Download to read offline
Föreläsning Judendom .................
- 1. Föreläsning Judendom Nina Emilsson Adjunkt vidhögskolan Halmstad
- 2. Menoran, den sjuarmade ljusstaken Templetförstörs 70ekr – Menoran förs till Rom Ingen missionerande religion Det heliga, `hela livet ska helgas´. Livet en gåva, fått av Gud och därför ska vi visa respekt och vördnad för det heliga genom våra handlingar. Ett sätt att leva. Kosherregler och andra regler hjälper judar att leva rätt. Begreppet jude & judendom Matrilinjärt släktskap, född av en judinna = jude. Konvertering är möjlig Jude – ingen ras, utan etnisk grupp Juda – en av 12 stammar. Jakob, en av 12 söner, Jakob blir Israel, en som kämpar med Gud. Historik, antal, utbredning • Cirka 13-15 miljoner judar • Flest i Nordamerika, ca 6 miljoner, ca. 3 miljoner i Israel, övriga runt om i världen • ca 15000 - 200000 i Sverige Förbundens religion Diaspora
- 3. Judisk etik: regeletik –Kärleksbudet är centralt i judendomen och uttrycks genom versen: "Du skall älska din nästa som dig själv" (3 Mosebok 19:18). – I Talmud säger Hillel den äldre:"Det som är dig själv förhatligt, ska du inte göra mot din nästa. Det är hela lagen, resten är kommentarer.” Gyllne regeln – Rättrådighet (tex i form av att ge allmosor) och barmhärtighet (handlingar som visar omtanke och medkänsla) anses rätt och heligt
- 4. Historisk överblick • 1800– 1700 f.Kr - Patriarktiden, Abraham • 1700 – 1250 f.Kr - Vistelsen i Egypten • 1240 – 1204 f.Kr - Exodus från Egypten • 1200 – 928 f.Kr - Domartiden, Kungariket: Saul, David, Salomo. Salomo: bygger första templet • 722 f.Kr - Israel erövras av assyrierna, exil (assimilering, “de 10 förlorade stammar i norr”) • 586 f.Kr - Babylon erövrar Juda, templet förstörs, exil • 538 f.Kr - Perserkungen Kyros II, judar får återvända • 516 f.Kr - Det andra templet byggs • 332 f.Kr - Grekerna, Alexander erövrar landet. Hellenism • 167 f.Kr - Makkabéuppror (Antiochus IV offrar gris och vill etablera Zeus i templet) • 63 e.Kr - Romarna, Pompejus erövrar landet • 66 - Uppror mot romarna. Kejsarkult • 70 - Titus intar Jerusalem, templet förstörs • 711 - Muslimer erövrar Spanien • 700 – 1100 - Spanien, Nordafrika, Sefarder • 800 – 1000 - Tyskland, Östeuropa, Askenaser • 1095 - Korstågen börjar • 1391 - Tvångskonvertering i Spanien – marranos, conversos • 1492 - Fördrivs från Spanien • 1496 - Fördrivs från Portugal • 1516 - Ghetto i Venedig • 1516 – 1917 Osmanskt styre • 1654 -Judar till USA • 1820 - Utvandring från Östeuropa till USA • 1881 - Pogromer i Ryssland, massutvandring • 1880 – 1908 Utvandring till Palestina börjar • 1922 England tar över Palestina, arabiskt motstånd mot judisk invandring • 1933 – 1945 Hitler • 1945 – 1948 Hemlösa judar till Palestina, motstånd • 1947 FN delar landet • 1948 David Ben Gurion utropar staten Israel • 1949 -1970 Arabiska judar till Israel
- 5. 1:a förbundet –Noa och gud, syndafloden (1 Mos 6:5-10) "Herren såg att ondskan på jorden var stor" – Gud ämnar därför förgöra hela mänskligheten med undantag av Noa och hans familj. – Gud befaller Noa att bygga en ark med bestämda mått, ta med sin familj ombord samt ett par av allt som lever. – Syndafloden kommer - regn i 40 dagar och nätter. – Araratbergen – En duva kommer med olivblad Gud lovar att aldrig mer ska en flod ödelägga jorden, och som tecken på förbundet sätter han en båge bland molnen. Regnbågen
- 6. 2:a förbundet – Abrahamoch Gud ”Herren sade till Abram: ”Lämna ditt land, din släkt och ditt hem, och gå till det land som jag skall visa dig. Jag skall göra dig till ett stort folk (1 Mos 12) ”Jag ska göra dig övermåttan fruktsam, och folk och kungar skall utgå från dig. Jag skall upprätthålla mitt förbund, förbundet mellan mig och dig och dina ättlingar i släktled efter släktled, ett evigt förbund: jag skall vara din Gud och dina ättlingars Gud. Jag skall ge dig och dina ättlingar det land där du nu bor som främling, hela Kanaan, som egendom för all framtid. Och jag skall vara deras Gud”. (1 mosebok 17:2-9)
- 7. Israels folk Gudger en BEFALLNING via ABRAHAM `Gå ut ur ditt land, till det land jag ska visa dig (Kanaans land) och jag ska folk göra dig till ett stort folk´ LYDA GUD och ett LÖFTE om att Abrahams folk ska bli fruktsamma och föröka sig Monoteism Tecknet på förbundet OMSKÄRELSEN ”Förbundet mellan mig och er och dina ättlingar skall ni hålla på detta sätt: ni skall låta omskära alla av manligt kön. Ni skall skära bort förhuden, och detta skall vara tecknet på förbundet mellan mig och er. Alla av manligt kön bland er skall omskäras när de är åtta dagar gamla (1 Mos 17:10-12) Förbund =kontrakt mellan Abraham och Gud
- 8. Utkorelsen – gudsutvalda folk –Ingen uppgift att vara avundsjuk på – innebar stort ansvar och stort lidande –Föregå med gott exempel, vittna om Gud, visa vägen till Gud . ”Ljusspridare” (Jesaja 49:6) –För att klara detta – regler
- 9. På väg tillnästa förbund…… Abraham + Sara = Isak (prövning: offra Isak, bergetMoira (offra en bagge/vädur) Abraham + Hagar = Ismael som blir stamfader åt beduinstammar på arabiska halvön (prövning offra Ismael, Ararat, offra ett lamm) Isak + Rebecka = Esau + Jakob (Israel) Jakob + Rakel och Lea = 12 söner/stammar (Juda = en stam). Josef, näst yngste sonen. FAVORISERAD av sin far. Josef blir såld av sina bröder till EGYPTEN – blir rådgivare åt FARAO Alla hebreiska pojkar ska dödas (Exodus, 2 Mosebok 1:22) genom att kastas i Nilen. Israels folk blivit för stort. Moses räddas av Faraos dotter (2 Mosebok 2:1-10). Moses och den brinnande busken (2 Mosebok 3). Moses räddar israeliterna ur Egyptens förtryck
- 10. Moses och nästaförbund Ytterligare ett förbund mellan Gud och det judiska folket slöts när Moses ledde det judiska folket ut ur Egypten (1200 fkr). På berget Sinai tar Moses emot dekalogen, de 10 budorden som människorna ska leva efter. Utkorelsen befäst. ”Om ni nu lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk ty hela jorden är min – och ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig. Detta är vad du skall säga till Israels folk”. (2 mosebok 19:5-6) Guds utvalda folk, egendomsfolk Tecknet på förbundet: budorden Tecknet mellan Gud och Israels folk är SABBATEN Moses dör vid berget Nebo, Josua leder folket in vid Jeriko till Kanaans land
- 11. Dekalogen: De 10budorden (2 Mos 20:3-17) 1. Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. 2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn. 3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. 4. Visa aktning för din far och din mor. 5. Du skall inte dräpa. 6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 7. Du skall inte stjäla. 8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa. 9. Du skall inte ha begär till din nästas hus. 10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru eller hans slav eller hans slavinna, hans oxe eller hans åsna eller något annat som tillhör din nästa.
- 12. Shemabönen, `judisk trosbekännelse´(5 Mosebok 6:4-5) - Lagen sammanfattas i det dubbla kärleksbudet `hjärtat i religionen´, monoteism – tron på en Gud ”Hör (=Shema), Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat”
- 13. Efter Moses: Domartiden& kungadömets tid (1200-928 f.vt) –Josua enar de 12 stammarna –Domare, profeter –Kungadömets tid – Saul, den förste kungen, smord av olja (messias, den smorde) –David, idealkungen. `Hosianna Davids son´. Drömmen om en befriare/`Messias tid´. Jerusalem till huvudstad. –Salomo, vishetens kung, bygger det första templet. Landet delas i södra riket (Juda) och norra riket (Israel)
- 14. Guds löften tillDavid (2 Sam 7:12-13) ”Så säger Herren Sebaot: Jag hämtade dig från betesmarken och fåren, för att du skulle bli furste över mitt folk, över Israel. Jag har varit med dig vart du än gått och krossat alla fiender i din väg. Jag skall göra dig lika ryktbar som de största på jorden, och åt mitt folk Israel skall jag ge ett land där jag gör dem rotfasta och där de skall få stanna. De skall inte mera oroas och inte längre förtryckas av onda människor som tidigare, som på den tid då jag insatte domare över mitt folk Israel. Ja, du skall få leva i fred för alla dina fiender. Nu kungör Herren att han skall bygga dig ett hus, ett kungahus. Och då dina dagar är till ända och du vilar hos dina fäder skall jag låta en ättling till dig, en som du själv har avlat, efterträda dig, och jag skall trygga hans kungavälde. Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans kungatron för all framtid. Jag skall vara hans fader och han skall vara min son. När han felar skall jag visa honom till rätta med sträng hand, som när människorna agar sina barn. Men min nåd skall inte vika från honom, så som jag lät den vika från Saul, som jag tvingade att vika för dig. Ditt hus och ditt kungavälde skall bestå inför mig i all framtid, och din tron skall aldrig vackla”.
- 15. Splittring och fångenskap –NordriketIsrael blir angripet av assyrier (722 ekr), förs bort och assimileras med andra folk –Sydriket Juda förs bort, den babyloniska fångenskapen (586-538 fkr) - EXILEN – Milstolpe i judisk historia och teologi – Synagogerna bildas – Sabbaten blir en starkare symbol för judisk identitet och tro Teologi är studiet av religion, tro och
- 16. Tanak (GT): läran,profeterna, skrifterna Tanak är skriven på hebreiska, några ställen är skrivna på arameiska. Består av tre delar: 1. Toran (läran/lagen) innefattar de fem moseböckerna; 2. Neviim (profeterna) både historiska böcker tex. Samuels – och Konungaböckerna, domartiden, och profetiska böcker, tex Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Hosea 3. Ketuviim (skrifterna) är de poetiska böckerna i Bibeln, Psaltaren, Predikaren, Höga Visan och Jobs Bok Talmud - kommentarsamling till toran, består av två delar Mishna (den skriftliga samlingen av den muntliga lagen) och Gemara (kommentarer och förklaringar till Mishna). Talmud innehåller två huvudkategorier: Halacha, lagtolkningar och Haggada, berättelser, legender och etiska reflektioner om tillkomsten till buden. Siddur = bönbok
- 17. ”Om det finnstolv judar i ett rum så finns det tretton åsikter” Innebörden är att även om alla i rummet delar samma kulturella eller religiösa bakgrund, så kan det finnas olika tolkningar och
- 18. Torahrullar finns isynagogan, läses i under gudstjänsten Skrivs för hand, på pergament, av särskilda skrivare Är heliga, och förvaras i ett särskilt skåp, arken Får inte beröra texten, följer med i texten med pekpinnar När den är utsliten ska den grävas ner på en helig plats
- 19. Synagoga i Malmö(till vänster) och Göteborg (till höger) Synagogan är människornas hus och är en plats för gudstjänst, bön, undervisning och studier.
- 20. Regler, riter ochtraditioner inom judendom Tex: kosherregler, klädkoder, högtider. Vardagsregler/riter ska påminna om det heliga, ska göras med ett gott hjärta Halacha (”vägen”, ”att vandra”), den uppsättning regler och lagar som styr det judiska livet. Reglerna ska påminna om livet som en gåva, livets helighet, och Gud som skapare, `Ni skall vara heliga, ty jag, herren, er Gud, är helig” (3 Mos 19:2) – Böner helst tre gånger om dagen, trosbekännelse och tacksägelse, bära kippa –Livet är heligt, därför är självmord och eutanasi inte tillåtet
- 21. Shemabönen, `judisk trosbekännelse´(5 Mosebok 6:4-5) - `hjärtat i religionen´ - ”det dubbla kärleksbudet” - monoteism – tron på en Gud Hör (=Shema), Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp. Du skall binda dem som ett tecken kring din arm, och de skall vara ett kännemärke på din panna. Du skall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar. (5 Mos 6:4)
- 22. Mezuza – dörrpost –Duskall skriva dem på dina dörrposter och i dina stadsportar” (5 Mos 6:4) –En pergamentsrulle vid varje dörrpost ska enligt judisk sed påminna om Guds bud och närvaro, rituell gest som uttrycker vördnad och tro
- 23. Att klä sigi bön Judisk identitet upprätthålls i klädkoder • Tallit med tsitsit – bönesjal med skådefransar • Tallit katan – `bönetröja´ • Kippa – huvudbonad, ett tecken för att visa respekt inför Gud, män måste ha kippa för att gå in i synagogan. Ortodoxa män har den alltid på sig. • Tefillin – remmar och små svartfärgade läderkapslar (på huvud och vänster arm)
- 24. Regler för matoch dryck: Kosher, lämplig De judiska matreglerna gäller tre områden: val av föda, slakten samt tillagningen av måltiden Mat som är förbjuden kallas för treif och tillåten mat kallas för Kosher. Endast däggdjur som har både helkluvna klövar & som idisslar är tillåtna. Alla andra är förbjudna tex gris Djur som bara har helkluvna klövar eller som bara är idisslare är förbjudna. OK, nöt och får! Bland fåglarna är hönsfåglar, ankor, kalkoner, gäss & duvor tillåtna. Fiskarna ska ha fenor & fjäll, ej skaldjur, bläckfisk, ål. Alla ätliga växter är tillåtna. Ägg & mjölkprodukter är tillåtna. SLAKTMETOD är SKÄKTNING, skär av halspulsådern och tömmer djuret på blod
- 25. Kosherregler • Kosherreglerna påminnerom plikterna mot Gud och hjälper judar att leva rätt enligt religiösa lagar, och hjälpa människan att se det heliga i vardagslivet. De har en stark koppling till relationen med Gud och skapelsen, och ska påminna om Skaparen, upphovet till allt gott i livet. • Matreglerna är en del av halakha (judisk lag) och betonar renhet och helighet. De kan också fungera som en påminnelse om Guds roll som skaparen och upprätthållaren av världen.
- 26. Det judiska köket –Ur köttet måste blodet ”dras”. Köttet saltas ofta – Tre grupper av matvaror: 1. Kött 2. Mjölkvaror 3. Neutrala – vissa saker får man inte äta, andra matgrupper får man alltid äta t.ex. grönsaker,”parve” – `Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk´ (2 Mos 23: 19). – Kött- och mjölkvaror ska aldrig ”mötas”. – Två uppsättning porslin, bestick, köksredskap för kött respektive mjölk – Förbjudet att äta jäst bröd under påskhögtiden
- 27. Sabbaten – vilo-,hemmets- och glädjens dag Firas varje lördag, från solnedgången fredag kväll tills "tre stjärnor syns" på lördag kväll ”Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son. eller din dotter, din slav eller din slavinna”(2 Mosebok 20:8-10) Talesätt: Sabbaten har bevarat judarna mer än judarna har bevarat sabbaten Ej arbeta under sabbaten, ej göra upp eld under sabbaten Sabbatens betydelse: • Föra det judiska arvet vidare • Identiteten som jude bevaras • Samhörighet och gemenskap • Enar alla judar världen över • Judendom inte bara en religion, utan ett sätt att leva – heligheten betonas
- 29. Det judiska året Högtiderföljer en månkalender, 354 dagar, skjuter in en extra månad vissa år, 7 ggr på 19 år – Linjär – vaggan till graven, skapelsen (3761 fkr) till världens ände – Gud skapade jorden ur intet, och separerade ljus och mörker, människa och djur, kultur och natur –Cyklisk – historiska & religiösa händelser kopplade till årstider • Identitetsskapande – varje högtid har en bärande historisk berättelse • Kollektivt minne – historia • Privatreligiositet /tradition – några firas även av ickereligiösa
- 30.
- 31. Från vaggan tillgraven –Familjen är viktig – inget celibat ”Gud välsignade dem och sade till dem: "Var fruktsamma och föröka er, uppfyll jorden och lägg den under er. Härska över havets fiskar och himlens fåglar och över alla djur som myllrar på jorden”. (1 Mos 1:28)
- 32. Från vaggan tillgraven, livsritualer – Födelse, omskärelse, pojkar den åttonde dagen, namngivning för flickor – Pubertet, blir fullvärdiga judar i religiös bemärkelse – Bar Mitsvah – Budets son, 13 år, Första toraläsning i synagogan – Bat Mitsvah – Budets dotter, 12 år – Vuxenålder, Äktenskap: Välsignelser, ring, mannen lyfter slöjan, vin, baldakin, krossa glas =förstörelsen av templet och (=skärvor ger lycka). – Död, Begravning, helst inom 24 timmar, enkel begravning/kista, kläs i linnekläder, äldste sonen ansvarar traditionellt för att läsa en välsignelse i synagogan
- 33. Vilken är judarnas `största´högtid? Svar: Sabbaten
- 34. ”Ät i hast.Detta är Herrens påsk. Den natten ska jag gå fram i Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten” (2 Mosebok 12:12-13) Det judiska året - formar det judiska livet
- 35. –Firas 1eller 2dagar i första månaden på året (sep/okt) –Inleder 10 botdagar, ber sina medmänniskor om förlåtelse –Tema: Gud som kung & skapare –Slutar efter 10 dagar med högtiden Jom Kippur –Shofar, vädurshorn – Isak offring (1 Mosebok 22). Rosh hashana - nyåret Äpple doppat i honung
- 36. Äpple doppat ihonung
- 37. Jom Kippur (sep/okt) –Försoningsdagen – 10 dagar efter rosh hashana, årets heligaste dag – `Alla´ judiska vuxna fastar ett helt dygn under Jom Kippur och det vilar ett allvar över högtiden. – Försoningsdagen ägnas åt fasta, bön, eftertanke, stillhet och självrannsakan. Ber Gud om försoning. – Gudstjänst på kvällen (kol nidre), lång morgongudstjänst, och avslutas med portens stängning, en gudstjänst som vädjar till bot, bättring och bönhörelse. – Ovänner ska sluta fred – Syndabock
- 38. Yom Kippur =försoningsdagen – 10 dagar efter Rosh Hashana, årets heligaste dag –Försoningsdagen ägnas åt fasta, bön, eftertanke, stillhet och självrannsakan. Ber Gud om försoning. – `Alla´ judiska vuxna fastar ett helt dygn –Gudstjänst på kvällen (kol nidre), lång morgongudstjänst, avslutas med portens stängning, en gudstjänst som vädjar till bot, bättring och bönhörelse. –Ovänner ska sluta fred –Syndabock
- 39. Aron skall offrasin syndoffertjur för att bringa försoning åt sig och åt sin familj. Sedan skall han ta de båda bockarna och ställa dem inför Herren vid ingången till uppenbarelsetältet och kasta lott om dem: en lott för Herren och en lott för Asasel. Den bock som tillfaller Herren skall Aron föra fram och offra som syndoffer. Den som tillfaller Asasel skall levande ställas inför Herren till försoning och sedan föras ut i öknen till Asasel. 3 Mos 16:6-10 (Bibel 2000
- 40. Sukkot – lövhyddohögtiden(sept/okt) –5 dagar efter Yom Kippur –7-8 dagar –Sukka = hydda, påminna om de tillfälliga bostäder under ökenvandringen –Festknippe av pil, myrten, palmkvistar och en citron, hålls i handen och skakas, böner om regn –Skördefest, barnens fest –Glädje över Torah (simchat Tora) firas på den sista dagen. Läser det sista stycket ur Torah
- 41. Festknippe av pil,myrten, palmkvistar och en citron, hålls i handen och skakas, böner om regn Sukka = hydda, påminna om de tillfälliga bostäder under ökenvandringen
- 42. Ljusfest. Varje dagunder chanukka tänds ett ljus i en åttaarmad ljusstake. Frihet och mirakel Maträtter friterade i olja, karp, potatisplättar (latkes), munkar
- 43. Chanukka, tempelinvigningsfesten – nov/dec,åtta dagar –Mackabéerupproret 167 fvt. –Firas till minne av återinvigningen av det judiska templet i Jerusalem. –Ljus, glad högtid, familj, släkt och vänner samlas, sång, lek och mat –Ljusfest. Varje dag under chanukka tänds ett ljus i en åttaarmad ljusstake. Frihet och mirakel –Barnens fest, får presenter –Sionisternas stora högtid, uppror mot överheten
- 44. Purim (lott), feb/mars –Baseraspå Esters bok (inte i detalj). Ester, drottning till perserkungen –Haman, kungens rådgivare, hatade judarna och planerade deras förintelse. –Firas för att minnas hur det judiska folket räddas undan utrotning –Uppsluppen fest, alkohol, ger ätbara presenter.
- 45. Dagen före festenfastar man, läser ur Esters bok i synagogan. Barnen klär ut sig. Varje gång namnet Haman nämns slår man i bänken eller gör annat oväsen tex, barn skakar i skallror Homantaschen (Hamans fickor), bakelse som man äter vid Purim
- 46. Pesach (mars/april), denjudiska påsken –Uttåget ur Egypten och befrielsen från slaveriet i Egypten –Befrielsefest, 7/8 dagar, startar med sederaftnar. Seder (=ordning) – avslutning: `Nästa år i Jerusalem!´ –Viktig för kollektiv identitet –Pesach –”att gå förbi” (hebreiska) –Sedermåltid, läser ur Haggada –Den yngste frågar: ”Vad skiljer denna dag från alla andra dagar…. ”Vi var fångna i Egypten…” ”Ät i hast. Detta är Herrens påsk Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom - jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen där ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi, och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten. (2 Mos 12:23)
- 47. Sedermåltid – Symbolisk måltid –Matza (det osyrade brödet), det osyrade brödets högtid, ät i hast – Charoset, blandning av äpple, nötter, vin & kanel, murbruk under slaveriet – Bränt fårben, pesachoffret, sista man åt – Bittra örter tex. pepparrot, slaveriet Egypten – Saltvatten, träldom, tårarna man grät – Ägg, återuppståndelse, motstånd, festoffer i templet – Vin och fyra bägare ”Ät i hast. Detta är Herrens påsk. Den natten ska jag gå fram i Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten” (2 Mosebok 12:12-13)
- 48. Olika sätt attmöta det moderna samhället: några riktningar – Ortodox (renlärig) judendom. Vill bevara den traditionella religionen/livsstilen tex Tora ska läsas på hebreiska, män och kvinnor sitta åtskilda i synagogan. Ovilja till förändring. – Ultra-ortodox judendom – Konservativ judendom, en balansgång mellan det gamla och nya. Följer halacha, men inte så strikt – Reformjudendom, en motpol till de ortodoxa judarna. Anpassning till det moderna västerländska samhället. Bilden visar ortodoxa judar vid Klagomuren i Jerusalem
- 49. Många judendomar –ingen påve – Ingen central organisation – Ingen person/grupp med bindande auktoritet – Flera olika inriktningar tex. – Kabbala = judisk mystik – Chassidism = en judisk väckelserörelse inom den ultra ortodoxa judendomen, uppstod runt 1700-talet i Polen. – Sefardiska judar – från Sydeuropa, Nordafrika och mellanöstern – Askenaser – judar från medeltida antisemitiskt Västeuropa, finns nu i Tyskland, Ukraina, Polen, Ryssland – Sionism – ingen enhetlig rörelse
- 50. Betyder judefientlighet ellerjudehat och har blivit en beteckning för åsikter och handlingar som har riktats och riktas mot judar och judendomen. Antisemitismen har funnits sedan det första århundradet av vår tideräkning och finns fortfarande kvar i vår tid. Den utgör ett mörkt kapitel i mänsklighetens historia Antisemitism
- 51. Antiken - tidigantisemitism – Judars monoteism mot stod emot romarnas polyteism – KONFLIKT och UPPROR! – Romerska författare beskrev judar som ett folk utan riktiga gudar, ett egoistiskt folk som vägrade hjälpa andra än judar - tvangs lämna sina hem och bo i speciella kvarter. Tvångsdeportering av judar till Spanien. – Judar ansågs vara skyldiga till att Jesus dömts till döden – GUDS mördare Olika förklaringar bakom antisemitismen
- 52. – KORSTÅGEN –förföljelser och massakrer av judar – Falska rykten om judar: - Beskylldes för att ha mördat kristna barn - att stjäla nattvardsbrödet - att ha orsakat digerdöden – Levde avskilda från andra, i speciella kvarter sk getton Antisemitism under medeltiden
- 53. Myten om dengirige juden – Ockrarverksamhet – låna ut pengar mot ränta – ”ett smutsigt och okristet yrke”. Så löd den katolska kyrkans dom över bankirverksamheten på medeltiden. Judarna var utestängda från arbete inom de flesta hantverk, och med bankverksamheten gavs de en möjlighet att överleva. Å andra sidan ledde detta till att de blev ännu mer avskydda bland den kristna befolkningen.
- 54. –Martin Luther –judefientlighet skrift ”Om judarna och deras lögner” –Motreformationen bekämpade både protestantismen och judar. –Under reformationen börjar judar omvärderas – men inte förrän på 1700-talet blir det en nämnbar förbättring. I Frankrike fick judar fullständiga medborgerliga rätigheter 1791. Reformation, motreformation och upplysning
- 55. Antisemitism i Östeuropa Antisemitismen fortsattei Östeuropa under 1800- talet, speciellt i Ryssland. Pogromer på judar. Anklagas för att ligga bakom den dåliga ekonomin. Två miljoner judar utvandrade till USA, Västeuropa och Palestina. Sions vises protokoll – orsakar en ökad antisemitisk stämning under slutet av 1800- talet. Boken handlar om en konferens där judar smider planer på att ta över världen. Boken var en förfalskning.
- 56. – Rasbiologi enorsak till ökad antisemitism under 1800-talet. – Sämsta rasen= semitiska, bästa rasen= ariska – Adolf Hitler ”Mein Kampf” – judar ligger bakom det ofördelaktiga fredsavtalet efter första världskriget men också könsjukdomar, kapitalism, social orättvisa samt kulturell dekadens. Hitler skriver i Mein Kampf: Om det verkligen förhåller sig så att varje jude i Europa förkroppsligar den onda, djävulska anden, är det inte tillräckligt att sätta eld på synagogor och judiska skolor, utan då måste alla judar förintas”. Rasbiologi
- 57. Förintelsen - HOLOCAUST 1942 beslutadenazisterna att genomföra en ”ENDLÖSUNG der JUDENFRAGE” – en slutgiltig lösning av judefrågan. FÖRINTELSEN var ett faktum, men inte bara judar utan även krigsfångar, zigenare, homosexuella, handikappade och motståndare till nazismen berördes. 27 januari samlas människor över hela världen i en årlig manifestation. Det är den internationella minnesdagen för Förintelsens offer – samma datum som koncentrationslägret Auschwitz befriades 1945.
- 58. 1800-talet – enjudisk nationalism utvecklas - sionismen. MÅL: Bilda en egen stat. Sion = namn på en av två bergshöjder där Jerusalem ligger. Theodor Herzl – förgrundsfigur – en enda utvägen – ett eget land. Dreyfuss affären, en förräderiprocess mot den judiske artillerikaptenen Alfred Dreyfus. Han dömdes, falskt anklagades till degradering och deportation till Djävulsön 1894. Först 1906 fick han sin upprättelse. SIONISM – en judisk nationalism
- 59. Guds utvalda folk– sticker i ögonen – sionismen Religiösa motsättningar – Jerusalem helig stad för 3 Bokens folk – intellektuella! Väcker rädsla, avundsjuka Rasbiologin Minoritet – riskfritt att mobba?! Framgångsrika – avundsjuka Syndabockar - har fått klä skott för människors missnöje Levt avskilda – upplevs som annorlunda – det som är främmande är skrämmande Lättare att sparka på någon som ligger ned…….. Varför just judar? Möjliga förklaringar?
- 60. –Våga ifrågasätta ochvara kritisk till det du hör och se – fördomar frodas där okunnighet finns –Möten över alla gränser –Stå upp för fientligheten – kämpa för dem som förtalas och förtrycks –Behandla andra som du själv vill bli behandlad
- 61. När nazisterna hämtadekommunisterna, teg jag: Jag var ingen kommunist. När de spärrade in socialdemokraterna, teg ja: Jag var ingen socialdemokrat. När de hämtade de fackliga, lät jag bli att protestera; Jag var ju inte med i facket. När de hämtade judarna, teg ja: Jag var ingen jude. När de hämtade mig, fanns det ingen kvar som kunde protestera. Tänkvärda ord av tyske prästen Martin Niemöller
- 62. Judendom i Sverige –Under medeltiden var judisk invandring förbjuden – 1774 grundades den första judiska bosättningen i Sverige – Judereglementet gav judar rätt att bosätta sig i Stockholm, Göteborg och Norrköping. De fick bygga synagogor, arbeta med vissa yrken, men inte gifta sig med någon som inte är judisk. – Judereglementet reformerades och tillät fri bosättning och äga fast egendom. I mitten av 1800-talet tilläts äktenskap med icke-judar. – Riksdagsbeslut 1999 gav judar i Sverige status som nationell minoritet – 15 000 – 20 000 judar, varv ca 6000 är medlemmar i en församling – Mångfald vad gäller religiös lära och praktik är påtaglig
Editor's Notes
- #1 Davidsstjärna – ett tecken på judars tro och religon. Symboliskt höjt upp den efter andra världskriget. Finns på Israels flagga, och på Knesset. Skölden kung David bor när han besegrade Goliat Davidsstjärnan är en sexuddig stjärna formad av två trianglar. Det är judarnas stora symbol. Under andra världskriget tvingade nazisterna judar att bära en gul Davidsstjärna på sina kläder. Numera finns stjärnan på Israels flagga
- #2 Kosherregler och andra regler – ska påminna om plikterna mot Gud och hjälpa människan att leva rätt. Matreglerna ska även hjälpa oss att påminna om skaparen, upphovet till allt gott i livet Menoran- det judiska folket tolkas som ljusspridare. Symbolisera det judiska folket som ljusspridare. Finns i templet. Det finns även en åttaarmad ljusstake som används vid chanukka. Menoran lång och spännande historia det sägs att den togs från templet av kejsar Titus och fördes till Rom. Templet förstörs 70 er, kvar är västra muren, klagomuren. Den vaggande positionen ser ut som om de klagar. Därför klagomuren, judarna själv kallar inte den så. De vaggar inte av klagan utan rörelsen visar på hängivenhet och andlig koncentration Begreppet jude & judendom Matrilinjärt släktskap, född av en judinna = jude. Konvertering är möjlig Jude – ingen ras, utan etnisk grupp Begreppet jude är knutet till en etnisk grupp. Abraham var Hebree, en som kom från andra sidan. Abraham kom från andra sidan Eufrat. Begreppet jude kommer från Jakob, som fick namnet Israel, en som brottas med Gud, han hade tolv söner, varav Juda var en. Juda blev namnet på en av Israels tolv stammar och senare på Juda rike. Därifrån kommer termen "jude". Att vara jude innebär att tillhöra det judiska folket, Israels folk, eller israeliterna, och där släktskapet utgår från modern. Detta då många kvinnor blev våldtagna, och man inte kunde veta vem fadern var. Ska inte likställas med Israeler, de bor i Israel idag. Begreppen "israelit" och "jude" är inte alltid helt utbytbara eftersom "israelit" används för att beskriva alla tolv stammarna av Israel, medan "jude" specifikt härstammar från Juda stam och Juda rike. Jakob, en av 12 söner, Jakob blir Israel, en som kämpar med Gud. Juda härrör från Juda som är en av Jakobs 12 söner. Jude har inget med ras att göra. Judar kan vara svarta, vita, Född jude alltid jude. Född svensk alltid svensk. Ett levnadssätt som noggrant reglerar vardagslivet. Ett sätt att leva. En religion som påverkar hela livet. Den är både en religion och ett sätt att leva. Ända sidan templets förstördes 70 ekr har judarna levt utspridda i världen, utan kontakt med det geografiska område där j-dom såg sin födelse. Hur har judarna kunnat bevara sin särart och religion? Det är ur dess historia de hämtar sin religion och sin identitet. Vart de än bor i världen bär de med sig sin historia som en kappsäck. Tron på en gud, shemabönen, tora, talmud, de judiska högtiderna. – Guds utvalda folk. Diasporans judar har hämtat styrka och enhet från sin gemensamma historia och religiösa traditioner, som fungerar som en "kappsäck" de bär med sig.
- #4 1880 – 1908 Utvandring till Palestina börjar 1922 England tar över Palestina, arabiskt motstånd mot judisk invandring 1933 – 1945 Hitler 1945 – 1948 Hemlösa judar till Palestina, motstånd 1947 FN delar landet 1948 David Ben Gurion utropar staten Israel 1949 -1970 Arabiska judar till Israel
- #5 Första Mosebok (Genesis). Här är en förtydligad sammanställning: Gud ämnar förgöra mänskligheten: Enligt berättelsen i Första Mosebok 6-9 ser Gud att jorden är fylld av ondska och beslutar att ödelägga allt levande, med undantag för Noa och hans familj, eftersom Noa är rättfärdig. Bygga en ark: Gud befaller Noa att bygga en ark med specifika mått och instruktioner. Han ska ta med sin familj och ett par (eller sju par, beroende på artens status som ren eller oren) av varje levande varelse. Syndafloden: Regn faller i 40 dagar och 40 nätter, och floden täcker jorden. Alla livsformer utanför arken utplånas. Araratbergen: När vattnet börjar sjunka, stannar arken på bergen i Ararat (vanligtvis lokaliserat till dagens Turkiet). En duva med olivblad: Noa sänder ut en duva som återvänder med ett olivblad, vilket visar att vattnet har sjunkit och att land har blivit tillgängligt. Förbundet och regnbågen: Gud lovar att aldrig mer förstöra jorden med en flod och ger regnbågen som tecken på detta förbund mellan Gud och alla levande varelser.
- #7 Förbund/kontrakt - Abraham å Gud
- #8 Inget privilegium, utan förpliktelser. Lyda lagen, vi är inte bättre än andra. Utkorelsen sågs inte enbart som en välsignelse utan också som ett tungt ansvar. Det judiska folket skulle representera Gud på jorden, vilket innebar både privilegier och prövningar. Lidandet beskrivs i många bibliska texter som en konsekvens av att de ibland misslyckades med att följa Guds vilja Enligt Bibeln hade det judiska folket en uppgift att vara ett "ljus för folken" (Jesaja 49:6). De skulle vittna om Guds existens och rättfärdighet och leva ett liv som återspeglade Guds vilja, så att andra kunde se och följa deras exempel. De regler och lagar som gavs till det judiska folket, främst i Torah (de fem Moseböckerna), syftade till att skapa en helig och rättfärdig livsstil. Lagarna omfattade allt från etiska föreskrifter till rituella renhetsregler och samhällsordningar. Dessa regler skulle hjälpa dem att leva upp till sitt kall som Guds folk.
- #9 Alla hebreiska pojkar skulle dödas: Andra Moseboken (Exodus) beordrade farao att alla nyfödda hebreiska pojkar skulle dödas genom att kastas i Nilen, eftersom han var rädd för att det israelitiska folket skulle bli för stort och hota hans makt (2 Mosebok 1:22). Flickor fick dock leva. Moses räddades av faraos dotter, som hittade honom i en korg på Nilen (2 Mosebok 2:1–10). Hans mor hade gömt honom där för att skydda honom från faraos order. Faraos dotter tog Moses som sin egen och han växte upp i det egyptiska hovet. Under tiden levde det israelitiska folket under slavliknande förhållanden i Egypten. När Moses blev äldre ville han befria sitt folk från förtrycket. Gud visade sig för Moses i form av en brinnande buske och gav honom uppdraget att leda israeliterna ut ur slaveriet i Egypten. Vid den brinnande busken, som beskrivs i 2 Mosebok 3:1–14, talade Gud till Moses och gav honom uppdraget att leda israeliterna ut ur Egyptens slaveri. Här är några centrala delar av samtalet: Gud säger till Moses: "Jag är din faders Gud, Abrahams Gud, Isaks Gud och Jakobs Gud." (2 Mosebok 3:6) Moses gömmer sitt ansikte av rädsla för att se Gud. Gud förklarar att han har sett sitt folks lidande i Egypten och hör deras rop. Han har kommit för att rädda dem och föra dem till ett land som "flödar av mjölk och honung." "Så gå nu! Jag sänder dig till farao, och du ska föra mitt folk, israeliterna, ut ur Egypten." (2 Mosebok 3:10). Moses frågar: "Vem är jag, att jag skulle gå till farao och föra israeliterna ut ur Egypten. "Jag ska vara med dig." (2 Mosebok 3:11–1
- #10 40 årig ökenvandring. Gud ställer krav på att de ska lyda Gud, rätta sig efter Guds regler. Löfte om ett eget land. Israel har därför en stor betydelse för judar. Landet är heligt! Judendom en offereligion, blir en lagreligion. Varför så lång tid i öknen och på berget Isnai. JO för att folket vänder bort och blörjar avgudadykar, dyrka andra gudar. Bygger en guldkalv. Moses dör vid berget Nebo. Josua leder folket tillbaks in i Kanaans land – enar de 12Stammarna – KUNGADÖMETS TID Saul, David, Salomo
- #12 Shema är trosbekännelsen och ett kärnuttalande om judisk tro: Tron på en enda Gud (monoteism). Ett åtagande att älska och följa Gud med hela sitt hjärta, själ och kraft. Shema läses dagligen som en del av den judiska böneritualen och fungerar som en ständig påminnelse om det judiska förbundet med Gud.
- #13 Efter Moses: var både bra och dåliga tider. Vid dåliga tider tänkte man att Gud återigen skulle skicka en stor ledare att rädda dem. Denna ledare kallade de messias - kungar smörjdes med helig olja när de invigdes i sitt ämbete. Josua leder folket tillbaks in i Kanaans land. Enar de 12 stammarna – KUNGADÖMETS TID Saul, David, Salomo. Efter Moses ledde israeliterna in i Kanaans land, men deras historia präglades av både framgångar och svårigheter, inklusive perioder av lydnad och uppror mot Gud. Under svåra tider längtade folket efter en ledare som kunde rädda dem, och föreställningen om en Messias växte fram som en framtida kung eller frälsare. Josua leder folket in i Kanaans land Josua (hebreiska: Yehoshua), Moses efterträdare, ledde israeliterna över Jordanfloden in i Kanaans land efter Moses död. Han förde israeliterna i strid för att erövra landet och fördela det mellan de tolv stammarna. Domartiden och kungadömets tid Efter Josua följde en period känd som Domartiden, då Israel styrdes av domare, som både var ledare och militära befälhavare. Exempel är Debora, Gideon och Simson. När folket efterfrågade en kung som kunde ena de tolv stammarna och försvara dem mot fiender, gav Gud dem Saul som den första kungen. Kungarna Saul, David och Salomo: Saul: Israels första kung, smord av profeten Samuel. Saul hade framgångar men förlorade Guds gunst på grund av olydnad. David: Efter Saul blev David, en av de mest älskade kungarna i judisk historia, smord av Samuel. David erövrade Jerusalem och gjorde det till Israels huvudstad. Han betraktas som en idealisk kung och en förebild för den framtida Messias. Löftet om att Messias skulle komma från Davids ätt blev en central del av judisk tro. Salomo: Davids son, känd för sin vishet och för byggandet av det första templet i Jerusalem. Efter Salomos död delades kungariket i två delar: Nordriket Israel och Sydriket Juda. Profeter, kungar och smörjning Under kungarnas tid spelade profeterna en viktig roll som Guds talesmän, ofta för att korrigera kungarna när de avvek från Guds vilja. Smörjning med helig olja var en symbol för att en kung hade valts och välsignats av Gud. Denna ceremoni förstärkte kopplingen mellan kungen och det gudomliga uppdraget. Drömmen om Messias Messias betyder "den smorde" (på hebreiska: Mashiach), och kungar som David och Salomo ansågs vara smorda av Gud. Efter exilen och andra svårigheter började judarna drömma om en framtida Messias som skulle återställa Israel och bringa en tid av fred och rättvisa. Drömmen om "Messias tid" symboliserade hoppet om en bättre framtid, inte bara för Israel utan för hela världen. Sammanfattning Din beskrivning fångar väl den övergripande berättelsen: Efter Moses följde en period av domare, profeter och kungar. Saul, David och Salomo var de första kungarna, och kungadömet förde med sig både enhet och konflikt. David är central i judisk historia och drömmen om Messias är knuten till hans dynasti. Profeter och smörjning av kungar är viktiga element i denna berättelse. Efter Moses: • Domare, profeter – sedan: kungar, vigda genom smörjning genom profeten Samuel: • Saul, David, Salomo (kungar, inte längre profeter) David, den store kungen i judarnas historia. Drömmen om en befriare. Drömmen om en bättre tid ”Messias tid”
- #15 Nordriket Israel. Blev angripet och förstört av assyrierna redan år 722 f.Kr. Folket i Nordriket fördes bort och assimilerades med andra folk, vilket skapade myten om de "förlorade stammarna". Sydriket Juda: Fördes bort till Babylonien under den babyloniska fångenskapen. Fångenskapen är en milstolpe i judisk historia och teologi, och många av de stora profeterna, som Jeremia och Hesekiel, var aktiva i samband med denna period. Under fångenskapen hade judarna ingen tillgång till templet i Jerusalem, som var centrum för deras religiösa liv. I Babylonien började de istället samlas i synagogor (ordet betyder "församlingsplats") för att be, läsa och studera Torah. Utan templet blev sabbaten och studiet av Torah centrala för att upprätthålla den judiska tron och gemenskapen. Sabbaten betonade vikten av att upprätthålla en relation med Gud även i exil.
- #16 Neviim (profeterna) är främst Samuels – och Konungaböckerna. Här skildras judarnas historia från intåget till kanaans lnd till den babyloniska fångenskapen. Ketuviim (skrifterna) är de poetiska böckerna i Bibeln, Psaltaren, Predikaren, Höga Visan och Jobs Bok Predikaren är en dyster bok, pessimistisk och i den skildras kvinnan som bittrare än döden, men i psaltaren lyfts kvinnan upp. Talmud är en omfattande kommentarsamling till Torah och är central för judisk lag och etik. Den består av två delar: Mishna: Den skriftliga samlingen av den muntliga lagen. Gemara: Kommentarer och förklaringar till Mishna. Talmud innehåller två huvudkategorier: Halacha: Lagregler som styr religiösa och vardagliga handlingar. Haggada: Berättelser, legender och etiska reflektioner som ger kontext till lagarna. ”Om det finns tolv judar i ett rum så finns det tretton åsikter” Siddur – bönbok Texterna i bibeln ger stöd fär många olika tolkningar
- #17 Uttrycket "Om det finns tolv judar i ett rum så finns det tretton åsikter" är en humoristisk och självironisk kommentar som används inom judisk kultur för att betona en stark tradition av debatt, diskussion och olika perspektiv. Det speglar en stolthet över att värdera ifrågasättande, mångfald av tankar och öppenhet för olika åsikter. Innebörden är att även om alla i rummet delar samma kulturella eller religiösa bakgrund, så kan det finnas olika tolkningar och synsätt – och kanske till och med någon som är så tveksam att hen har fler än en åsikt! Detta är särskilt framträdande i judisk tradition, där texttolkning och argumentation är centrala, till exempel inom Talmudstudier.
- #18 Torahrullar finns i synagogan, läses i undergudstjänsten. Tar ungefär ett år att läsa igenom alla fem moseböckerna. När pojkar och flickor blir myndiga får de läsa i Torah under gudstjänsten Pergament, material sm framställs av kalvhud Skrivs för hand, får bara skrivas på pergament, av särskilda skrivare som är utbildade för detta. Dessa personer måste vara troende judar och följa strikta religiösa regler. Får inte skriva Guds namn Jahve förrän de tagit ett rituellt reningsbad. Tar mellan 1-2 år att skriva, kostar flera hundra tusen kronor beroende på storlek och kvalitet Är heliga, och förvaras i ett särskilt skåp, arken. Stoppas in i ett vackert fodral. Torahrullarna är heliga och förvaras i ett särskilt skåp i synagogan, kallat arken (aron ha-kodesh). De är ofta insvepta i vackra fodral eller mantlar och dekorerade för att hedra deras heliga status. Vid läsning av Torahrullarna under gudstjänster används en pekpinne, kallad yad (hebreiska för "hand"), för att följa texten. Detta görs av flera anledningar: Torahrullarna betraktas som heliga, och det är inte tillåtet att vidröra texten direkt med händerna, för att visa respekt för Guds ord (helighet) Att undvika beröring hjälper till att bevara pergamentet och texten, som är handskrivna och mycket känsliga för oljor och smuts från händer (skydd) Yaden gör det lättare för läsaren att följa texten exakt under den liturgiska läsningen (praktiskt)
- #19 Synagogan är en central plats för judiskt liv och fungerar som en plats för gudstjänst, bön, undervisning och studier. Den är också en samlingsplats för den judiska församlingen. Församlingen i GBG = liberal, församlingen i Malmö = ortodox
- #20 Nu ska vi gå in och kika på de olika regler, ritualer och traditioner som präglar vardagen för en person som praktiserar judendom, såsom kosherregler, bön, klädkoder och högtider som sabbaten. Att leva som jude är att ständigt vara medveten om sin religion. Detaljerade bud för livets skede. Familj, mat, slakt, högtider, födelse och död. Kärleksbudet är centralt – det goda ska göras med ett gott hjärta. Judendomen genomsyrar hela livet, och många vardagliga handlingar styrs av religiösa regler (halakha). Detta påminner om livets helighet och om Gud som skapare. Att leva som jude är att ständig vara medveten om sin religion – regler styr vardagen och påminner om livet som en gåva. Bön – 3 ggr om dagen. och om det heliga (Gud) . Gud kräver helighet av sitt folk. Versen "Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig" (3 Mos 19:2) är central i judendomen och påminner om strävan efter helighet i både handlingar och livsföring. Judiska traditioner föreskriver böner tre gånger om dagen (Shacharit på morgonen, Mincha på eftermiddagen och Maariv på kvällen). Dessa böner innehåller trosbekännelser och tacksägelser. Att bära kippa (huvudbonad) är en sed som symboliserar vördnad inför Gud. Den bärs oftast av män, särskilt vid bön, i synagogan och vid måltider. Rättrådighet (tzedakah) är en grundläggande dygd i judendomen och innebär att ge till välgörenhet eller hjälpa de behövande. Barmhärtighet (chesed) är också en viktig dygd, och handlingar som visar omtanke och medkänsla anses vara rätta och heliga. Judendomen betonar livets helighet, och självmord och eutanasi är generellt förbjudna enligt halakha. Undantag kan dock diskuteras i moderna tolkningar eller extrema fall, men traditionellt anses bevarandet av livet vara av högsta prioritet. Det är viktigt att notera att det kan finnas variationer i tolkning och praxis beroende på vilken judisk inriktning (ortodox, konservativ, reform, etc.) man hänvisar till. Judendomen är en mångfacetterad religion med olika perspektiv. Halacha betyder "vägen" eller "att vandra" på hebreiska och refererar till den uppsättning regler och lagar som styr det judiska livet enligt religiös tradition.Källa: Halacha bygger på Torah (de fem Moseböckerna), Talmud (den muntliga lagen och dess kommentarer), och senare rabbiniska tolkningar och responsa.
- #21 Shema är trosbekännelsen och ett kärnuttalande om judisk tro: Tron på en enda Gud (monoteism). Ett åtagande att älska och följa Gud med hela sitt hjärta, själ och kraft. Shema läses dagligen som en del av den judiska böneritualen och fungerar som en ständig påminnelse om det judiska förbundet med Gud.
- #22 En mezuza är en liten pergamentsrulle som innehåller två viktiga passager ur Torah: Shema (5 Mosebok 6:4–9): "Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en.Vehaya (5 Mosebok 11:13–21): En påminnelse om att lyda Guds bud. Rullen placeras i ett skyddande fodral och fästs vid dörrposterna i judiska hem och byggnader. Mezuzan påminner om Guds närvaro och om vikten av att följa hans bud. Mezuzan är både en fysisk och andlig symbol för tro och handling. När judar går in eller ut ur hemmet vidrör de ofta mezuzan som ett sätt att visa vördnad och påminna sig själva om Guds närvaro.
- #23 Familjen är central för att bevara och överföra judisk identitet. Judisk identitet upprätthålls i familjen och i klädkoder Tallit är en bönesjal, vanligtvis vit med svarta eller blå ränder, som används under morgonbön. Tsitsit är skådefransarna i hörnen av talliten, som påminner om Guds bud (4 Mosebok 15:37–41). Tallit katan. En mindre bönesjal, ofta kallad "bönetröja", som bärs under kläderna av många judiska män, särskilt i ortodoxa sammanhang. Den har också tsitsit i hörnen och fungerar som en daglig påminnelse om att följa Guds bud. Kippa. En huvudbonad som män bär för att visa respekt inför Gud. Alla män måste bära kippa eller en annan huvudbonad för att visa vördnad. Ortodoxa män bär kippa hela tiden, även utanför synagogan, som en ständig påminnelse om Guds närvaro. Tefillin är remmar och små svartfärgade läderkapslar (på huvud och vänster arm) som innehåller pergament med verser från Torah (bland annat Shema), används av män vid morgonbön. De bärs av män under morgonbönen (förutom på sabbaten och högtider) och placeras. På huvudet: För att symbolisera att tankarna är centrerade på Gud. På vänster arm: Närmast hjärtat, för att symbolisera att kärleken till Gud är central. Ska påminna om Guds närvaro under uttåget ur Egypten
- #24 Vissa djur kallas rena, andra orena. SLAKTMETOD är SKÄKTNING, skär av halspulsådern, samma i islam, där ska djuret vara vänt mot Mecka, och slaktarens ka läsa en bön. SLAKTMETOD är SKÄKTNING, skär av halspulsådern, olagligt I Sverige utan bedövning. Blodet innehåller djurets själ, och den ska man inte få I sig med maten. Varför gris förbjudet, har inte med trikkiner att göra, snarare har det att göra med gränsmarkeringar, att hindra det judiska folket att närvara vid kanaaneiska fruktbarhetsriter
- #26 Enligt kosherreglerna måste allt blod dras ur köttet, eftersom det är förbjudet att konsumera blod (3 Mosebok 17:10–14). Skäktning som metod. Tömmer djuret på blod. Du skall inte koka en killing i dess moders mjölk” (2 Mos 23:19). Detta bud ligger till grund för förbudet mot att blanda kött och mjölk. Det har utvecklats till en omfattande praxis där kött- och mjölkprodukter ska hållas helt åtskilda Tex. inte servera såser på mjölk eller grädde till rätter som serveras med kött. Man dricker inte mjölk till maten och tar inte grädde i kaffet efter en kött måltid. Därför har många judar två uppsättningar köksredskap Tre grupper av matvaror. Kött (Inkluderar allt kött från tillåtna djur (t.ex. nötkreatur, får, kyckling) som har slaktats enligt kosherregler. Mjölkprodukter: Inkluderar mjölk, ost, smör och andra produkter som innehåller mejeriprodukter. Neutrala livsmedel. Dessa är varken kött eller mjölk och kan ätas tillsammans med båda grupperna. Exempel: frukt, grönsaker, ägg.
- #27 Lördagen ägnas åt rekreation, samtal och läsning. Uppgift att ge vila och avkoppling, På sjunde dagen vilade gud. Helst vara i stillhet, inte röka, jobba, studera Sabbat firas till minne av att Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde dagen. Enorm betydelse för judars sammanhållning, judiska identiteten., Ett tillfälle att reflektera över sina traditioner. Slavar måste alltid arbeta, fria män och kvinnor kan ta ledigt en dag för egen räkning. Att fira sabbat är att visa vi att vi inte är slavar. Vi tillhör inte någon annan än oss själva och kan därför unna oss ett dygns vila. Under lördagen koncentrerar man sig på vila, går till synagogan och lämnar alla vardagliga bekymmer därhän. En rad förbud för vad man får och inte får göra på vilodagen utformade redan under förexilsk tid. Endast vid fara får judar bryta mot sabbatsfirande. Vad man än bor firar man sabbat. Identitet som jude bevaras, hjälper dem att komma ihåg vem de är. Gemenskap – vila och umgås. Enar alla judar världen över. Betonar heligheten, judendom inte bara en religion utan ett sätt att leva
- #28 Inleds med att mamman tänder två ljus och läser en bön Vissa familjer går till synagogan på fredagskvällen, äter en speciell måltid och läser en bön (kidush) som välsignelse för sabbatens helighet, därefter kommer motsi, tacksägelsebönen för brödet och i förlängning för all den mat vi ska få. Äter flätat bröd och dricker vin. Bjuder ofta hem vänner, äter, sjunger, berättar historier. Att tända ljus var från början praktiskt nödvändigt snarare än en religiös ritual. När det inte fanns någon elektricitet i huset och man inte kunde göra upp eld på sabbaten tände man i stället i sista ögonblicket före solnedgången ljus för att kunna se var man gick. Men ljusen har kommit att symbolisera så mycket mer – Guds närvaro, symboliserad som så ofta av en eldslåga; löftet att värmen och ljuset skall vinna över kölden och mörkret utanför.
- #32 Judiska pojkar omskärs på den åttonde dagen efter födseln som ett tecken på förbundet mellan Gud och Abraham (1 Mosebok 17). Det är också vid detta tillfälle pojkens namn tillkännages. Flickor får sina namn vid en ceremoni i synagogan, ofta i samband med att fadern läser ur Torah under en gudstjänst. Pubertet: Bar Mitzvah (Budets son): Vid 13 års ålder blir pojkar religiöst myndiga och fullvärdiga judar i religiös bemärkelse. De får för första gången läsa ur Torah under en ceremoni i synagogan. Bat Mitzvah (Budets dotter): Flickor blir religiöst myndiga vid 12 års ålder. I konservativa och reformjudiska traditioner är ceremonin ofta liknande pojkarnas, medan ortodox judendom inte alltid har en formell Bat Mitzvah-ceremoni i samma omfattning. Vuxenålder – Äktenskap: Judiska bröllop innehåller flera symboliska element: Välsignelser uttalas, och ringen symboliserar vigseln. Mannen lyfter slöjan: Detta görs före ceremonin för att säkerställa identiteten på bruden (en tradition som påminner om berättelsen om Jakob och Lea/Rakel). Brudparet dricker vin som en del av ceremonin. Baldakin symboliserar hemmet som paret ska bygga tillsammans. Krossa glas: Denna handling påminner om förstörelsen av templet i Jerusalem och symboliserar också att även glädje innehåller inslag av sorg. En del ser det också som ett tecken på lycka och livets skörhet. Död: Traditionellt sker begravningen så snabbt som möjligt, men inom moderna judiska sammanhang kan det dröja något längre av praktiska skäl. Enkel begravning/kista: Judendomen förespråkar enkelhet, ofta med en träkista utan metall, eller i vissa fall begravs kroppen direkt i marken. Den avlidne kläs i vita linnekläder för att symbolisera enkelhet och jämlikhet inför Gud. Traditionellt ansvarar den äldste sonen för att recitera Kaddish (bönen för de avlidna), men detta kan också göras av andra nära anhöriga eller hela församlingen.
- #34 Den religiösa kalender formar det judiska livet
- #35 Ska påminna om skapelsen. I synagogan blåser man i ett vädurshorn, shofar samma horn tänker man sig ska ljuda över Jerusalem när messias kommer. Blåser i shofar, vädurshorn för att väcka själen till bot och bättring. Påminner om när Gud befallde Abraham att offra Isak. Ska söka försoning med alla man sårat eller kommit på kant med. Inleder 10 botdagar – en tid för eftertanke. Ägnas åt bön och eftertänksamhet. Firas 1 eller 2 dagar: I Israel firas Rosh Hashana i en dag, medan det firas i två dagar i diasporan (utanför Israel). Det inträffar på den första dagen i månaden Tishrei (som brukar infalla i september eller oktober enligt den gregorianska kalendern). Inleder 10 botdagar. Rosh Hashana markerar början på de 10 botdagarna, som avslutas med Jom Kippur. Under denna tid reflekterar man över sina handlingar, ber om förlåtelse och söker försoning med andra människor och med Gud. Tema: Gud som kung och skapare. Rosh Hashana firar Gud som världens skapare och kung Shofar (vädurshorn): Att blåsa i shofaren är en central del av firandet och symboliken är mångfacetterad: Shofaren är ett horn från en vädur, som Gud gav som ersättning för Isak vid Abrahams prövning (1 Mosebok 22). Blåsandet ska väcka själen till andlig medvetenhet och påminna om världens skapelse. Traditionen föreställer sig att samma horn kommer ljuda när Messias anländer och fredsriket inleds. Shofarblåsandet uppmanar till eftertanke, bot och bättring. Själva Rosh Hashana fokuserar på bön, reflektion och symboliska handlingar som att äta söta livsmedel (t.ex. äpplen doppade i honung) för att önska sig ett gott och sött nytt år. Bön och eftertanke: Rosh Hashana ägnas åt introspektion, bön och att söka försoning. Det är också en tid att söka förlåtelse från dem man har sårat eller gjort orätt mot.
- #37 En stor och känslosam högtid. Är det någon gång man besöker synagogan så är det nu. Försoning med gud är inte möjlig förrän man har bett de människor om förlåtelse som man behandlat orätt. En dag när man gör upp med Gud. Ångrar allt ont, ber intensivt och fastar. Det är en dag för självkritik och att göra upp med sina misstag under året. Tid för självkritik. När templet fanns var det översteprästen som bekände folkets synder, som lastades på en bock, syndabock som drevs ut i öknen. Ovänner ska sluta fred under Jom kipur, ljus ska tändas för de avlidna. Jom Kippur är en djupt känslosam och helig dag, då många som kanske inte regelbundet besöker synagogan ändå gör det. Det är en dag för bön, reflektion och försoning med Gud och andra människor. I judendomen kan försoning med Gud endast ske om man först har bett om förlåtelse och gjort upp med de människor man har behandlat orätt. Översteprästen bekände folkets synder. Dessa symboliskt "överfördes" till en bock (syndabocken). Bocken drevs ut i öknen, där den symboliskt bar bort folkets synder. Under Jom Kippur förväntas ovänner sluta fred och försonas, vilket är en viktig del av högtidens anda. Ljus tänds ofta till minne av avlidna anhöriga som en del av traditionen att reflektera över livets skörhet och relationen mellan generationer.
- #38 10 dagar efter rosh hashana, årets heligaste dag `Alla´ judiska vuxna fastar ett helt dygn under Yom Kippur och det vilar ett allvar över högtiden. Försoningsdagen ägnas åt fasta, bön, eftertanke, stillhet och självrannsakan. Ber Gud om försoning. Gudstjänst på kvällen (kol nidre), lång morgongudstjänst, och avslutas med portens stängning, en gudstjänst som vädjar till bot, bättring och bönhörelse. Ovänner ska sluta fred Syndabock
- #39 Det judiska bruket med en syndabock är mycket gammalt. Redan i 3 Mos 16 ger Gud noggranna instruktioner om hur försoningsdagen skall firas – Yom Kippur.
- #40 Fem dagar efter Försoningsdagen börjar lövhyddohögtiden, en stor glädjehögtid, som varar i 7 dagar, åtta dagar i diasporan (utanför Israel). Man bygger bland annat lövhydddor för att uppleva känslan av en tillfällig bostad, där man äter sina måltider under högtiden, och i vissa fall sover där, för att uppleva känslan av tillfällighet och beroende av Guds skydd. Sukkot är plural av hebreiskans sukka, hydda, vilket är högtidens viktigaste symbol. Högtiden firas till minne av hur Gud skyddade det judiska folket under den fyrtioåriga vandringen i öknen efter uttåget ur Egypten. Till högtiden hör även bruket att ha ett festknippe med fyra olika kvistar, tre för höger hand (palm, pil, myrten) och en för vänster (en citrus). Simchat Tora ('Glädje över Tora') firas på den sista dagen av sukkot. Torarullarna tas fram ur arken, man dansar och sjunger tillsammans i glädje över Torah. På morgonen läses sista stycket ur Toran, med vilket årets cykel fullbordas. Därefter påbörjas det första stycket omedelbart. Under morgongudstjänsten läses det sista stycket ur Torah (5 Mosebok) följt av det första stycket (1 Mosebok), vilket symboliserar evigheten i Torah-studiet.
- #43 Chanukka, även kallad ljusfesten eller tempelinvigningsfesten, är en judisk högtid som varar i åtta dagar och firas vanligtvis i november eller december. Högtiden firas till minne av återinvigningen av det judiska templet i Jerusalem år 164 fvt efter att templet hade vanhelgats av de syrisk-grekiska härskarna. Bröderna Maccabeus ledde en kamp mot de syrisk-grekiska trupperna som hade förbjudit judisk religionsutövning och vanhelgat templet genom att offra förbjudna djur, som grisar, och placera avgudabilder där. Efter segern rensade judarna templet och återinvigde det. Enligt traditionen skedde ett mirakel med oljan. Det fanns endast olja för att hålla den heliga lampan (menoran) tänd i en dag, men oljan räckte i åtta dagar, precis så lång tid det tog att framställa ny olja. Minner om bröderna Mackabeus frihetskamp mot överhögheten, romarnas polyteism. Legenden säger att Bröderna M rensade templet från avgudar till exempel de slängde ut Zeusstatyn. Brann sen en evig låga trots att oljan till lampan taget slit. Ett ljus tänds därför varje dag i åtta dagar. Sionister stora högtid Varje dag under chanukka tänds ett ljus i en åttaarmad ljusstake. Den åttonde dagen är alla ljus tända. Det nionde ljuset, som används för att tända de övriga ljusen med, kallas tjänaren. Ljusstaken är ofta omsorgsfullt utformad, men kan också vara mycket enkel. Ljusstaken placeras ofta i fönstret för att påminna om miraklet och sprida ljus. Chanukka är en ljus och glad högtid. då familj, släkt och vänner samlas kring sång, lek och traditionell mat. En relativt sen, men väl utbredd, tradition är att utbyta gåvor i samband med ljuständningen. Mat tillagad i olja är central för att minnas oljemiraklet. Latkes: Potatisplättar. Friterade munkar (sufganiyot). Friterad fisk, som karp, är också vanlig. Högtiden påminner om judarnas kamp för att kunna utöva sin religion fritt. Miraklet med oljan symboliserar Guds omsorg och närvaro i svåra tider. Chanukka uppfattas ibland som ett judiskt alternativ till den kristna julen, eftersom den infaller under samma period och involverar ljuständning och gåvor. . En annan likhet är tändandet av chanukka-ljusen med ett nytt ljus för var och en av de åtta dagarna. Möjligen inspirerade denna sed till adventsljusen inom vissa grenar av kristendomen. Dock har Chanukka sina egna unika rötter och betydelse som en påminnelse om både kamp för frihet och mirakel
- #44 Purim är en uppsluppen judisk högtid som vanligtvis firas i mars och baseras på berättelsen i Esters bok Purim betyder Lott eftersom Haman tänkte dra en lott om vilken dag utrotning av judar skulle ske. Utrotningen stoppas av drottning Ester som gift sig med Ahasvero, perserkung Xerxes. Purim firas för att minnas hur det judiska folket räddades undan förintelse i det persiska riket, vilket beskrivs i Esters bok. Enligt berättelsen försökte Haman, en hög tjänsteman hos den persiske kungen Ahasveros (identifierad som Xerxes I). , utrota alla judar. Drottning Ester och hennes kusin Mordokaj lyckades dock förhindra denna plan, och folket räddades. Purim är en glädjefylld högtid som firar räddningen från detta hot. Under firandet läser man Esters bok, skickar presenter till varandra, ger allmosor till behövande, och har festmåltider. Det är också vanligt att klä ut sig och göra oväsen när Hamans namn nämns under läsningen, som ett sätt att visa avståndstagande från hans illvilliga planer. Haman blir hängd och Xerxes utfärdar då ett nytt påbud som tillåter judarna att lyfta vapen mot sina fiender, vilket de också gör. Han drog en lott (pur på hebreiska) för att bestämma dagen för utrotningen. Ester, en judisk kvinna som blivit drottning, avslöjade sin identitet och övertalade kungen att stoppa Hamans plan. Haman dömdes till döden, och kung Ahasveros utfärdade ett nytt påbud som gav judarna rätt att försvara sig. Enligt Esters bok dödades 75 000 av judarnas fiender, men inga judar skadades. Högtiden firas med glädje och uppsluppenhet som en påminnelse om räddningen och omvändningen av ödet. Dagen före Purim fastar man till minne av den fasta Ester utlyste innan hon gick till kungen för att be om hjälp. På kvällen och morgonen under Purim läses Esters bok i synagogan. Varje gång Hamans namn nämns, skakar barn och vuxna skallror eller gör oväsen för att symboliskt utplåna hans minne. Varje gång namnet Haman nämns slår man i bänken eller gör annat oväsen, så att man inte kan höra hans namn. Barn klär ut sig till karaktärer från Esters bok, exempelvis Ester, Mordechai eller Haman. Utklädnad symboliserar hur Ester dolde sin identitet som jude. Man äter en traditionell bakelse som symboliserar Hamans hatt eller fickor. Det är en sed att dricka vin eller alkohol, ibland så mycket att man inte kan skilja "den onde Haman" från "den gode Mordechai". De flesta firar dock måttligt. Det är sed att ge ätbara presenter till vänner och familj samt att ge välgörenhet till behövande.
- #45 Den här kakan är det enda som man av tradition äter på Purim, det vill säga i övrigt äter man vad man vill. Homen- eller Haman-taschen betyder Hamans fickor. Haman är en biblisk person i Esters bok. I synagogan läser man denna kväll just Esters bok. Varje gång namnet Haman nämns slår man i bänken eller gör annat oväsen, så att man inte kan höra hans namn
- #47 Seder-måltiden (symbolisk måltid, man behöver inte kunna detaljerna av alla ingredienser utan förstå innebörden): Matza (det osyrade brödet) • Bittra örter (maror, oftast pepparrot), • Saltvatten • Charoset - (blandning av äpple, nötter, vin & kanel),
- #48 Olika sätt att möta samhället – olika riktningar inom judendomen Judendomen har utvecklat olika inriktningar som ett svar på hur man ska förhålla sig till det moderna samhället. Dessa riktningar speglar olika synsätt på tradition, förändring och anpassning. Ortodox judendom, som också kallas renlärig, betonar starkt den traditionella religionen och livsstilen. Exempel på detta är att: Torah-rullarna alltid ska läsas på hebreiska. Män och kvinnor sitter åtskilda i synagogan. Strikta regler för kosher, sabbat och andra religiösa föreskrifter följs. Kvinnor inte kan bli rabbiner. Ortodoxa judar var den enda judiska gruppen fram till 1700-talet och håller fortfarande fast vid judiska traditioner och regler. De är ofta skeptiska mot förändring och den moderna världen, och gudstjänsten hålls alltid på hebreiska. Reformjudar är en motpol till de ortodoxa judarna och har anpassat sig till det moderna västerländska samhället. Denna riktning uppstod som en följd av upplysningstiden, då judarna började lämna de isolerade gettona och komma i kontakt med det omgivande samhället. Reformjudendomen kännetecknas av: En mer liberal tolkning av judendomen. Anpassning av traditionerna till nutidens förhållanden. Betoning på individuellt val och modernisering. Reformjudar har en öppen inställning till jämlikhet, vilket innebär att kvinnor kan bli rabbiner, och gudstjänster hålls ofta på det lokala språket istället för på hebreiska. Konservativ judendom försöker balansera mellan det gamla och det nya. Det är en kompromiss mellan att behålla judiska traditioner och att anpassa sig till den moderna världen. Kännetecken för konservativ judendom: Stort fokus på det historiska arvet och traditionerna. Vissa förändringar för att göra judendomen mer relevant i samtiden. Bibehållande av vissa regler, men med en mer flexibel tolkning än inom ortodox judendom. De olika riktningarna inom judendomen visar på mångfalden i hur man kan förhålla sig till tradition och modernitet. Från ortodoxa judar som strikt följer traditionen, till reformjudar som betonar anpassning, och konservativa judar som söker en balans mellan det gamla och det nya – alla dessa inriktningar är svar på judendomens möte med den föränderliga världen.
- #49 Chassidism är en judisk väckelserörelse som uppstod på 1700-talet i södra Polen, inspirerad av den mystiska traditionen Kabbala. Rörelsen betonar glädje, bön och andlig gemenskap med Gud, och dess följare ser allt i världen som innehållande en gudomlig gnista. Bönen betraktas som en väg till en personlig och innerlig relation med Gud. Chassider lever ett avskilt liv och följer strikta religiösa regler. De klär sig traditionellt: män bär kaftaner, skägg och långa skruvlockar, medan kvinnor täcker håret med peruk och klär sig på ett sätt som inte visar exempelvis nyckelbenen. Språket jiddisch betraktas som heligt och används i vardagen. Rörelsen avvisar moderna influenser, inklusive film, tv och västerländska böcker, för att bevara traditionen och hålla sig trogen Toran och Talmud. Chassidismen ser sig själv som väktare av Guds bud och försvarare av judiska traditioner. Kabbala, som utvecklades under medeltiden, är en mystisk gren av judendomen. Den lär att Gud upprätthåller världen genom himmelska gnistor som är gömda i materien. Genom studier av Torah och siffermystik försöker man nå skapelsens innersta kärna och befria dessa gnistor. Kabbalan har starkt påverkat senare rörelser, som chassidismen. Sefardiska judar härstammar från Sydeuropa, Nordafrika och Mellanöstern. Namnet "sefardisk" kommer från ordet Sefarad, som betyder Spanien på hebreiska. Efter att ha blivit fördrivna från Spanien och Portugal på 1400-talet spreds sefardiska judar till Nordafrika, Mellanöstern och andra delar av världen. Deras kultur, språk och religiösa traditioner präglas av en lång historia i dessa regioner. Askenasiska judar härstammar från Västeuropa och Centraleuropa, särskilt under medeltiden. Namnet "askenasisk" kommer från Ashkenaz, ett tidigt hebreiskt namn för Tyskland. Under medeltiden flydde många askenasiska judar antisemitism i Västeuropa och bosatte sig i Östeuropa, särskilt i Polen, Ukraina, Ryssland och andra delar av det som då kallades "Polen-Litauen". Askenasiska judar utvecklade egna språk (t.ex. jiddisch) och traditioner som särskiljer dem från sefardiska judar. Sionism är en mångfacetterad rörelse som syftar till att skapa en judisk stat och återvända till landet Israel. Rörelsen är inte enhetlig utan har flera grenar: Politisk sionism: Förespråkar judiskt självstyre i en egen stat. Religiös sionism: Betonar Israels religiösa betydelse enligt judiska texter. Sekulär sionism: Strävar efter en demokratisk och inkluderande judisk stat som också är öppen för andra. Sionismen har haft stor betydelse för skapandet av staten Israel och fortsatt att vara en viktig del av den judiska identiteten i modern tid.
- #62 Har integrerats ssamtidigt som de behålllssin särart.