Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport och därmed till bättre hälsa?

1. Hur kan färdvägsmiljön bidra till aktiv transport
och därmed till bättre hälsa?
Föreläsning vid Transportforum den 11 januari, 2012
Peter Schantz
dr med sc, professor

3. research project
physically active
commuting in
Greater Stockholm
www.gih.se/pacs

4. individen
yttre fysisk
faktorer aktivitet
inre
faktorer
färdvägsmiljön gång
cykling
transport

6. WHO:s definition av hälsa 1948:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande och ej
endast frånvaron av sjukdom eller skröplighet”

7. Tre aspekter av fysisk aktivitet och färdvägsmiljöer
med koppling till hälsa:
• Sjukdomar
• Förtida mortalitet
• Välbefinnande

8. välbefinnande
fysiskt – mentalt – socialt
högt
förekomst av
sjukdomar/
grad av
ingen sjuklighet
många/
hög
lågt

9. miljöbetingelser som
bidrar till ett
välbefinnande
nivå av
fysisk
aktivitet
miljöbetingelser som
motverkar ett
välbefinnande

10. Färdvägsmiljön kan påverka:
• Beslutet att cykla
• Avståndet
• Frekvensen av cykelturer
• Upprätthållande av ett beteende som cyklist
• Välbefinnandet under det att man cyklar
Ref: Wahlgren & Schantz 2011. Bikeability and methodological issues
using the active commuting route environment scale (ACRES) in a
metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6

11. startpunkt målpunkt
• Är färdvägsmiljön säker?
• Känner jag mig trygg i färdvägsmiljön?
• Är färdvägsmiljön stimulerande?

12. stimulans
otrygghet trygghet
hämning

15. utfallsvariabler – färdvägsmiljön
som helhet för aktiva transporter:
• otrygg – trygg
• hämmande – stimulerande
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

18. utfallsvariabler – färdvägsmiljön
som helhet för aktiva transporter:
• otrygg – trygg
• hämmande – stimulerande
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

21. miljövariabler i färdvägsmiljöer
fysisk miljö trafikmiljö social miljö
• cykelbanor/-fält/- • avgaser • konflikter
vägar för cyklister mellan individen
• buller
separerade från bil- och andra
trafik • flöde of nyttjare av
motoriserade fordon färdvägen,
• grönska (natur,
parker, träd, • hastigheter av inklusive
planteringar) motoriserade fordon fotgängare
• skönhet (fulhet – • hastigheter hos
skönhet) andra cyklister
• rödljus • trängsel av alla
sorters fordon i
• backighet
icke separerade
• färdvägens dragning trafikmiljöer
• trängsel av
cyklister på
cykelbanor/cykelfält

25. utfallsvariabler – färdvägsmiljön
som helhet för aktiva transporter:
• otrygg – trygg
• hämmande – stimulerande
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

26. Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012.
Exploring bikeability in a metropolitan setting:
stimulating and hindering factors in commuting route environments.
Accepted with minor revisions in BMC Public Health

27. utfallsvariabler – färdvägsmiljön
som helhet för aktiva transporter:
• otrygg – trygg
• hämmande – stimulerande
potentiella prediktorer:
• variabler inom trafik, fysisk och social miljö

28. stimulerar
mycket
upplevd
nivå av om
färdvägs-
miljön som
man cyklar i
som helhet
hämmar/
stimulerar
arbets-
pendlingen
hämmar
mycket
mycket låga mycket höga
uppfattade nivåer av avgaser längs färdvägen

29. miljövariabler i färdvägsmiljöer
Positiva faktorer Negativa faktorer
• grönska • avgaser
• skönhet • trängsel av alla
sorters fordon i
icke separerade
trafikmiljöer
• färdvägens
dragning

30. miljövariabler i färdvägsmiljöer
Positiva faktorer Negativa faktorer
• grönska • avgaser
• otrygg – trygg
• skönhet • trängsel av alla
sorters fordon i
icke separerade
trafikmiljöer
• färdvägens
dragning

31. overall perceptions of
route environments
for bicycle commuting
stimulates
a lot
inhibits
a lot
very low very high
perceptions of different
route environment variables

32. 2007 2008
Birger Jarlsgatan, Stockholm

33. Mkt sannolikt val
Sannolikt val
Neutralt
Osannolikt val
Mkt osannolikt val
Ref: Winters M & Teschke K. 2010. Route preferences among adults in the near market
for bicycling: findings of the cycling in cities study. Am J Health Promot 25(1):40‐7.

34. Referenser
Wahlgren, L., Stigell, E. & Schantz, P. 2010. The active commuting route environment scale (ACRES):
development and evaluation. Int J of Behav Nutr Phys Act 7:58
Wahlgren, L. & Schantz, P. 2011. Bikeability and methodological issues using the active commuting route
environment scale (ACRES) in a metropolitan setting. BMC Medical Research Methodology 11:6
Wahlgren, L. & Schantz, P. 2012. Exploring bikeability in a metropolitan setting: stimulating and
hindering factors in commuting route environments. Accepted with minor revisions by
BMC Public Health.
Winters M & Teschke K. 2010. Route preferences among adults in the near market for bicycling: findings
of the cycling in cities study. Am J Health Promot 25(1):40‐7.
www.gih.se/rhm

35. Tack för er uppmärksamhet
www.gih.se/rhm
peter.schantz@gih.se