1. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Sektionen för fysioterapi
Examensarbete i klinisk medicinsk vetenskap magisterprogrammet
VT 2015
Fysisk aktivitet hos överviktiga gravida
Korrelation mellan aktivitetsdagbok och the Recent
Physical Activity Questionnaire med avseende på
energiåtgång och tid spenderad på måttlig och
intensiv fysisk aktivitet
Physical activity in overweight pregnant
women
Correlation between physical activity diary and the
Recent Physical Activity Questionnaire regarding
energy expenditure and time spent on moderate
and intensive physical activity
Författare: Ann-Catrin Ljusberg, Leg sjukgymnast, kandidat
ann-catrin.ljusberg@stud.ki.se
Handledare: Nina Brodin, Leg fysioterapeut, Med dr
Sektionen för fysioterapi; Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle, Karolinska Institutet, nina.brodin@ki.se
Examinator: Mari Lundberg, Leg fysioterapeut, docent
Sektionen för fysioterapi; Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap
och samhälle, Karolinska Institutet, mari.lundberg@ki.se

2. Abstrakt
Bakgrund
Övervikt och fetma ökar i världen med stora hälsoproblem som följd. Idag dör
fler människor av övervikt och fetma än av undervikt. Övervikt och fetma ses
även hos gravida och det föreligger ökade risker för allvarliga komplikationer
under graviditet, förlossning och för det nyfödda barnet vid övervikt. De
generella rekommendationerna för fysisk aktivitet gäller även för gravida. Endast
ett fåtal frågeformulär för att mäta fysisk aktivitet hos gravida finns idag
tillgängliga. De frågeformulär som finns tillhanda för gravida är till stor del
reliabla, men uppvisar delvis måttlig validitet och det finns bara en som är
översatt till svenska.
Syfte
Att beskriva fysisk aktivitet med avseende på energiåtgång samt tid spenderad på
måttlig och intensiv fysisk aktivitet enligt en fyra dagars aktivitetsdagbok samt
att studera korrelationen mellan en aktivitetsdagbok och the Recent Physical
Activity Questionnaire (RPAQ) hos överviktiga gravida med avseende på
energiåtgång samt tid spenderad på måttlig och intensiv fysisk aktivitet.
Metod
Design: Deskriptiv korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.
Tretton försökspersoner ingick i studien och rapporterade sin fysiska aktivitet
under fyra dagar med aktivitetsdagbok samt fyllde i RPAQ. Fysisk aktivitet med
avseende på energiåtgång samt måttlig och intensiv aktivitet (MVPA) enligt
aktivitetsdagbok rapporterades och korrelationen mellan denna och RPAQ
studerades. Icke parametriska statistiska metoder användes.
Resultat
Fysisk aktivitet med avseende på energiåtgång varierade mycket. MVPA
varierade mellan ingen tid alls upp till 1635 minuter under fyra dagar.
Korrelation mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med avseende på MVPA
respektive energiåtgång var måttlig (0,50-0,55) och icke statistiskt signifikant.
Sammanfattning
Underlaget är litet, men det föreligger en indikation på en måttlig korrelation
mellan aktivitetsdagbok och RPAQ.
Nyckelord
BMI, frågeformulär, fysisk aktivitet, graviditet, validitet

3. Abstract
Background
Overweight and obesity is a growing problem worldwide, which leads to large
health issues. Today more people die of overweight and obesity than of
underweight. Overweight and obesity is also seen in pregnant women and they
increase risks for complications during pregnancy, delivery and for the newborn
baby. The overall recommendations for physical activity also apply for pregnant
women. Only a few questionnaires for assessing physical activity during
pregnancy are available today. The questionnaires that exist for pregnant women
are mainly reliable, but show moderate validity and there is only one translated
into Swedish.
Aim
To describe physical activity in terms of energy expenditure and time spent on
moderate and intensive physical activity according to a physical activity diary as
well as to study the correlation between the physical activity diary and the
Recent Physical Activity Questionnaire (RPAQ) in overweight pregnant women
regarding energy expenditure and time spent on moderate and intensive physical
activity.
Method
Design: Descriptive cross-sectional correlation study with a quantitative
approach. Thirteen subjects were included and reported their physical activity
during four days with a physical activity diary as well as with the RPAQ.
Physical activity described as energy expenditure as well as moderate to
vigorous physical activity (MVPA) according to the physical activity diary was
reported and the correlation between it and the RPAQ was studied. Non-
parametric statistical methods were used.
Results
Physical activity described as energy expenditure varied widely and MVPA was
found in a range from no time at all spent on MVPA to 1635 minutes during four
days. The correlation between the physical activity diary and the RPAQ
concerning MVPA and energy expenditure was found to be moderate (0,50-0,55)
and not statistically significant.
Conclusion
The study includes few subjects, the results however indicate a moderate
correlation between the physical activity diary and the RPAQ.
Keywords
BMI, questionnaire, physical activity, pregnancy, validity

4. INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning.............................................................................................................. 1
1 Bakgrund............................................................................................... 1
1.1 Övervikt................................................................................................. 1
1.2 Fysisk aktivitet....................................................................................... 2
1.3 Att mäta fysisk aktivitet under graviditet ................................................ 4
1.4 Reliabilitet och validitet.......................................................................... 6
1.5 Syfte...................................................................................................... 8
1.6 Frågeställningar .................................................................................... 8
1.7 Hypotes................................................................................................. 8
2 Metod.................................................................................................... 8
2.1 Deltagare .............................................................................................. 8
2.2 Mätmetoder........................................................................................... 9
2.3 Procedur ............................................................................................. 11
2.4 Analys ................................................................................................. 12
2.5 Etiska aspekter.................................................................................... 13
3 Resultat............................................................................................... 13
4 Diskussion........................................................................................... 16
4.1 Metodologiska överväganden.............................................................. 18
4.2 Implikationer för fortsatt forskning ....................................................... 19
4.3 Implikationer för praxis ........................................................................ 19
5 Slutsats ............................................................................................... 20
6 Referenser .......................................................................................... 20
Bilaga 1

5. 1
Inledning
Den markanta ökningen av övervikt och fetma de senaste 35 åren världen över
kan inte förbises. Övervikt ökar även hos gravida och genom att hjälpa kvinnor
bli medvetna om sina vanor finns det en möjlighet för nya generationer att få en
bättre start i livet. Under graviditeten är många kvinnor mer mottagliga för
livsstilsförändringar, eftersom de vill det bästa för sitt ofödda barn. Genom att
kartlägga gravida överviktiga kvinnors fysiska aktivitetsnivå kan det bli lättare
att ge dessa kvinnor stöd i att ändra sina vanor vad gäller fysisk aktivitet.
Sjukgymnaster/fysioterapeuter har med sin breda kompetens stora möjligheter att
guida och implementera nya levnadsvanor hos befolkningen, både i preventivt
och skadereglerande syfte. Genom att påverka överviktiga gravida kvinnor att
ändra sina levnadsvanor har vi som sjukgymnaster/fysioterapeuter även
möjlighet att påverka kommande generationer och förhoppningsvis vända
trenden av ökande övervikt och fetma i världen.
1 Bakgrund
1.1 Övervikt
Enligt Världshälsoorganisationen WHO har obesitas (fetma) hos vuxna över 20
år och med ett BMI ≥ 30 ökat med nästan det dubbla från 1980 till 2008 världen
över (1). Detta gör övervikt till ett mycket omfattande problem vilket behöver
belysas både med hänsyn taget till både folkhälsa och samhällsekonomi över det
personliga lidande det medför för individen. De största orsakerna till denna
ökning av övervikt är den energitäta maten och det mer stillasittande liv som
förs. År 2014 var 39 % av vuxna över 18 år överviktiga, det vill säga över 1,9
miljarder människor. I hela världen var 42 miljoner barn under 5 år överviktiga
eller feta år 2013. Idag dör fler människor av övervikt och fetma än av undervikt
enligt WHO (2). Konsekvenserna av övervikten handlar om hjärt- och
kärlsjukdomar, diabetes och cancer men också om förslitningsskador, då det tär
på kroppen att bära övervikten.
Kroppsmasseindex, BMI (Body Mass Index), är ett mått för att beskriva längden
i förhållande till vikten och den mäts genom att vikten divideras med längden i
kvadrat. BMI har framtagits av WHO och är ett sätt att mäta och klassificera
undervikt, normalvikt, övervikt och fetma hos vuxna (2). Nivåerna för
indelningen av viktgrupperna är som följer: undervikt: BMI < 18,5, normalvikt:
BMI 18,5-24,9, övervikt: BMI 25,0-29,9. Fetma klassificeras och delas in i 3
grader; grad 1: BMI 30,0 -34,4, grad 2: 35,0-39,9 och grad 3: BMI ≥ 40 (3).
Informationen om gravida kvinnors vikt och längd började noteras i
mödrahälsovårdsjournalen 1992. Från 1996 och fram till 2002 kan man se en
kraftig ökning av BMI, både hos förstföderskor och omföderskor. Ökningen av

6. 2
andelen överviktiga och feta gravida fortsätter även efter 2002, men i
långsammare takt. I Sverige var 25 % av mödrarna överviktiga 2013, det vill
säga med ett BMI > 25 och 13 % hade fetma, det vill säga med ett BMI > 30,
enligt beräkningar från Socialstyrelsen. Skillnaden i antalet gravida kvinnor med
övervikt och fetma skiljer sig i olika delar av landet. Stockholm förevisar minst
antal överviktiga och feta gravida, emedan Gävleborgs län har högst antal. En
korrelation ses även mellan utbildningsnivå och övervikt, där färre kvinnor med
eftergymnasial utbildning är överviktiga eller feta (4).
Det föreligger ökade risker för allvarliga komplikationer under både graviditet
och förlossning vid övervikt, men framförallt vid fetma (5). Risken ökar för
bland annat prematur (för tidig) födsel (6), gestationsdiabetes
(graviditetsdiabetes) (7, 8), preeklampsi (havandeskapsförgiftning) (9), hypertoni
(högt blodtryck), född stor för tiden, akut sectio (akut kejsarsnitt) samt ökad risk
för missbildningar och andra neonatala komplikationer (10, 11). Många kvinnor
har svårt att återgå till sin ursprungsvikt efter graviditeten, vilket gör det extra
viktigt att förebygga fetma genom att kontrollera viktökningen under
graviditeten. I två olika metaanalyser såg man att en viktökning under
graviditeten kan leda till obalans i vikt över lång eller kort tid post partum (efter
förlossning) med större risk för viktobalans vid större viktuppgång än vad som
rekommenderas (12, 13). Enligt en metaanalys av Mamun et al ökade risken med
40 % att få en överviktig avkomma om kvinnan hade en kraftig viktökning under
graviditeten (14).
1.2 Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet är rent fysiologiskt all form av kroppsrörelse utöver
viloförbrukningen, som ökar energiåtgången i kroppen (15). Den aeroba fysiska
aktiviteten kan ske på olika nivåer för att öka eller bibehålla konditionen. Därtill
kommer muskelstärkande fysisk aktivitet i form av styrketräning för att belasta
kroppens muskulatur och öka dess styrka. Människokroppen är gjord för rörelse
och den fysiska aktiviteten kan ske i vardagen genom aktiv förflyttning, på
arbetet och fritiden samt vid organiserad fysisk träning. Vid beräkning av
energiåtgång används MET, som står för metabol ekvivalent (Metabolic
Equivalent Task) och 1 MET anger energiåtgången eller syreupptaget i vila.
Vanligtvis används en mall där 1 MET motsvarar en energiförbrukning på 1 kcal
per kg kroppsvikt och timme eller en syreförbrukning på 3,5 ml per kg
kroppsvikt och minut (16).
Den generella rekommendationen av fysisk aktivitet ur hälsofrämjande syfte är
minst 150 minuter sammanlagd fysisk aktivitet i veckan på minst måttlig nivå
(17, 18). Aktiviteten bör spridas på minst 3 av veckans dagar och kombineras
med muskelstärkande aktivitet för de stora muskelgrupperna minst 2 gånger per
vecka med fokus på rygg- och magmuskler samt bäckenbotten. Även träning av
de övre och nedre extremiteterna rekommenderas (5). Ytterligare hälsovinster

7. 3
kan uppnås om man ökar den dagliga mängden eller intensiteten utöver den
lägsta rekommenderade dosen (19). De internationella rekommendationerna är
samstämmiga när det gäller fysisk aktivitet under graviditet och de generella
rekommendationerna för vuxna gäller även för gravida med beaktande av
individens aktuella fysiska prestationsstatus. Fysisk aktivitet som innebär risk för
fall och kontaktidrotter bör undvikas. Regelbunden fysisk aktivitet gör att
kvinnan kan behålla en god kondition under graviditeten och är en bra
förberedelse för förlossningen (5, 20-22). Den fysiska aktiviteten bör vara på
måttlig ansträngningsnivå. Det innebär en nivå där ansträngningen motsvarar 12-
14 på BORG-skalan, vilket motsvarar en intensitet där man kan fortsätta att prata
under ansträngningen (20, 21, 23).
Bäckenbottenträning kan förebygga och behandla urinläckage under graviditeten
respektive post partum. Fostrets tryck på urinblåsan leder ofta till tätare tömning
samt trängningar och i samband med förlossningen föreligger risk för skador på
bäckenbotten, vilket kan leda till urinläckage post partum (5). Man kan även se
att det inte finns någon negativ effekt av måttlig träning för vare sig
förlossningsutfall eller för barnet (21, 24-26). Graviditeten delas in i 3 perioder,
kallade trimestrar. Vanligen ses en indelning enligt följande: 1:a trimestern:
vecka 1-12, 2:a trimestern: vecka 13-24 och 3:e trimestern: vecka 25-36.
Prevalensen av den rekommenderade fysiska aktiviteten hos gravida i USA var
15,8 % emedan hos icke gravida 26,1 % år 2000, visar en studie av Evenson et al
(27). Två tredjedelar av kvinnorna rapporterade någon form av fysisk aktivitet. I
studien kunde även ses att de mest vanligt förekommande aktiviteterna var
promenader, simning, styrketräning, trädgårdsarbete och aerobics. Man fann att
den fysiska aktiviteten var högre hos yngre kvinnor med högre utbildning och
god hälsa än hos kvinnor med sämre hälsa och lägre utbildning motsvarande
högst gymnasial utbildning (27).
I en dansk studie av Hegaard et al (28) var 4 % tävlingsidrottare, 25 % tränade på
en måttlig till hög nivå, 66 % var fysiskt aktiva på lätt nivå och 5 % var
stillasittande innan graviditet. Man såg en statistisk signifikant skillnad i fysisk
aktivitetsnivå innan graviditet associerat till ålder, BMI, utbildningsnivå,
aktivitetsvanor innan graviditet, kroniska sjukdomar och rökvanor. Den fysiska
aktivitetsnivån minskade generellt desto längre framskriden graviditeten blev och
stillasittandet ökade. De kvinnor som var mest fysiskt aktiva redan innan
graviditeten fortsatte överlag vara mer aktiva under hela graviditeten. En
fjärdedel av kvinnorna som var mer stillasittande innan graviditeten började med
lätt fysisk aktivitet under graviditeten, vilket tyder på att det finns en möjlighet
att implementera bättre vanor under graviditeten (28).
Liu et al (29) beskriver i en brittisk studie att 48,8 % var fysiskt aktiva i vecka 18
på en ansträngningsnivå där de svettades ≥ 3 h/vecka. Nivån var densamma i
vecka 32 och de vanligast förekommande aktiviteterna var raska promenader,

8. 4
simning och övningar för gravida. Ungefär två tredjedelar av de gravida
rapporterade att de minskade sin fysiska aktivitet efter vecka 18 (29). Det man
kan se är att den fysiska aktivitetsnivån ofta sjunker i samband med graviditet
och minskar under graviditetens gång (28, 30, 31).
Ur ett folkhälsoperspektiv är regelbunden fysisk aktivitet under graviditeten
positivt, eftersom kvinnorna har större benägenhet att fortsätta vara fysiskt aktiva
även efter förlossningen (5, 32). Det ökar även chanserna för att deras barn får en
bättre start i livet vad gäller fysisk aktivitet om deras mödrar föregår med gott
exempel och uppmuntrar barnen att röra på sig. När kvinnan är fysiskt aktiv
under graviditeten minskar hennes trötthet, hon får ökad styrka och uthållighet
och det i sin tur kan leda till minskade besvär av graviditetsrelaterade problem
när tyngden ökar och hållningen förändras. Ledrörligheten ökar på grund av
hormonella förändringar under graviditeten och hela kroppen belastas hårdare av
den graviditetsrelaterade viktuppgången och tyngdförskjutningen framåt, vilket
ger en ökad belastning på framförallt ländryggen.
Fysisk aktivitet kan bibehålla eller öka det fysiska och psykiska välbefinnandet
hos den gravida kvinnan, men även minska risken för extremitetssvullnad och
varicer (åderbråck). Många kvinnor upplever mindre stress, ångest, depression
och sömnstörningar när de är fysiskt aktiva (5, 21, 33-36). Barn som föds före
graviditetsvecka 37 benämns prematurt, det vill säga för tidigt född. I en studie
av Juhl et al kunde man se att risken för prematur födsel minskade hos kvinnor
som var fysiskt aktiva under graviditeten i jämförelse med gravida som inte var
det (37). En ökning av den fysiska aktiviteten under graviditeten kan även
minska risken för gestationsdiabetes (8, 38). I en review av Salihu et al (9) har
man funnit evidens för ett samband mellan fetma under graviditet och
preeklampsi, men den exakta orsaken är inte fastställd ännu.
1.3 Att mäta fysisk aktivitet under graviditet
De mätmetoder som anses mest reliabla och valida för att mäta fysisk aktivitet är
dubbelmärkt vatten (39), accelerometer (40) och pulsklocka (41). Dessa åtföljs
dock av höga kostnader framförallt vad gäller accelerometer och dubbelmärkt
vatten, vilket gör de mindre relevanta att använda för alla individer och i större
studier. Istället används mer frekvent olika varianter av enkäter för att bedöma
nivå av fysisk aktivitet, exempelvis IPAQ (International Physical Activity
Questionnaire), som är välanvänd på gruppnivå (42). Enkäter är enkla att
använda, har låg tidsåtgång, men har ofta låg överensstämmelse med verklig
aktivitet (43). I viss mån används även dagböcker, som har visat hög korrelation
med total energiförbrukning, men de är mer tidskrävande för deltagarna och
används därför inte så frekvent i större studier (44).
Idag finns endast ett fåtal frågeformulär tillgängliga för att mäta fysisk aktivitet
hos gravida.

9. 5
Pregnancy Physical Activity Questionnaire (PPAQ) är en enkät som består av 32
aktiviteter som innefattar hushållsarbete/omhändertagande, yrke, transportmedel,
sport/träning och inaktivitet (45). Respondenterna fyller själva i svaren på
frågorna i enkäten. Vid utvecklingen och valideringen av enkäten undersöktes
typ, duration och frekvens av fysisk aktivitet hos gravida kvinnor. PPAQ är
reliabelt och uppvisar rimlig noggrannhet för ett stort antal fysiska aktiviteter
under graviditet. Denna enkät finns dock inte tillgänglig på svenska.
Kaiser Physical Activity Survey (KPAS) har visat sig vara reliabel och uppvisar
rimlig noggrannhet för att estimera total mängd fysisk aktivitet hos gravida enligt
en studie gjord i USA (46). Tidigare var KPAS endast validerad för vuxna
kvinnor, men inte gravida. Vid utvecklingen av KPAS inkluderades många olika
domäner för att utvärdera och fånga upp alla typer av fysisk aktivitet hos
kvinnor, såsom hushållsarbete/omhändertagande, yrke, aktivitetsnivå och
sport/träning. Frågorna är uppdelade i 4 sektioner för att specifikt erhålla
information om fysisk aktivitet hos gravida och utfördes i denna studie genom
intervjuer (46). Det rekryterades 63 deltagare, olika långt gångna i sina
graviditeter, genom annonser i tidningar, flygblad på lokala vårdcentraler samt
genom rekrytering från en mödravårdscentral. KPAS finns inte heller översatt till
svenska.
Leisure Time Physical Activity Questionnaire (LTPA) är en enkät av kortare
format än de tidigare nämnda, utvecklad från IPAQ. Syftet var att utveckla en
kortare enkät, som är lättare att använda i den kliniska vardagen. Enkäten består
av 2 delar, varav den första gäller fritidsaktiviteter, förutom hushållsarbete och
den andra delen gäller hushållsarbete inomhus och utomhus. Upprepbarheten av
instrumentet med en veckas mellanrum sågs vara låg (47).
Enkäten the Recent Physical Activity Questionnaire (RPAQ) har utvecklats vid
Medical Research Council Epidemiology Unit i England och i enkäten ställs
frågor om fysisk aktivitet i vardagslivet under de 4 senaste veckorna (48). RPAQ
består av 3 delar, där del A handlar om den fysiska aktiviteten i hemmet. Del B
handlar om hur man transporterar sig till sitt arbete samt hur aktivt ens arbete är.
De som inte varit i arbete under de senaste 4 veckorna kan hoppa över det mesta
av B-delen. Slutligen handlar del C om de eventuella fritidsaktiviteter
respondenten utför. Efter varje del har respondenten möjlighet att lägga till egna
kommentarer, vilket är frivilligt.
RPAQ är validerat för användning elektroniskt i 10 europeiska läder, däribland
Sverige. I Sverige användes den dock enbart i pappersform (49). I en första
analys gjordes en validering och reliabilitetstest på en population i
Cambridgeshire i England. Den visade på moderat till hög reliabilitet för
energiåtgång vid fysisk aktivitet. Vid hög nivå på fysisk aktivitet och vid
sammanlagd energiåtgång kunde en god validitet på individnivå fastställas (50).
Vid valideringen av RPAQ av Golubic et al (49) medverkade knappt 2000

10. 6
medelålders friska män och kvinnor, ca 200 försökspersoner/land, varav
majoriteten var kvinnor, det vill säga 70 %. Det undersöktes även om validiteten
differentierade sig mellan ålder, kön, BMI och anställning. Det sågs inga
signifikanta skillnader, men man valde ändå att presentera resultaten stratifierade
efter kön för att kunna jämföra med andra studier som inkluderade bara män eller
kvinnor. RPAQ befanns vara valid för den vuxna europeiska populationen och
även för gravida (49-52). I studien av Bell et al (52) jämfördes två
självskattningsformulär, däribland RPAQ, med accelerometer hos överviktiga
och feta gravida. Man fann en begränsad validitet för självskattningsformulären i
jämförelse med accelerometer.
1.4 Reliabilitet och validitet
Reliabilitet kommer från engelskans ”rely on”, som betyder lita på och anger
mätnoggrannheten för mätinstrumentet. För att uppnå en så hög
överensstämmelse vid mätningar under liknande förhållanden av exempelvis
vikten bör en kalibrerad våg användas och dessutom bör samma våg användas
vid alla mätningar. Det innebär att en mätning ska vara möjlig att upprepa och då
ge samma resultat och en hög grad av överensstämmelse tyder på en hög
reliabilitet. Om man mäter 3 kg potatis, så ska resultatet av mätningen bli
detsamma varje gång man mäter med samma våg. Skulle vågen ge ett
annorlunda värde vid andra mättillfället, så uppvisar den en låg reliabilitet.
Tillförlitligheten på det som mäts har i sin tur att göra med den vetenskapliga
trovärdigheten och noggrannheten i undersökningen (53-56).
Validitet innebär att det finns en säkerhet i att det som ska mätas verkligen mäts,
det vill säga att mätinstrumentet är tillförlitligt för det som ska mätas. Ordet valid
betyder giltig, dvs. om en individs längd ska mätas med ett giltigt instrument
använder man företrädesvis inte en våg utan ett måttband eller en måttstock.
Viktigt är även att mätningarna är reproducerbara dvs. upprepbara eller reliabla.
Validiteten kan heller aldrig bli bättre än reliabiliteten i det man mäter, det vill
säga om man vill mäta en persons längd används ett mätinstrument lämpligt för
mätningen och det görs inte bara en snabb skattning med ögonmått. Man måste
inom forskningen kunna ange i vilken situation och för vilken population
resultaten är giltiga (53, 54, 56, 57).
Det finns olika slags validitet med olika stor noggrannhet. Logisk, uppenbar
validitet (face validity), såsom födelsedata, har en mycket hög validitet. Om man
vid konstruktionen av en enkät är för öppen i sin frågeställning, exempelvis ”Har
du huvudvärk?”, så kan svaren bli ganska olika och ospecifika beroende av om
respondenten ser det mer ur fysisk eller psykisk synvinkel eller helt enkelt har en
dålig eller bra dag. Svaren blir oprecisa och det är något som bör beaktas vid
användandet av enkäter (56). Vid innehållsvaliditet (content validity) ses en
överensstämmelse av alla delar inom ett område som mäts, exempelvis vid ett
läsförståelsetest bör det framgå hur förståelsen ser ut och inte ge utslag i

11. 7
skillnader av läshastigheten. Det handlar om att testet är representativt och
motsvarar det som det ska mäta (56, 58).
Kriterievaliditet (criterion validity) innebär en jämförelse med något annat som
mäter samma sak, men med en annan metod eller teknik och beskriver den
samtidiga validiteten. Detta kan jämföras med test-retest reliabilitet, där
mätningar upprepas, men med samma mätinstrument (54, 56). När ett antal
”experter” är överens om ett mätinstruments validitet, kallas det
överensstämmelsevaliditet (consensual validity) och ett exempel på denna form
av validitet är socioekonomiskt index, som har yrkestillhörighet som grund (56).
Ett mätinstruments förmåga att förutsäga exempelvis ohälsa eller mortalitet
kallas prediktiv validitet (predictive validity). Förutsägelserna jämförs sedan med
händelserna själva, det vill säga de faktiska händelserna i realtid. Ett test som
görs vid ett tillfälle jämförs med uppföljning och kontroll vid ett senare tillfälle i
framtiden för att se hur de överensstämmer med varandra. Begreppsvaliditet
(construct validity) föreligger när korrelationen är hög mellan det aktuella
mätinstrumentet och andra närstående mätinstrument. Säkrast resultat får man
när mått (scores) som mäter samma sak är lika i testen och att mått som är
teoretiskt olika har ett lågt samband (association) (55, 56). Vid mätning av
motionsvanor med ett frågeformulär kan detta jämföras med en faktisk mätning
av fysisk aktivitet.
Intern validitet anger hur överförbarheten ser ut, dvs. hur väl undersökningen
stämmer överens med verkligheten och hur säkra slutsatser man kan dra av
resultaten. Detta är beroende av studiens design och att det finns få alternativa
förklaringar till förändringar i de beroende variablerna än effekten av de
oberoende variablerna. Faktorer som kan påverka är exempelvis de instrument
som används vid mätningar och hur väl kalibrerade de är samt hur de används.
De klassiska randomiserade kontrollerade studierna (RCT), med randomisering
till experimentgrupp respektive kontrollgrupp, anses av många besitta de bästa
förutsättningarna för att kontrollera hot mot den interna validiteten (55-57).
Sammanfattningsvis så är de befintliga enkäterna, som riktar sig till eller har
visat sig vara användbara för gravida, till stor del reliabla, men har delvis måttlig
validitet. I dagsläget finns det ingen svensk enkät med specifik inriktning för att
bedöma fysisk aktivitet hos gravida. För att kunna vägleda gravida kvinnor vad
gäller levnadsvanor och fysisk aktivitet under deras graviditet behövs mer
information om deras aktivitetsvanor.

12. 8
1.5 Syfte
Syftet med den aktuella studien är tredelat. Det primära och sekundära syftet är
att beskriva fysisk aktivitet med avseende på energiåtgång samt tid spenderad på
måttlig och intensiv fysisk aktivitet med hjälp av en fyra dagars aktivitetsdagbok.
De tredje syftet är att studera sambandet mellan aktivitetsdagbok och RPAQ hos
överviktiga gravida med avseende på dels energiåtgång och dels antal minuter
spenderad på måttlig och intensiv fysisk aktivitet.
1.6 Frågeställningar
1. Hur fysiskt aktiva är överviktiga gravida kvinnor enligt en fyra dagars
aktivitetsdagbok med avseende på energiåtgång?
2. Hur fysiskt aktiva är överviktiga gravida kvinnor enligt en fyra dagars
aktivitetsdagbok med avseende på antal minuter spenderad på måttlig och
intensiv fysisk aktivitet?
3. Hur korrelerar fysisk aktivitet enligt aktivitetsdagbok med angivna
aktivitetsvanor enligt RPAQ, med avseende på energiåtgång och antal
minuter spenderad på måttlig och intensiv fysisk aktivitet?
1.7 Hypotes
Den fysiska aktivitetsnivån med avseende på antal minuter spenderad på måttlig
och intensiv fysisk aktivitet förväntas inte vara i nivå med gällande
rekommendationer vad gäller fysisk aktivitet i hälsofrämjande syfte. En låg till
måttlig korrelation mellan aktivitetsdagbok och RPAQ förväntas föreligga.
2 Metod
Designen är en deskriptiv korrelerande tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats.
2.1 Deltagare
Rekryteringen skedde från MVC Prima Liv vid Danderyds Sjukhus och
baserades på ett bekvämlighetsurval. Barnmorskor vid MVC Prima Liv
tillfrågade gravida kvinnor som hade ett BMI ≥ 25 vid inskrivningen om de ville
medverka i studien. Kvinnorna som tillfrågades fick en skriftlig och muntlig
information om studien och dess upplägg. Barnmorskorna informerades och
instruerades i rekryteringsprocessen innan studien påbörjades. Det
iordninggjordes 30 svarskuvert, adresserade och med porto och innehållande en
aktivitetsdagbok för fyra dagar, RPAQ och med ett skriftligt informationsbrev
med samtycke till medverkan (bilaga 1). Inklusionskriterier var gravida kvinnor
med BMI ≥ 25 vid inskrivningen samt de som hade god förståelse av det svenska
språket i tal och skrift. Exklusionskriterier var fysisk skada eller ej medicinskt

13. 9
kontrollerade sjukdomar och skador, vilka inte var relaterade till graviditet, som
skulle kunna förhindra fysisk aktivitet och medverkan, likaså om de hade en
pågående diagnostiserad psykiatrisk sjukdom.
2.2 Mätmetoder
Deskriptiva data som insamlades var: ålder, längd, vikt, BMI,
graviditetsvecka/trimester, antal tidigare graviditeter och sjukdomar som
påverkar möjlighet till fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet med avseende på energiåtgång och antal minuters aktivitet på
måttlig till intensiv nivå mättes på två olika sätt.
Aktivitetsdagbok
- För att mäta den fysiska aktivitetsnivån användes en aktivitetsdagbok
framtagen av Claude Bouchard (59, 60) översatt till svenska av Maria
Hagströmer. Med aktivitetsdagboken kan flera dimensioner av fysisk
aktivitet bedömas. Strukturerat utifrån de valda dagar dagboken ifylls
anges typ av aktivitet och tidsåtgång för respektive aktivitet. Baserat på
dessa kan beräkning av energiåtgång genomföras med hjälp av s.k. MET-
värden (Metabolic Equivalent Task) (61). Detta baseras på individens
angivna aktiviteter under dygnets alla timmar uppdelat i 15-minuters pass
och klassificering enligt 9 steg, se tabell 1. Antalet dagar som ska ifyllas
kan väljas fritt, men tidigare studier har visat att fyra dagar, varav två
vardagar och två helgdagar, ger ett stabilt resultat och att det ofta blir
komplett ifyllt. Fler dagar ger en ökad belastning på individen, vilket kan
leda till större bortfall i ifyllandet. I denna studie valdes därför fyra dagar.
Även data kring individens träningsvanor på fritiden under den senaste
veckan insamlas genom aktivitetsdagboken. Detta sker genom en fråga
om individens träningsvanor på fritiden med något av 5 alternativ: 1.
Knappast något, 2. Nu och då, 3. Tränar regelbundet och i genomsnitt 1
gång/vecka, 4. Tränar regelbundet och i genomsnitt 2 eller fler
gånger/vecka, 5. Tränar regelbundet och väldigt hårt minst 3
gånger/vecka.

14. 10
Tabell 1. Aktivitetsdagbok (ADB)
Aktivitets-
klassificering
Aktivitetsbeskrivning
1 Sömn, liggande vila
2 Sitta, äta, lyssna
3 Stå, klä på sig, tvätta sig, kamma håret, stå och prata, laga mat
4 Gå inomhus, ”stå och gå” väldigt lätt inomhusaktivitet
5 Gå utomhus, gå i affärer, gå ut med hunden, väldigt lätt arbete
6 Lätt sport eller fritidsaktivitet, golf, cykling <15km/h, lätt arbete
7 Sport eller fritidsaktivitet på moderat nivå. Jogging, ridning,
volleyboll, gräva, bära
8 Sport, aktivitet av hög intensitet som ex. cykling > 20 km/h,
längdskidåkning, löpning
9 Mycket hög intensitet, löptävlingar, skidåkning, simning
Enkäten Recent Physical Activity Questionnaire (RPAQ)
- För att mäta energiåtgång och antal minuters aktivitet på måttlig till
intensiv nivå användes även enkäten Recent Physical Activity
Questionnaire (RPAQ) (49). Enkäten är uppdelad i 3 delar och handlar
om fysisk aktivitet på arbetet, i hemmet och på fritiden under de senaste 4
veckorna. Först besvaras frågorna om födelsedatum, datum för ifyllande
av enkäten samt kön.
Del A handlar om fysisk aktivitet i hemmet och består av 5 frågor, varav
fråga 1 besvaras med hur man oftast förflyttar sig mellan olika platser och
under fråga 5 finns det möjlighet att skriva egna generella kommentarer
till de tidigare frågorna. Fråga 2 avser hur mycket tid man tittar på TV,
DVD eller Video och fråga 3 avser hur mycket man använder dator
hemma, men inte i jobbet. Det finns 6 olika svarsalternativ: inga, mindre
än 1 timme/dag, 1-2 timmar/dag, 2-3 timmar/dag, 3-4 timmar/dag eller
mer än 4 timmar/dag. Fråga 4 avser hur mycket man går i trappor hemma
vardag respektive helgdag och svarsalternativen är: inga, 1-5 gånger/dag,
6-10 gånger/dag, 11-15 gånger/dag, 16-20 gånger/dag eller mer än 20
gånger/dag. RPAQ har befunnits vara reliabel och har utvecklats vid
Medical Research Council Epidemiology Unit och när den validerades
för 10 europeiska länder, däribland Sverige, översattes den till alla 10
språk. I alla länder förutom i Sverige användes den elektroniska
versionen av enkäten vid valideringen och i en första analys gjordes en
validering och reliabilitetstest på en population i Cambridgeshire i
England. Den visade på moderat till hög reliabilitet för energiåtgång vid
fysisk aktivitet. Vid hög nivå på fysisk aktivitet och vid sammanlagd
energiåtgång kunde en god validitet på individnivå fastställas (50). I
Sverige användes den i pappersversion varför den versionen användes i
denna studie. Knappt 2000 medelålders friska män och kvinnor, ca 200

15. 11
försökspersoner/land, varav majoriteten var kvinnor, det vill säga 70 %
ingick i studien. Det undersöktes även om validiteten differentierade sig
mellan ålder, kön, BMI och anställning. Det sågs inga signifikanta
skillnader, men man valde ändå att presentera resultaten stratifierade efter
kön för att kunna jämföra med andra studier som inkluderade bara män
eller kvinnor. RPAQ befanns vara valid för den vuxna europeiska
populationen och även för gravida (52).
Del B av RPAQ handlar om aktivitet på jobbet. Den delen består även av
5 frågor, men med underfrågor och den sista frågan är även den för egna
kommentarer. Fråga 1 avser om man har haft en anställning de senaste
fyra veckorna eller inte och om man inte haft det, besvaras inga
ytterligare frågor i B-delen. Under fråga 2 fyller man i antal arbetade
timmar de senaste 4 veckorna och under fråga 3 finns fyra alternativ som
avser tyngden av ens arbete; stillsamt, stående, manuellt eller tungt
manuellt arbete. Fråga 4 har 5 underfrågor som avser avstånd till arbetet,
antal resor till arbetet/vecka samt adress till hem och arbete för uträkning
av avståndet. I frågan anges även det transportalternativ man vanligtvis
använder; bil/motorfordon, kollektivtrafik, cykel eller gång.
Transportfrågan har dessutom 4 svarsalternativ; alltid, vanligtvis, då och
då eller aldrig/sällan.
Del C av RPAQ avser de eventuella fritidsaktiviteter som utförts och
består av 5 delar med olika fysiska aktiviteter, såsom trädgårdsarbete,
sång, skidåkning, simning o.s.v., varav den sista delen åter är för
generella kommentarer. Till aktiviteterna finns 7 svarsalternativ; ingen
gång, en gång under de senaste 4 veckorna, 2-3 gånger under de senaste 4
veckorna, en gång i veckan, 2-3 gånger i veckan, 4-5 gånger i veckan
eller varje dag. Till varje alternativ fylls tiden för aktiviteten i, timmar
och minuter.
2.3 Procedur
De gravida tillfrågades om deltagande i studien i samband med sedvanlig
kontroll hos barnmorskan på MVC Prima Liv, oberoende av trimester. Vid
intresse till medverkan informerades kvinnorna muntligt och skriftligt om
studien och dess upplägg. Kvinnorna fick med sig den skriftliga
patientinformationen med samtycke till medverkan, aktivitetsdagboken och
RPAQ i ett adresserat, numrerat och frankerat kuvert. Enkäten kunde fyllas i
hemma i lugn och ro och aktivitetsdagboken fylldes i för fyra valfria dagar, varav
två helgdagar. Barnmorskorna noterade namn och personnummer på förtryckta
listor, för att deltagarna skulle kunna kontaktas om inget svar inkom inom
datainsamlingsperioden. Antalet som avböjde deltagande noterades.

16. 12
2.4 Analys
Genom sammanräkning av summan av tid på respektive aktivitetsnivå i
aktivitetsdagboken kunde en total energiförbrukning per dag samt en summa av
antal minuters aktivitet på måttlig till intensiv nivå per dag räknas ut. Detta
skedde enligt följande: alla rutor för respektive klass per dag adderades och
delades med fyra för att få fram antalet timmar i en aktivitetsklass. Antalet
timmar i samma aktivitetsklass adderades sedan för att multipliceras med MET-
värdet (Metabolic Equivalent Task), respondentens vikt och koefficienten för
aktivitetsklassen (kcal/kg/15 min). Värdet gav den totala energiförbrukningen för
vardera aktivitetsklass och dag, se tabell 2 (59).
Tabell 2. Uträkning aktivitetsdagbok
Aktivitets
klass
Antal
timmar/dag
MET1
värden
Kcal/kg/15 min Totalt
1 0,95 0,26
2 1,5 0,38
3 2,0 0,57
4 2,8 0,70
5 3,3 0,83
6 4,4 1,20
7 6,5 1,40
8 10 1,50
9 15 1,95
Summa
5-9 (MVPA2)
1
MET (Metabolic Equivalent Task), 2
MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity)
Ur RPAQ extraherades och klassificerades samtliga aktiviteter enligt
aktivitetsklassificeringen för aktivitetsdagboken och samma beräkning
genomfördes med de angivna svaren i RPAQ efter att en omräkning gjorts av
svarsalternativen till timmar för att stämma med aktivitetsdagboken. Det vill
säga; antalet timmar i respektive aktivitetsklass adderades för att sedan
multipliceras med MET-värdet, respondentens vikt och koefficienten för
aktivitetsklassen (kcal/kg/15 min). Värdet gav den totala energiförbrukningen för
vardera aktivitetsklass och dag.
Inför korrelationsberäkningarna användes endast energiförbrukning avseende de
aktivitetsnivåer vilka kunde återfinnas i båda instrumenten. I aktivitetsdagboken
utelämnades därför energiförbrukning avseende nivå 1 och 3 eftersom dessa inte
efterfrågas i RPAQ. Korrelationsberäkningar gjordes baserat på de separata
aktivitetsnivåerna i aktivitetsdagboken och i RPAQ med avseende på
energiåtgång samt även mellan total energiförbrukning enligt aktivitetsdagbok
och RPAQ samt mellan antal minuters aktivitet på måttlig till intensiv nivå (nivå
5 och uppåt) enligt aktivitetsdagbok och RPAQ. Data är på kvotnivå, men då
undersökningsgruppen är liten valdes den icke parametriska Spearmans
korrelationsberäkning. Data analyserades i Statistica version 12. En korrelation

17. 13
varierar mellan -1 och 1 och hur styrkan i en korrelation kan tolkas har tidigare
beskrivits som följer: 0,0-0,25 låg eller ingen korrelation, 0,26-0,49 låg
korrelation, 0,50-0,69 måttlig korrelation, 0,70-0,89 hög korrelation, 0,90-1
mycket hög korrelation (55). Signifikansnivån för korrelationsberäkningarna
sattes till p < 0,05-.
2.5 Etiska aspekter
De grundläggande forskningsetiska principerna ur Helsingforsdeklarationen har
följts. Deltagarna informerades muntligen och skriftligen om studiens syfte,
konfidentialitet, frivillighet och om studiens kontaktpersoner. De informerades
om att insamlade data och resultat endast skulle användas av forskare knutna till
projektet och att inga obehöriga kunde få tillgång till dessa data samt att riskerna
vid medverkan i studien ansågs ringa, då inga fysiska tester eller prov
genomfördes. Studiens resultat kommer att finnas tillgänglig för deltagarna om
de så önskar. Resultaten kommer endast presenteras på gruppnivå och ingen
enskild individ kommer att kunna identifieras. Deltagarna hade möjlighet att
tacka nej direkt eller att avböja medverkan i ett senare skede utan att fortsatt vård
eller bemötande påverkas.
Alla insamlade uppgifter kommer endast användas av forskare knutna till
projektet och hanteras enligt personuppgiftslagen (1998:204) gällande all
hantering och sekretess. Samtliga uppgifter kommer att hanteras så att inga
obehöriga kan ta del av dem. Uppgifterna avidentifierades och förvaras i ett låst
skåp. Riskerna med studien anses minimala eftersom inga fysiska tester eller
prov genomfördes, men ifyllandet av aktivitetsdagboken kan ha upplevts som ett
integritetsintrång. I aktivitetsdagboken fyllde kvinnorna själv i sina aktiviteter,
vilket kan ha upplevts som en kontroll av deras aktivitetsnivå. Risken ansågs
dock liten eftersom svaren förblev anonyma både gentemot barnmorskorna och
gentemot studiens sjukgymnast. Enkäten och aktivitetsdagboken kunde fyllas i
på en plats där deltagaren kände sig bekväm. Resultaten presenteras på
gruppnivå och ingen enskild individ kommer att kunna identifieras.
3 Resultat
Under datainsamlingsperioden infann sig tjugofem kvinnor, som uppfyllde
inklusionskriterierna, för sedvanligt besök hos sin barnmorska. Kvinnorna
tillfrågades om de ville medverka i studien, varav sex avböjde medverkan. Tre av
kvinnorna valde att avbryta medverkan under studiens gång och tre kvinnor
skickade inte in sina kuvert inom datainsamlingsperioden. Fyra kvinnor ringdes
upp för att påminnas att skicka in sina kuvert och fem stycken ringdes upp för att
göra kompletteringar. Sammanlagt deltog tretton kvinnor i studien, se tabell 3.
En av respondenterna exkluderades i de statistiska analyserna på grund av att hon
endast fyllt i RPAQ. De statistiska analyserna genomfördes på de återstående
tolv respondenterna.

18. 14
Träningsvanor
På frågan om träningsvanor svarade sex att de knappast tränade något, tre
svarade att de tränade nu och då, tre angav att de tränar regelbundet i genomsnitt
1 gång/vecka och ytterligare en respondent angav regelbunden träning i
genomsnitt 2 eller fler gånger per vecka.
Tabell 3. Deskriptiva data på 12 deltagande kvinnor
Median (Range)
Ålder, år 33 (24-39)
Vikt, kg 81 (70-110)
Längd, cm 168 (157-180)
BMI1, kg/m2 28,55 (25-36,5)
Graviditetsvecka 27 (9-34)
Sjukdomar/skador, n 4 (-)
Tidigare graviditeter, n 8 (1-4)
1
BMI (Body Mass Index)
Medelvärdet för energiåtgång enligt aktivitetsdagbok var 7758,5 kcal under fyra
dagar, medianvärdet var 6550 kcal och spridningen 3720-14558, se tabell 4.
Medianvärdet för MVPA avseende aktivitetsdagbok var 562,5 minuter,
medelvärdet 564 och spridning 0-1635, se tabell 5. En av respondenterna kom
inte upp i någon MVPA under de fyra dagarna och två kom upp i MVPA en dag
vardera. MVPA motsvarar aktivitetsklass 5-9 enligt aktivitetsdagbok, se tabell 1.
Tabell 4. Energiåtgång totalt och per dag avseende aktivitetsdagbok
Fp
1
Total
energi
åtgång
kcal
Energiåtgång
vardag 1
Energiåtgång
vardag 2
Energiåtgång
helg 1
Energiåtgång
helg 2
1 6069 1448 1259 2053 1309
2 9375 3507 4096 820 952
3 71402 2681 1442 - -
4 7892 2139 2341 1706 1706
5 5109 1194 1278 1391 1246
6 14558 2971 4303 3754 3530
7 14262 2130 3203 4727 4202
8 3720 877 926 949 968
9 59353 1477 1374 1456 -
10 65012 1451 1616 - -
11 59422 1528 1484 - -
12 6599 1818 1733 1442 1606
1
Fp (Försöksperson)
2
Fp har endast fyllt i fysisk aktivitet under vardagar och summan avser samtliga vardagar.
3
Fp har fyllt i fysisk aktivitet under en helgdag och tre vardagar och summan avser dessa.

19. 15
Tabell 5. MVPA totalt och per dag avseende aktivitetsdagbok
Fp
1
MVPA2
minuter
totalt
MVPA
vardag 1
MVPA
vardag 2
MVPA helg
1
MVPA helg
2
1 810 135 150 390 135
2 945 435 510 0 0
3 1503 150 0 - -
4 120 0 120 0 0
5 555 120 105 210 120
6 780 180 240 180 180
7 1635 360 465 420 390
8 0 0 0 0 0
9 3454 60 60 120 -
10 5853 135 75 - -
11 2753 60 135 - -
12 570 135 150 240 45
1
Fp (Försöksperson), 2
MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity)
3
Fp har endast fyllt i fysisk aktivitet under vardagar och summan avser samtliga vardagar.
4
Fp har fyllt i fysisk aktivitet under en helgdag och tre vardagar och summan avser dessa.
Energiåtgång enligt aktivitetsdagbok samt enligt RPAQ angivet för de olika
nivåerna 1-9 ses i tabell 6. Aktivitetsklass 1 och 3 efterfrågades inte i RPAQ och
kunde därför inte korreleras med aktivitetsdagbok i de aktivitetsklasserna.
Korrelation mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med avseende på total
energiåtgång resulterade i rs 0,50 (icke signifikant).
Tabell 6. Energiåtgång per aktivitetsklass enligt aktivitetsdagbok och RPAQ
ADB1
n
ADB kcal
median
(spridning)
RPAQ2
n
RPAQ2 kcal median
(spridning)
Spearman
korrelations
koefficient
Aktivitetsklass 1 12 704 (537-1334) - - -
Aktivitetsklass 2 12 1290 (532-2284) 12 1138,5 (376-1915) 0,34
Aktivitetsklass 3 12 606 (23-3423) - - -
Aktivitetsklass 4 11 1232 (79-4528) 10 156 (71-5206) 0,38
Aktivitetsklass 5 11 1528 (329-2243) 1 449 -
Aktivitetsklass 6 4 3025 (214-4978) 10 343,5 (107-4221) -
Aktivitetsklass 7 4 2658 (728-5224) 6 607,5 (141-3003) -
Aktivitetsklass 8 - - 2 288 (126-450) -
Aktivitetsklass 9 - - - -
1
ADB (aktivitetsdagbok), 2
RPAQ (Recent Physical Activity Questionnaire)
Tid på måttlig och intensiv fysisk aktivitet enligt aktivitetsdagbok och RPAQ
under 4 dagar ses i tabell 7. Korrelation mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med
avseende på MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity) var rs 0,55 (icke
signifikant).

20. 16
Tabell 7. Antal minuter MVPA
Aktivitetsdagbok RPAQ1 Spearman
korrelationskoefficient
Tid på
MVPA2,
minuter
562,5 (0-1635) 82,5 (0-750) 0,55
1
RPAQ (Recent Physical Activity Questionnaire) 2
MVPA (Moderate to Vigorous Physical Activity)
4 Diskussion
I denna studie var syftet att beskriva fysisk aktivitet enligt aktivitetsdagbok med
avseende på energiåtgång samt tid spenderad på måttlig och intensiv fysisk
aktivitet samt att studera korrelationen mellan aktivitetsdagbok och RPAQ hos
överviktiga gravida med avseende på energiåtgång mätt i kcal samt tid spenderad
på måttlig och intensiv fysisk aktivitet angivet i minuter. Den fysiska aktiviteten
med avseende på energiåtgång varierade mycket och befann sig ha en spridning
på 3720-14558 kcal under fyra dagar. Fysisk aktivitet på måttlig till intensiv nivå
varierade under samma tid mellan ingen tid alls upp till 1635 minuter.
Korrelationen mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med avseende på MVPA
respektive energiåtgång var måttlig (0,50-0,55) och icke signifikant.
Den fysiska aktivitetsnivån hos överviktiga gravida i den aktuella studien
avseende energiåtgång var mycket skiftande. Energiåtgången, ifylld med en
aktivitetsdagbok enligt Bouchard, visade på en stor spridning. Nivå på
energiåtgång skiljde sig hos några individer i jämförelse mellan vardag och
helgdag, vilket delvis sågs bero på ett tungt arbete. Energiåtgången var även
högre hos de gravida med högst BMI, vilket delvis kan bero på att deras högre
vikt ger ett högre värde i multipliceringen för att få fram energiåtgång (61). Antal
minuter som kvinnorna spenderade på måttlig och intensiv nivå (MVPA)
varierade mellan ingen tid alls upp till 1635 minuter (spridning: 0-1635), vilket
tyder på att en del av kvinnorna inte kommer upp i rekommenderad fysisk
aktivitet per vecka för att bibehålla god hälsa (5, 20-22).
Korrelation mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med avseende på energiåtgång
var måttlig (rs 0,50) men icke statistiskt signifikant. När aktivitetsklasserna
jämfördes var för sig, var korrelationen låg, det vill säga aktivitetsklass 2
uppvisade rs 0,34 och aktivitetsklass 4 uppvisade rs 0,38. Aktivitetsklass 1 och 3
återfanns inte i RPAQ och i övriga aktivitetsklasser var antalet för få. Detta tyder
på att sambandet mellan de olika aktivitetsklasserna varierar. Avseende MVPA
sågs korrelationen mellan aktivitetsdagbok och RPAQ vara måttlig då rs 0,55
med spridning för aktivitetsdagboken på 0-1635 minuter och för RPAQ på 0-750
minuter. I tidigare forskning kan man se att korrelationer mellan olika instrument
för att bedöma fysisk aktivitet ofta beskrivs som låga till måttliga (45, 52) varför
detsamma antogs som hypotes i denna studie.

21. 17
Resultatet i den aktuella studien, mätt med aktivitetsdagbok och RPAQ visade på
en skillnad i energiåtgång mellan vardag och helg hos några individer.
Yrkesverksamma kvinnor sågs ha en högre energiåtgång än kvinnor som inte var
det. Den lägre energiåtgången hos icke yrkesverksamma kvinnor sågs utöver
aktiviteten på arbetet bero på en förlust i fysisk aktivitet vad gäller transport till
och från arbete. Timmarna på arbetet gav en högre energiåtgång än om kvinnan
inte arbetade även om arbetet inte var fysiskt ansträngande. I RPAQ redovisas
fysisk aktivitet inte på detaljnivå för vardag respektive helgdag till skillnad från i
aktivitetsdagboken, vilket inte möjliggjorde någon analys och korrelation mellan
vardag och helg. Detta hade varit intressant att titta närmare på eftersom det
framgick vid beräkningar och analys att det förelåg en skillnad i energiåtgång
hos några individer.
Det föreligger en risk för över- eller underestimering av den fysiska aktiviteten
vid självskattning, vilket även tidigare studier visat (43, 50, 62). En vältränad
individ kan skatta annorlunda vad gäller ansträngning i förhållande till en mindre
vältränad individ. En individ med låg aktivitetsnivå, som exempelvis inte utför
någon slags konditions- eller styrketräning kan skatta en aktivitet som mer
ansträngande än en individ som tränar styrka, uthållighet och kondition 2-3
gånger/vecka. Det ses en svårighet i hur denna skillnad i skattning av
ansträngning ska kunna mätas och redovisas på bästa sätt. Enkäter anses vara
värdefulla att använda för att definiera typer av fysisk aktivitet, men används
med fördel tillsammans med mer objektiva mätmetoder för att få en total bild av
en individs fysiska aktivitet (43, 52).
För en optimal mätning av fysisk aktivitetsnivå bör så objektiva mätmetoder som
möjligt användas, såsom accelerometer, dubbelmärkt vatten eller pulsklocka (40,
41, 52). Dubbelmärkt vatten och accelerometer är dyra och relativt krångliga
metoder, men kan eventuellt vara applicerbara på en mindre grupp (39, 63).
Pulsklockor och accelerometrar kan inte registrera alla typer av fysisk aktivitet
och går inte heller att använda i vatten. Mot bakgrund av detta är enkäter ett
attraktivt, kostnadseffektivt och bra alternativ att mäta fysisk aktivitet på.
Enkäter är enkla att använda både för små grupper och i större populationer. De
kan även med fördel användas i den kliniska vardagen för att estimera en
individs fysiska aktivitetsnivå inför bedömning av enskilda eller
gruppinterventioner.
Bortfall inom en studie kan vara ett hot mot den interna validiteten beroende av
när det sker och i vilken omfattning (55). Om det inkluderats en jämn fördelning
av respondenter i alla trimestrar och det under studiens gång varit ett ojämnt
bortfall ur dessa grupper, så skulle det kunna påverka den interna validiteten. Ett
bekvämlighetsurval gjordes av praktiska skäl relaterat till en förändrad
arbetssituation. Sammanlagt tillfrågades tjugofem kvinnor, varav sex avböjde
medverkan, tre valde att avbryta medverkan under studiens gång och tre kvinnor
skickade inte in svarskuverten inom datainsamlingsperioden. En jämn fördelning

22. 18
mellan trimestrarna uppnåddes inte, utan de flesta svaren erhölls från kvinnor i
den tredje trimestern.
En av kvinnorna besvarade endast RPAQ och exkluderades ur beräkningarna
relaterat till detta. Åtta kvinnor var omföderskor med en spridning på antalet
graviditeter från 1-4. En del kvinnor anger att det är svårt att hinna med fysisk
aktivitet när de redan har barn, vilket i denna studie kan ha haft en inverkan på
deras fysiska aktivitetsnivå. De sjukdomar som angavs att påverka möjligheten
till att vara fysiskt aktiv var muskuloskeletala sjukdomar och neurologiska
diagnoser. De muskuloskeletala sjukdomar som angavs var muskelinflammation
i axel och graviditetsrelaterad bäckensmärta. Prevalensen för graviditetsrelaterad
bäckensmärta är 20 % och en av riskfaktorerna är högst troligen tidigare
ländryggssmärta och tidigare trauma mot bäckenet (64). Graviditetsrelaterad
bäckensmärta är för många en naturlig del av graviditeten och sågs beskriva
gruppen på ett bra sätt och valdes därför att tas med i studien. Ytterligare en
deltagare angav epilepsi men även denna bedömdes ej påverka den fysiska
aktiviteten i större utsträckning.
4.1 Metodologiska överväganden
Det hade varit av stor fördel om antalet respondenter varit fler eftersom det hade
gett möjligheten att dra säkrare slutsatser baserat på mer stabila korrelationer.
Barnmorskorna instruerades i hur de gravida kvinnorna skulle informeras inför
studien, men när det är så många involverade finns det en större risk för felkällor
än om en person ensam ansvarar för rekryteringen. Det hade i sig lett till en
större kontroll av studien om endast en person hade rekryterat, men
respondenterna hade behövt avsätta mer tid för ett extra möte inklusive restid.
Därtill hade kvinnorna då inte längre förblivit anonyma om de både rekryterats
av studiens sjukgymnast samt dessutom skickat in svaren till densamma.
Med det här valda upplägget förblev svaren från respondenterna anonyma både
gentemot studiens sjukgymnast och gentemot sin barnmorska, vilket kan ha
underlättat för respondenterna att vara ärliga, även om det inte var till deras
fördel. Det kan ses som en styrka att barnmorskorna informerade respondenterna
och delade ut materialet, eftersom de gravida kvinnorna träffar sin barnmorska
relativt ofta och har förtroende för dem. Respondenterna kan därigenom ha känt
sig mer motiverade men även tvingade att delta i studien. En fördel kan ses i att
respondenterna i lugn och ro kunde fylla i aktivitetsdagboken och RPAQ hemma
när tid fanns. Däri låg dock risken att den glömdes bort eller att besvarandet
sköts lite på framtiden. Detta var något som märktes när respondenter, som inte
skickat in svar, kontaktades för att tillfrågas om de fortfarande var intresserade
av medverkan i studien.
Aktivitetsdagboken har sina styrkor i att den rätt ifylld är mycket detaljerad och
fångar ett större omfång av aktivitetsklasser än RPAQ. I RPAQ kan en fördel ses

23. 19
i att det redan finns angivna svarsalternativ som är lätta att bara fylla i och
möjligheten finns även att lägga till egna kommentarer i slutet av varje del. En
svaghet med RPAQ kan vara att den är retrospektiv i och med att det kan vara
svårt att minnas så exakt vad det är man har gjort de senaste fyra veckorna. Vid
klassificering av aktiviteterna i RPAQ var det ibland svårt att veta om t.ex.
högintensiv aerobics/motionsgympa (step aerobics) skulle klassificeras enligt
nivå 8 eller 9 i aktivitetsdagboken. I denna studie valdes nivå 8 för den
aktiviteten. RPAQ har tidigare setts ha en begränsad validitet för gravida i
jämförelse med accelerometer (52) och det kan ses som en svaghet att det inte
finns några specifika frågor som riktar sig direkt till gravida kvinnor, exempelvis
fysiska besvär som kan hindra fysisk aktivitet såsom t.ex. graviditetsrelaterad
bäckensmärta. Instrumentet PPAQ är utformat för gravida kvinnor och går i det
mer in på detaljnivå vad gäller frågor om kvinnans aktiviteter i aktuell trimester
och tar då även upp hushållsgöromål och omhändertagande. Enkäten PPAQ är i
sig reliabel och uppvisar rimlig noggrannhet för ett stort antal fysiska aktiviteter
under graviditet, men belyser inte heller problem som kan uppstå relaterat till
graviditeten, såsom exempelvis illamående (45). PPAQ finns inte tillgänglig på
svenska och valdes på grund av detta inte till denna studie.
Extern validitet beskriver graden av generaliserbarhet och inbegriper med vem, i
vilken inramning och vid vilka tidpunkter forskningsresultaten kan generaliseras
(55, 56). Denna studies generaliserbarhet gäller bara för denna grupp, och t.ex.
inte för kvinnor i första trimestern. Faror för den externa validiteten är selektion,
tid och inramning där selektion omfattar vad som utifrån undersökningen kan
sägas om populationen (57). Tiden för denna studie var begränsad, det var ett
bekvämlighetsurval och kvinnor tillfrågades endast vid en MVC, vilket kan ha
påverkat selektionen och därigenom den externa validiteten. Denna MVC ligger
inom ett upptagningsområde där särskilt socioekonomiska aspekter såsom
utbildningsnivå, inkomst och boendesituation kan påverka den externa
validiteten.
4.2 Implikationer för fortsatt forskning
Denna studie kan ses som en pilotstudie och mer forskning behövs inom detta
område för att identifiera mätmetoder för fysisk aktivitet anpassade för
överviktiga gravida kvinnor.
4.3 Implikationer för praxis
Många kvinnor upplevs ha funderingar kring vad som är bra fysisk aktivitet
under graviditet. Till detta kommer att en stor del kvinnor får besvär av ländrygg
och bäcken under graviditeten (5), vilket gör att fysioterapeutisk intervention på
individnivå samt individuell rådgivning om fysisk aktivitet kan vara nödvändig
för att kvinnan ska kunna fortsätta med densamma under graviditeten och
därigenom hålla en god balans i kondition, ork, vikt och livskvalitet. Det är av

24. 20
yttersta vikt att ta detta problem på allvar och att fysioterapeuter är insatta i hur
fysisk aktivitet bör se ut för överviktiga gravida. I det dagliga arbetet är det
värdefullt för fysioterapeuter att kunna använda mätinstrument för att kartlägga
en individs fysiska aktivitet. Studien har visat att det föreligger en stor variation
av fysisk aktivitet hos överviktiga gravida kvinnor, med skattningar som varierar
från nästintill ingen aktivitet alls till de som anger måttlig till intensiv
ansträngning under flera timmar varje dag. Aktivitetsdagboken visar på ett
tydligt sätt hur aktiv en individ är och kan tillsammans med RPAQ vara en
vägledning i rådgivning och implementering av nya vanor vad gäller fysisk
aktivitet under graviditet.
5 Slutsats
Underlaget är litet, men det föreligger en indikation på en måttlig korrelation
mellan aktivitetsdagbok och RPAQ med avseende på energiåtgång och tid på
måttlig till intensiv nivå. Mätmetoderna synes trots resultatet vara användbara i
den kliniska vardagen då de är enkla att administrera och beräkna samt tar kort
tid i anspråk för ifyllande. Aktivitetsdagboken och RPAQ kan vara bra
hjälpmedel både för den kliniskt verksamme för att kunna bedöma vilken nivå
den planerade interventionen bör läggas på, men även för att patienten själv ska
kunna se hur fysiskt aktiv hon är. Det kan leda till bättre förståelse för behovet av
implementering av nya fysiska aktivitetsvanor hos individen.
6 Referenser
1. WHO. Global Health Observatory (GHO) data 2015 [updated 2015-01-01;
cited 2015-04-28]. Available from:
http://www.who.int/gho/ncd/risk_factors/obesity_text/en/.
2. WHO. Obesity and overweight. 2015 [updated 2015-01-01; cited 2015-04-28].
Available from: http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs311/en/.
3. WHO. 10 facts on obesity. 2014 [updated 2014-05-01; cited 2015-04-28].
Available from: http://www.who.int/features/factfiles/obesity/facts/en/.
4. Socialstyrelsen. Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm:
Socialstyrelsen; 2014 [updated 2014-12-19; cited 2015-04-28]. Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19627/2014-12-
19.pdf.
5. Josefsson A, Haakstad LAH, Bö K. FYSS 2015: Rekommendationer om
fysisk aktivitet vid graviditet. 2015 [updated 2015-02-10; cited 2015-04-28].
Available from: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-
kapitel_FA_vid_graviditet.pdf.
6. Cnattingius S, Villamor E, Johansson S, Edstedt Bonamy AK, Persson M,
Wikstrom AK, et al. Maternal obesity and risk of preterm delivery. Jama.
2013;309(22):2362-70.
7. Chu SY, Callaghan WM, Kim SY, Schmid CH, Lau J, England LJ, et al.
Maternal obesity and risk of gestational diabetes mellitus. Diabetes Care.
2007;30(8):2070-6.

25. 21
8. Artal R. The role of exercise in reducing the risks of gestational diabetes
mellitus in obese women. Best Practice & Research Clinical Obstetrics &
Gynaecology. 2015;29(1):123-32.
9. Salihu HM, De La Cruz C, Rahman S, August EM. Does maternal obesity
cause preeclampsia? A systematic review of the evidence. Minerva
Ginecologica. 2012;64(4):259-80.
10. Crane JM, Murphy P, Burrage L, Hutchens D. Maternal and perinatal
outcomes of extreme obesity in pregnancy. Journal of Obstetrics and
Gynaecology Canada. 2013;35(7):606-11.
11. Cedergren MI. Maternal morbid obesity and the risk of adverse pregnancy
outcome. Obstetrics and Gynecology. 2004;103(2):219-24.
12. Mannan M, Doi SA, Mamun AA. Association between weight gain during
pregnancy and postpartum weight retention and obesity: a bias-adjusted meta-
analysis. Nutrition Reviews. 2013;71(6):343-52.
13. Nehring I, Schmoll S, Beyerlein A, Hauner H, von Kries R. Gestational
weight gain and long-term postpartum weight retention: a meta-analysis. The
American Journal of Clinical Nutrition. 2011;94(5):1225-31.
14. Mamun AA, Mannan M, Doi SA. Gestational weight gain in relation to
offspring obesity over the life course: a systematic review and bias-adjusted
meta-analysis. Obesity Reviews. 2014;15(4):338-47.
15. Caspersen CJ, Powell KE, Christenson GM. Physical activity, exercise, and
physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public
Health Report. 1985;100(2):126-31.
16. Mattsson CM, Jansson E, Hagströmer M. FYSS 2015: Fysisk aktivitet -
Begrepp och definitioner. 2015 [cited]. Available from: http://fyss.se/wp-
content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA_Begrepp-och-definitioner.pdf.
17. Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Rekommendationer om fysisk aktivitet.
2011 [updated 2011-10-24; cited 2015-04-27]. Available from:
http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/.
18. Garber CE, Blissmer B, Deschenes MR, Franklin BA, Lamonte MJ, Lee IM,
et al. American College of Sports Medicine position stand. Quantity and quality
of exercise for developing and maintaining cardiorespiratory, musculoskeletal,
and neuromotor fitness in apparently healthy adults: guidance for prescribing
exercise. Medicine and Science in Sports and Exercise. 2011;43(7):1334-59.
19. Jansson E, Hagströmer M, A. AS. FYSS 2015: Rekommendationer om fysisk
aktivitet för vuxna. 2015 [updated 2015-03-04; cited 2015-04-28]. Available
from: http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_FA-
f%E2%94%9C%C3%82r-vuxna.pdf.
20. Wolfe LA, Davies GA. Canadian guidelines for exercise in pregnancy.
Clinical Obstetrics and Gynecology. 2003;46(2):488-95.
21. Royal College of Obstetricians and Gynaecologists. Exercise in pregnancy.
Statement No. 4. 2006 [updated 2006-01-01; cited 2013-12-15]. Available from:
https://www.rcog.org.uk/globalassets/documents/guidelines/statements/statement
-no-4.pdf.
22. ACOG Committee opinion. Number 267, January 2002: exercise during
pregnancy and the postpartum period. Obstetrics and Gynecology.
2002;99(1):171-3.
23. Borg GA. Perceived exertion: a note on "history" and methods. Medicine and
Science in Sports. 1973;5(2):90-3.
24. Kramer MS, McDonald SW. Aerobic exercise for women during pregnancy.
Cochrane Database of Systematic Reviews. 2006(3):Cd000180.

26. 22
25. Hellenes OM, Vik T, Lohaugen GC, Salvesen KA, Stafne SN, Morkved S, et
al. Regular moderate exercise during pregnancy does not have an adverse effect
on the neurodevelopment of the child. Acta Paediatrica. 2015;104(3):285-91.
26. Salvesen KA, Stafne SN, Eggebo TM, Morkved S. Does regular exercise in
pregnancy influence duration of labor? A secondary analysis of a randomized
controlled trial. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica. 2014;93(1):73-9.
27. Evenson KR, Savitz DA, Huston SL. Leisure-time physical activity among
pregnant women in the US. Paediatric and Perinatal Epidemiology.
2004;18(6):400-7.
28. Hegaard HK, Damm P, Hedegaard M, Henriksen TB, Ottesen B, Dykes AK,
et al. Sports and leisure time physical activity during pregnancy in nulliparous
women. Maternal and Child Health Journal. 2011;15(6):806-13.
29. Liu J, Blair SN, Teng Y, Ness AR, Lawlor DA, Riddoch C. Physical activity
during pregnancy in a prospective cohort of British women: results from the
Avon longitudinal study of parents and children. European Journal of
Epidemiology. 2011;26(3):237-47.
30. Sternfeld B, Quesenberry CP, Jr., Eskenazi B, Newman LA. Exercise during
pregnancy and pregnancy outcome. Medicine and Science in Sports and
Exercise. 1995;27(5):634-40.
31. Evenson KR, Siega-Riz AM, Savitz DA, Leiferman JA, Thorp JM, Jr.
Vigorous leisure activity and pregnancy outcome. Epidemiology (Cambridge,
Mass). 2002;13(6):653-9.
32. Nascimento SL, Surita FG, Cecatti JG. Physical exercise during pregnancy: a
systematic review. Current Opinion in Obstetrics & Gynecology.
2012;24(6):387-94.
33. Montoya Arizabaleta AV, Orozco Buitrago L, Aguilar de Plata AC,
Mosquera Escudero M, Ramirez-Velez R. Aerobic exercise during pregnancy
improves health-related quality of life: a randomised trial. Journal of
Physiotherapy. 2010;56(4):253-8.
34. Robledo-Colonia AF, Sandoval-Restrepo N, Mosquera-Valderrama YF,
Escobar-Hurtado C, Ramirez-Velez R. Aerobic exercise training during
pregnancy reduces depressive symptoms in nulliparous women: a randomised
trial. Journal of Physiotherapy. 2012;58(1):9-15.
35. Nascimento SL, Surita FG, Parpinelli MA, Siani S, Pinto e Silva JL. The
effect of an antenatal physical exercise programme on maternal/perinatal
outcomes and quality of life in overweight and obese pregnant women: a
randomised clinical trial. BJOG : An International Journal of Obstetrics and
Gynaecology. 2011;118(12):1455-63.
36. Barakat R, Pelaez M, Montejo R, Luaces M, Zakynthinaki M. Exercise
during pregnancy improves maternal health perception: a randomized controlled
trial. American Journal of Obstetrics and Gynecology. 2011;204(5):402.e1-7.
37. Juhl M, Andersen PK, Olsen J, Madsen M, Jorgensen T, Nohr EA, et al.
Physical exercise during pregnancy and the risk of preterm birth: a study within
the Danish National Birth Cohort. American Journal of Epidemiology.
2008;167(7):859-66.
38. Dempsey JC, Sorensen TK, Williams MA, Lee IM, Miller RS, Dashow EE,
et al. Prospective study of gestational diabetes mellitus risk in relation to
maternal recreational physical activity before and during pregnancy. American
Journal of Epidemiology. 2004;159(7):663-70.

27. 23
39. Plasqui G, Westerterp KR. Physical activity assessment with accelerometers:
an evaluation against doubly labeled water. Obesity (Silver Spring, Md).
2007;15(10):2371-9.
40. Ward DS, Evenson KR, Vaughn A, Rodgers AB, Troiano RP. Accelerometer
use in physical activity: best practices and research recommendations. Medicine
and Science in Sports and Exercise. 2005;37(11 Suppl):S582-8.
41. Ceesay SM, Prentice AM, Day KC, Murgatroyd PR, Goldberg GR, Scott W,
et al. The use of heart rate monitoring in the estimation of energy expenditure: a
validation study using indirect whole-body calorimetry. The British Journal of
Nutrition. 1989;61(2):175-86.
42. Hagstromer M, Oja P, Sjostrom M. The International Physical Activity
Questionnaire (IPAQ): a study of concurrent and construct validity. Public
Health Nutrition. 2006;9(6):755-62.
43. Sallis JF, Saelens BE. Assessment of physical activity by self-report: status,
limitations, and future directions. Research Quarterly for Exercise and Sport.
2000;71 Suppl 2:1-14.
44. FYSS 2008: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 2008.
45. Chasan-Taber L, Schmidt MD, Roberts DE, Hosmer D, Markenson G,
Freedson PS. Development and Validation of a Pregnancy Physical Activity
Questionnaire. Medicine & Science in Sports & Exercise. 2004;36(10):1750-60.
46. Schmidt MD, Freedson PS, Pekow P, Roberts D, Sternfeld B, Chasan-Taber
L. Validation of the Kaiser Physical Activity Survey in Pregnant Women.
Medicine and Science in Sports and Exercise. 2006;38(1):42-50.
47. Aittasalo M, Pasanen M, Fogelholm M, Ojala K. Validity and repeatability of
a short pregnancy leisure time physical activity questionnaire. Journal of
Physical Activity & Health. 2010;7(1):109-18.
48. MRC Epidemiology Unit. Recent Physical Activity Questionnaire. 2006
[updated 2014-08-01; cited 2015-04-28]. Available from: http://www.mrc-
epid.cam.ac.uk/wp-content/uploads/2014/08/RPAQ.pdf.
49. Golubic R, May AM, Benjaminsen Borch K, Overvad K, Charles MA, Diaz
MJ, et al. Validity of electronically administered Recent Physical Activity
Questionnaire (RPAQ) in ten European countries. Public Library of Science.
2014;9(3):e92829.
50. Besson H, Brage S, Jakes RW, Ekelund U, Wareham NJ. Estimating physical
activity energy expenditure, sedentary time, and physical activity intensity by
self-report in adults. The American Journal of Clinical Nutrition.
2010;91(1):106-14.
51. Peters T, Brage S, Westgate K, Franks PW, Gradmark A, Tormo Diaz MJ, et
al. Validity of a short questionnaire to assess physical activity in 10 European
countries. European Journal of Epidemiology. 2012;27(1):15-25.
52. Bell R, Tennant PW, McParlin C, Pearce MS, Adamson AJ, Rankin J, et al.
Measuring physical activity in pregnancy: a comparison of accelerometry and
self-completion questionnaires in overweight and obese women. European
Journal of Obstetrics, Gynecology, and Reproductive Biology. 2013;170(1):90-5.
53. Eliasson A. Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur; 2010.
54. Gunnarsson R. Infovoice, validitet och reliabilitet. 2010 [updated 2002-03-
13; cited 2015-04-28]. Available from:
http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml.
55. Carter R, Lubinsky J, Domholdt E. Rehabilitation research: principles and
applications. 4 ed. Philadelphia: Saunders; 2011.

28. 24
56. Olsson H, Sörensen S. Forskningsprocessen : kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber; 2011.
57. Mälardalens Högskola. Validitet. 2014 [updated 2014-01-02; cited 2015-04-
28]. Available from:
http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/
metod/validitet-1.29071.
58. Psykologiguiden. Innehållsvaliditet. 2015 [updated 2015-01-01; cited 2015-
04-28]. Available from:
http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=inneh%E5llsvaliditet.
59. Bouchard C, Tremblay A, Leblanc C, Lortie G, Savard R, Theriault G. A
method to assess energy expenditure in children and adults. The American
Journal of Clinical Nutrition. 1983;37(3):461-7.
60. Bouchard C. Bouchard three-day physical activity record. Medicine and
Science in Sports and Exercise. 1997;29(6):19-24.
61. Ainsworth BE, Haskell WL, Whitt MC, Irwin ML, Swartz AM, Strath SJ, et
al. Compendium of physical activities: an update of activity codes and MET
intensities. Medicine and Science in Sports and Exercise. 2000;32(9
Suppl):S498-504.
62. Rennie KL, Wareham NJ. The validation of physical activity instruments for
measuring energy expenditure: problems and pitfalls. Public Health Nutrition.
1998;1(4):265-71.
63. Plasqui G, Bonomi AG, Westerterp KR. Daily physical activity assessment
with accelerometers: new insights and validation studies. Obesity Reviews.
2013;14(6):451-62.
64. Vleeming A, Albert HB, Ostgaard HC, Sturesson B, Stuge B. European
guidelines for the diagnosis and treatment of pelvic girdle pain. European Spine
Journal. 2008;17(6):794-819.

29. Deltagarinformation
2015-01-09 Sid: 1 /3
Bilaga 1
Institutionen för Neurobiologi,
Vårdvetenskap och Samhälle
Sektionen för fysioterapi
Enkätstudie om fysisk aktivitet hos gravida
Bakgrund och syfte
Här på MVC Prima Liv startar nu ett forskningsprojekt för Dig som är gravid
med ett BMI ≥ 25 vid inskrivningen. Studien syftar till att testa hur ett
frågeformulär om fysisk aktivitet fungerar i just den här gruppen kvinnor.
Övervikt ökar i samhället överlag, så även bland gravida. Fysisk aktivitet är
viktigt för att bibehålla god hälsa. Det kan dock vara svårt att vara så fysiskt
aktiv som man önskar beroende på vilka förutsättningar man har. Sjukgymnaster
behöver nå en ökad förståelse för hur aktivitetsnivån ser ut hos överviktiga
gravida för att på bästa sätt kunna främja fysisk aktivitet och bidra till en
hälsosam livsstil.
Syftet med denna studie är att bedöma överensstämmelsen av ett frågeformulär
för gravida kvinnor i förhållande till en aktivitetsdagbok.
Hur går studien till?
Om Du väljer att delta i forskningsprojektet kommer Du att få ett frågeformulär
att fylla i samt även en aktivitetsdagbok. Frågeformuläret består av två delar och
är utformat för att undersöka Din fysiska aktivitet i vardagslivet under de senaste
fyra veckorna. Aktivitetsdagboken är i tabellform och där fyller Du i samtliga
Dina aktiviteter under 4 dagar, två vardagar och två helgdagar.
Vilka är riskerna?
Riskerna i studien anses minimala. Inga fysiska tester eller prov kommer att
genomföras. Frågeformuläret och aktivitetsdagboken fylls i på en plats där du
känner dig bekväm och returneras till oss i det förfrankerade och adresserade
kuvertet.
Försäkring och patientavgift
Den sedvanliga patientförsäkringen gäller under ditt deltagande.
Hantering av data och sekretess
Med anledning av personuppgiftslagen (1998:204)
Inga uppgifter utöver de som du muntligen eller skriftligen lämnar till oss i
samband med projektet kommer att användas.

30. Deltagarinformation
2015-01-09 Sid: 2 /3
Bilaga 1
Samtliga uppgifter kommer enbart att användas av forskare knutna till projektet.
Uppgifterna kommer också att behandlas så inte obehöriga kan ta del av dem.
Detta innebär att uppgifterna vi får av dig avidentifieras och förvaras i ett låst
skåp. Vid ev. behov av identifiering kan detta endast ske via en kodnyckel som
forskarna inom projektet har tillgång till. Dina svar och dina resultat kommer att
behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Ansvarig för att dina
personuppgifter hanteras på ett säkert sätt är Danderyds Sjukhus/SLL.
Resultaten av forskningsprojektet kommer att presenteras som en
magisteruppsats samt även presenteras muntligt vid en nationell konferens.
Resultaten kommer att presenteras på gruppnivå och ingen enskild individ
kommer att kunna identifieras.
Enligt personuppgiftslagen har du rätt att, vid önskemål, få ett registerutdrag av
våra insamlade data, och du har även rätt att få ev. felaktiga uppgifter ändrade.
Hur får jag information om studiens resultat?
Efter studiens slut kan Du få muntlig återkoppling av resultatet av hela studien
om Du vill. Du tar då kontakt med ansvarig för studien.
Frivillighet
Att delta i detta forskningsprojekt är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta
Din medverkan utan att ange skäl och utan att detta i så fall påverkar Din övriga
behandling eller bemötandet av Dig i vården. Enkäten och aktivitetsdagboken
kommer att behandlas konfidentiellt och ingen enskild individ kommer att kunna
identifieras då resultaten presenteras.
Ansvarig för studien
Har du några frågor kring forskningsprojektet, ta kontakt med Ann-Catrin
Ljusberg, leg sjukgymnast, e-post: ann-catrin.ljusberg@ds.se, eller:
Handledare: Nina Brodin, leg fysioterapeut, Med Dr
e-post: nina.brodin@ki.se,
Sektionen för fysioterapi, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och
samhälle, Karolinska Institutet, 141 83 Huddinge

31. Deltagarinformation
2015-01-09 Sid: 3 /3
Bilaga 1
Jag har läst och förstått forskningsprojektets syfte och genomförande och jag vill
delta i studien.
Namn………………………………………………………………………………
…
Datum………………………………………
Telefon………………………