1. Kunskapsläge och utvecklingsbehov
utifrån beställarperspektiv
Eva Frunk-Lind
Direktör äldreförvaltningen
Stockholm stad

2. Planeringsförutsättningar
Omfattande demografiska förändringar:
 Antalet i befolkningen 65 år och över ökar 78 % till år 2040
 Antalet i befolkningen 80 år och äldre minskar fram till år
2020
 Antalet i befolkningen 80 år och äldre beräknas öka med
60 % fram till år 2040

3. Boende för äldre
I ordinarie bostadsbestånd
 Trygghetsboende
 Seniorboende
I särskilda boendeformer
 Vård- och omsorgsboende
 Servicehus

4. Skjut fram och minska behovet
av särskilt boende!
 Med goda och tillgängliga bostäder för äldre i det ordinarie
bostadsbeståndet är det möjlig – både yttre och inre miljö.
 Göteborgsundersökningen 2007 visade av 7 av 10 mellan 65-90
år ville bo kvar hemma eller aldrig flytta. Förutsättning: att känna
sig trygg.

5. ”Många äldre överraskas av
sitt åldrande och planerar
därför inte för sin ålderdom i
någon större utsträckning”
Källa: Äldres boende och etnicitet: en kunskapsöversikt (Göteborgs Universitet och Göteborgs
stad)

6. Framtida boendeplanering
 Äldres preferenser
 Privata marknadens utveckling
 Tillgänglighetskartläggning i befintligt
bostadsbestånd, både inre och yttre miljö

7. Forts.
 Hög tillgänglighet och modern teknikutveckling ger en
god förutsättning för ökat kvarboende
 Inga stora – institutionsliknande - bostadskomplex
utan mindre boenden integrerade i ”vanlig”
bebyggelse

8. Befolkningsprognos 2010-
2020
Antal invånare
120,000
100,000
80,000
1-5 år
6-15 år
60,000
16-19 år
65-79 år
40,000
80- år
20,000
0
2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020
2011-12-01
SIDAN 8

9. Äldreboendeplan Stockholm
 Årlig plan
 Gemensam styrgrupp
 Fram till 2020 minskar behovet av vård- och
omsorgsboendeplatser med cirka 500
 Efter 2020 ökar behovet av platser – år 2040 saknas
cirka 1500 platser

10. Regionindelning
 Västerort omfattar stadsdelsnämnderna Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta,
Hässelby-Vällingby och Bromma.
 Centrala staden omfattar stadsdelsnämnderna Kungsholmen,
Norrmalm, Östermalm och Södermalm.
 Östra söderort omfattar stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör,
Skarpnäck och Farsta.
 Västra söderort omfattar stadsdelsnämnderna Älvsjö, Hägersten-
Liljeholmen och Skärholmen.

11. Framskrivningen av befolkningen 80- år i Stockholm efter delområde
30000
Prognos
Innerstaden
25000
20000
Antal
15000
Östra Söderort
10000
Västerort
5000
Västra Söderort
0
00
02
04
06
08
10
12
14
16
18
20
22
24
26
28
30
32
34
36
38
40
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20
20

12.  Kan nuvarande boenden omstruktureras att passa
morgondagens krav? Analys av såväl
fastighetsekonomiska konsekvenser som anpassning
till morgondagens efterfrågan
 De äldre bor allt kortare tid på vård- och
omsorgsboende
 Korttidsvården i framtiden
 Valfrihet – kommunal eller privat regi
 Kontinuerlig och flexibel anpassning - omställningar

13. Medianvärde antal månader per boendeform och slutår
VoB
(demens)
2010
2009
2008
2007
VoB
(soma)
0 5 10 15 20 25
månad

14. Vård- och omsorgsboende (heldygnsomsorg) per regiform 2003 – 2010
70%
60%
50%
40%
Egen regi, staden
Entreprenör, staden
30%
Privat regi
20%
10%
0%
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

15.  Individuella lösningar utifrån målgruppernas behov –
olika inriktningar
 Inrätta mindre boendeenheter
 Samordnad planering
Vinnare på 2011 års kvalitetsutmärkelse kategori
äldreomsorg Sabbatsbergsbyn

16. Ändrade förutsättningar
 Äldrepeng utreds
 Stoppade entreprenadupphandlingar
 Ny lagstiftning

17. Rum för hälsa
Hur kommer vi bort från den institutionaliserade boendemiljön på stadens
befintliga vård- och omsorgsboenden?

18. Projektet ”Rum för hälsa”
 Många befintliga boenden i staden har miljöer som behöver ett estetiskt
mer tilltalande utseende för hälsa och välmående.
 Forskning visar på att boendemiljön spelar en omfattande roll både för
den inre och yttre hälsan hos människor. "En estetisk miljö är
hälsobefrämjande" skriver Britt-Maj Wikström i sin bok Estetik och
omvårdnad.

19.  Projektet Rum för hälsa ingår i nätverket inom programmet Bo bra på
äldre dar.
 Syftet med projektet är att omforma interiören till en mer estetiskt
tilltalande miljö som kan bidra till stimulans, social gemenskap och
välbefinnande för boende och personal.

20. Hur går vi tillväga?
 En projektgrupp på det utvalda boendet bestående av personal, boende
och anhöriga tillsammans med en projektledare. Specialiserad
inredningsarkitekt och ljusdesigner är involverade i projektet.
 Omformning av interiören i gemensamma rum så som entré, matsal och
uppehållsrum.
 Ny ljussättning, nya anpassade möbler
nya färger, ny möblering och konst.