Vägen till trafiksäker framkomlighet - Boggilyft

•

0 likes•789 views

Se inte boggilyft i ishala motlut som ett problem, utan som en beprövad del av Lösningen på att slippa trafikstopp pga fastkörda tunga lastbilar i ishala långa branta backar.

Automotive

Vägen till trafiksäker framkomlighet - Boggilyft

More from Johan Granlund

Johans kommentarer till rubricerat VTI Notat 21-1998: I VTI notat 21-1998 dras slutsatsen att ”det svenska vägnätet är av så god jämnhetsstandard att av bristande jämnhet förorsakat fordonsslitage och / eller skador bör vara av tämligen marginell betydelse, sett i relation till de totala fordonskostnaderna”. Slutsatsen baseras på studier utförda utan hänsyn till andra brottmekanismer än utmattning, utan inverkan av kallt klimat, utifrån påkänningsmätningar i fordon som avviker stort från vanliga svenska lastbilsekipage (totalviktsskillnader på ca 2200 % mellan mätningens sportbil och en vanlig, lagligt lastad, svensk 4-axlad tung släpvagn), samt utan hänsyn till att Vägverkets rutinmässiga vägytemätningar, vilka avser mindre än en femtedel av det svenska vägnätet, har bruksvillkoret ”otjälad vägbana”. Nämnda bruksvillkor medför en snedvriden bild av ens det statliga belagda vägnätets tillstånd sett över hela året. Enligt här redovisad översiktlig verksamhetsuppföljning hos svenska aktörer inom transportnäringen, medför vägojämnheter på svenska vägar sannolikt mycket stora merkostnader för slitage och skador. I vissa fall medför vägojämnheterna att speditörer vägrar utföra transporter, vilket utgör ett hot mot näringsliv i glesbygd och ytterst mot landets tillväxt. Merkostnaderna för skador och slitage kan sannolikt motsvara en betydande andel av annuiteten av kostnaderna för ett vanligt underhållsprojekt. Transportörernas merkostnader härrör från skador som fjäderstocksbrott, axelbrott, rambrott (!) och liknande, samt från slitage av däck, bromsbelägg, draganordningar mm, samt indirekta kostnader. Fortsatt forskning förefaller ha hög nyttopotential och bör inriktas på monetär kvantifiering av merkostnader för tung trafik pga tjälrelaterade ojämnheter, trumslag och kanthäng. Refererad slutsats i VTI notat 21-1998 framstår som felaktigt underbyggd, och notatet i helhet som starkt vilseledande.

Kan jämnhetsstandarden hos det svenska vägnätet förorsaka fordonsskador och o...

Johan Granlund

Landsvägstrafiken genom Bäsna

Johan Granlund

Bildspel från mitt föredrag vid Load Up North i Umeå, 2019. Exempel på allvarliga fel och brister i Trafikverkets däckrapport: • Ingen hänsyn till risk för livsfarliga vältolyckor. • Vägslitage beräknat för irrelevanta lastfall 50 á 60 kN på standard 385 mm breddäck, dvs olaglig överlast. • Ingen hänsyn till minskad dynamisk vägbelastning. • Missat att högkapacitetsfordon ger sänkt axellast på alla vägar, inkl. BK4, och radikalt minskat vägslitage i synnerhet på de 4300 km svagaste vägarna (BK2 & BK3). • Däckrapporten saknar uppdelning av hur kostnad för vägunderhåll påverkas av trafiklast respektive klimat, byggfel mm. Enligt Vägverket (2000) vållas inte mer än 1/4 av kostnaden av trafiklast. • Helt orealistiskt överdriven uppskattning av vägunderhållskostnad från trafik. Ansvarsfull hänsyn inkluderar att se möjligheter, snarare än överdriva problem. Samhället vinner på att låta åkaren välja däckkonfiguration. Polisen saknar lagrum att bötfälla åkare som kör med enkelmontage på väg där TRV kräver dubbelmontage.

Optimalt däckval, HGAB Granlund

Johan Granlund

Bildspel från föredrag vid Mittia Skogstransportmässa 2019. Innehåll: Fokus på de livsfarliga vältolyckorna. Video om förebyggande av vältolyckor. TYA handbok om körning med hög tyngdpunkt. Haveriutredning av svenskt timmerekipage vid E6 Svinesundparken. Vägens utformning; i flera fall farliga brister t o m i vägreglerna! Vägens bärighet; ofta svag vägkant vid vältolyckor med lastbil. Vägens säkerhetszon.

Minska vältrisken vid körning med hög tyngdpunkt, VETA Granlund

Johan Granlund

Artikel i Nordsverige om trafikant- och miljönyttor med stålhård porfyr i asfaltslitlager och till dammfri halkstopp. Vid tillverkning av asfalt blandas grus och sand i olika fraktioner med bindemedlet bitumen. Till slitlager på högtrafikerade vägar används sedan länge hård specialsten i asfaltgrusets grövsta fraktion, medan en utbredd praxis är att fingruset och sanden är av ortens svaga bergmaterial. De mindre kornen tål därmed inte slitage från dubbade vinterdäck, medan de grövre kornen tål dubbslitage. Detta gör att redan efter kort tids trafikering så får asfaltens yta i hjulspåren mycket 'rå' textur, medan spårslitaget hålls i schack av det hårda grova grusets stentoppar. Dubbarnas slitage av fingruset ger luftburna partiklar som kan påverka hälsan. Den råa vägytan ger ohälsosamt trafikbuller både i fordon och till vägnära miljöer, samt ökat rullmotstånd och därmed ökad förbrukning av drivmedel (energi) och mer avgasutsläpp så som av växthusgasen koldioxid samt toxiska kväveoxider. Genom att istället i ALLA ballastfraktioner ersätta ortens svaga berg med stålhård porfyr så minskas slitaget av vägytans textur, så att luftkvaliteten hålls uppe. Tätortsluftens kvalitet hålls också bättre genom att halkbekämpa med halkstopp av stålhård porfyr istället för med vintersand av ortens mjuka gråberg.

Bristande vägkvalitet är miljöboven - inte dubbdäcken

Johan Granlund

Optimalt däckval; dubbel- eller enkelmontage?

Johan Granlund

Vägslitage; orsaker och kostnader

Johan Granlund

Trafiksäker framkomlighet

Johan Granlund

Fallstudie av beläggningsunderhåll på enskilt vägnät, Strategi och taktiskt g...

Johan Granlund

Reduced Pavement Service Life - Causes and Costs, HVTT15 slides

Johan Granlund

Pavement loads and road wear have become hot topics in Sweden, due to both an increase of gross combination weight to 74 tonnes and a governmental investigation on a new road wear fee for heavy vehicles. To balance the governmental investigation, the road haulage industry made an independent expert investigation on causes and costs of reduced pavement service life. This paper summarizes the expert report into English. A literature study on factors that cause shortened pavement life cycle explain causes of non-traffic related damages. The annual total cost for maintenance of paved state roads in Sweden was in this investigation split into repair of traffic load related damages and of non-traffic related damages. A reference cost for road damage from heavy vehicles was estimated, by dividing costs for traffic load related damages with heavy vehicle traffic work. Using the Fourth Power Law, the road damaging effect of eleven heavy vehicle combinations were calculated while considering also axle and tyre configurations. Finally, the reference cost for repair of traffic load related damages was distributed to each vehicle combination. Hereby it became possible to compare the estimated vehicle specific cost for road damage versus the fee proposed by the governmental investigation. The ratio between state accounted cost for road damage from heavy vehicles and state proposed fee for road wear is about 1:8. This showed that the proposed fee is very high, being a tax rather than representing true cost coverage. After the industry reported this finding, the government withdrew their investigation on a fee.

Reduced Pavement Service Life - Causes and Costs, HVTT15 paper

Johan Granlund

Lysbilde fra mitt inlegg 'Trafikksikker fremkommelighet' ved Vegsikringskonferansen 2018 i Lillehammer, arransjert av Trafikksikkerhetsforeningen: * Antall drepte i vegtrafikk øker nå i Sverige; mine teorier om hvorfor. * Typiske kjennetegn av ulykkessted. * Sverige vil stoppe vinterfarlige EU-semitrailers med kort trekkvogn. * «Vinterdekk» på tungbil: Bedre krav enn M+S må innføres. * Skråkant på veidekke og oppgrusing av skulder sparer liv. Nå införer Sverige skråkant, mens Norge tappet kravet sitt. * Erfaringer fra trafikkulykker => Bedre normaler & veiadministrasjon.

Trafikksikker fremkommelighet.

Johan Granlund

Krönika i Svensk Åkeritidning nr 5 2018, på tema 'Vägen till trafiksäker framkomlighet'. Trafikverket har nu genomfört en utredning om sambandet mellan vägojämnhet och väg-nedbrytning från dynamiska överlaster. Med datormodellering för ett tungt fordon i 100 km/tim visades att svackor och gupp med över 60 m våglängd är skadliga, samt att vägojämnheter med ca 42 m våglängd ger maximal resonans. Redan förbluffande små gropdjup, svåra att se med ögonmått, visades kunna ge så pass stora dynamiska laster att vägbanans livslängd förkortas påtagligt. Uppmätta vägojämnheter på E6, E20 och E45 visades minska vägbanans tjänliga livslängd lokalt upp emot 80 %. Konventionellt beläggningsunderhåll ger liten eller ingen effekt på vägojämnheter med våglängd över ett par meter. Uppföljning av Trafikverkets suveräna demonstrationsprojekt med fläckvis förjustering och datorstyrd planfräsning på Europavägar visar att med den moderna vägtekniken får vägbanan suveränt bra lutningar och jämnhet, samt att vägens nedbrytningstakt blir mångfaldigt lägre. Tillväxten av vägojämnhet visades bli knappt mätbar ens med laserskanning, år efter år efter år efter år efter år. Det handlar om ned till 0.01 mm/m ökad vägojämnhet per år, under flera år efter att underhållsbeläggning utförts.

Förebygg dynamiska laster som deformerar vägbanan

Johan Granlund

Tunga lastbilar och skyddsräcken

Johan Granlund

Vinterväg och trafiksäkerhet, Granlund WSP

Johan Granlund

Haveriutredningar baserade på analys av vägytedata från lasermätbil, Granlund...

Johan Granlund

Räddningstjänsten har beställt denna granskning av olycksrisker kopplade till linjeföring, lutningar och vägytans skick vid olyckskurvan i Tolvsbo. Olyckan inträffade den 12 juli 2012, då en brandbil körde av vägen i samband med utryckning på kurvig och smal väg vid möte med en lastbil. Den tunga brandbilen väjde och kom ut på vägkantens stödremsa. När föraren försökte få upp brandbilen på vägbanan fick fordonet sladd, girade ett kvarts varv och körde genom skyddsräcket på vägens vänstra sida. I den branta slänten slog brandbilen i/av ett par stora träd och välte, varvid hytten demolerades så illa att två brandmän omkom och tre skadades. Denna granskning utgår från vägytemätning med Profilograf lasermätbil samt okulärinspektion. Resultaten visar på allvarliga säkerhetsbrister, dels hos vägbanans geometri och skick, dels hos vägräcket. Stora delar av kurvan är trafikfarligt feldoserade. Tiotalet metrar innan den höga brandbilen, lastad med släckvatten, kom utanför asfaltkanten är vägbanan mycket ojämn och har vingligt oscillerande tvärfall. Detta kan ge fordon med hög tyngdpunkt trafikfarlig krängning i sidled. Vägkantens stödremsa var i undermåligt skick; mjuk, deformerad och bitvis för smal. Brandbilen hade svårt att komma upp på asfalten igen, vilket gör att kantens utformning ifrågasätts. Vägräcket var/är monterat i en alldeles för smal vägbank utan tillräckligt stöd bakifrån, vilket gör att räckets krockkapacitet omöjligt kan vara ens hälften av dess avsedda kapacitet. Anvisningen för vägräcket saknar vital information om hur det ska monteras vid slänt. Om inte så många riskfaktorer fallit ut samtidigt (på samma plats), kunde olyckan ha slutat betydligt lindrigare eller t o m helt förebyggts.

Vägsäkerhetsrisker vid olyckskurva i Tolvsbo

Johan Granlund

Ingen betydande vägsäkerhetsrisk förekom vare sig vid platsen där bussen låg, eller inom 250 m influenssträcka fram till vrakplatsen. Orsaker till den svåra bussolyckan återstår att söka i helt andra sammanhang än i form av brister hos vägbanan. Olyckan skedde på en av de trafiksäkraste platserna längs E45 i Jämtland. Däremot har utredningen identifierat ett antal betydande vägsäkerhetsrisker på flera andra platser inom den 2.4 km långa mätsträckan på E45 s Sveg, varav flera i en tvär kurva med tidigare inträffade trafikolyckor. Olycksriskerna inom mätsträckan består av varierande kurvradie, högt behov av sidofriktion i tvär feldoserad kurva, oscillerande tvärfallsvariation, dålig vattenavrinning, längsgående vägojämnheter samt blank asfalt. Säkerhetshöjande åtgärder bör snarast genomföras i den ofta olycksdrabbade kurva som ligger ett par hundra meter norr om bussens vrakplats.

Undersökning av vägbanans linjeföring, lutning och ytskick vid bussolycka på ...

Johan Granlund

A new method for testing pavement condition combines laser/inertial profilometry of unloaded pavement with vibration measurements in a full loaded heavy truck at highway speed. Three types of results are obtained. 1: Truck wheel, frame and cab vibration, as well as driver seat vibration to be compared with exposure guidelines in ISO 2631-1 and limits in directive 2002/44/EC. 2: Three-dimensional road surface geometry data for simulation of ride and calculation of roughness indices. 3: Locations of potential pavement "soft spots". The latter is possible since large pavement deflection variance under the heavy truck cause a quite different vehicle vibration pattern than the pattern excited from the measured unloaded road surface profile. A tentative accuracy experiment has been done at 4 sites. Recorded seat vibration levels were very high, thus exceeding the EU Action Value in all test runs. The soft spot indications show reasonable repeatability, as well as reproducibility between different driving speeds and between spring time and autumn. Trueness is the most difficult accuracy feature to estimate, since no ideal reference method is at hand neither for variance of local deflection under truck wheel, nor for global deflection under the entire truck. By comparison with FWD, coring and ground penetrating radar results, trueness seems promising. During the tests, a virtual tyre footprint sensor was used for road profiling. Evaluation showed it to bring a large improvement to profiling accuracy. The new high speed measurement method brings excellent opportunities for further research on the entire chain pavement-truck-ride quality interaction. Paper published at BCRA´05 in Trondheim, Norway.

Measuring pavement deflection variance at highway speeds

Johan Granlund

Defektografmetoden produktblad

Johan Granlund

More from Johan Granlund (20)

Kan jämnhetsstandarden hos det svenska vägnätet förorsaka fordonsskador och o...

Landsvägstrafiken genom Bäsna

Optimalt däckval, HGAB Granlund

Minska vältrisken vid körning med hög tyngdpunkt, VETA Granlund

Bristande vägkvalitet är miljöboven - inte dubbdäcken

Optimalt däckval; dubbel- eller enkelmontage?

Vägslitage; orsaker och kostnader

Trafiksäker framkomlighet

Fallstudie av beläggningsunderhåll på enskilt vägnät, Strategi och taktiskt g...

Reduced Pavement Service Life - Causes and Costs, HVTT15 slides

Reduced Pavement Service Life - Causes and Costs, HVTT15 paper

Trafikksikker fremkommelighet.

Förebygg dynamiska laster som deformerar vägbanan

Tunga lastbilar och skyddsräcken

Vinterväg och trafiksäkerhet, Granlund WSP

Haveriutredningar baserade på analys av vägytedata från lasermätbil, Granlund...

Vägsäkerhetsrisker vid olyckskurva i Tolvsbo

Undersökning av vägbanans linjeföring, lutning och ytskick vid bussolycka på ...

Measuring pavement deflection variance at highway speeds

Defektografmetoden produktblad

Vägen till trafiksäker framkomlighet - Boggilyft

Recommended

Recommended

More Related Content

More from Johan Granlund

More from Johan Granlund (20)