Betongkurs på Wiks
folkhögskola sommaren 2004
Elisabet Jagell
Vi startade med att bygga upp en inre form av lera. På den gjöt vi
en yttre form av gips som vi skulle ha till betongform.
Gipsformen penslades med
schellack och sedan med
släppmedel.
Därefter blandade vi till
betong i tjock konsistens och
vibrerade på för hand till
önskad tjocklek.
Det var riktigt spännande att
knacka lös formen och se
krukan ”födas fram”.
Vi fick lära oss om hur man kan
färga betongen med olika
ballast och pigment.
När betongen blandas är det
viktigt att inte andas in
cementdammet.
Här gör jag en provplatta med
olika ballast och olika pigment.
Här testar jag att använda en
retarder. Retadern gör att
härdningen av betongen
fördröjs på just de områden där
man penslar på den. Man kan
använda sockervatten som
retarder.
Retardern frigör ballasten. Det
blir väldigt effektfullt om man
använder en färgavvikande
ballast eller en grov ballast.
En teknik för att få en
form av intarsia i
betongen är att skära ut
schabloner i cellplast och
”packa” olika färger av
betong i mallarna.

Här är en platta som jag
nästan har ”packat”
klart. Betongen får härda
en stund innan jag tar
den sista mittersta runda
biten.
Betongen behöver hållas fuktig
under tiden den härdar.
Här är en som gjutit ett klot med en
plastfotboll som mall.
Här har jag gjort ett spår i betongplattan
med hjälp av lera som jag gjutit mot.
En annan teknik som passar
bra för att göra skulpturer i
betong är att skapa en
kärna av cellplast. Kärnan
kläs med hönsnät som najas
fast och tajtas in genom att
hönsnätet vrids med hjälp
av en tång.
Efter detta vibrerar man fast
betong i önskad tjocklek.
För utomhusbruk
rekommenderas 4 cm.
Jag har även provat att låta
elever skapa i betong. Det gick
väldigt bra och var mycket
uppskattat.
Det var innan min tid som
pedagogbloggare så jag har
tyvärr inga bilder från de
projekten.

Betong

  • 1.
    Betongkurs på Wiks folkhögskolasommaren 2004 Elisabet Jagell
  • 2.
    Vi startade medatt bygga upp en inre form av lera. På den gjöt vi en yttre form av gips som vi skulle ha till betongform.
  • 3.
    Gipsformen penslades med schellackoch sedan med släppmedel. Därefter blandade vi till betong i tjock konsistens och vibrerade på för hand till önskad tjocklek.
  • 4.
    Det var riktigtspännande att knacka lös formen och se krukan ”födas fram”.
  • 5.
    Vi fick läraoss om hur man kan färga betongen med olika ballast och pigment. När betongen blandas är det viktigt att inte andas in cementdammet.
  • 6.
    Här gör jagen provplatta med olika ballast och olika pigment.
  • 7.
    Här testar jagatt använda en retarder. Retadern gör att härdningen av betongen fördröjs på just de områden där man penslar på den. Man kan använda sockervatten som retarder. Retardern frigör ballasten. Det blir väldigt effektfullt om man använder en färgavvikande ballast eller en grov ballast.
  • 8.
    En teknik föratt få en form av intarsia i betongen är att skära ut schabloner i cellplast och ”packa” olika färger av betong i mallarna. Här är en platta som jag nästan har ”packat” klart. Betongen får härda en stund innan jag tar den sista mittersta runda biten.
  • 9.
    Betongen behöver hållasfuktig under tiden den härdar.
  • 10.
    Här är ensom gjutit ett klot med en plastfotboll som mall.
  • 11.
    Här har jaggjort ett spår i betongplattan med hjälp av lera som jag gjutit mot.
  • 12.
    En annan tekniksom passar bra för att göra skulpturer i betong är att skapa en kärna av cellplast. Kärnan kläs med hönsnät som najas fast och tajtas in genom att hönsnätet vrids med hjälp av en tång. Efter detta vibrerar man fast betong i önskad tjocklek. För utomhusbruk rekommenderas 4 cm.
  • 14.
    Jag har ävenprovat att låta elever skapa i betong. Det gick väldigt bra och var mycket uppskattat. Det var innan min tid som pedagogbloggare så jag har tyvärr inga bilder från de projekten.