1. 2011-10-13
Föreställningar&uppfattningar om vad
stad respektive industri är för något.
Perspektiv från Norrköping
Dag Johansson

2. Tre faser
 Globaliseringens första skede
 ”Parantesen”
 Globaliseringens andra skede
 (Kaj-Ove Pedersen CBS)
 Nästa steg kopplat till
fossilerans slut?

3. Parallella skeenden
 Globaliseringens produktion  Kunskapsstaden nyttjar den
syns i Norrköping gamla industrimiljön i en ny
”blandstad”

4. Norrköping som kunskapsstad
1. Den modernistiskt programmerade staden beskrivs i
rationella kvantifierade termer. Kunskapsstaden är istället
mångtydigt, komplex med stadsrum som är
gränsöverskridande och ger möjlighet till mötesplatser som
inte ensidigt kontrolleras av en part.

5. Kunskapsstad ?
2. Den är också en blandstad med många olika funktioner och
fäster mycket stor vikt vid stadslivet. Planeringsmässigt fäster
också kunskapsstaden mer vikt vid de små stadsrummen och
småskaliga områden.

6. Kunskapsstad !
3. Värderingar som tolerans och öppenhet blir viktigare och
städer som kan ge plats för mångfald och olikheter drar till sig
kreativa innovatörer som i sig föder nya projekt och företag.
(Norrköping har sedan 2010 varit medlem i nätverket Nordic City Network där
ett arbete och utbyte sker runt frågan om hur ”Kunskapsstaden” kan
utvecklas.)

7. ”Saltängen – caterpillar eller stegvis
förändring?”

8. Vilken bild ger vi?

9. Bra exempel . . . . stegvisa förändring. .?
 Vi har stegvis förvandlat
industrilandskapet
 Norra Sorgenfri i Malmö
 Inre Hamnen i Karlstad
• Kafferosteri mitt i stan
• Ligger kvar trots
transformation runtomkring
• ….men planeringsproblem
för ca 10 år sedan

10. Planeringsparadigmet
”Mer blandad stad med ett rikt
stadsliv.
Den täta staden kan också bli en mer
funktionsblandad stad. Det kan
åstadkommas genom att komplettera
med funktioner som saknas,
exempelvis arbetsplatser i
bostadsområden. Den täta staden
ska byggas med flexibilitet,
multifunktion och yteffektivitet som
ledstjärnor.”
(Ur Översiktsplan för Malmö 2012
Samrådsunderlag/planstrategi)

11. Problem paradigm - verklighet
 Blandstad  Globala transporter
(Holländska blomsterbilar)
 Blandtrafik
 Värna verksamheter vid  Trafikparadigmet lever
separat
förändring
 Fortsatt slentrianplanering,
främst på detaljnivå
 Många många många hinder
 Ekonomisk
slentrianrationalitet

12. Hur klara ekonomin?
 Bottenvåningsbolag?  Blandstadsbolag?

13. Hinder
 Sektorernas regelverk  Accepterar boende i en
omvandlad miljö
 Samordning mellan
verksamhet/industri?
sektorerna (staten)
 Ökar det värdet i en
 Reglerna blir bara fler och fler ekonomiserad tillvaro ?
 Reglerna har supporters
 Helhetspolitiker har det svårt
 Många beslutsfattare fast i
uppdelningen/zoneringen
 Få urbana politiker?

14. Kan vi hålla kvar kontrasten?