Inlärning av motorisk färdighet




         BAGGERSLAG
              I
         VOLLEYBOLL
●   Vad? Baggerslag i volleyboll
●   Vem? Man, 26 år, mycket erfarenhet av
    bollsport, mest i form av fotboll. Ingen direkt
    erfarenhet av volleyboll (med handledning).


    Grundelement:
●   Mjuk i knäna, tyngden på ”tårna”
●   Armarna i baggergrepp då bollen träffas
●   Armarna fortsatt raka då bollen träffats,
    armbågsleden böjs ej!
●   Kraften i lyftet kommer från benen!
Fyra faser
- Utgångsposition; spelaren är böjd i knäna, händerna finns en aning från
kroppen.

- Förberedelsefas; Spelaren går ner i knäböj med händerna ihopförda i ett
baggergrepp och kroppen är vinklad mot den plats ditt bollen ska styras
(passarens plats).

- Kraftinsats; då bollen träffar underarmarna så sträcker spelaren på benen och
håller samtidigt händerna stilla, vilket medför att bollen slås uppåt.

- Uppföljning; spelaren låter händerna sjunka igen (det vill säga, inte fortsätter
att slå dem uppåt) och återgår till att vara mjuk och böjd i knäna.
Förberedelsefas/Kraftinsats




Tekniken i förberedelsefasen och kraftinsatsen. Vid första lektion (bilden till vänster) hade
 eleven ofta för mycket bakåtlutning, vilket också resulterade i att armbågarna låstes vid
kroppen. Vid sista lektionen (bilden till höger) hade eleven armarna löst från kroppen och
                            tyngden på främre delen av foten.
Uppföljningsfas




   Tekniken i uppföljningsfasen (= spelaren låter händerna sjunka igen, det vill säga
fortsätter inte med dem uppåt, och återgår till att vara mjuk i knäna). Man kan se stor
  förändring från första lektion (bilden till vänster) och sista lektion (bilden till höger)
Column B = Antal bollar som träffade precis vid målet
Column C = Antal bollar som träffade inom en halvmeter från målet
 Column D = Antal bollar som träffade inom en meter från målet
●   Vad gjorde undervisningen effektiv?
    + Elevens tidigare bollkontroll
    + Regelbunden feedback steg för steg
    + Feedback genom observation (vana för eleven)
    + Eleven motiverad att träffa målen, ”tävla mot sig själv”



●   Vad hämmade undervisningen
    - Varierande utomhusförhållanden
    - Elevens vilja att ”lattja”

Baggerslag

  • 1.
    Inlärning av motoriskfärdighet BAGGERSLAG I VOLLEYBOLL
  • 2.
    Vad? Baggerslag i volleyboll ● Vem? Man, 26 år, mycket erfarenhet av bollsport, mest i form av fotboll. Ingen direkt erfarenhet av volleyboll (med handledning). Grundelement: ● Mjuk i knäna, tyngden på ”tårna” ● Armarna i baggergrepp då bollen träffas ● Armarna fortsatt raka då bollen träffats, armbågsleden böjs ej! ● Kraften i lyftet kommer från benen!
  • 3.
    Fyra faser - Utgångsposition;spelaren är böjd i knäna, händerna finns en aning från kroppen. - Förberedelsefas; Spelaren går ner i knäböj med händerna ihopförda i ett baggergrepp och kroppen är vinklad mot den plats ditt bollen ska styras (passarens plats). - Kraftinsats; då bollen träffar underarmarna så sträcker spelaren på benen och håller samtidigt händerna stilla, vilket medför att bollen slås uppåt. - Uppföljning; spelaren låter händerna sjunka igen (det vill säga, inte fortsätter att slå dem uppåt) och återgår till att vara mjuk och böjd i knäna.
  • 4.
    Förberedelsefas/Kraftinsats Tekniken i förberedelsefasenoch kraftinsatsen. Vid första lektion (bilden till vänster) hade eleven ofta för mycket bakåtlutning, vilket också resulterade i att armbågarna låstes vid kroppen. Vid sista lektionen (bilden till höger) hade eleven armarna löst från kroppen och tyngden på främre delen av foten.
  • 5.
    Uppföljningsfas Tekniken i uppföljningsfasen (= spelaren låter händerna sjunka igen, det vill säga fortsätter inte med dem uppåt, och återgår till att vara mjuk i knäna). Man kan se stor förändring från första lektion (bilden till vänster) och sista lektion (bilden till höger)
  • 6.
    Column B =Antal bollar som träffade precis vid målet Column C = Antal bollar som träffade inom en halvmeter från målet Column D = Antal bollar som träffade inom en meter från målet
  • 7.
    Vad gjorde undervisningen effektiv? + Elevens tidigare bollkontroll + Regelbunden feedback steg för steg + Feedback genom observation (vana för eleven) + Eleven motiverad att träffa målen, ”tävla mot sig själv” ● Vad hämmade undervisningen - Varierande utomhusförhållanden - Elevens vilja att ”lattja”