0
“ FRÅN FINGRAR OCH TÅR TILL SMARTPHONES” DATOR- ELLER BERÄKNINGSHJÄLPMEDLENS HISTORIA Lennart Petersson [email_address]
LITE LÄNKAR <ul><li>http://www.computerhistory.org/ </li></ul><ul><li>http://www.smilemu.org/ </li></ul><ul><li>http://www...
FÖRHISTORIA <ul><li>Fingrar och tår </li></ul><ul><li>Abakus eller kulram. Tidigaste varianter redan 2400 f.kr i Babylonie...
ANTIKYTHERA <ul><li>Antikythera mechanism, hittad utanför den grekiska ön Antikythera i början av 1900-talet. Troligen frå...
NAPIER’S BONES <ul><li>John Napier, skottsk matematiker (1500-talet) som uppfann bl.a. logaritmerna. För multiplikation oc...
RÄKNESTICKAN <ul><li>Räknestickan (1621), för logaritmer, multiplikation, division, trigonometriska op. osv. Ej addition o...
MEKANISKA RÄKNARE <ul><li>Wilhelm Schickard (1623) och Blaise Pascal (1645), mekaniska räknare addition och subtraktion, j...
GOTTFRIED LEIBNITZ (1646 - 1712) <ul><li>Tysk matematiker (bl .a.) </li></ul><ul><li>Binära talsystemet </li></ul><ul><li>...
JACQUARD <ul><li>Jacquard:s vävstol </li></ul><ul><li>Det vävda mönstret styrdes via hålkort </li></ul>
CHARLES BABBAGE <ul><li>The Difference Engine, för att beräkna matematiska tabeller för logaritmer och annat, dessa innehö...
THE DIFFERENCE ENGINE <ul><li>Replika byggd under 1990-talet. 2600 kg tung, originalet aldrig färdigt. </li></ul><ul><li>S...
THE ANALYTICAL ENGINE <ul><li>Babbage efterföljande försök, styrdes via hålkort för att kunna beskriva generella matematis...
ADA LOVELACE <ul><li>Lord Byrons dotter, ofta kallad den första programmeraren. </li></ul><ul><li>Beskrev hur man med Baba...
GEORGE BOOLE (1815 - 1864) <ul><li>Irländsk matematiker </li></ul><ul><li>Boolsk algebra. </li></ul><ul><li>AND, OR, NOT <...
HOLLERITHS TABULERINGSMASKIN <ul><li>Holleriths tabuleringsmaskin användes vid den amerikanska folkräkningen 1890, den för...
 
HÅLKORT <ul><li>Holleriths maskin använde hålkort som indata. </li></ul><ul><li>Hålkort användes långt in på 80-talet som ...
MEMEX <ul><li>Vannevar Bush; As We May Think; Atlantic Monthly; July 1945 </li></ul><ul><li>Hade en idé om att kunna relat...
MEMEX
DE FÖRSTA DATORERNA 1940- och 1950-talet
Z3 <ul><li>Konrad Zuse, tysk </li></ul><ul><li>Skapade 1941, den första programmerbara datorn. </li></ul><ul><li>Använde k...
ATANASOFF–BERRY COMPUTER <ul><li>Den första elektroniska datorn, 1941 </li></ul><ul><li>Massa patentbråk med Eniac-folket ...
COLLOSUS <ul><li>Engelsk dator som användes för att knäcka tyskarna krypto under andra världskriget. </li></ul><ul><li>Har...
MARK 1 <ul><li>Amerikansk dator, 1943 </li></ul><ul><li>3 beräkningar per sekund! </li></ul><ul><li>16 meter lång, 4700kg,...
ENIAC <ul><li>Den första elektroniska generella datorn, klar 1946 </li></ul><ul><li>För amerikanska armens ballistiska tab...
EDVAC <ul><li>Eniacs efterföljare </li></ul><ul><li>Binär </li></ul><ul><li>Klart mindre än Eniac, bara 45m 2 </li></ul>
BARK OCH BESK <ul><li>Två svenska dator från början av 50-talet </li></ul><ul><li>Besk var en snabbaste datorn i världen u...
NÅGRA KÄNDA NAMN Väldigt godtyckligt valda
JOHN VON NEUMANN <ul><li>Ungersk/amerikansk matematiker som höll på med det mesta inom matematiken, alltifrån logik till a...
ALAN TURING <ul><li>Engelsk matematiker </li></ul><ul><li>Under 2:dra världskriget baserad i Bletchley Park där han arbeta...
GRACE HOPPER <ul><li>Arbetade med Mark 1 och 2 </li></ul><ul><li>Myntade begreppet Bug </li></ul><ul><li>Cobol (Sent 50-ta...
DOUGLAS ENGELBART <ul><li>Pionjär inom områden som Hypertext och GUI (användargränssnitt). </li></ul><ul><li>Den första da...
ENGELBART, FORTS. <ul><li>Human Augmentation System </li></ul><ul><ul><li>It seemed clear to everyone else at the time tha...
DATORGENERATIONER <ul><li>Generation Noll </li></ul>
DATORGENERATIONER <ul><li>Första generationens datorer, –1958 </li></ul><ul><ul><li>Assembler, Fortran </li></ul></ul><ul>...
DATORGENERATIONER <ul><li>3:dje Generationens datorer, 1964 – 1972 </li></ul><ul><ul><li>IBM/360 stordatorer </li></ul></ul>
<ul><li>Minidatorer, Dec:s PDP-8 </li></ul>
NÅGRA GODTYCKLIGA NEDSLAG I HISTORIEN Datorer, spel, programvaror som förändrat världen
<ul><li>Moores Law, “ Processor complexity doubled every two year” </li></ul><ul><li>Basic, 1965, Pascal 1971 (programmeri...
<ul><li>1972 - Den 4:dje generation, LSI och VSLI kretsar </li></ul><ul><li>1972, C (programmeringsspråk) </li></ul><ul><l...
<ul><li>1973 Ethernet, TCP/IP började utvecklas året innan </li></ul><ul><li>1975 Microsoft grundades </li></ul>
<ul><li>1976, den första “superdatorn” Cray-1 </li></ul>
<ul><li>Bevingat ord, Ken Olson VD Digital Equipment, 1977 </li></ul><ul><ul><li>“ There is no reason anyone would want a ...
<ul><li>Ataris “Space Invaders” 1978, “Astroids” året efter </li></ul><ul><li>1978 Motorolas 68000 processor </li></ul><ul...
<ul><li>1981, Xerox “Star”, det första datorsystemet som hade ett WIMP interface (Windows, Icons, Menues, Pointers”, kosta...
<ul><li>1981, IBM PC. Persondatorn är född, revolutionen har börjat:-) </li></ul><ul><li>MS-DOS 1 </li></ul><ul><li>1981, ...
<ul><li>Apple Lisa, 1983 </li></ul><ul><li>IBM XT, med 10Mb hårddisk, 128Kb RAM, floppy, monitor och skrivare för bara $50...
<ul><li>1984, Apple Macintosh, introducerad med världens bästa reklamfilm:-) </li></ul><ul><ul><li>http://www.youtube.com/...
<ul><li>1985, Postscript (skrivarspråk), Windows 1 </li></ul><ul><li>1985 Tetris </li></ul><ul><li>1987 Windows 2 </li></u...
<ul><li>1991, Linux kernel ser dagens ljus </li></ul><ul><li>1991, Internet börjar användas kommersiellt, dvs. DEC och IBM...
<ul><li>1994, Det första SPAM:et skickades ut på Usenet </li></ul><ul><li>1995 </li></ul><ul><ul><li>Windows 95 </li></ul>...
<ul><li>1997 </li></ul><ul><ul><li>Pentium II </li></ul></ul><ul><li>1996 – AMD börjar släppa processorer som konkurrerar ...
<ul><li>2000 </li></ul><ul><ul><li>Y2K inte ett problem:-) </li></ul></ul><ul><ul><li>Windows 2000 </li></ul></ul><ul><ul>...
<ul><li>2004 </li></ul><ul><ul><li>Firefox 1.0 </li></ul></ul><ul><li>2006 </li></ul><ul><ul><li>Apple byter till Intel pr...
EFTER 2000 (MYCKET UNGEFÄRLIGT) <ul><li>Web 2.0, Social networks (Facebook, Flickr, bloggar, Twitter, wikis) </li></ul><ul...
Upcoming SlideShare
Loading in...5
×

Datorhistoria ht10 Lennart Petersson

1,139

Published on

Lennart Petersson föreläsning om Datorhistoria för kursen Sårbara IT Samhället

0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total Views
1,139
On Slideshare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
1
Actions
Shares
0
Downloads
19
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide

Transcript of "Datorhistoria ht10 Lennart Petersson"

  1. 1. “ FRÅN FINGRAR OCH TÅR TILL SMARTPHONES” DATOR- ELLER BERÄKNINGSHJÄLPMEDLENS HISTORIA Lennart Petersson [email_address]
  2. 2. LITE LÄNKAR <ul><li>http://www.computerhistory.org/ </li></ul><ul><li>http://www.smilemu.org/ </li></ul><ul><li>http://www.neatorama.com/2008/01/25/the-wonderful-world-of-early-computing/ </li></ul><ul><li>http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_programming_languages </li></ul><ul><li>http://en.wikipedia.org/wiki/Computer_history </li></ul><ul><li>http://www.pcworld.com/printable/article/id,141699/printable.html </li></ul><ul><li>http://www.tekniskamuseet.se/1/314.html </li></ul><ul><li>http://www.slideshare.net/billder/history-of-the-button-at-sxsw </li></ul>
  3. 3. FÖRHISTORIA <ul><li>Fingrar och tår </li></ul><ul><li>Abakus eller kulram. Tidigaste varianter redan 2400 f.kr i Babylonien. Vanligt i Kina och Japan långt fram i våra dagar. </li></ul>
  4. 4. ANTIKYTHERA <ul><li>Antikythera mechanism, hittad utanför den grekiska ön Antikythera i början av 1900-talet. Troligen från 100-150 f.kr. För astronomiska beräkningar. Se t ex: http://www.antikytheramechanism.gr/ </li></ul>Se också: Jo Merchant, Decoding the Heavens
  5. 5. NAPIER’S BONES <ul><li>John Napier, skottsk matematiker (1500-talet) som uppfann bl.a. logaritmerna. För multiplikation och division. </li></ul>
  6. 6. RÄKNESTICKAN <ul><li>Räknestickan (1621), för logaritmer, multiplikation, division, trigonometriska op. osv. Ej addition och subtraktion. Användes in på 1970-talet då den utkonkurrerades av digitala räknare. </li></ul>
  7. 7. MEKANISKA RÄKNARE <ul><li>Wilhelm Schickard (1623) och Blaise Pascal (1645), mekaniska räknare addition och subtraktion, jfr. vägmätare. </li></ul>
  8. 8. GOTTFRIED LEIBNITZ (1646 - 1712) <ul><li>Tysk matematiker (bl .a.) </li></ul><ul><li>Binära talsystemet </li></ul><ul><li>Mekanisk räknemaskin </li></ul>
  9. 9. JACQUARD <ul><li>Jacquard:s vävstol </li></ul><ul><li>Det vävda mönstret styrdes via hålkort </li></ul>
  10. 10. CHARLES BABBAGE <ul><li>The Difference Engine, för att beräkna matematiska tabeller för logaritmer och annat, dessa innehöll ofta felaktigheter. </li></ul>
  11. 11. THE DIFFERENCE ENGINE <ul><li>Replika byggd under 1990-talet. 2600 kg tung, originalet aldrig färdigt. </li></ul><ul><li>Se t ex London Science Museum: </li></ul><ul><li>http://www.sciencemuseum.org.uk/onlinestuff/stories/babbage.aspx </li></ul>
  12. 12. THE ANALYTICAL ENGINE <ul><li>Babbage efterföljande försök, styrdes via hålkort för att kunna beskriva generella matematiska problem. Blev ej heller den klar, pga. ekonomiska, politiska problem. </li></ul>
  13. 13. ADA LOVELACE <ul><li>Lord Byrons dotter, ofta kallad den första programmeraren. </li></ul><ul><li>Beskrev hur man med Babagge’s Analytical Engine kunde beräka “Bernoulli number” </li></ul><ul><li>Och namngav ett programspråk. </li></ul>
  14. 14. GEORGE BOOLE (1815 - 1864) <ul><li>Irländsk matematiker </li></ul><ul><li>Boolsk algebra. </li></ul><ul><li>AND, OR, NOT </li></ul><ul><li>Dåtiden fattade inte vad man skulle ha detta till. </li></ul><ul><li>Claude Shannon, 1938, använde boolsk algebra för att beskriva elektriska relän, dvs. Ursprunget till våra digitala datorer. </li></ul>
  15. 15. HOLLERITHS TABULERINGSMASKIN <ul><li>Holleriths tabuleringsmaskin användes vid den amerikanska folkräkningen 1890, den förra (1880) tog 8 år att beräkna och man antog att 1890:s skulle ta 13 år. </li></ul><ul><li>Använde hålkort. </li></ul><ul><li>Och 1890:s folkräkning tog med Holleriths maskin bara 18 månader att genomföra. </li></ul><ul><li>Användes av försäkringsbolag mm. Till redovisning. </li></ul><ul><li>Holleriths företag var ett av urspungen till IBM. </li></ul>
  16. 17. HÅLKORT <ul><li>Holleriths maskin använde hålkort som indata. </li></ul><ul><li>Hålkort användes långt in på 80-talet som ett sätt att mata in data. Ett kort motsvarade 80 tkn eller kolumner. </li></ul>
  17. 18. MEMEX <ul><li>Vannevar Bush; As We May Think; Atlantic Monthly; July 1945 </li></ul><ul><li>Hade en idé om att kunna relatera alla de böcker och annat skrivet material som någon var intresserad av. Där allt material sparades på mikro fiche. Men återigen stannade idén som ett papperprojekt men har nu återuppstått med hjälp av hypertext, Webb och sökmotorer. </li></ul><ul><li>Engelbart och Licklieder inspirerades av dessa tankar. </li></ul>
  18. 19. MEMEX
  19. 20. DE FÖRSTA DATORERNA 1940- och 1950-talet
  20. 21. Z3 <ul><li>Konrad Zuse, tysk </li></ul><ul><li>Skapade 1941, den första programmerbara datorn. </li></ul><ul><li>Använde kasserade telefonrelän. Användes för utformning av flygplan. </li></ul><ul><li>Klockfrekvens på 5 - 10 hz!!!!! </li></ul><ul><li>Binär aritmetik. </li></ul>
  21. 22. ATANASOFF–BERRY COMPUTER <ul><li>Den första elektroniska datorn, 1941 </li></ul><ul><li>Massa patentbråk med Eniac-folket </li></ul>
  22. 23. COLLOSUS <ul><li>Engelsk dator som användes för att knäcka tyskarna krypto under andra världskriget. </li></ul><ul><li>Har inte fått så mycket uppmärksamhet då det mesta hemligstämplades efter kriget. </li></ul>
  23. 24. MARK 1 <ul><li>Amerikansk dator, 1943 </li></ul><ul><li>3 beräkningar per sekund! </li></ul><ul><li>16 meter lång, 4700kg, 800km kabel. </li></ul>
  24. 25. ENIAC <ul><li>Den första elektroniska generella datorn, klar 1946 </li></ul><ul><li>För amerikanska armens ballistiska tabeller </li></ul><ul><li>167 m 2 , 150 kilowatt </li></ul>
  25. 26. EDVAC <ul><li>Eniacs efterföljare </li></ul><ul><li>Binär </li></ul><ul><li>Klart mindre än Eniac, bara 45m 2 </li></ul>
  26. 27. BARK OCH BESK <ul><li>Två svenska dator från början av 50-talet </li></ul><ul><li>Besk var en snabbaste datorn i världen under en kort period </li></ul><ul><li>Se: http://www.smilemu.org/ </li></ul><ul><li>som beskriver SMIL en impl. av Besk i Lund. </li></ul>
  27. 28. NÅGRA KÄNDA NAMN Väldigt godtyckligt valda
  28. 29. JOHN VON NEUMANN <ul><li>Ungersk/amerikansk matematiker som höll på med det mesta inom matematiken, alltifrån logik till atombomber. </li></ul><ul><li>Och inom datorområdet är han känd för begrepp “stored program concept” eller “Von Neumann architecture”. Dvs. att datorminnet kunde användas till att både lagra program och data. EDVAC var en av de första datorerna enligt detta koncept. </li></ul>
  29. 30. ALAN TURING <ul><li>Engelsk matematiker </li></ul><ul><li>Under 2:dra världskriget baserad i Bletchley Park där han arbetade med kryptoanalys </li></ul><ul><li>Utformade den sk. “Turing Maskinen”, universiell beräkningsbarhet </li></ul><ul><li>Turing Testet, när kan ett program upplevas som “mänskligt” </li></ul>
  30. 31. GRACE HOPPER <ul><li>Arbetade med Mark 1 och 2 </li></ul><ul><li>Myntade begreppet Bug </li></ul><ul><li>Cobol (Sent 50-tal) </li></ul>
  31. 32. DOUGLAS ENGELBART <ul><li>Pionjär inom områden som Hypertext och GUI (användargränssnitt). </li></ul><ul><li>Den första datormusen, ca. 1965 </li></ul>
  32. 33. ENGELBART, FORTS. <ul><li>Human Augmentation System </li></ul><ul><ul><li>It seemed clear to everyone else at the time that nobody would ever take seriously the idea of using computers in direct, immediate interaction with people. The idea of interactive computing—well, it seemed simply ludicrous to most sensible people. (Engelbart,1968) </li></ul></ul>
  33. 34. DATORGENERATIONER <ul><li>Generation Noll </li></ul>
  34. 35. DATORGENERATIONER <ul><li>Första generationens datorer, –1958 </li></ul><ul><ul><li>Assembler, Fortran </li></ul></ul><ul><li>Andra 1959 – 1965 </li></ul><ul><ul><li>Transistorn, 1958 </li></ul></ul><ul><ul><li>Programspråk som COBOL, LISP, APL, ALGOL </li></ul></ul>
  35. 36. DATORGENERATIONER <ul><li>3:dje Generationens datorer, 1964 – 1972 </li></ul><ul><ul><li>IBM/360 stordatorer </li></ul></ul>
  36. 37. <ul><li>Minidatorer, Dec:s PDP-8 </li></ul>
  37. 38. NÅGRA GODTYCKLIGA NEDSLAG I HISTORIEN Datorer, spel, programvaror som förändrat världen
  38. 39. <ul><li>Moores Law, “ Processor complexity doubled every two year” </li></ul><ul><li>Basic, 1965, Pascal 1971 (programmeringsspråk) </li></ul><ul><li>1971, den första mikroprocessorn, Intel 4004 </li></ul>
  39. 40. <ul><li>1972 - Den 4:dje generation, LSI och VSLI kretsar </li></ul><ul><li>1972, C (programmeringsspråk) </li></ul><ul><li>HP:s första miniräknare 1972 </li></ul>
  40. 41. <ul><li>1973 Ethernet, TCP/IP började utvecklas året innan </li></ul><ul><li>1975 Microsoft grundades </li></ul>
  41. 42. <ul><li>1976, den första “superdatorn” Cray-1 </li></ul>
  42. 43. <ul><li>Bevingat ord, Ken Olson VD Digital Equipment, 1977 </li></ul><ul><ul><li>“ There is no reason anyone would want a computer in their home.” </li></ul></ul><ul><li>Och det blev fel med en gång för samma år kom Apple II </li></ul><ul><li>Fast jämförelsen haltar väl:-) </li></ul><ul><li>En tre-fas, några kubikmeter stor dator skall nog inte jämföras med en hemdator (i alla fall inte på den tiden) </li></ul>
  43. 44. <ul><li>Ataris “Space Invaders” 1978, “Astroids” året efter </li></ul><ul><li>1978 Motorolas 68000 processor </li></ul><ul><li>1980, VIC-20 och Sinclairs Z80, våldsamt populära “hemdatorer”, med flera efterföljare. Pac-Man samma år </li></ul>
  44. 45. <ul><li>1981, Xerox “Star”, det första datorsystemet som hade ett WIMP interface (Windows, Icons, Menues, Pointers”, kostade $16.000 </li></ul><ul><li>“ It's a little sobering to reflect that most of what we have learned to add to GUIs since 1973 is eye candy. ” </li></ul><ul><li>Eric S. Raymond, The Art of Unix Usability http://www.catb.org/~esr/writings/taouu/html/ </li></ul>
  45. 46. <ul><li>1981, IBM PC. Persondatorn är född, revolutionen har börjat:-) </li></ul><ul><li>MS-DOS 1 </li></ul><ul><li>1981, TCP/IP protokollet är färdigdefinierat, klart för en revolution till. </li></ul>
  46. 47. <ul><li>Apple Lisa, 1983 </li></ul><ul><li>IBM XT, med 10Mb hårddisk, 128Kb RAM, floppy, monitor och skrivare för bara $5000 samma år </li></ul>
  47. 48. <ul><li>1984, Apple Macintosh, introducerad med världens bästa reklamfilm:-) </li></ul><ul><ul><li>http://www.youtube.com/watch?v=OYecfV3ubP8&feature=related </li></ul></ul>
  48. 49. <ul><li>1985, Postscript (skrivarspråk), Windows 1 </li></ul><ul><li>1985 Tetris </li></ul><ul><li>1987 Windows 2 </li></ul><ul><li>Macintosh 2 och SE med hela 4Mb Ram och SCSI interface </li></ul><ul><li>IBM PS/2 med VGA skärm </li></ul><ul><li>1989 Word Wide Web </li></ul><ul><li>1989, Microsoft Office </li></ul><ul><li>1990, Adobe Photoshop </li></ul>
  49. 50. <ul><li>1991, Linux kernel ser dagens ljus </li></ul><ul><li>1991, Internet börjar användas kommersiellt, dvs. DEC och IBM började skicka email. </li></ul><ul><li>1992 Windows 3.1 </li></ul><ul><li>1993, Doom, Pentium processorn, Windows NT, NCSA Mosaic den första web-browsern </li></ul><ul><li>1994 Linux 1.0 </li></ul>
  50. 51. <ul><li>1994, Det första SPAM:et skickades ut på Usenet </li></ul><ul><li>1995 </li></ul><ul><ul><li>Windows 95 </li></ul></ul><ul><ul><li>Playstation </li></ul></ul><ul><ul><li>Java </li></ul></ul><ul><li>1996 </li></ul><ul><ul><li>ICQ, Hotmail </li></ul></ul>
  51. 52. <ul><li>1997 </li></ul><ul><ul><li>Pentium II </li></ul></ul><ul><li>1996 – AMD börjar släppa processorer som konkurrerar med Intel </li></ul><ul><li>1998 </li></ul><ul><ul><li>iMac </li></ul></ul><ul><ul><li>Windows 98 </li></ul></ul>
  52. 53. <ul><li>2000 </li></ul><ul><ul><li>Y2K inte ett problem:-) </li></ul></ul><ul><ul><li>Windows 2000 </li></ul></ul><ul><ul><li>Playstation 2 </li></ul></ul><ul><ul><li>Pentium IV </li></ul></ul><ul><li>2001 </li></ul><ul><ul><li>iPod </li></ul></ul><ul><li>2002 </li></ul><ul><ul><li>Mac OS X </li></ul></ul>
  53. 54. <ul><li>2004 </li></ul><ul><ul><li>Firefox 1.0 </li></ul></ul><ul><li>2006 </li></ul><ul><ul><li>Apple byter till Intel processorer </li></ul></ul><ul><ul><li>Playstation 3 och Nintendo Wii </li></ul></ul><ul><li>2007 </li></ul><ul><ul><li>Windows Vista </li></ul></ul>
  54. 55. EFTER 2000 (MYCKET UNGEFÄRLIGT) <ul><li>Web 2.0, Social networks (Facebook, Flickr, bloggar, Twitter, wikis) </li></ul><ul><li>Bredband </li></ul><ul><li>Smartphones, NetBooks, PDA:ns “död”, iPad </li></ul><ul><li>Cloud Computing </li></ul><ul><li>Sjunkande lagringspriser </li></ul><ul><li>Fildelning </li></ul><ul><li>Mängder av Internet relaterade lagar </li></ul><ul><ul><li>FRA, IPRED, datalagringsdirektivet </li></ul></ul>
  1. A particular slide catching your eye?

    Clipping is a handy way to collect important slides you want to go back to later.

×