Presentation som gjordes av Eva Jirner, SGU, i samband med SGUs kurs om grundvatten den 23 oktober 2014 i Luleå.

1. • Ger en indikation om områden där det kan finnas
geologiska och topografiska förutsättningar för skred
• För översiktlig planering
• Underlag vid annan planläggning, bygglov mm
• Måste kompletteras med platsspecifika bedömningar
Aktsamhetsområden – markstabilitet
Gamleby

2. Identifiering av aktsamhetsområden - markstabilitet
(skredförutsättning)
Indata:
• Lantmäteriets höjdmodell
• SGUs jordartskarta
•Batymetri (vattendjup) – i förekommande fall
(samverkan Uppsala univ. och SGI)

3. Översiktskarta Jordartskarta

4. rådat Aktsamhetskarta –
markstabilitet

5. Aktsamhetskarta –
markstabilitet
bearbetad version
En 50 m bred zon längs stränder definieras
som aktsamhetsområde inom
skredkänslig jordart (inkl sand,
isälvssediment, fyllning), oavsett
marklutning
Aksamhetsområden inom sandmark tas
med endast om de ligger inom 50 m från
ler-siltområden (ej aktuellt i detta område)
Aktsamhetsområden inom 30 m från
morän/berg terräng borttagna
Ytor mindre än xx m2 bortfiltrerade

6. Förslag användning aktsamhetskarta
Handläggaren kontrollerar om
exploateringen/bygglovet/ärendet berör (eller ligger intill) ett
aktsamhetsområde
Om nej: gå vidare enligt normala rutiner
Om ja: handläggaren gör en första relevansbedömning enligt
nedan baserad på lokalkännedom, jordartskarta,
höjdmodell
Denna relevansbedömning förutsätter grundläggande kunskaper
om geologi/geoteknik samt kunskap om hur
”aktsamhetskartan” tagits fram

7. Relevansbedömning 1:
Är slänthöjden så stor att stabilitetsproblem kan
föreligga?
Aktsamhetsområden med en slänthöjd understigande ca
fem meter torde normalt kunna bortses från.

8. Relevansbedömning 2:
Man måste beakta att jordartskartan är generaliserad för
presentation i skalområdet 1:25 000 till 1:50 000.
Noggrannheten är i många fall inte bättre än ca 50 m.
Aktsamhetsområden nära jordartsgränser, t ex gräns mellan
lera och berg eller morän, måste därför värderas med
försiktighet. Det kan vara så att området helt eller delvis
upptas av icke skredkänslig jordart (det omvända kan
naturligtvis också förekomma).
Det kan också förekomma felklassningar i jordartskartan.

9. Relevansbedömning 3:
Vägbankar, jordhögar och andra utfyllnader inom
områden där jordartskartan anger lera eller annan
skredkänslig jordart kan ha en marklutning som gör
att de pekas ut som aktsamhetsområden. Sådana
områden bör man normalt bortse från.

10. Relevansbedömning 4:
De jordarter som klassificerats som skredkänsliga måste
ha en mäktighet av minst några meter för att skred av
någon betydelse ska kunna uppstå.
I gränszonen mellan lermark och berg/moränterräng är
lerlagren ofta så tunna att skredrisk inte föreligger
trots att marklutningen kan överstiga 1:10. De bårder
av relativt smala aktsamhetsområden som uppstår i
sådana lägen är därför i stor utsträckning irrelevanta.
I den bearbetade versionen av aktsamhetskartan har
aktsamhetsområden som ligger närmare morän eller
bergområden än 30 meter ”buffrats bort”.

11. Relevansbedömning 5:
Beräkningsalgoritmen kan inte identifiera riskområden
längs stränder, eftersom batymetriska data oftast
saknas. Samtidigt vet vi att strandzonen ofta kan ha
stabilitetsproblem. Erosion längs stränder och
vattendrag kan påverka markstabiliteten negativt.
I den bearbetade versionen av aktsamhetskartan har
därför en buffert skapats som täcker en zon upp till
50 meter från stranden. De områden där denna zon
sammanfaller med skredkänslig jordart (inkl
postglacial sand och isälvssediment) har definierats
som aktsamhetsområden.

12. Om bedömningen är att aktsamhetskartan är relevant
krävs en mer kvalificerad bedömning av en person
med geologisk/geoteknisk kompetens.
En sådan bedömning bör grundas på genomgång av
befintlig geoteknisk/geologisk information i eller i
närheten av området samt fältbesiktning där jordart ,
lagerföljd och jordmäktighet bedöms liksom
eventuella spår av bl a markrörelser, erosion.

13. Kodtabell, skredkänsliga jordarter

14. Hur den är gjord