Redovisning av uppdrag åt Hjälpmedelsinstitutet

1. Tillgänglighet i äldres
boende
Jenny Hjalmarson
Doktorand/ Projektledare
KTH, Micasa Fastigheter, Stockholm
jenny.hjalmarson@chb.kth.se

2. KTH CHB
Centrum för Hälsa & Byggande
Professor: Tore J Larsson

3. Rollatortillgänglighet
Hanna Svensson
Doktorand KTH
Äldreförvaltningen Haninge Kommun
Bo Glimskär
Doktorand/ Forskningsingenjör KTH

4. Det normala åldrandet
Patterns of Functional Loss Among Older People
Seidel et. al 2009
Vilka förmågor försämras först?
1. Rörlighet, gångförmåga
2. Rörlighet, att nå saker
3. Minnet
Vilka svårigheter stöter man på först i vardagslivet?
1. Handling
2. Städning
3. Resor

5. Kort om rollatorn och hur
den används
Svensk uppfinning av Aina Wifalk från 1978
Hjälpmedelsinstitutet har uppskattat antalet användare
av rollatorn till minst 250 000st
Det finns flera olika rollatormodeller och finansieringen
av dessa varierar i landet, i vissa landsting kan man få
dem förskrivda, i andra betalar en mindre avgift och i
några landsting får man köpa den själv.
Vanligaste orsaken till att en rollator används är nedsatt
balans av olika orsak. De flesta initieras att skaffa en
rollator i samband med någon typ av vårdkontakt.

6. Kort om rollatorn och hur
den används
En fråga som bör belysas:
Varför vill många inte ha en rollator?
Risken för fall är stor
1/3 av alla över 65 år faller
1/2 av alla över 80år faller
Om man ramlat en gång ökar risken att falla igen
markant!
Det är således viktigt att förebygga
det 1a fallet!

7. Tillgänglighet i Sverige
Krav på tillgänglighet finns
beskrivet i Bygglagstiftningen
på olika sätt.
Grunden i Sverige är att
samhället skall vara tillgängligt
för alla MEN vi har en bit kvar…

8. Rollatorprojektets
genomförande
Intervju med 34 rollatoranvändare
medelålder 90år
Samt en rörelsestudie med samma personer
Utgångspunkt för frågeställningar samt rörelsestudie var
”TIBB 2.0 Tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd” med
fokus på rollator användare.

9. Resultat
Hur klarar man en trottoarkant med rollatorn?

10. Resultat
Hur klarar man tre trappsteg med handledare

11. Resultat
Diameter på vändytan med rollator

12. Resultat
Hur man klarar att passera en ytterdörr som inte har
automatisk dörröppnare:

13. TIBB:en
Tillgänglighetsnivå 2
Entrén fungerar för personer som kan gå i trappor, men
använder rollator och kan ta denna uppför max 3
trappsteg.
Vårt förslag: Automatiskt dörröppnare bör infogas redan
på denna nivå!
Kommentar: Nivån är beskriven för personer som klarar
tre trappsteg med rollator, vi konstaterar att många
har svårt redan med en trottoarkant, få klarar 3
trappsteg.

14. Framtiden…
Hur får vi människor att börja
använda rollator?
Hur skapar vi tillgänglighet och
möjlighet för människor att använda
sin rollator?

15. Framtiden, en tanke…
Här visade jag en film med prototyp av en rollator som
man kan gå i en trappa med. Eftersom den inte är färdig
kan jag inte lägga ut den här än…

16. Tillgänglighet i äldres
boende
Jenny Hjalmarson
Doktorand/ Projektledare
KTH, Micasa Fastigheter, Stockholm
jenny.hjalmarson@chb.kth.se