2. • Kokapena eta erregimena
• Erliebea
• Klima
• Populazioa eta hiri nagusiak
• Antolaketa administratiboa
• Arte eta monumentu nagusiak
• Ohiturak: hizkuntzak, gastronomia, erlijioak, kirolak,
dantzak…
• Pertsonai ospetsuak
• Mapak eta argazkiak
• Klimograma
3. • Ukrainaren mugak dira: • Ukrainarra alearen Estatu
• Hegoaldean: Itsaso batez osatua da 24
óblastsetatik (probintziak),
beltza. errepublika autonomo bat
• Ekialdean: Errusia. (Krimea) eta bi hirirekin
estatutu bereziarekin: Kiev,
• Iparraldeari: Bielorrusia. haren hiriburua, eta
• Mendebaldeari: Polonia Sebastopol, ostatu ematen
eta Eslovakia, duen errusiarra flotatzen
duen itsaso Negroren
Hungaria, Errumania. errentamendu kontratu bat
• Hego-mendebaldeari: .Ukrainarra semi-presidencial
Moldavia. sistema batetik gobernatzen
den boterearen
bereizketarekin
exekutiboaren artean
errepublika bat da, eta
judiziala legegintza.
4. • Ukrainia, 603.700 km² eremuarekin eta 2.782 km luzeko
itsasertzarekin, munduko 45. herrialde handiena da eta
Europako bigarrena Errusia europarraren atzetik.
Ukrainak Itsaso Beltzaren ertzean dago eta bertan
Krimea penintsula dago.
• Lurraldearen gehiengoa zabaldi emankorrak (edo
estepak) eta goi ordokiak dira, ibaiek zeharkatuak, hala
nola, Dnieper, Severski Donets, Dniester eta Hego Bug.
Ibai hauek Itsaso Beltzera bideratzen dira, edo Azov
itsasora. Hego-mendebaldean, Danubio ibaiaren deltak
muga eratzen du Errumaniarekin. Lurraldeko mendi
bakarrak Karpatoak mendebaldean eta Krimeako
mendiak dira. Tontor garaiena Hora Hoverla da (2.061
m), Karpatoetan.
5. • Ukrainak Klima kontinental epela du, nahiz eta
Klima mediterraneoa ere aurkitu Krimea
hegoaldeko kostaldean. Euri kopurua
desberdina da oso eskualdearen arabera,
handiena ipar eta mendebaldean eta txikiena
hego eta ekialdean. Mendebaldeko Ukrainak
1.200 mm jasotzen du urteko eta Krimeak 4000
mm inguru. Kostaldetik urrundu ahala, neguak
epeletik oso hotzera aldatzen dirá. Batez
besteko tenperatura 5.5–7 °C da iparraldean eta
11–13 °C hegoaldean.
6. HIRIBURU: KEV I50°27‘I 30°31' E
.
HIZKUNTZA UKRAINERA
OFIZIALA:
GOBERNU FORMA: SOZIALISTA
SOBIETARA
PRESIDENTEA: VIKTOR YANUKOVICH
1º MINISTROA: MYKOLA AZARO
SUPERFICIE: 44º POSTUA
TOTALA 603.628 KM²
7%
%AGUA
POBLAZIO TOTALA: 27º POZTUA
TOTALA 46.179226 (2008)2
DENTZITATEA 76,50 HAAB/KM²
DIRUA: GRIVNIA(UAH)
7. Ciudades por población
Ciudad Óblast Población
1 Kiev Óblast de Kiev 2.611.327
2 Járkiv (Karkóv) Óblast de Járkov 1.470.902
3 Dnipropetrovsk[g] Óblast de Dnipropetrovsk 1.065.008
4 Odesa Óblast de Odesa 1.029.049
Kiev
5 Donetsk Óblast de Donetsk 1.016.194
6 Zaporizhia Óblast de Zaporizhia 815.256
7 Leópolis Óblast de Lviv 732.818
8 Krivói Rog Óblast de Dnipropetrovsk 668.980
9 Mykolaiv Óblast de Mykolaiv 514.136
10 Mariupol Óblast de Donetsk 492.176
Dnipropetrovsk Óblast de Luhansk 463.097
11 Luhansk
12 Makiivka Óblast de Donetsk 389.589
13 Simferópol Crimea 358.108
14 Vinnytsia Óblast de Vinnytsia 356.665
15 Sebastopol Sebastopol 342.451
16 Jersón Óblast de Jerson 328.360
Lviv 17 Poltava Óblast de Poltava 317.998
18 Chernihiv Óblast de Chernihiv 304.994
19 Cherkasy Óblast de Cherkasy 295.414
20 Sumy Óblast de Sumy 293.141
8. • Antolaketa administratiboari
begiratzen badiogu, Ukraina 24
oblast edo probintziak,
errepublika autonomo batek eta
estatus berezia duten hiri bik
osatzen dute.
13. • Kasimir Malevitx (1878-1935), margolari suprematista.
• Sergei Prokofiev (1891-1953), musikagilea.
• Nikita Khrustxev (1894-1971), politikari eta SESBeko burua
(1953-1964).
• Irene Nemirovsky (1903-1942), idazlea.
• Oleg Blokhin (1952-), futbolari eta entrenatzailea.
• Viktor Justxenko (1954-), politikari eta herrialdeko presidentea
(2005-).
• Julia Tymoxenko (1960-), politikaria eta herrialdeko lehen ministroa
(2005).
• Ruslana (1973-), dantzari eta abeslaria.
• Andrij Shevtxenko (1976-), futbolaria.
• Jaroslav Popovitx (1980-), txirrindularia.
• Oleg Txuzhda (1985-), txirrindularia.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27. Kyiv-ko KLIMA-DATUAK
2007 URTEA
Tenperatura KYIV-ko KLIMA-DATUAK
Prezipitazioak (mm) ºC 2007 URTEA
Urt 32,2 -5,4
60 25
Ots 30,1 -3,95 20
50
Mar 25,9 1,1 40
15
Euria (mm)
Tenp ºC
10 Prezipitazioak (mm)
Api 29,95 9,2 30
5 Tenperatura ºC
Mai 32,15 15,6 20
0
Eka 42,8 18,65 10 -5
0 -10
Uzt 50,65 19,8
Ira
rr
ar
ai
ts
t
u
e
i
t
a
a
Ap
Ur
Uz
Ab
Ab
Ek
Az
U
M
O
M
Abu 40 19,2
Hilak
Ira 28,45 14,55
Urr 22,5 8,55
Aza 33,05 2,4
Abe 34,55 -2,25