.
  • 6. Vad påverkar hur vi tolkar en färg?
  • 7. Mahnkes ”Color Experience Pyramide” Färg är något vi konstruerar: När vi ser en färg går den genom hjärnans kodsystem och kunskapsbank och skapar vår uppfattning kring vad vi upplever. Färgexperten Frank H. Mahnke beskriver i sin bok ”Color, Environment and Human Response” (1996) hur vi som människor processar färg utifrån en pyramid uppdelad i sex steg som på olika sätt påverkar hur vi tolkar färg.
  • 8. 1. Biologiska reaktioner Steg ett i ”färgupplevelsepyramiden” är de medfödda färgreaktionerna, vilka är utan utanför vår kontroll. Denna typ av reaktionerna är lättast att se i djurriket, ett exempel är hur giftiga djur genom starka färger signalerar att de inte är ätbara, något som instinktivt gör att rovdjur inte angriper. Hos råttor har man sett att rosa ljus bidrog till ökad aggressivitet. Vidare har man upptäckt att höns som utsätts för rött ljus lägger fler ägg. Då det gäller påverkan hos människor har man bland annat sett att hjärnskadade personer utförde befallningar snabbare i ett rött rum än ett grönt. Redan Goethe insåg att grön färg hade en lugnande effekt och gav rekommendationen att de rum man vistas ofta i bör tapetseras i denna kulör.
  • 9. 2. Kollektivt medvetna associationer Den andra delen av pyramiden innefattar minnen som är medfödda. Begreppet ”kollektivt omedvetna” infördes 1916 av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961) för att beteckna de sidor av psyket som är gemensamma för hela människosläktet, på samma sätt som vi har fysiska egenskaper gemensamma med alla andra människor. Exempelvis anses nyfödda barn ha en medfödd bild av hur ett människoansikte ser ut.
  • 10. 3. Medvetna Associationer Steg tre i pyramiden handlar om inlärda, medvetna kopplingar. Exempelvis kopplar vi samman blått med himmel och vatten och grönt till naturen. Vidare säger oss en röd bil att det är en brandbil och vi känner oss extra viktiga när vi går på en utrullad röd matta.
  • 11. 4A. Kulturella influenser Etnicitet, var vi lever och lokala skillnader: Kulturella influenser påverkar hur vi processar/tyder färger. Samma företeelse kan symboliseras av olika färger i olika kulturer, exempelvis anses en röd brudklänning i många asiatiska länder ge bruden tur medans gästerna på ett bröllop i väst skulle tolka detta val som en provocerande och syndig färg i motsats till vår traditionella oskuldsfullt vita. Då det gäller västvärlden tolkar vi generellt färger likvärdigt vilket gör undersökningar utförda i dessa länder relevanta oavsett var de är gjorda, detta alltså i det stora hela men medlemmar av samma kultur kan för den skull uppfatta färger olika beroende på exempelvis geografisk plats, tidsperiod, sammanhang liksom ålder och identitet (grupptillhörighet). Det finns alltså skäl för en marknadsförare att även fundera över kombinationen målgrupp och färgval utifrån dessa grunder.
  • 12. 4B. Kulturella influenser 1. Som ikoniskt tecken då färgen betecknar en viss företeelse. Exempelvis är marina uniformer blå och brandsläckningsutrustning röd baserat på att de är havets respektive eldens färger. 2. Som index ger färgen information om tillståndet hos en företeelse. Till exempel att gröna bananer är omogna och en grå himmel ger signaler om dåligt väder. 3. Som symbol tillskrivs färgen en egenskap. Exempelvis blått eller rött som politiska färger eller den gröna miljömärkningen. ikon index symbol Den kulturellt inlärda färgtolkningen kan denna delas in i tre olika typer:
  • 13. 5. Trender & mode Trender och mode har en stark påverkan kring hur vi uppfattar färger. Det som ena dagen uppfattas som gräsligt och fult kan nästa dag vara en färg som vi uppfattar som fin och sober. Detta tycke styrs på många olika sätt, exempelvis kan filmer starta trender eller samhällsklimat: under goda tider med optimism ser vi mer av ljusa och glada färger. Under tider av pessimism, när ekonomin är nere blir dämpade färger så som brunt, svart och grått populära.
  • 14. 6. Personlig relation Högst upp i pyramiden finns den personliga inställningen till en särskild färg utifrån en kombination av steg från de övriga stegen i pyramiden. Vårt individuella gillande eller ogillande av olika färger baseras på våra egna färgminnen, utifrån vad som vad som kan kategoriseras inom det som kallas synestesi. Till exempel kan en person vara förtjust i gult eftersom det för tankarna till mormors gula köksmöbler och den underbara doften och smaken av hennes matlagning. Å andra sidan kan en annan person få rysningar av gult eftersom färgen påminner om klassrummet och den otäcka läraren som alltid skällde ut barnen under skoltiden.
  • 15. Den svenske färgforskaren Lars Sivik har i sina undersökningar bland annat låtit svenska försökspersoner klassificera färgprover efter motsatspar utifrån varm-kall och aktiv-passiv. Resultaten visade genomgående att: starkt kulörta färger upplevs som oanständiga och skrikiga men även kan symbolisera kraft. Den färg man var minst känslig för var blått som även gick bra i högre intensitet. Undersökningen visade även att lugna och känslokalla människor föredrar kalla blåa färger medan temperamentsfulla föredrar varma röda. När det gäller barns uppfattning kring färg fann man att röd är populärast i början av livet för att sedan ersättas av blå. Denna skiftning beror enligt Sivik på att svenska barn blir alltmer kontrollerade och mindre emotionella med åren vilket skulle förklara bytet av favoritfärg i takt med ålder. Vidare kunde man se att barn föredrar starkare färger än vuxna liksom att kvinnor föredrar starkare färger än män. Kvinnor har betydligt lättare än män för att se skillnad på och kategorisera olika kulörer. Våra favoritfärger
  • 16. ”…färgupplevelse består av ett inbördes förhållandet och kopplingar till alla nivåer i pyramiden. Beroende på vem vi är vid en punkt i livet och vårt humör kan den färg vi föredrar ändras… Vi uttrycker oss genom färg… Färger präglar oss och ger samtidigt en indikation på vilka vi är som individer.” /Frank Mahnke
  • 17.
  • 18. Så påverkar olika färger oss!
  • 19.
  • 20.
  • 21. Louboutin rött 1992 började Christian Louboutin måla sulorna på sina högklackade damskor med nagellack och det har sedan dess varit ett viktigt kännetecken. Sedan 2008 är den röda sulan registrerad som ett varumärke. De röda sulorna kallas ”sammy red-bottoms” och färgen har registrerats som Pantone 18-1663 TPX ”Chinese Red”. Röda sulor som kännetecken
  • 22.
  • 23.
  • 24. Sveriges första registrerade färg 1927 hade Löfbergs Lila elva sorters kaffeblandningar med olika färger på förpackningen. Den blandning som hade lila förpackning hette från början Löfbergs Lyxblandning, i folkmun började den kallas Löfbergs Lila vilket senare registrerades som ett varumärke. Löfbergs Lila är den första registrerade varumärkesfärgen i Sverige. Den registrerades hos PRV 2005 efter att man lyckats visa att färgen förknippas med varumärket Löfbergs Lila. (Löfbergs Lilas registrering gäller kaffeprodukter och färgen är alltså inte skyddad för andra varor eller tjänster).
  • 25.
  • 26. Blått, världens sista färg Genom att studera gamla skrifter har forskare upptäckt att det före modern tid inte fanns något ord för blått. Varken i antika språk, kinesiska, japanska, hebreiska, i de isländska sagorna eller Koranen nämns färgen. Och utan ett ord finns heller inga bevis för att man kan ha sett färgen. (Däremot fann man många färgreferenser som vi idag upplever som märkliga; i Odysséen beskrivs exempelvis får som violetta och honung som grön). Enligt historisk färgforskning så är svart och vitt (mörkt och ljust) de första färgerna i ett språk. Nästa färg som fick eget ord var rött (färgen av blod och vin) följt av gult och grönt. Sist kom färgen blå. De enda som under antiken hade ett ord för blått var egyptierna som också var ensamma om att kunna producera blått färgämne (ordet tog dock mycket lång tid på sig för att sprida sig till övriga världen). Än idag finns kulturer som inte har något ord för blått, exempelvis Himbastammen i Namibia som studerats flitigt av västerländska färgforskare.
  • 27. Redan 1877 använde sig Pietro Barilla av blått papper för att slå in sin spaghetti i då kunderna handlade över disk. Det blå pappret innebar att folk ute på gatan direkt kunde se vem som handlat hos signor Barilla. Färgen är än idag ett viktigt signum för varumärket som särskiljer Barilla från konkurrenterna.
  • 28. Tiffany blått är idag en ikonisk färg som representerar lyx och flärd. Färgen har använts av Tiffany & Co. i över 150 år och infördes av grundaren Charles Lewis Tiffany som valde kulör efter färgen på de ägg den nordamerikanska fågeln Robin (vandringstrast) lägger. Första gången färgen användes var på omslaget på företagets så kallade ”Blue Book”, katalogen som visar den årliga kollektionen av handgjorda juveler. Det dröjde dock inte länge förrän även företagets askar, påsar, annonser och annat reklammaterial kläddes i färgen. Tiffanys blå har en egen Pantone färg som heter PMS nummer 1837 vilket hänvisar till det år företaget grundades. (Som varumärkesskyddad färg finns den dock inte med i Pantones officiella färgkarta). Tiffany blå
  • 29.
  • 30.
  • 31.
  • 32.
  • 33. Har du problem med att välja färgscheman? Kolla in COLOURlovers och Adobe Kueler som smidigt hjälper dig att få koll. Vilka färger passar ihop?
  • 34.
  • 35. Med bas i den nya tidens kommunikation arbetar, föreläser och undervisar Tobias under rubriker som: Varumärkesutveckling, Skapa effektiv reklam, Marknadsföring i Sociala Medier, Emotional Branding, Content Marketing, Storytelling och Mediaträning, detta bland annat på Lunds universitet och Ideon. Tobias Rasmusson har en gedigen bakgrund från kommunikations- & mediabranschen, som ”reklamare” och som journalist (bland annat på Sveriges Radio, Radio Stella, Radio City & Kanal Lokal). Tobias besitter även en gedigen utbildningsportfölj; bland annat med studier i grafisk formgivning hos RMI- Berghs, journalistik på Sveriges TV-skola och RadioAkademin i Båstad, liksom studier i beteendevetenskap med Etnologi (magisternivå), Reklampsykologi, Reklamretorik samt Semiotik vid Lunds universitet och Storytelling på Linnéuniversitet. Tobias anlitas gärna som kommunikations- & reklamexpert av olika medier, exempelvis för Sveriges Radio och Expressen. I samma roll är han även delaktig i utvecklingsarbetet med filmen ”Uppfinnaren – dikt och sanning i reklamens värld” som bygger på den legendariska reklammannen Alf Morks bok med samma titel. Tobias Rasmusson driver den kreativa planningbyrån HUMAN PROOF och är verksam som kommunikationskonsult och beteendevetare. Han är även upphovsman till det hyllade digitala kommunikationsmagasinet WiKiPiCKi och Karriärboost.nu (se länkar nedan). humanproof.se karriärboost.nu tobiasrasmusson.se Insikt: Tobias Rasmusson
  • 36. tobias.rasmusson@live.se © To b i a s R a s m u s s o n
  • 37. Läs mer om reklam & kommunikation: Det digitala kommunikationsmagasinet: tobiasrasmusson.se