SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets
   gemensamma riktlinjer inför budget och plan 2013-2015


På väg mot Sveriges säkraste sjukvård
Vi i den rödgröna politiska majoriteten arbetar för att alla patienter i Landstinget i Kalmar län
ska få den mest tillgängliga, trygga och säkra sjukvården som finns i Sverige. Alla ska ha rätt
till en köfri vård efter behov och en god hälsa på lika villkor.
För att vi ska veta att alla patienter är nöjda ska vården hela tiden jämföras med andras.
Sjukvården i Kalmar län ska ligga i framkanten av utvecklingen och hela tiden förbättra
kvaliteten och säkerheten. Våra framgångar bestäms utifrån hur nöjda och trygga patienterna
och medborgarna är.
Landstinget i Kalmar län ska arbeta öppet och vilja ta del av medborgarnas, patienternas och
medarbetarnas tankar och idéer om hur sjukvården kan göras bättre. Det är i vardagen som
förbättringarna ska genomföras.
Vi i den rödgröna majoriteten vill arbeta för en långsiktigt hållbar, jämställd och solidarisk
sjukvård. Vi är stolta över att få förtroendet att fortsätta resan mot Sveriges säkraste vård och
Sveriges nöjdaste patienter.
                            *             *             *
Tidigare uppdrag i riktlinjer och beslut i Landstingsplan 2013-2015 ligger fast.
                            *             *             *

1. Sveriges säkraste sjukvård utan köer
Sjukvården ska hela tiden sträva efter att förbättra kvalitén. Att ta tillvara på den
medicintekniska utvecklingen är viktigt för att skapa en kvalitets- och resurseffektiv
organisation och nå målet om Sveriges säkraste sjukvård. Särskild uppmärksamhet och kraft
ska riktas mot att förbättra de medicinska resultaten inom hjärtsjukdomar, stroke och diabetes.
Cancervården och den psykiatriska vården ska förbättras och utvecklas.
Alla som besöker sjukvården ska känna sig trygga. Därför ska vi fortsätta arbetet med att öka
patientsäkerheten. Vi har en nollvision för undvikbara vårdskador. 2014 ska Landstinget i
Kalmar län ha Sveriges säkraste sjukvård. Alla medarbetare ska involveras i
förbättringsarbetet ”Varje dag lite bättre”.
Sveriges kortaste köer ska bli ännu kortare. Sjukvården ska ta nya steg för att tillgodose
medborgarnas behov. Vårdgarantin ska därför förbättras under de kommande åren.
Patienterna har rätt till korta vårdköer och korta väntetider. Långsiktigt ska sjukvården vara
helt köfri.
      Den 1 januari 2014 ska vi ha Sveriges säkraste sjukvård
      Ett system ska arbetas fram för att kvalitetssäkra hela sjukvården
      Arbetet med att nå en köfri vård ska intensifieras




                                                                                                    1
   Den medicinska kvalitén ska förbättras för hjärt- och kärlsjukvård, strokevård och
       diabetesvård
      Dialysverksamheten ska utvecklas
      Konkreta förslag för hur patientens möjlighet att själv delta i säkerhetsarbetet ska tas
       fram
      Könsuppdelad statistik ska användas som underlag i patientsäkerhetsarbetet
      Ett förslag ska tas fram för hur landstingets hälsocentraler ska fortsätta utvecklas
      En utredning ska göras för att se över hur inställelsetiderna vid länets samtliga
       ambulansstationer ska se ut i framtiden
      Resurs- och produktionsplaneringen ska bli ett verktyg i respektive förvaltning
      Försöket med samarbete mellan primärvård och ambulans i Högsby ska utvärderas och
       om möjligt breddinföras

2. Ännu nöjdare patienter
Landstinget i Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter! Vi ska bli ännu bättre på att
tillvarata patienternas kunskap och se den som en viktig resurs för att kunna erbjuda den bästa
vården.
E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans som inte enbart handlar om en
teknisk utveckling utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av vårt
informationssamhälle. Genom användandet av informations- och kommunikationsteknologi
kan man öka tillgängligheten och möta behoven hos patienter och deras närstående.
Genom att praktiskt använda sig av patienternas erfarenheter och synpunkter kan sjukvården
förbättras. Sjukvården ska bejaka att medborgarna vill påverka och göra egna val. Patienter
och närstående är en viktig resurs för utvecklingen av sjukvården.
      Patienterna ska erbjudas ett särskilt ”vårdkontrakt” innehållande framförallt en väl
       fungerande samordning av behandling och mål för en god vårdplanering tillsammans
       med patienten.
      Patienternas möjlighet att påverka innehållet i vården ska stärkas genom ett
       förhållningssätt utifrån ”inga beslut om mig utan mig”
      Patientberättelser ska aktivt användas i förbättringsarbetet
      Handlingsplanen för E-hälsa ska fortsätta vidareutvecklas och implementeras för att
       öka tillgängligheten och förenkla för patienterna
      Möjligheten för patienter och anhöriga att söka kunskap och information via nätet ska
       utökas
      Satsningar på god och hälsosam mat med fler alternativ ska göras. Målet är Sveriges
       godaste sjukhusmat
      Arbetet med att förebygga undvikbar slutenvård ska fortsätta




                                                                                                  2
3. Jämlik och jämställd vård
Sambandet mellan klasstillhörighet och hälsa är tydligt. När klyftorna i samhället ökar, så blir
också skillnaderna i hälsa och livslängd större. Eftersom gapet mellan fattiga och rika, liksom
mellan kvinnor och män, ökar i Sverige så faller det tyngre på landstinget att motverka
konsekvenserna av regeringens politik.
Hälso- och sjukvården ska därför särskilt prioritera arbetet för en jämlik och jämställd vård.
Klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa ska motverkas, liksom de skillnader i ohälsotal
som finns mellan länets olika delar. Ersättningssystemet inom Hälsovalet ska i största möjliga
mån utgå ifrån socioekonomiska faktorer.
HBT (homo, bi och trans) -personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter
garanteras genom att medarbetarna utbildas i bemötande. Det förebyggande arbetet genom det
folkhälsopolitiska planen är en viktig del för att nå en jämlik och jämställd vård.
      Landstinget ska i årsredovisningen särskilt redovisa de insatser som har genomförts
       för att uppnå en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård
      Statistik för hälso- och sjukvården skall vara könsuppdelad
      Den översyn av tillgänglighet för funktionsnedsatta som gjorts ska följas upp
      Landstingsplanen ska granskas utifrån jämlikhet och jämställdhet
      Jämställdhet ska vara en del av det långsiktiga fortbildningsarbetet
      Uppdrag ska ges att följa och analysera hur screening kan användas för att förebygga
       och tidigare upptäcka sjukdom
      En kunskapsplan för jämlik och jämställd vård ska arbetas fram
      Samordningen av sjukvården för asylsökande ska förbättras

4. Kraftsamling för barn och unga
Barn och ungdomars möjligheter att föra fram klagomål, ge synpunkter och delge sina
erfarenheter från vården ska stärkas. Barn och unga är en särskilt viktig grupp i samhället och
de ska ha bästa möjliga vård. Vi ser hur barnfattigdomen ökar och hur allt fler barn mår
psykiskt dåligt. Att satsa på förebyggande insatser är avgörande för att stärka barns och ungas
utveckling. Särskilt insatserna för att främja barn och ungas psykiska hälsa och att möta
psykisk ohälsa behöver utvecklas för att möta behoven.
För att förbättra barns och ungas hälsa krävs en samverkan kring deras uppväxtvillkor genom
familjecentraler och genom ökad samverkan med olika samhällsaktörer samt genom att stödja
hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg. För att få till stånd en kraftsamling ska
ett helhetsgrepp tas kring barns och ungas hälsa.
Idag upplever vi att det finns en rad ingångar för barn och unga till vården. Detta ska
förenklas för dem genom en kraftsamling. En gemensam inventering av alla verksamheter
som finns, vilket uppdrag varje verksamhet har och hur väl helheten fungerar för barn och
unga och deras familjer ska göras. Arbetet har påbörjats och målet är att utveckla
helhetsstrategier. Genom att ge rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå säkerställs att effektiva
vård- och stödinsatser möter de behov som finns för att säkerställa barn och ungas psykiska
och kroppsliga hälsa.




                                                                                                   3
Alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s Barnkonvention
ska självklart genomsyra hela landstingets arbete.
      Kraftsamlingen av våra insatser för barn och unga ska fortsätta och intensifieras
      Samordningen av barn och ungas psykiska hälsa ska utvecklas i hela länet genom en
       vidareutveckling av Psynk-projektet
      Tydligare samverkan kring barn och ungas uppväxtvillkor genom familjecentraler ska
       utvecklas
      Skillnader i hälsa hos barn och ungdomar ska särskilt uppmärksammas
      Barnchecklista med nyckeltal och målformulering ska användas i all
       landstingsverksamhet
      En barnkonsekvensbedömning ska ske vid beslut på verksamhetsnivå som berör barn
       och ungas situation som patienter, brukare, besökare eller närstående

5. Samverkan kring äldres hälsa
Befolkningen i Kalmar län blir allt äldre. En högkvalitativ vård ska erbjudas för alla oavsett
ålder och hälsobild genom ett kvalitetslyft. Landstingets målsättning är en komplett vårdkedja
för de mest sjuka äldre, med äldreteam och speciella vårdplatser för akut geriatrisk vård.
Vårdkedjan som också inkluderar många av kommunens verksamheter ska vara
sammanhängande mellan äldreboende, primärvård, akutvård och slutenvård. Detta möjliggörs
med fokus på samverkan. Patienternas önskemål om vård i livets slutskede och palliativ vård
vid svåra sjukdomstillstånd ska tillvaratas.
      Samverkan med kommunerna ska utvecklas genom satsning på gemensamma
       teamutbildningar
      Läkemedelsbehandlingar och enhetliga läkemedelsgenomgångar ska säkras
      Samverkan och samarbete mellan vårdgivare ska utvecklas för att skapa en helhetssyn
       kring vården för äldre och dess kvalitet
      Psykisk hälsa för äldre ska särskilt uppmärksammas och redovisas i aktuella
       verksamhetsplaner
      Vårdplaneringen för äldre ska följas upp och kvalitetssäkras i samarbete med
       kommunerna

6. Utveckling av cancervården
Cancer är vår tids största folksjukdom. Satsningen på cancervården kommer att fullföljas
genom en rad konkreta åtgärder. Den regionala cancervårdplanen kommer att ligga till grund
för detta omfattande arbete.
      Patienter med diagnostiserad cancer ska garanteras ett kontaktteam på behandlande
       klinik
      Vårdgarantin för patienter med cancer ska implementeras
      Införandet av en kirurgrobot ska förberedas för att förbättra vårdkvaliteten med
       modern teknik
      En handlingsplan ska tas fram för att garantera fyra veckor till behandling


                                                                                             4
7. Psykisk hälsa
Den stora utmaningen för psykiatrin är rekrytering av personal. Det är nödvändigt att
undersöka flera rekryteringsmetoder för att lyckas fylla behovet. Stort fokus kommer att
läggas på rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare under planperioden.
Den psykiatriska vården i Landstinget i Kalmar län ska hålla hög klass i allt från det
förebyggande arbetet i primärvården till akut- och slutenvård. Vi ser arbetet med barn och
unga som en viktig del i det förebyggande arbetet.
      Generalplanen för psykiatrins lokaler ska genomföras
      Fler metoder för rekrytering ska prövas
      Första linjens psykiatri ska utvecklas och organisatoriskt förtydligas
      En vårdgaranti för beroendevården ska tas fram
      Samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ska utvecklas
      Möjligheten att använda digitala lösningar för första linjens psykiatri ska
       implementeras

8. Hälsa för livskvalitet
Den vård som finns närmast patienterna är primärvården genom modellen Hälsovalet.
Hälsocentralernas arbete ska fortsätta att inriktas på det förebyggande folkhälsoarbetet och
arbeta för att nå visionen om Hälsolänet. Konkret handlar det om att hjälpa ännu fler
medborgare att ändra livsstil och leva sunt, utan tobak, med balanserad kost och måttligt med
alkohol. Vi vill att naturupplevelser ska kunna användas för att underlätta för sjuka människor
att tillfriskna. Att förbättra sin hälsa genom fysisk aktivitet och kulturupplevelser ska
uppmuntras.
      Den nya folkhälsopolitiska planen ska genomsyra verksamheten
      På samma sätt som motion ska kultur kunna rekommenderas i syfte att förbättra hälsan
      Möjligheten att teckna avtal med verksamhet som erbjuder vård av patienter med
       långvarig smärta och palliativ vård ska undersökas
      Arbetet med Tobaksfri Duo ska fortsätta och följas upp

9. Varje dag lite bättre
Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete är numer ett nationellt riktmärke. Vi ska fortsätta
vår satsning på ”Varje dag lite bättre” med inriktningen att nå Sveriges säkraste och
tillgängligaste vård. Vi kommer att stärka patientinflytandet och förbättra patienternas
vårdkedjor samt utveckla ledarskapet inom landstinget.
      Under planperioden fortsätter satsningen på ”Varje dag lite bättre”
      ”Varje dag lite bättre” ska vara en huvudstrategi som genomsyrar hela verksamheten
      Alla verksamheter ska vara involverade i förbättringsarbetet




                                                                                               5
10. Politik för hållbar ekologisk utveckling
Vi vill att sjukvården i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. Landstinget ska ha en
medveten inriktning på förebyggande miljöarbete och ett konsekvent kretsloppstänkande.
Gällande energi, livsmedel och transporter ska konstruktiva idéer lyftas fram. Satsningar på
vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras.
Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att kemikalie- och antibiotikaanvändningen
minskas. Vi vill att maten som serveras på sjukhusen i största möjliga mån är klimatsmart och
ekologiskt producerad.
      Arbetet med att initiera, följa och utvärdera miljömålen ska utvecklas
      Satsningar på vindkraft ska göras
      Andelen ekologisk och klimatsmart mat i landstingets verksamhet ska ökas
      Landstingets klimatstrategi ska revideras

11. Engagerade medarbetare
Landstinget i Kalmar län har kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Landstinget ska
vara ett föredöme som arbetsgivare med goda arbetsmiljöer och ändamålsenliga lokaler.
Arbetet med mönsterarbetsplatser ska fortsätta genom att bland annat förbättra medarbetarnas
inflytande genom dialog och samverkan och möjligheter till kompetensutveckling. Målet är
att fortsätta ha landets friskaste medarbetare.
Det aktiva förbättringsarbetet som startats ska även i fortsättningen stöttas och stimuleras.
Alla medarbetare ska utbildas i förbättringskunskap. Även fortsättningsvis ska medarbetare
kunna ansöka om medel för att bedriva konkreta förbättringsarbeten. Arbetet med
etableringen av en läkarutbildning kommer att fortsätta.
      Alla medarbetare ska fortsätta att involveras och utbildas i förbättringsarbetet ”Varje
       dag lite bättre”
      Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ska fortsätta aktivt
      Landstinget ska sträva efter att medarbetarna har en anställning på 100% men med
       möjlighet att begära önskad sysselsättningsgrad
      Landstingets arbetsplatser ska vara jämlika och jämställda
      Rekryteringsplanen av nya medarbetare ska tydliggöras
      Medarbetarna ska utbildas om HBT-personers situation
      Administrationen i vården ska effektiviseras genom effektivt IT-stöd och genom
       insatser som leder fram till ökad kompetensmatchning
      Chefskapets och ledarskapets betydelse för att skapa förutsättningar för en bra
       personalpolitik ska tydliggöras

12. Folkhögskolorna
Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för
landstinget och regionen. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en
viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Bildningsmålen och den unika pedagogiken
ska värnas.


                                                                                                 6
Landstingets interna utbildning bör, om möjligt, förläggas till folkhögskolorna. Nyckelkurser
för smärtpatienter har enligt forskning visat sig vara effektiva för patienterna, där placeringen
varit en väsentlig faktor. Därför ska fortsättningsvis nyckelkurser erbjudas på våra
folkhögskolor.
      Samarbetet med kulturinstitutionerna ska utvecklas
      Minst 20% av den totala utbildningsverksamheten ska vara hälsoinriktad
      Ett uppdrag ska ges om att utveckla en modell för kultur och hälsa i samarbete med
       utvecklingsenheten
      En modell för ökat inköp av ekologisk och klimatsmart mat ska utvecklas

13. Forskning och utveckling
För att utveckla medarbetarnas kompetens i olika vårdsituationer ska ett skillcenter knytas till
forsknings- och utvecklingsenheten. Allt ifrån operationer till förlossningar och
hjärtstillestånd ska kunna simuleras. Med hjälp av ett skillcenter får medarbetarna möjlighet
att testa nya metoder och får mer rutin på komplicerade situationer. Detta blir till stor nytta för
patienterna. Den patientnära vården och omsorgen inom såväl primärvård som psykiatri och
sluten vård ska utvecklas. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet och E-
hälsoinstitutet.
Efter en lång tids förberedelser öppnas nu möjligheten att studera till läkare i Kalmar.
Utbildningen kommer att drivas i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Lunds universitet,
Landstinget i Kalmar län och Region Skåne. Landstinget kommer förereda sig för detta
genom förstärkt handledning, akademiska tjänster och ändamålsenliga lokaler i samverkan
med Linnéuniversitetet för att uppnå högsta kvalitet på utbildningen
      Samarbetet med näringslivet kring innovationer i vården ska utvecklas
      Samverkan med universitet inom området ska fortsätta att utvecklas
      Digital vårdplanering ska fortsätta utvecklas
      Förutsättningar ska skapas för genomförandet av läkarutbildningsavtalet
      En utredning ska tillsättas för att se över förutsättningarna att integrera medicinteknik
       och IT med varandra

14. Kollektivtrafiken
En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt
transportmedel som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism. De satsningar på
kollektivtrafiken som har påbörjats kommer att fortsätta. Kollektivtrafiken ska planeras på ett
sådant sätt att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns och alltid
med säkerheten i fokus. Den nuvarande resegarantin för sjukresor ska följas och utvärderas.
En viktig förutsättning för att utveckla resandet är att infrastrukturen förbättras. Det kan
handla om exempelvis trafikplatser eller förbättrad räls. I främst städerna behövs särskilda
bussfiler skapas i syfte att öka snabbheten i ingående regiontrafik.
En fortsätt utveckling av trafiksystemen med buss/tåg/cykel är nödvändig för att skapa
långsiktighet i tilltron på arbetspendling. Införandet av styv tidtabell (avgår samma klockslag)
och halvtimmes- och timmestrafik är ett annat sätt att öka resandet.


                                                                                                   7
   Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och
       jämlikhetsperspektiv
      Kontinuerlig redovisning av kundnöjdhet ska redovisas
      En utredning kring länsfärdtjänst ska genomföras
      En utveckling av resegarantin ska utredas
      Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken vara fossilbränslefri

15. Ordning på ekonomin
Landstinget i Kalmar län har en välskött ekonomi men står liksom många andra landsting,
framförallt på landsbygden, inför stora utmaningar de närmaste åren. Demografi och
medicinteknisk utveckling gör att sjukvården hela tiden kostar mer. Detta kombineras med
urholkade statsbidrag och osäkra skatteintäkter som ger landstingen sämre förutsättningar och
ett minskat ekonomiskt utrymme.
För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en fortsatt långsiktigt stabil och stark
ekonomi. Det krävs överskott i ekonomin och en god hushållning för att finansiera
nödvändiga förbättringar. Att äventyra ekonomin är i grunden att äventyra medborgarnas rätt
till en väl fungerande sjukvård. Med ökad kunskapsstyrning ges incitament för att nå
uppställda kvalitets- och tillgänglighetsmål.
      Överskottsmålet ska vara 2 %
      Inga avgiftshöjningar inom planperioden för hälso- och sjukvården kommer att
       genomföras
      Kvalitetsersättningssystemet inom hälso- och sjukvården ska fortsätta utvecklas




                                                                                               8

More Related Content

Similar to Riktlinjer slutversion

Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaPierre Ringborg
 
Stämmobeslut område4 partistämman 2009
Stämmobeslut område4 partistämman 2009Stämmobeslut område4 partistämman 2009
Stämmobeslut område4 partistämman 2009Centerpartiet
 
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri StåhlnackeHur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri StåhlnackeSvensk Tandhälsovårdsförening
 
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Folkpartiet Liberalerna
 
Lrf 120225 jonas
Lrf 120225 jonasLrf 120225 jonas
Lrf 120225 jonasfp_vgregion
 
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvardPatientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvardMer Organdonation
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterHenriks Göran
 
Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Rick Mulder
 
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkan
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkanSKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkan
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkanPhilippa Göranson
 
winbladPatientcentreradeVårdmöten
winbladPatientcentreradeVårdmötenwinbladPatientcentreradeVårdmöten
winbladPatientcentreradeVårdmötenPhilippa Göranson
 
Hälsoekonomi - En introduktion
Hälsoekonomi - En introduktionHälsoekonomi - En introduktion
Hälsoekonomi - En introduktionStephan Philipson
 
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sentR2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sentJohan Trygg
 
Samverkan e-hälsomyndigheten
Samverkan   e-hälsomyndighetenSamverkan   e-hälsomyndigheten
Samverkan e-hälsomyndighetenE-delegationen
 
2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys
2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys
2012-5-Patientcentrering-VårdanalysPhilippa Göranson
 
Förändringar i ersättningssystemet
Förändringar i ersättningssystemetFörändringar i ersättningssystemet
Förändringar i ersättningssystemetKarin Ernlund
 
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandFramtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandMartin Andersson
 

Similar to Riktlinjer slutversion (20)

Programberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsaProgramberedningen för barn och ungas hälsa
Programberedningen för barn och ungas hälsa
 
Stämmobeslut område4 partistämman 2009
Stämmobeslut område4 partistämman 2009Stämmobeslut område4 partistämman 2009
Stämmobeslut område4 partistämman 2009
 
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri StåhlnackeHur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke
Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke
 
130626 alliansens arbetsgrupper presskonferens
130626 alliansens arbetsgrupper   presskonferens130626 alliansens arbetsgrupper   presskonferens
130626 alliansens arbetsgrupper presskonferens
 
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
Presentation om framtidens vård, BArbro Westerholm (Liberalt riksmöte 2011)
 
Lrf 120225 jonas
Lrf 120225 jonasLrf 120225 jonas
Lrf 120225 jonas
 
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvardPatientcentrering i svensk halso- och sjukvard
Patientcentrering i svensk halso- och sjukvard
 
Våga bli gammal
Våga bli gammalVåga bli gammal
Våga bli gammal
 
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheterAlliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
Alliansen Jönköpings län - Framtidens HS utmaningar och möjligheter
 
Handlingsprogram 2011-2014
Handlingsprogram 2011-2014Handlingsprogram 2011-2014
Handlingsprogram 2011-2014
 
Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37Slutrapportering § 37
Slutrapportering § 37
 
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkan
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkanSKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkan
SKL+Positionspapper+Patient-+och+brukarmedverkan
 
winbladPatientcentreradeVårdmöten
winbladPatientcentreradeVårdmötenwinbladPatientcentreradeVårdmöten
winbladPatientcentreradeVårdmöten
 
Hälsoekonomi - En introduktion
Hälsoekonomi - En introduktionHälsoekonomi - En introduktion
Hälsoekonomi - En introduktion
 
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sentR2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
R2009 18-det-ar-aldrig-for-sent
 
Samverkan e-hälsomyndigheten
Samverkan   e-hälsomyndighetenSamverkan   e-hälsomyndigheten
Samverkan e-hälsomyndigheten
 
2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys
2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys
2012-5-Patientcentrering-Vårdanalys
 
Förändringar i ersättningssystemet
Förändringar i ersättningssystemetFörändringar i ersättningssystemet
Förändringar i ersättningssystemet
 
C 1976v
C 1976vC 1976v
C 1976v
 
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götalandFramtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
Framtidskontrakt 2015 2018 v.götaland
 

More from Peter Högberg

Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyVisionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyPeter Högberg
 
Det moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietDet moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietPeter Högberg
 
Rapport datorer är dagens missiler
Rapport datorer är dagens missilerRapport datorer är dagens missiler
Rapport datorer är dagens missilerPeter Högberg
 
Organisation för framtiden ökk
Organisation för framtiden ökkOrganisation för framtiden ökk
Organisation för framtiden ökkPeter Högberg
 
Erik franssons valanalys
Erik franssons valanalysErik franssons valanalys
Erik franssons valanalysPeter Högberg
 

More from Peter Högberg (10)

Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i VimmerbyVisionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
Visionsprogram för Socialdemokraterna i Vimmerby
 
Det moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partietDet moderna, öppna och nyfikna partiet
Det moderna, öppna och nyfikna partiet
 
Carema care
Carema careCarema care
Carema care
 
Peter högberg cv
Peter högberg cvPeter högberg cv
Peter högberg cv
 
Rapport datorer är dagens missiler
Rapport datorer är dagens missilerRapport datorer är dagens missiler
Rapport datorer är dagens missiler
 
Organisation för framtiden ökk
Organisation för framtiden ökkOrganisation för framtiden ökk
Organisation för framtiden ökk
 
Erik franssons valanalys
Erik franssons valanalysErik franssons valanalys
Erik franssons valanalys
 
Valanalys från gatan
Valanalys från gatanValanalys från gatan
Valanalys från gatan
 
Rapport Privatisering
Rapport PrivatiseringRapport Privatisering
Rapport Privatisering
 
Rapport Privatisering
Rapport PrivatiseringRapport Privatisering
Rapport Privatisering
 

Riktlinjer slutversion

  • 1. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets gemensamma riktlinjer inför budget och plan 2013-2015 På väg mot Sveriges säkraste sjukvård Vi i den rödgröna politiska majoriteten arbetar för att alla patienter i Landstinget i Kalmar län ska få den mest tillgängliga, trygga och säkra sjukvården som finns i Sverige. Alla ska ha rätt till en köfri vård efter behov och en god hälsa på lika villkor. För att vi ska veta att alla patienter är nöjda ska vården hela tiden jämföras med andras. Sjukvården i Kalmar län ska ligga i framkanten av utvecklingen och hela tiden förbättra kvaliteten och säkerheten. Våra framgångar bestäms utifrån hur nöjda och trygga patienterna och medborgarna är. Landstinget i Kalmar län ska arbeta öppet och vilja ta del av medborgarnas, patienternas och medarbetarnas tankar och idéer om hur sjukvården kan göras bättre. Det är i vardagen som förbättringarna ska genomföras. Vi i den rödgröna majoriteten vill arbeta för en långsiktigt hållbar, jämställd och solidarisk sjukvård. Vi är stolta över att få förtroendet att fortsätta resan mot Sveriges säkraste vård och Sveriges nöjdaste patienter. * * * Tidigare uppdrag i riktlinjer och beslut i Landstingsplan 2013-2015 ligger fast. * * * 1. Sveriges säkraste sjukvård utan köer Sjukvården ska hela tiden sträva efter att förbättra kvalitén. Att ta tillvara på den medicintekniska utvecklingen är viktigt för att skapa en kvalitets- och resurseffektiv organisation och nå målet om Sveriges säkraste sjukvård. Särskild uppmärksamhet och kraft ska riktas mot att förbättra de medicinska resultaten inom hjärtsjukdomar, stroke och diabetes. Cancervården och den psykiatriska vården ska förbättras och utvecklas. Alla som besöker sjukvården ska känna sig trygga. Därför ska vi fortsätta arbetet med att öka patientsäkerheten. Vi har en nollvision för undvikbara vårdskador. 2014 ska Landstinget i Kalmar län ha Sveriges säkraste sjukvård. Alla medarbetare ska involveras i förbättringsarbetet ”Varje dag lite bättre”. Sveriges kortaste köer ska bli ännu kortare. Sjukvården ska ta nya steg för att tillgodose medborgarnas behov. Vårdgarantin ska därför förbättras under de kommande åren. Patienterna har rätt till korta vårdköer och korta väntetider. Långsiktigt ska sjukvården vara helt köfri.  Den 1 januari 2014 ska vi ha Sveriges säkraste sjukvård  Ett system ska arbetas fram för att kvalitetssäkra hela sjukvården  Arbetet med att nå en köfri vård ska intensifieras 1
  • 2. Den medicinska kvalitén ska förbättras för hjärt- och kärlsjukvård, strokevård och diabetesvård  Dialysverksamheten ska utvecklas  Konkreta förslag för hur patientens möjlighet att själv delta i säkerhetsarbetet ska tas fram  Könsuppdelad statistik ska användas som underlag i patientsäkerhetsarbetet  Ett förslag ska tas fram för hur landstingets hälsocentraler ska fortsätta utvecklas  En utredning ska göras för att se över hur inställelsetiderna vid länets samtliga ambulansstationer ska se ut i framtiden  Resurs- och produktionsplaneringen ska bli ett verktyg i respektive förvaltning  Försöket med samarbete mellan primärvård och ambulans i Högsby ska utvärderas och om möjligt breddinföras 2. Ännu nöjdare patienter Landstinget i Kalmar län har Sveriges nöjdaste patienter! Vi ska bli ännu bättre på att tillvarata patienternas kunskap och se den som en viktig resurs för att kunna erbjuda den bästa vården. E-hälsa är samlingsbegreppet för vård och stöd på distans som inte enbart handlar om en teknisk utveckling utan om att göra hälso- och sjukvården till en integrerad del av vårt informationssamhälle. Genom användandet av informations- och kommunikationsteknologi kan man öka tillgängligheten och möta behoven hos patienter och deras närstående. Genom att praktiskt använda sig av patienternas erfarenheter och synpunkter kan sjukvården förbättras. Sjukvården ska bejaka att medborgarna vill påverka och göra egna val. Patienter och närstående är en viktig resurs för utvecklingen av sjukvården.  Patienterna ska erbjudas ett särskilt ”vårdkontrakt” innehållande framförallt en väl fungerande samordning av behandling och mål för en god vårdplanering tillsammans med patienten.  Patienternas möjlighet att påverka innehållet i vården ska stärkas genom ett förhållningssätt utifrån ”inga beslut om mig utan mig”  Patientberättelser ska aktivt användas i förbättringsarbetet  Handlingsplanen för E-hälsa ska fortsätta vidareutvecklas och implementeras för att öka tillgängligheten och förenkla för patienterna  Möjligheten för patienter och anhöriga att söka kunskap och information via nätet ska utökas  Satsningar på god och hälsosam mat med fler alternativ ska göras. Målet är Sveriges godaste sjukhusmat  Arbetet med att förebygga undvikbar slutenvård ska fortsätta 2
  • 3. 3. Jämlik och jämställd vård Sambandet mellan klasstillhörighet och hälsa är tydligt. När klyftorna i samhället ökar, så blir också skillnaderna i hälsa och livslängd större. Eftersom gapet mellan fattiga och rika, liksom mellan kvinnor och män, ökar i Sverige så faller det tyngre på landstinget att motverka konsekvenserna av regeringens politik. Hälso- och sjukvården ska därför särskilt prioritera arbetet för en jämlik och jämställd vård. Klass-, etnicitets- och könsskillnader i ohälsa ska motverkas, liksom de skillnader i ohälsotal som finns mellan länets olika delar. Ersättningssystemet inom Hälsovalet ska i största möjliga mån utgå ifrån socioekonomiska faktorer. HBT (homo, bi och trans) -personers situation ska uppmärksammas och deras rättigheter garanteras genom att medarbetarna utbildas i bemötande. Det förebyggande arbetet genom det folkhälsopolitiska planen är en viktig del för att nå en jämlik och jämställd vård.  Landstinget ska i årsredovisningen särskilt redovisa de insatser som har genomförts för att uppnå en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård  Statistik för hälso- och sjukvården skall vara könsuppdelad  Den översyn av tillgänglighet för funktionsnedsatta som gjorts ska följas upp  Landstingsplanen ska granskas utifrån jämlikhet och jämställdhet  Jämställdhet ska vara en del av det långsiktiga fortbildningsarbetet  Uppdrag ska ges att följa och analysera hur screening kan användas för att förebygga och tidigare upptäcka sjukdom  En kunskapsplan för jämlik och jämställd vård ska arbetas fram  Samordningen av sjukvården för asylsökande ska förbättras 4. Kraftsamling för barn och unga Barn och ungdomars möjligheter att föra fram klagomål, ge synpunkter och delge sina erfarenheter från vården ska stärkas. Barn och unga är en särskilt viktig grupp i samhället och de ska ha bästa möjliga vård. Vi ser hur barnfattigdomen ökar och hur allt fler barn mår psykiskt dåligt. Att satsa på förebyggande insatser är avgörande för att stärka barns och ungas utveckling. Särskilt insatserna för att främja barn och ungas psykiska hälsa och att möta psykisk ohälsa behöver utvecklas för att möta behoven. För att förbättra barns och ungas hälsa krävs en samverkan kring deras uppväxtvillkor genom familjecentraler och genom ökad samverkan med olika samhällsaktörer samt genom att stödja hälsofrämjande metoder inom skola och barnomsorg. För att få till stånd en kraftsamling ska ett helhetsgrepp tas kring barns och ungas hälsa. Idag upplever vi att det finns en rad ingångar för barn och unga till vården. Detta ska förenklas för dem genom en kraftsamling. En gemensam inventering av alla verksamheter som finns, vilket uppdrag varje verksamhet har och hur väl helheten fungerar för barn och unga och deras familjer ska göras. Arbetet har påbörjats och målet är att utveckla helhetsstrategier. Genom att ge rätt vård, i rätt tid och på rätt nivå säkerställs att effektiva vård- och stödinsatser möter de behov som finns för att säkerställa barn och ungas psykiska och kroppsliga hälsa. 3
  • 4. Alla verksamheter ska ha ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv och FN:s Barnkonvention ska självklart genomsyra hela landstingets arbete.  Kraftsamlingen av våra insatser för barn och unga ska fortsätta och intensifieras  Samordningen av barn och ungas psykiska hälsa ska utvecklas i hela länet genom en vidareutveckling av Psynk-projektet  Tydligare samverkan kring barn och ungas uppväxtvillkor genom familjecentraler ska utvecklas  Skillnader i hälsa hos barn och ungdomar ska särskilt uppmärksammas  Barnchecklista med nyckeltal och målformulering ska användas i all landstingsverksamhet  En barnkonsekvensbedömning ska ske vid beslut på verksamhetsnivå som berör barn och ungas situation som patienter, brukare, besökare eller närstående 5. Samverkan kring äldres hälsa Befolkningen i Kalmar län blir allt äldre. En högkvalitativ vård ska erbjudas för alla oavsett ålder och hälsobild genom ett kvalitetslyft. Landstingets målsättning är en komplett vårdkedja för de mest sjuka äldre, med äldreteam och speciella vårdplatser för akut geriatrisk vård. Vårdkedjan som också inkluderar många av kommunens verksamheter ska vara sammanhängande mellan äldreboende, primärvård, akutvård och slutenvård. Detta möjliggörs med fokus på samverkan. Patienternas önskemål om vård i livets slutskede och palliativ vård vid svåra sjukdomstillstånd ska tillvaratas.  Samverkan med kommunerna ska utvecklas genom satsning på gemensamma teamutbildningar  Läkemedelsbehandlingar och enhetliga läkemedelsgenomgångar ska säkras  Samverkan och samarbete mellan vårdgivare ska utvecklas för att skapa en helhetssyn kring vården för äldre och dess kvalitet  Psykisk hälsa för äldre ska särskilt uppmärksammas och redovisas i aktuella verksamhetsplaner  Vårdplaneringen för äldre ska följas upp och kvalitetssäkras i samarbete med kommunerna 6. Utveckling av cancervården Cancer är vår tids största folksjukdom. Satsningen på cancervården kommer att fullföljas genom en rad konkreta åtgärder. Den regionala cancervårdplanen kommer att ligga till grund för detta omfattande arbete.  Patienter med diagnostiserad cancer ska garanteras ett kontaktteam på behandlande klinik  Vårdgarantin för patienter med cancer ska implementeras  Införandet av en kirurgrobot ska förberedas för att förbättra vårdkvaliteten med modern teknik  En handlingsplan ska tas fram för att garantera fyra veckor till behandling 4
  • 5. 7. Psykisk hälsa Den stora utmaningen för psykiatrin är rekrytering av personal. Det är nödvändigt att undersöka flera rekryteringsmetoder för att lyckas fylla behovet. Stort fokus kommer att läggas på rekrytering och kompetensutveckling av medarbetare under planperioden. Den psykiatriska vården i Landstinget i Kalmar län ska hålla hög klass i allt från det förebyggande arbetet i primärvården till akut- och slutenvård. Vi ser arbetet med barn och unga som en viktig del i det förebyggande arbetet.  Generalplanen för psykiatrins lokaler ska genomföras  Fler metoder för rekrytering ska prövas  Första linjens psykiatri ska utvecklas och organisatoriskt förtydligas  En vårdgaranti för beroendevården ska tas fram  Samverkan med kommunerna kring psykisk ohälsa ska utvecklas  Möjligheten att använda digitala lösningar för första linjens psykiatri ska implementeras 8. Hälsa för livskvalitet Den vård som finns närmast patienterna är primärvården genom modellen Hälsovalet. Hälsocentralernas arbete ska fortsätta att inriktas på det förebyggande folkhälsoarbetet och arbeta för att nå visionen om Hälsolänet. Konkret handlar det om att hjälpa ännu fler medborgare att ändra livsstil och leva sunt, utan tobak, med balanserad kost och måttligt med alkohol. Vi vill att naturupplevelser ska kunna användas för att underlätta för sjuka människor att tillfriskna. Att förbättra sin hälsa genom fysisk aktivitet och kulturupplevelser ska uppmuntras.  Den nya folkhälsopolitiska planen ska genomsyra verksamheten  På samma sätt som motion ska kultur kunna rekommenderas i syfte att förbättra hälsan  Möjligheten att teckna avtal med verksamhet som erbjuder vård av patienter med långvarig smärta och palliativ vård ska undersökas  Arbetet med Tobaksfri Duo ska fortsätta och följas upp 9. Varje dag lite bättre Landstinget i Kalmar läns förbättringsarbete är numer ett nationellt riktmärke. Vi ska fortsätta vår satsning på ”Varje dag lite bättre” med inriktningen att nå Sveriges säkraste och tillgängligaste vård. Vi kommer att stärka patientinflytandet och förbättra patienternas vårdkedjor samt utveckla ledarskapet inom landstinget.  Under planperioden fortsätter satsningen på ”Varje dag lite bättre”  ”Varje dag lite bättre” ska vara en huvudstrategi som genomsyrar hela verksamheten  Alla verksamheter ska vara involverade i förbättringsarbetet 5
  • 6. 10. Politik för hållbar ekologisk utveckling Vi vill att sjukvården i Kalmar län ska gå före i miljöomställningen. Landstinget ska ha en medveten inriktning på förebyggande miljöarbete och ett konsekvent kretsloppstänkande. Gällande energi, livsmedel och transporter ska konstruktiva idéer lyftas fram. Satsningar på vindkraft och minskad energianvändning ska genomföras. Inom tandvård och sjukvård ska målet vara att kemikalie- och antibiotikaanvändningen minskas. Vi vill att maten som serveras på sjukhusen i största möjliga mån är klimatsmart och ekologiskt producerad.  Arbetet med att initiera, följa och utvärdera miljömålen ska utvecklas  Satsningar på vindkraft ska göras  Andelen ekologisk och klimatsmart mat i landstingets verksamhet ska ökas  Landstingets klimatstrategi ska revideras 11. Engagerade medarbetare Landstinget i Kalmar län har kompetenta, engagerade och stolta medarbetare. Landstinget ska vara ett föredöme som arbetsgivare med goda arbetsmiljöer och ändamålsenliga lokaler. Arbetet med mönsterarbetsplatser ska fortsätta genom att bland annat förbättra medarbetarnas inflytande genom dialog och samverkan och möjligheter till kompetensutveckling. Målet är att fortsätta ha landets friskaste medarbetare. Det aktiva förbättringsarbetet som startats ska även i fortsättningen stöttas och stimuleras. Alla medarbetare ska utbildas i förbättringskunskap. Även fortsättningsvis ska medarbetare kunna ansöka om medel för att bedriva konkreta förbättringsarbeten. Arbetet med etableringen av en läkarutbildning kommer att fortsätta.  Alla medarbetare ska fortsätta att involveras och utbildas i förbättringsarbetet ”Varje dag lite bättre”  Arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ska fortsätta aktivt  Landstinget ska sträva efter att medarbetarna har en anställning på 100% men med möjlighet att begära önskad sysselsättningsgrad  Landstingets arbetsplatser ska vara jämlika och jämställda  Rekryteringsplanen av nya medarbetare ska tydliggöras  Medarbetarna ska utbildas om HBT-personers situation  Administrationen i vården ska effektiviseras genom effektivt IT-stöd och genom insatser som leder fram till ökad kompetensmatchning  Chefskapets och ledarskapets betydelse för att skapa förutsättningar för en bra personalpolitik ska tydliggöras 12. Folkhögskolorna Folkhögskolorna är en viktig resurs som ska användas och ses som en utvecklingskraft för landstinget och regionen. Folkbildningens roll, att ge människor en andra chans och vara en viktig del i det livslånga lärandet, ska framhållas. Bildningsmålen och den unika pedagogiken ska värnas. 6
  • 7. Landstingets interna utbildning bör, om möjligt, förläggas till folkhögskolorna. Nyckelkurser för smärtpatienter har enligt forskning visat sig vara effektiva för patienterna, där placeringen varit en väsentlig faktor. Därför ska fortsättningsvis nyckelkurser erbjudas på våra folkhögskolor.  Samarbetet med kulturinstitutionerna ska utvecklas  Minst 20% av den totala utbildningsverksamheten ska vara hälsoinriktad  Ett uppdrag ska ges om att utveckla en modell för kultur och hälsa i samarbete med utvecklingsenheten  En modell för ökat inköp av ekologisk och klimatsmart mat ska utvecklas 13. Forskning och utveckling För att utveckla medarbetarnas kompetens i olika vårdsituationer ska ett skillcenter knytas till forsknings- och utvecklingsenheten. Allt ifrån operationer till förlossningar och hjärtstillestånd ska kunna simuleras. Med hjälp av ett skillcenter får medarbetarna möjlighet att testa nya metoder och får mer rutin på komplicerade situationer. Detta blir till stor nytta för patienterna. Den patientnära vården och omsorgen inom såväl primärvård som psykiatri och sluten vård ska utvecklas. Detta ska ske tillsammans med Linnéuniversitetet och E- hälsoinstitutet. Efter en lång tids förberedelser öppnas nu möjligheten att studera till läkare i Kalmar. Utbildningen kommer att drivas i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Lunds universitet, Landstinget i Kalmar län och Region Skåne. Landstinget kommer förereda sig för detta genom förstärkt handledning, akademiska tjänster och ändamålsenliga lokaler i samverkan med Linnéuniversitetet för att uppnå högsta kvalitet på utbildningen  Samarbetet med näringslivet kring innovationer i vården ska utvecklas  Samverkan med universitet inom området ska fortsätta att utvecklas  Digital vårdplanering ska fortsätta utvecklas  Förutsättningar ska skapas för genomförandet av läkarutbildningsavtalet  En utredning ska tillsättas för att se över förutsättningarna att integrera medicinteknik och IT med varandra 14. Kollektivtrafiken En väl utbyggd kollektivtrafik är viktig för att hela regionen ska leva. Det är ett miljövänligt transportmedel som möjliggör arbets- och utbildningspendling och turism. De satsningar på kollektivtrafiken som har påbörjats kommer att fortsätta. Kollektivtrafiken ska planeras på ett sådant sätt att den är så tillgänglig som möjligt för alla utifrån de behov som finns och alltid med säkerheten i fokus. Den nuvarande resegarantin för sjukresor ska följas och utvärderas. En viktig förutsättning för att utveckla resandet är att infrastrukturen förbättras. Det kan handla om exempelvis trafikplatser eller förbättrad räls. I främst städerna behövs särskilda bussfiler skapas i syfte att öka snabbheten i ingående regiontrafik. En fortsätt utveckling av trafiksystemen med buss/tåg/cykel är nödvändig för att skapa långsiktighet i tilltron på arbetspendling. Införandet av styv tidtabell (avgår samma klockslag) och halvtimmes- och timmestrafik är ett annat sätt att öka resandet. 7
  • 8. Kollektivtrafiken ska granskas och planeras utifrån jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv  Kontinuerlig redovisning av kundnöjdhet ska redovisas  En utredning kring länsfärdtjänst ska genomföras  En utveckling av resegarantin ska utredas  Vid nästa stora upphandling ska kollektivtrafiken vara fossilbränslefri 15. Ordning på ekonomin Landstinget i Kalmar län har en välskött ekonomi men står liksom många andra landsting, framförallt på landsbygden, inför stora utmaningar de närmaste åren. Demografi och medicinteknisk utveckling gör att sjukvården hela tiden kostar mer. Detta kombineras med urholkade statsbidrag och osäkra skatteintäkter som ger landstingen sämre förutsättningar och ett minskat ekonomiskt utrymme. För att möta framtida utmaningar är det viktigt med en fortsatt långsiktigt stabil och stark ekonomi. Det krävs överskott i ekonomin och en god hushållning för att finansiera nödvändiga förbättringar. Att äventyra ekonomin är i grunden att äventyra medborgarnas rätt till en väl fungerande sjukvård. Med ökad kunskapsstyrning ges incitament för att nå uppställda kvalitets- och tillgänglighetsmål.  Överskottsmålet ska vara 2 %  Inga avgiftshöjningar inom planperioden för hälso- och sjukvården kommer att genomföras  Kvalitetsersättningssystemet inom hälso- och sjukvården ska fortsätta utvecklas 8