A presentation held by Mr Paul Westin, Swedish Energy Agency, at a journalist seminar on the 4th of October 2011.

1. ”Effekterna av den
svenska
energipolitiken – i
praktiken”
Presseminarium – Energi en
kärnfråga
Medieinstitutet FOJO, Miljöjournalisternas förening
och tankesmedjan Global Utmaning
Paul Westin, enhetschef Hållbara
bränslen, Analysavdelningen.

2. Innehåll
• Vad är energi?
• Energipolitiken och energisystemet
• Styrmedel
• Lite om Energimyndigheten
• EU-direktiv mm
• Aktuella frågor

3. Energimyndigheten
Ett hållbart
energisystem

4. Energi?
• Energi nyttjas överallt, till alla aktiviteter, alltid.
– Annars har vi nått absoluta nollpunkten (-273.15
°C), termodynamikens ”nollte” huvudsats
• Energi kan aldrig förbrukas eller produceras, bara
tillföras, omvandlas, eller användas.
– Termodynamikens första huvudsats
• Energiprodukter, energibärare kan
användas, konsumeras, produceras eller förbrukas
• Elektricitet är en energibärare, energiprodukt (Man kan
alltså tala om elproduktion). I Sverige en väldigt viktig
sådan, men inte synonym med energi.
• Användningen, efterfrågan styr tillförseln /
produktionen

5. Energikällorna
• Solen
– Nästan allt, men olika tidsperspektiv
– Flödande, ettåriga, hundraåriga, tusenåriga, miljonåriga
– Förnybart ----------------------------Torv----------Fossilt
• Supernovorna
– Uranet, toriumet, (indirekt de flesta grundämnen som behövs
för anläggningar mm)
• Jordens inre
– Geotermi (ej att förväxla med värmepumpar som använder
lagrad solenergi)
• Gravitationen
– Tidvatten, vattenkraften (även solen)

6. Energibärarna
• Bränslen (kolväten m.m., kemiskt lagrad)
– Inkl. vätgas (som måste produceras)
• Elektricitet (elektromagnetiskt)
• Hetvatten och ånga (lägre kvalitet än el)
• Kylt vatten (negativ energi?)
– Termodynamikens andra huvudsats. Det krävs energi för att
upprätthålla en lägre temperatur än omgivningens.
• Avfall av olika slag och spillvärme har jag inte nämnt
särskilt, men genom systemtänkande kan dessa utnyttjas

7. Energisystemet

8. Karaktäriska egenskaper för
energisystem
• Trögrörliga (infrastrukturer)
– Distributionsformer krävs
• Kapitaltunga (varierande grad)
• Sociotekniska system (organisation och
beteende viktigt)
• Public good (varierande grad och över tid)
• Politiskt intressanta (intressekonflikter)

9. Energinätinfrastrukturer i Sverige
• Stadsgas (1850-tal)
• Elektricitet (1900-tal)
• Fjärrvärme (1950-tal)
• Naturgas (1980-tal)
• Fjärrkyla (1990-tal)
• Biogas (2010-tal)
• Vätgas (20xx-tal?)
• Väg-, järnvägs-, sjöfartsdistribution av andra
energibärare (ved, kol, koks, olja, uran)

10. Relativ energitillförsel 1800-2000
Olja
Naturgas
Kol och koks
Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17; Biobränslen
Energiläget 2004, Energimyndigheten Värmepumpar
Vattenkraft
Kärnkraft
Vindkraft

11. Absolut energitillförsel 1900-2000
Källor: Energikommissionen, SOU 1978:17;
Energiläget 2004, Energimyndigheten

12. Energipolitik blev ett
”politikområde” 1975
• Men annan politik driver också energifrågorna
• Vattenkraftsutbyggnaden (industri)
• Ett svenskt atomvapen (försvar)
• Miljonprogrammet (boende)
• Försurning (miljö)
• Oljekriserna (ekonomi)
• Ozonhålet (miljö)
• Klimatet (miljö, med mera)

13. Tre grundläggande mål eller drivkrafter
för energipolitiken, i Sverige och EU
• Energiförsörjningen
ska vara trygg,
miljövänlig och
konkurrenskraftig
• Målen kan både
komplettera varandra
och vara motstridiga
vilket visar på
komplexiteten i
energipolitiken

15. Global energitillförsel

16. Användningen ojämnt fördelad
2004 Övrig energi

17. Elproduktion per invånare

18. CO2-utsläpp i EU och OECD

19. CO2-utsläpp i Sverige

20. Energibalansen 2009

21. Energianvändningen 1970-2010

22. Energianvändningen inom
bostäder 1970 - 2010

23. Energianvändningen inom
industrin 1970 - 2010
180
160
140
120
100
TWh
80
60
40
20
0
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Olje-produkter Naturgas och stadsgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv Kol och koks

24. Energianvändningen inom
transportsektorn

25. Förnybara drivmedel ökar

26. Energitillförseln 1970-2010

27. Fjärrvärmen har ställt om

28. Sveriges elanvändning

29. Sveriges elproduktion

30. 10
15
-15
-10
0
5
-5
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
nettoexport (-) av el
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
Sveriges nettoimport (+) och
2005
2006
2007
2008
2009
2010

31. Vindkraftens utveckling i Sverige
1982-2010
• På årsbasis produceras nu (2011) ca 5 TWh

32. Naturgasen tog ett språng

33. EU:s energi- och klimatpaket

34. EU:s mål för 2020
• 20% reducering av växthusgaser år 2020, jämfört
med 1990 års nivåer
• 20% andel förnybar energi år 2020
– 10 % förnybart i transportsektorn i alla
medlemsstater. Förutsätter att biodrivmedel är
”hållbara”.
• 20% ökad energieffektivitet (icke-bindande)

35. Fördelning av EU:s klimatmål på
Utsläppshandel resp. övriga
sektorer
-20% till 2020 jämfört med 1990
=
-14% till 2020 jämfört med 2005
Utsläppshandelssystemet ”övrigsektorerna”
-21% jämfört med 2005 -10% till 2020 jämfört med 2005
exponerad industri 27 medlemsstater:
mellan -20 och +20% jämfört med 2005
industri el

36. Summering av 2020 målen för
Sverige
• -21% utsläpp jämfört med 2005 i EU ETS
• -17% utsläpp jämfört med 2005 i sektorer
utanför EU ETS
– Sverige -40% jmf 1990
• 49% andel förnybar energi av slutlig
energianvändning
– Sverige 50 %.
• 10% förnybar energi i transportsektorn

37. EU-27 efforts in Renewables:
early starter adjustment & cap
BE 2.2% 5.5% 5.3%
BG 9.4% 5.5% 1.1%
CZ 6.1% 5.5% 1.5
2.6%
DK 17.0% 5.5% 7.5%9.1%
DE 5.8% 5.5% 6.7% RES share in 2005
EE 18% 5.5% 1.5
2.4%
IE 3.1% 5.5% 7.4%
EL 6.9% 5.5% 5.6% Flat rate
ES 8.7% 5.5% 5.8% increase of 5.5%
FR 10.3% 5.5% 7.2%
IT 5.2% 5.5% 6.3% Additional effort
CY 2.9% 5.5% 4.6% based on GDP
LV 34.9% 5.5% 1.6% per capita
LT 15% 5.5% 2.5%
LU 0.9% 5.5% 4.6% Figures adjusted by
HU 4.3% 5.5% 3.2% early starter bonus
MT 0% 5.5% 4.5% and cap
NL 2.4% 5.5% 6.1%
AT 23.3% 5.5% 5.2%
PL 7.2% 5.5% 2.3%
PT 20.5% 5.5% 5%
RO 17.8% 5.5% 0.7
2%
SI 16% 5.5% 3.5%
SK 6.7% 5.5% 1.8 %
FI 28.5% 5.5% 4%
SE 39.8% 4.7%
5.5% 5.6%
UK 1.3% 5.5% 8.2%
EU-27

38. Förnybar energi i Sverige

39. Förnybar elproduktion i
elcertifikatssystemet

41. Styrmedel
Administrativa Ekonomiska Information Forskning
Regleringar Skatter Upplysning Forskning
Gränsvärden för Stöd, bidrag, Rådgivning Utveckling
utsläpp subventioner
Långsiktiga avtal Pant Utbildning Demonstration
Miljöklassning Handel med Kommersialisering
certifikat
Krav på Handel med Upphandling
bränsleval och utsläppsrätter
energieffektivitet

42. Från bidrag till generella styrmedel
• Energiskatt (1950-talet)
• Svavelskatt (1980-talet)
• Kväveavgift (1990-talet)
• Koldioxidskatt (1991)
• Elcertifikatsystemet (2003)
• Utsläppshandel (2005)
• Men bidrag finns också.

44. Energimyndigheten
Huvudkontor i Eskilstuna, >300 anställda
FoU- samt affärsutvecklingsstöd
Elcertifikatssystemet
Utsläppshandelssystemet
Internationella klimatprojekt (CDM)
Expertmyndighet till regeringen
Program för energieffektivisering (PFE)
Uthållig kommun
Beredskapsmyndighet för energi
Statistikansvarig myndighet för energi
Hållbarhetskriterier för biodrivmedel
Bilaterala avtal med
Indien, Kina, Brasilien, USA, m.fl.
International Energy Agency (IEA)
Vindkraftsfrågor
Fjärrvärmenämnden
Miljömål
… med mera, med mera.

45. En härlig utmaning
Vår uppgift är att bidra till ett globalt
energisystem som ger kommande
generationer lika goda möjligheter
som vi har idag.
Andres Muld
Generaldirektör

46. Våra uppgifter
• Vi är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för frågor om användning
och tillförsel av energi.
• Vi ska verka för att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och
annan energi på konkurrenskraftiga villkor.
• Vi ska verka för en effektiv och hållbar energianvändning och en
kostnadseffektiv energiförsörjning med så liten inverkan på hälsa, miljö
och klimat som möjligt.
• Vi ska bidra till omställningen till ett ekologiskt uthålligt energisystem.
• Vi ska inom vårt verksamhetsområde främja
forskning, utveckling, demonstration, innovation, affärsutveckling och
kommersialisering, marknadsintroduktion av ny teknik och nya tjänster
samt nyttiggörande av resultat från sådan verksamhet.
Enligt förordningen (2007:1153)

47. Så styrs vi
Uppdragsgivare Beslutande/rådgivande
• Regeringen, Näringsdeparte • Generaldirektör
mentet. • Energiutvecklingsnämnden
• Regleringsbrev och (EUN).
instruktioner. • Insynsrådet.
• Andra departement.

48. Energisystemet

49. Ett hållbart energisystem
Tillförse l Omvandling Distribution Användning
Miljö Ekonomi Trygghet
Förnybart

50. Energimyndighetens verksamhet
Vision: Ett hållbart energisystem
Analys Teknik Främjande Tillväxt
Information och kommunikation
Lokal, regional, nationell och internationell samverkan
Privat och offentlig samverkan

51. Skapa goda förutsättningar för
framtiden
• Stödja forskning och
teknikutveckling.
• Stimulera utveckling och
kommersialisering av goda idéer
på energiområdet.
• Analyser och utredningar om
energisystemets utveckling.
• Information och stöd för
energieffektivisering.
• Lokal, regional, nationell och
internationell samverkan.
• Bevaka försörjningstryggheten.

52. Hållbar och smart
energiförsörjning
• Vi analyserar
Arbetar med
utredningar, prognoser, scenario
n och tar fram beslutsunderlag.
• Vi driver på teknikutvecklingen
Finansierar forskning och stödjer
goda idéer och uppfinningar.
• Vi skapar tillväxt
Nya forskningsresultat och
tekniker kommersialiseras.
• Vi främjar
Energieffektivisering i samverkan
med aktörer på lokal, regional
och nationell nivå.

53. Verktyg för utveckling
Energimyndigheten verkar inom alla delar av energi-
systemet och hittar lösningar, produkter och verktyg för att
driva på utvecklingen.
• Utredningar • Energieffektivisering
• Forskningsfinansiering • Främja vindkraft
• Utsläppshandel • Bevaka tryggheten
• Elcertifikat • Affärsutveckling
• Sprida ny teknik • Tester

54. Energimyndigheten …
Utredningar Forskningsfinansiering Utsläppshandel
• Tar fram statistik och fakta.
• Följer energisystemets • Fördelar statliga medel • Förvaltar och utvecklar
utveckling. till energiforskningen. utsläppsrättsystemet.
• Föreslår styrmedels- • Handlägger • Bidrar genom systemet
förändringar för ett ansökningar från till minskat koldioxid-
resurseffektivt energi- universitet, högskolor utsläpp.
system. och näringsliv. • Bidrar till ökad
• Deltar som regeringens • Verkar för att ge ny lönsamhet vid satsning
stöd i den europeiska teknik snabbare i ny teknik och
politiken på energi- och praktisk användning. utfasning av äldre.
klimatområdet. • Erbjuder ett stort • Sammanställer statistik
nationellt- och om företagens utsläpp
internationellt och kompensation med
kontaktnät inom utsläppsrätter.
innovationssystemet.

55. Energimyndigheten …
Elcertifikat Sprida ny teknik Energieffektivisering
• Är tillsynsmyndighet • Stödjer • Stödjer företag och
för elcertifikatsystemet demonstrationsprojekt, kommuner inom
vilket är ett marknads- teknikupphandling och effektiv energi-
baserat styrmedel för marknadsintroduktioner. användning.
förnybar elproduktion. • Genomför åtgärder för • Driver på utvecklingen
• Verkar för att spridning och av effektiv el- och
kostnadseffektivt och användning av ny värmeproduktion.
teknikneutralt öka den energieffektiv teknik.
förnybara el- • Verkar för minskad
produktionen. användning av
hushållsel utan att
påverka standard och
kvalitet.

56. Energimyndigheten …
Främja vindkraft Affärsutveckling Bevaka tryggheten
• Stödjer, främjar och • Skapar produkter och • Ansvarar för åtgärder
skapar förutsättningar tjänster utifrån vid energikris.
för utbyggnad av forskning och • Analyserar
vindkraft. utveckling. energiförsörjningen.
• Höjer kunskapen om • Stödjer ambitionen att • Bevakar internationella
vindkraftens gå från teknisk lösning marknader.
egenskaper och till kommersiell
möjligheter. produkt.
Tester
• Bidrar med
finansieringsstöd, kuns
kap, kontaktnät. • Utför opartiska tester
enligt standardiserade
metoder.
• Arbetar med
energimärkning, stickpr
over, kontroll.
• Arbetar med införandet
av ekodesigndirektivet

57. Andra ”energimyndigheter”
• Energimarknads- • Länsstyrelserna
inspektionen • Konjunkturinstitutet
• Svenska kraftnät • Skatteverket
• Elsäkerhetsverket • Konkurrensverket
• Naturvårdsverket • Konsumentverket
• Skogsstyrelsen • SIDA
• Jordbruksverket • Kammarkollegiet
• Boverket • Riksrevisionen

59. Viktiga EU-direktiv
• Bränslekvalitetsdirektivet • Kraftvärmedirektivet
• Ekodesigndirektivet • Inremarknadsdirektivet
• Energimärkningsdirektivet • Oljelagringsdirektivet
• Energiskattedirektivet
• Energitjänstedirektivet
Förslag
• Förnybartdirektivet
• Effektiviseringsdirektivet
• Handelsdirektivet

60. Kärnkraften
• 10 reaktorer: Forsmark 1-3, Ringhals 1-4, Oskarshamn
1-3
• Togs i drift mellan 1972 och 1985
• Barsebäck 1&2 stängdes 1999 resp. 2005
• Kärnkraftsproduktionen uppgick 2007 till 64,3 TWh
(lägre energiutnyttjandegrad än normalt)
80
70
60
50
TWh
40 Kärnkraft
30
20
10
0
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006

61. Regeringens hållning till
kärnkraften under mandatperioden
• Inga nya politiska beslut om avveckling kommer att
fattas under mandatperioden 2006–2010.
• Inga förnyade driftstillstånd kommer att ges till de två
reaktorer som redan har stängts.
• Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer att bestå.
• Regeringen prövar begäran om effekthöjningar enligt
gällande lagar.

62. Effekthöjningar i kärnkraften
• Omfattande utvecklingsarbete i befintliga reaktorer
planeras i perioden 2004 till 2012.
• Arbetet omfattar effekthöjningar, förbättringar i
tillgänglighet, livstidsförlängningar till 60 år samt
implementering av moderna säkerhetskrav.
• Hittills har åtta ansökningar om effekthöjningar lämnats in
under 2000-talet till Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Regeringen har hittills beslutat om tillstånd att höja
effekten i tre reaktorer, Ringhals 1 och 3 samt
Oskarshamn 3 (ca +2,5 TWh 2007->2009)

63. • Forsmark har ansökt om regeringens tillstånd att höja
effekten i samtliga reaktorer, Forsmark 1-3.
Regeringen har ännu inte tagit ställning till dessa.
• Oskarshamn 2 och Ringhals 4 inkom med sina
ansökningar om effekthöjning hösten 2007. En första
säkerhetsbedömning av dessa pågår för närvarande
inom Strålsäkerhetsmyndigheten.
• Ytterligare ca +5-7 TWh i långsiktsprognosen
• Finska Olkiluoto 3 i drift 2011? +13 TWh?

64. Energiforskningsfinansiering
vid Energimyndigheten
• Tredje största forskningsfinansiären i Sverige
• 1% av världens energiforskning
• Från energiriktad grundforskning till
kommersialisering
• Finansiering 2008: ca 800 miljoner kronor
• Sex temaområden
• Ca 40 program och totalt ungefär 700 projekt

65. Kontakta oss
•Utskick •Våra webbplatser
Prenumerera på nyhetsbrev, e- •www.energimyndigheten.se
postutskick, nyheter via RSS och - Energimyndighetens officiella
Energivärlden. webbplats.
•Publikationer
Kan beställas eller laddas ner via www.energikunskap.se
www.energimyndigheten.se - För lärare och elever.
•Kontaktuppgifter www.enyckeln.se
Energimyndigheten - För fastighetsägare och
Box 310 fastighetsförvaltare.
631 04 Eskilstuna
www.vindlov.se
•Telefon: - Information om tillstånd för
016-544 20 00 vindkraftverk.
Fax: www.utslappshandel.se
016-544 20 99 - Information om handel med
utsläppsrätter.
E-post:
registrator@energimyndigheten.se