Client: Dagensskiva.com Role: Gästrecensent

1. Vladislav
Delay
Demo(n)
Tracks
(CD)
Huume,
2004
Finsk
dub
noir
Från
ett
kalhygge
med
blickfång
över
Kaliningrad
sitter
en
finländare
med
ett
fejkat
namn
och
spelar
in
älgläten
som
om
han
vore
förbytt.
Vladislav
Delay
gör
allt
för
konsten.
Hemma
i
Helsingfors
briserar
alla
fältinspelningar
och
ut
kommer
den
slags
instrumentala
svartekaka
som
blivit
Delays
signum.
Murrig
instrumental
musik
på
urgiska.
Delay
är
byggmästaren
vars
byggnadskonst
är
dub
noir
och
vars
byggelement
utgörs
av
kaboomkrasch
ljud
från
byggarbetsplatser
i
Dresden.
Vilda
ekon
av
Lee
Perry
mixas
med
alpluft
på
burk
och
avgasdoftande
missmod
i
en
trafikkö
utanför
polishuset
i
Kairo
(åk
aldrig
dit).
Vladislav
är
kung.
Han
står
bredbent
i
stadens
centrum
och
är
mannen
som
sett
och
hört
allt.
Loj
och
cool.
Pårökt
marinblå
marijuanamarinad.
Dubbelsidig
dub
i
ett
dubbelrum
i
Dakar.
Dubbelsäng,
bubbelspräng,
ledhäng.
Vladislav
är
som
en
bror
för
mig.
Han
står
och
tittar
på.
Tjena
utanförskapsarmén!
Soldatbröder
i
kostymer
av
morötter
och
geléhallon.
Mannen
gör
lida-­‐dub,
dub
som
lider,
dub
som
liniment
mot
leda.
Dub
som
ledighetsförklarar
alla
ledningsgrupper.
Det
är
som
en
suck
bortom
all
räddning,
när
världens
alla
kontrollanter
säger
stopp,
drar
Delay
en
djup
suck,
vänder
bort
huvudet
och
lämnar
platsen
med
ljudet
av
en
tändsticka
som
tänds.
Borta
och
glömt
är
Delays
tillfälliga
Luomo-­‐
strapatser,
hans
Gary
Glitter-­‐alter
ego
i
househålan,
allt
för
att
få
doppa
den
finska
dasen.
Men
han
är
förlåten.
Den
bråten.
Anders
Bersten