3. Inledning och syfte
Jag har alltid varit fascinerad av Månen. Hur det kommer sig att den rör sig som den gör. Hur
det kommer sig att den bara finns där, det är en oerhört intressant fråga. Så nu när jag fick
chansen att söka fakta om något i rymden på nio lektioner så var det inte något svårt val.
Jag har kunnat lite om månen när jag var mindre. Vi läste mycket om planeterna när jag gick i
trean (9-10 år). Vi var även då på en utflykt och såg månen, mars och saturnus på riktigt nära
håll. Var någonstans kommer jag inte ihåg.
4. ???Frågor???
d
to Lyse
ps
p ? r må
nen
u n av s
r ne
Hu må själ
v?
ig
Kan man andas på månen?
Hur länge varar tidvattnet?
Vad bestå är
r Vad
månen av? att en?
t idv
6. Månens uppkomst
Jag har kollar på lite olika modeller och teorier.
Berättelsen om månens uppkomst är forskare inte helt säkra på men vissa modeller har föreslagit att månen bildats på en annan plats i vårt
solsystem och sedan fångats in av jordens gravitationsfält. Förhållandena som krävs för att ett sådant infångade skulle faktiskt ha kunnat
fungera men teorin ansågs som osannolik och blev nedröstad.
Ännu en teori utgår från att jorden och månen skapades tillsammans på samma plats och vid ungefär samma tid som solsystemet skapades.
Månen skulle ha bildats från material som omringade den tidiga jorden, liknande hur planeterna bildades runt solen. Denna modell har dock
inte lyckats förklara varför månen består av så pass lite järn. Så den blev också avslagen från att ha varit en vettig teori.
Den som dom tror är den mest sannolika teorin om hur månen skapades är att den är skapades för länge, länge sedan, när jorden ännu höll
på att bildas, krockade med en annan planet lika stor som Mars (ungefär hälften så stor som jorden). Kollisionen var så kraftig att den mindre
planeten krossades, smulades sönder och blandades in med jorden. Smällen slungade också ut en hel del material i omloppsbana kring
jorden. Efter en lång tid har stenar, metaller och sådant samlats ihop till en liten himlakropp det vill säga Månen, som följer med jorden i dess
bana kring solen.
Datorsimulationer av denna händelse stämmer väl överens med uppmätningar av vinkelmoment samt dem förhållandevis lilla storleken på
månens kärna.
Men det finns fortfarande en heldel olösta frågor kring denna teorin men denna känns mest rimlig.
Månen är betydligt mindre än jorden, men den är ändå rätt så stor för att den är cirka en fjärdedel (¼) av jordens diameter och har ungefär en
åttiondel (1/80) av jordens massa. Detta gör månen till den klart största månen i solsystemet i förhållande till dess planet (dock är Charon
större i förhållande till dvärgplaneten Pluto). Annars är månen den femte största i solsystemet.
7. Tidvatten
Tidvatten innebär två saker, ebb och flod. Det är månen som påverkar vattnet. Det är dennes
dragningskraft som gör det här. När månen roterar runt jorden så drar den till sig vattnet så att det blir
flod, men den skjuter även ifrån vatten från mitten av jorden så att även den motsatta sidan får flod.
Då blir det ebb på sidan vad jorden. Det uppstår ungefär två ebb och två flod varje dag på samma
ställe här på jorden.
Det spelar ingen roll att jorden roterar för vattnet följer bara efter var månen befinner sig.
Så under cirka 6 timmar och 12 minuter stiger vattnet ifrån sin lägsta nivå
till sin högsta. Därefter vänder tidvattnet och den då så höga vattennivån
sjunker till sin lägsta nivå på ungefär 6 timmar och 12 minuter.
8. Inre struktur
Den nuvarande modellen för månens inre kom från de seismometrar man
använde under Apolloprogrammet. Seismometer är det instrument som mäter
markrörelsen. De seismometrar som skickades upp kollade hur kraftigt
månskalv och när kometer slog ner i månens yta.
Teorier om att månens mitt skulle vara tomt kan nu uteslutas. Efter som
lättmetallerna inte ligger så tätt så sätt man att det finns massor av dom.
Månens skorpa varierar i djup men har ett medeldjup på ungefär 68
kilometer. Skorpan är tjockare vid högplatåerna och tunnast under det så
kallade "haven". Skorpan är i genomsnitt tjockare på månens baksida än den
sida vi ser alltså den som är vänd mot jorden, vilket också är anledningen till
att inga stora "hav" finns på baksidan.
Månens mantel är ungefär 1000 kilometer djup, med en liten kärna som har
en diameter mellan 300-425 kilometer. Den yttre delen av kärnan kanske
fortfarande är smält, men detta vet man inte säkert. Större delen av de
nuvarande seismiska aktiviteterna hänger samman med tidvatteneffekter på
jorden.
av: Cornell SPIF
9. Atmosfär
Tidigare antogs det att månen inte hade någon atmosfär. Nu vet man att den har en mycket tunn
atmosfär, en så kallad exosfär. Atmosfären väger sammanlagt omkring 10 ton vilket är väldigt
lite. Atmosfären består till största delen av väte, men där finns även små mängder helium och
neon. Alltså går det inte att andas på månen. Men man tror att människan har förorenat
atmosfären när man har gjort alla månlandningarna. Månens atmosfär förnyas dock med jämna
mellanrum av solvinden, vilket är bra.
10. Månfaserna
Månen lyser inte av sig själv, Det är i själv verket solen som lyser på månen och då reflekteras/studsar ljuset tillbaka till jorden så att det ser ut som den lyser. Genom att månen hela
tiden rör sig runt jorden så skapar det olika former eller så kallade månfaser.
Det tar ungefär 27 dagar för månen att färdas runt jorden och får dom olika månfaserna. Där av namnet månad.
De fyra mest kända månfaserna
De fyra mest kända månfaserna är; Nymåne, Halvmåne (höger, också kallad första kvarten), Fullmåne, Halvmåne (vänster, också kallad sista kvarten).
Månen rör sig alltid åt vänster från solens synvinkel.
Nymåne heter det när månen står mellan solen och jorden. Då ser vi inte månen för att solen inte kan reflekteras. Sen så flyttar månen sig lite åt höger och då ser den ut som en
bannan från jorden för att solen skiner bara lite på kanten av månens yta.
Halvmåne (förstakvarten, höger) när vi ser en halvmåne på högersida så är det för att månen är på vänster sida mot solen.
Fullmåne Är det när månen är bakom jorden. Månen är alltid lite högre upp än månen så solens strålar kan träffa hela så att säga framsidan av månen. Men vi ser bara ca 60% av
månens yta.
När månen rör dig till vänster från solens synvinkel så blir den lite större än en halvmåne men inte mycket. Ungefär som en halvmåne och den bannanformade månen.
Sen när den är till höger om jorden så är den halv fast på vänster sida. Sedan en bannan formad och sedan är den borta från skyn igen. Det är också ett så kallat kretslopp.
När månen inte finns/syns tills det att den är ”full” heter att månen tilltar. Och när månen är ”full” tills den inte syns heter att den avtar.
av: Viamoi
11. reflektioner/
Om månen hade lyst Tänk om månen uppstod
av sig själv skulle genom att en annan planet
den nog bara lysa liksom som jorden, att det
väldigt svagt, för att
den inte har något
tankar
Månen borde väll också
fanns liv på den, gjorde
något helgalet experiment
inre som kan påverkade oss människor? För vi och drogs in i vårt
utstråla energi. innehåller ca 70% vatten, men solsystem och kraschade in
i våran måne.
Det är rätt häftigt att den jag hittade inte någon stans där
sidan som månen visar oss i det stod något om det. Varken i Tänk att månens som vi
dag kunde varit baksida. böcker, på nätet eller någon i
nu tycker är baksida
film. Men jag tror den gör det,
Månen är inte så jätte kunde varit framsida.
för att vissa säger att dom inte
stor, men då undrar man Det är rätt häftigt att
kan sova på grund av att det är
lite hur små dom andra att månen rör sig så
fullmåne. Alltså måste månen ha
månarna är om vår är som den gör.
något att göra med vattnet i
den femte största i vårt
solsystem. våran kropp.
Skulle varit kul om någon från Sverige skulle åkt upp till månen. men samtidigt tycker
jag inte att vi ska göra så många fler månlandningar på månen för att det ser ut som
om vi förstör månens atmosfär. det kanske inte gör något, men ändå.... Man kanske till
och med har kunnat andas på månen men efter alla rymdfärder och alla sådana
”robotar” som varit där förstört den chansen.
Men vi skulle inte kunna ha andats där ändå, månens atmosfär består mest av kväve och
även lite Helium och Neon. men inget syre.
12. Film källor:
Bild källor
Flicker:
Youtube sökte på ”the moon”
Cornell SPIF Någon film sida men kommer inte
Viamoi
ihåg vad den hette.
Li Fakta källor:
te
wi
http://www.nrm.se/sv/meny/besokmuseet/cosmonova/upptackuniversumastronomiochrymden/manfaser.4001.html
ki http://jordglob.se/info/fakta-om-maanen.aspx
pe
oc di
h a
en bå
ge de
ls
k. sve Böcker:
ns
k Astronomi.
Astronomins historia.
Månen.
