Seija Lehtonen 20.10.2016

1. Arbetspensionsbolagets solvens
20.10.2016
Seija Lehtonen
Matematiker
Twitter: @seija_lehtonen

2. 2 3.5.2016
Arbetspensionspengarna i omlopp inom de
offentliga och privata sektorerna år 2015, md
euro
Källa: Tela, PSC

3. 3 3.5.2016 Källa: Tela, PSC
Arbetspensionspengarna i omlopp inom den
offentliga sektorn år 2015, md euro

4. 4 3.5.2016
Arbetspensionspengarna i omlopp inom den
privata sektorn år 2015, md euro
Källa: Tela, PSC

5. Nuvarande solvensregler och nya
bestämmelser som träder i kraft år 2017

6. Solvensregler – varför?
• Endast inom den privata sektorn
• Delfonderande system => ansvarskuld
• Lönsam och betryggande placering
– Konkurrens
– Gementsam ansvar (vid konkurser)
• Gemensamma regler säkerställer
– samma spelregler för alla
– arbetspensionsförsäkrarnas förmåga att bära de risker som
hänför sig till försäkrings- och placeringsverksamheten
– en gemensam och enklare tillsyn av arbetspensionsförsäkrarna
6

7. Vad betyder solvens?
7
• Bolaget är solvent om det har tillräckliga tillgångar för att täcka
hela ansvarsskulden
• J
• jSolvensgränsen
är det kapitalkrav som
används vid tillsynen av
arbetspensions-
försäkrarna, och om
solvensgränsen
underskrids följer
tillsynsåtgärder.
En arbetspensionsförsäkrare
kan bereda sig på
placeringsriskerna och
försäkringsriskerna med
solvenskapitalet

8. Pensionsmedel =
pensionsansvar + solvenskapital
8

9. Solvenskapitalet
• Solvenskapitalet används för att bereda sig på placerings- och
försäkringsriskerna:
– Eget kapital
– Placeringarnas värderingsdifferenser
– Det ofördelade tilläggsförsäkringsansvaret
– Utjämningsbeloppet
• Andra delar av solvenskapitalet kan användas för att jämna ut
variationerna i placeringsverksamheten.
• Utjämningsbeloppet kan användas sådana år när beloppet av de
begynnande pensionerna är större än beräknat.
9

10. Solvenskapitalet och solvensgränsen i procent av
pensionsansvarskulden 2004-2015 (privata sektorn)
10
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
2/2004
3/2004
4/2004
1/2005
2/2005
3/2005
4/2005
1/2006
2/2006
3/2006
4/2006
1/2007
2/2007
3/2007
4/2007
1/2008
2/2008
3/2008
4/2008
1/2009
2/2009
3/2009
4/2009
1/2010
2/2010
3/1010
4/2010
1/2011
2/2011
3/2011
4/2011
1/2012
2/2012
3/2012
4/2012
1/2013
2/2013
3/2013
4/2013
1/2014
2/2014
3/2014
4/2014
1/2015
2/2015
3/2015
4/2015
solvenskapitalet % solvensgränsen %
Lähde: Fiva, Tela

11. Solvensgräns - placeringsklasser
• För beräkningen av solvensgränsen indelas placeringarna i fem
huvudklasser enligt deras riskbenägenhet:
I penningmarknadsinstrument
II masskuldebrevslån och skuldförbindelser
III fastigheter
IV aktier
V diverse placeringar
• Varje huvudgrupp indelas i undergrupper, sammanlagt 20 till antalet.
• För varje grupp har man fastställt väntevärdet och spridningen för
avkastningen samt korrelationen mellan grupperna. Den exakta
formeln för solvensgränsen fastställs i lagen och värdena för de
parametrar som används i formeln för beräkning av solvensgränsen i
statsrådets förordning.
11

12. Tillsynspåföljder
12

13. Tillsynspåföljder
• Om ett pensionsbolags solvenskapital överskrider solvensgränsen
eller om en pensionsstiftelses eller pensionskassas solvenskapital
överskrider solvensgränsen med 1,4 gånger, påförs inga extra
begränsningar på pensionsförsäkrarens verksamhet.
• Om arbetspensionsförsäkrarens solvenskapital underskrider
solvensgränsen, ska pensionsanstalten överlämna till
Finansinspektionen en plan för återställande av en sund finansiell
ställning.
• Om arbetspensionsförsäkrarens solvenskapital underskrider kravet
på minimikapital, vilket utgör en tredjedel av solvensgränsen, ska
arbetspensionsförsäkraren tillställa Finansinspektionen en
finansieringsplan på kort sikt.
13

14. Solvensgrad och solvensställning
• Utöver solvensgränsen kan solvensen också beskrivas med
solvensgraden eller solvensställningen.
• Solvensgraden är solvenskapitalet dividerat med den ansvarsskuld
som använts vid solvensberäkningen.
• Solvensställningen är solvenskapitalet i förhållande till
solvensgränsen.
14

15. Pensionsförsäkringsbolagens solvenskapital** i procent av
ansvarsskulden (solvensgrad) åren 2002-2016
21.1
16.1
19.9
23.0
29.1
31.3
29.9
15.3
23.3
28.8
21.8
25.5
28.0
29.8
28.2
25.6
2.4 2.0 2.2 2.3 2.3 2.2 1.9 2.5 2.8 2.5 2.6 2.4 2.1 2.1 1.9 2.0
0
1
2
3
4
5
6
7
0
5
10
15
20
25
30
35
40
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 1-6/2016
* Sifforna baserar sig på Finansinspektionens uppgifter
Koefficient = solvensställning = verksamhetskapitalet i förhållande till solvensgränsen
Solvensen utökades genom en överföring från likviditetsbufferten för ofonderade pensioner år 2008. Ändringen baserade sig på en
visstidslag som stiftades för att minska effekterna av krisen på den internationella finansmarknaden. Överföringen gällde fram till
utgången av år 2012.
* Före år 2013 beräknades solvensgraden som verksamhetskapitalets andel i procent av ansvarsskulden.
Källa: TELA/Fiva9.9.2016

16. Pensionsstiftelsernas och –kassornas solvenskapital** i procent av
ansvarsskulden (solvensgrad) åren 2002-2016
21.5
24.5
26.9
34.5
35.6
34.2
24.9
36.6
41.3
31.0
38.8
37.0
39.1
37.3
35.1
2.2 2.6 2.8 3.3 3.3 2.7 3.7 3.9 3.6 3.2 3.3 2.8 2.7 2.6 2.5
0
1
2
3
4
5
6
7
0
5
10
15
20
25
30
35
40
45
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* 2011* 2012* 2013 2014 2015 1-6/2016
* Sifforna baserar sig på Finansinspektionens uppgifter
Koefficient = solvensställning = verksamhetskapitalet i förhållande till solvensgränsen
Solvensen utökades genom en överföring från likviditetsbufferten för ofonderade pensioner år 2008. Ändringen baserade sig på en
visstidslag som stiftades för att minska effekterna av krisen på den internationella finansmarknaden. Överföringen gällde fram till
utgången av år 2012.
* Före år 2013 beräknades solvensgraden som verksamhetskapitalets andel i procent av ansvarsskulden.
Källa: TELA/Fiva9.9.2016

17. Nya solvensregler 2017 – varför?
• En del av arbetspensionsförsäkrarnas risker har inte beaktats i de
nuvarande solvensreglerna
• De nuvarande solvensreglerna fungerar om pensionsförsäkrarens
placeringar är enkla
• Placeringsinstrumenten har under året blivit allt mer komplexa,
vilket försvårat indelningen av placeringarna enligt nuvarande
placeringsklasser
• Enligt de nuvarande reglerna kan placeringarna klassificeras enligt
den verkliga risken. Till denna del kan pensionsförsäkrarnas
tolkningar vid klassificeringen av placeringarna avvika från
varandra och samma placering kan hänföras till olika klasser hos
olika pensionsförsäkrare.
17.5.201617

18. Det viktigaste innehållet i solvensreformen
• Solvensgränsen fastställs enligt en ny solvensmodell
= beloppet av det solvenskapital som behövs för att täcka
placerings- och försäkringsriskerna
• Huvudregel också i fortsättningen: ju mer riskfyllda placeringar, desto
högre solvensgräns
• Den viktigaste skillnaden mellan den nuvarande och den nya
modellen:
– Placeringarna indelas för närvarande i 5 huvudklasser och
sammanlagt 20 undergrupper enligt den verkliga risken (modell för
klassificering av placeringarna)
– Den nya modellen går ut på att man för alla placeringar söker de
riskfaktorer som ifrågavarande placering blir exponerad för
(riskfaktormodell)
• Trygghetsnivån justeras i viss mån
• Bestämmelserna om täckning slopas
18

19. Riskklasser i den nya modellen
• Riskklass 1-5: aktierisk
• Riskklass 6: ränterisk
• Riskklass 7-10: kreditmarginalrisk
• Riskklass 11-12: fastighetsrisk
• Riskklass 13: valutarisk
• Riskklass 14: råvarurisk
• Riskklass 15: risk avseende avkastningskrav
• Riskklass 16: försäkringsrisk
• Riskklass 17: kvarstående risk
• Riskklass 18: övriga risker
• Dessutom beaktar modellen koncentrationsrisken och motpartsrisken
• Hedgefonder behandlas i riskklasserna eller enligt placeringsstilen i
riskklasserna
• Placeringar i derivat behandlas i riskklasserna
19

20. Beräkning av solvensgränsen
• Till varje placering hänförs alla de risker som placeringen blir
exponerad för
• För varje riskklass beräknas ett riskvärde, som beskriver behovet
av solvenskapital för denna risk
• Riskvärdena sammanslås med beaktande av diversifieringsnyttan
=> solvenskapitalkrav dvs. solvensgräns
• De parametrar som behövs vid beräkningen (förväntad förlust,
väntevärde för avkastningen, korrelationskoefficienter, o.d.) ges
genom statsrådets förordning såsom i dagens läge
• SHM:s förordningar om placeringsstilar och kreditklasser (nya)
20

21. Reformens konsekvenser
• Solvensgränsen beskriver fortfarande behovet av solvenskapital
• Solvensgränsen beräknas enligt de totala placeringstillgångarna (i
nuläget ansvarsskulden)
• Ändringen av beräkningssättet leder till att solvensgränsen stiger
med i genomsnitt 13 %
– Det är fråga om en ändring av beräkningssättet, inte striktare
reglering
– Stora variationer mellan pensionsförsäkrarna
• Bedömningen är att solvensgränsen i snitt inte ändras avsevärt på
grund av andra orsaker än ändringen i beräkningssättet
21

22. Styrelsens ansvar
• Styrelsen ska fastställa och till sin placeringsplan foga:
– Grunderna för beaktandet av riskerna med indirekta placeringar
(ny)
– Grunderna för användning av derivatavtal (motsvarar den
nuvarande lagen)
– Grunderna för användning av riskklass ”Övriga risker” (ny)
– Grunderna för beräkning av durationen för de placeringar som
exponerats för ränte- och kreditmarginalrisk (ny)
• Styrelsen ska övervaka att grunderna är uppdaterade samt
tillämpningen av dem (ny)
• Styrelsen ska övervaka den risk som tillämpningen av de grunder som
hänför sig till derivatavtal innebär för pensionsanstalten och årligen
godkänna en redogörelse för tillämpningens totala konsekvenser för
pensionsanstaltens solvensgräns. Redogörelsen ska lämnas till
Finansinspektionen (motsvarar den nuvarande lagen)
22

23. Tack!
Seija Lehtonen
Seija.Lehtonen@tela.fi
Twitter: @seija_lehtonen