1. Immunförsvaret
1. Vilka delar ingår i det icke specifika immunförsvaret?
Huden, slemhinnor, antibakteriella protein, icke specifika vita blodkroppar, inflammatorisk respons.
2. Vilken är skillnaden mellan yttre och inre försvaret?
Det yttre försvaret är blottat för omgivningen, t.ex. huden eller de ”inre rörens” väggar, medan det
inre försvaret skyddar vår insida, t.ex. blodet eller vävnadsvätskan mellan cellerna.
3. Vad menas med icke specifikt försvar?
Det innebär att försvaret endast kan identifiera ”Jag” och ”Inte Jag”, allt som är ”Inte Jag”, d.v.s. icke
kroppsegna celler, attackeras.
4. Vilken uppgift har:
NK-Celler: NK-Celler, AKA Natural Killers eller mördarceller är en ospecifik lymfocyt (vit
blodkropp) vars uppdrag är att bekämpa cancerceller och virusinfekterade celler genom att
spruta in ämnen som förstör cellens cellkärna. NK-Celler finns i blodet.
Neutrofiler: En liten ätarcell som tuggar i sig bakterier och vissa svampar genom fagocytos.
Först sväljs bakterien/svampen av neutrofilen och därefter bekämpas den med hjälp av
lysozymer.
Eosinofiler: Parasitmaskarnas ärkenemesis. Då parasitmaskar är så pass stora att de är svåra
att svälja för en fagocyt besprutas de istället med lysozym av eosinofilen, på så sätt bryts
ytan ner först och fortsätter därefter inåt. Eosinofiler bryter även ner de antigen-antikroppar
de hittar.
Basofiler: Basofilernas huvuduppgift är att göra det lättare för andra vita blodkroppar att ta
sig fram i blodomloppet genom att vidga blodkärlen så blodflödet ökar. Detta gör den genom
att utsöndra ämnet histamin. Andra effekter basofilerna har är att få närliggande celler att
utsöndra sekret, att få bronkerna (luftrören) att dra ihop sig och att frigöra heparin, ett
antikoagulerande ämne som minskar risken för blodproppar.
Monocyter:Glider runt i blodomloppet och tar hand om sådant som uppfattas som
främmande och felaktigt i kroppen. Monocyterna tar bl.a. hand om föråldrade eller skadade
celler. Sker det en infektion i exempelvis en cellvävnad görs monocyten om till en makrofag
för att kunna äta inkräktaren. När makrofagen ätit sin fiende beger den sig till en lymfknut
för att visa upp sitt krigsoffer för T-hjälparceller så att denne kan känna igen och identifiera
samma infektion snabbare och mer effektivt nästa gång (skapa en T-minnescell) och för att
denna ska aktivera B- och T-celler.

2. 5. Vilken är skillnaden mellan ett specifikt och ett icke specifikt immunförsvar?
Dessa två typer av försvar samarbetar med varandra, även om det finns vissa skillnader. Det icke
specifika försvaret äter upp, bryter ner och förstör i princip allt som inte känns igen som en
kroppsegen cell. Det specifika försvaret däremot jobbar lite annorlunda. Det slås först igång när en
makrofag presenterat ett antigen för immunförsvaret eller om en B-cells antikroppar läst av och känt
igen antigenet från en inkräktare. Det specifika immunförsvaret är på så vis mer av en elitgrupp; den
vet vad den söker och anpassar sina vapen därefter.
En annan skillnad är att Det specifika immunförsvaret inte ”dödar” sina fiender, de gör det istället
lättare för det icke specifika immunförsvaret att ta kol på fienden genom att t.ex. döda smittade
kroppsceller och sakta ner och förhindra förökning hos inkräktaren.
6. Vad är skillnaden mellan antikroppsförsvaret och T-cellsförsvaret?
De har båda en typ av minnescell (T-minnescell och B-minnescell) för att minnas tidigare sjukdomar,
därefter skiljer de sig ganska mycket åt.
Antikroppssystemet består av B-celler vars uppgift är att skapa antikroppar, som i sin tur har i uppgift
att hitta och märka ut en inkräktares antigen så att det blir lättare för fagocyter att bryta ner eller
neutralisera den. När B-cellen hittat en fiende med ett antigen som matchar B-cellens antikropp
börjar den massproducera sig själv för att på så sätt snabbt skapa fler antikroppar av just rätt typ.
T-cellerna jobbar lite annorlunda, även om dessa också reagerar på antigen. Dessa aktiveras antingen
genom att en makrofag presenterat antigenet för en T-hjälparcell eller genom att antigenet i en
smittad cell läses av. Det finns, förutom minnescellen, 3 ytterligare varianter av T-celler. Den första är
T-mördarcellen vars uppgift är att döda smittade kroppsceller. Den andra är T-hjälparcellen som är
en slags reglerare av immunförsvaret. När en makrofag presenterar ett antigen för en T-hjälparcell
skickar denne ut signaler som aktiverar både B-celler och T-mördarceller. Den tredje varianten är
”avslutar-cellen”, den som säger åt immunförsvaret att rusta ner när infektionen är besegrad. Denna
kallas för T-suppressorcell och hämmar delningen hos B- och T-celler.
7. Förklara begreppen antikropp och antigen
Ett antigen är ett kroppsfrämmande ämne (t.ex. en del av en bakterie el. virus). En antikropp är ett
protein som produceras av B-celler vars uppgift är att hitta och märka ut antigen i kroppen så dessa
sedan kan brytas ner av andra vita blodkroppar.
8. Hur blir man immun mot en sjukdom?
Det finns 4 varianter av immunitet.
1. Naturlig aktiv immunitet. Detta innebär att T- och B-cellerna i kroppen kommer ihåg förra gången
du blev sjuk (med hjälp av minnesceller) av samma smitta och kan därför snabbt behandla den.
2. Artificiell aktiv immunitet. Du blir vaccinerad med försvagade eller döda smittämnen. Kroppen
skapar då minnesceller mot sjukdomen (precis som om du blivit sjuk ”på riktigt”) och du behandlar
den snabbt nästa gång du blir sjuk
3. Naturlig passiv immunitet. Färdiga antikroppar förs vidare från modern till fostret. Efter födseln får
barnet ytterligare antikroppar genom bröstmjölken

3. 4. Artificiell passiv immunitet. Istället för en spruta med döda smittämnen får du istället en spruta
med färdiga blodkroppar mot en viss sjukdom.
9. Förklara skillnaden mellan ett angrepp från en bakterie och ett virus
När en kropp angrips av en bakterie aktiveras antikroppsförsvaret. Eftersom en bakterie inte ”kapar”
en cell på samma sätt som ett virus behövs inte T-cellsförsvaret. Bakterien anfalls av antikroppar från
B-celler och äts därefter upp av fagocyter (det samma gäller för ”fria” virus).
En virusattack skiljer sig något då dessa tar över kroppens egna celler. Detta orsakar därför utöver en
aktivering av antikroppsförsvaret även en för T-cellsförsvaret. När en smittad cell presenterar det
angripande virusets antigen på sin cellyta skickar T-hjälparceller ut signaler för att aktivera både T-
mördarceller och B-celler. T-mördarcellerna har ihjäl den smittade cellen och gör då viruset sårbart
för både B-plasmacellernas antikroppar och för fagocyter.
10. Vilken roll har:
B-Plasmacell:Attmassproducera antikroppar som matchar ett angripande antigen.
B-Minnescell: Minnescellen kommer ihåg fienden under en längre tid (ibland hela livet) så
det går snabbare att skapa antikroppar mot angriparen nästa gång.
T-Hjälparcell: T-hjälparcellens främsta uppgifter är att skicka ut aktiverande signaler till B-
celler och T-celler när de antingen själva läst av antigenet på en smittad cell eller blivit
presenterade för ett antigen av en makrofag.
T-mördarcell: En T-mördarcell tar kol på kroppsegna smittade celler.
T-Minnescell: Kommer ihåg antigenet hos en tidigare angripare så det nästa gång samma
fiende attackerar går snabbare att producera rätt typ av T-hjälpceller.

4. Nervsystemet
1. Rita en nervcell och dess delar, förklara även funktionen för de olika delarna
1. Dendrit- Nervcellens mottagande utskott, denna är kopplad till en känselkropp. Det är
känselkroppen som bestämmer om dendriten ska öppna sina natriumportar och skicka en signal
eller inte.
2. Cellkropp–Cellkroppen är nervcellens ”centralparti”, det är här både dendriterna och
axonerna utgår från. Cellkroppen innehåller även en cellkärna.
3. Axon – Utskottet från en nervcell som kopplar denne samman med en annan nervcell, muskel,
eller körtel.
4. Myelinskida – Fettlagringar runt en axon. Denna gör att nervsignalen kan färdas mycket
snabbare i form av elektriska signaler då förflyttning i form av Na/Ka-portar inte går så snabbt.
5. Synaps – Änden på en axon. Det är här själva överförandet från en nervcell till en annan sker
(eller muskel/körtelcell).
2. Förklara hur en nervsignal färdas längs en axon
En nerv har en vilopotential på -70mV. Denna vilopotential upphålls genom portar som pumpar ut 3
natriumjoner och pumpar in 2 kaliumjoner, på så sätt hålls insidan negativ och utsidan positiv. En
signal skickas först när en nervcell retas (mekaniskt, kemiskt eller elektriskt) till den gräns att
nervcellen når aktionsvärdet -50mV. När detta förekommer sker en depolarisering i membranet:
Utsidan blir negativ och insidan blir positiv. Detta sker genom att natriumportar i membranet öppnas
och på grund av den polära skillnaden kommer natriumjoner att strömma ut. Därefter sker en
repolarisering: natriumportarna stängs och kaliumportarna öppnas så att kaliumjoner nu istället
strömmar ut. Kortvarigt efter repolariseringen kommer membranpotentialen vara strax under
-70 mV men det jämnar snart ut sig. När depolarisering sker i de första natrium-kalium-portarna
aktiveras även nästa portar i axonen, på så vis tar sig signalen framåt i axonen. Detta sker dock

5. endast i axonens noder då detta system går relativt långsamt, annars ”hoppar” signalen i
fettlagringarna runt axonen, myelinskidorna, för att på så sätt få signalen att skickas ännu snabbare.
3. Förklara hur en nervsignal färdas från en nervcell till en annan
När signalen når fram till ändknopparna slutar natrium-kaliumportarna att arbeta, istället öppnar
natriumet kalciumkanaler som får just kalcium att strömma in i synapsen. Dessa kalciumjoner får
bubblor med transmittorsubstanser i synapsen att genom exocytos smälta samman med
synapsväggen. Dessa transmittorsubstanser binder med receptorer på membranet hos nästa nervcell
(dendrit). Går tröskelvärdet ännu än gång över -50 mV skickas signalen vidare.
Transmittorsubstanserna bryts därefter ner av enzymer och förs tillbaka till synapsen igen.
4. Förklara vad som bestämmer om en nervcell ska skicka vidare en/flera inkommande
signaler eller inte
En nervcell har en vilopotential på -70 mV. Retas en dendrit till den grad att tröskelvärdet -50 mV
överskrids kommer potentialen kortvarigt gå upp i +35 mV och en signal skickas iväg.
5. Vilka delar tillhör det centrala respektive det perifera nervsystemet?
Centrala nervsystemet (CNS) består av hjärnan och ryggmärgen, till perifera nervsystemet (PNS) hör
alla övriga nervceller.
6. Beskriv hur man delar upp det perifera nervsystemet och dess funktion
Det perifera nervsystemet är uppdelat i två huvudgrupper, motoriska och sensoriska nerver. Till de
sensoriska nerverna hör i princip alla våra sinnessignaler (syn, hörsel, känsel m.m.) och omedvetna,
interna signaler.
Den motoriska delen är uppdelad i en somatisk del – den påverkningsbara delen, muskler framför allt
– och en autosomatisk del. Den autosomatiska delen sker precis som det låter till större delen
automatiskt, det kan vara allt från blinkningar och andning till att vi får gåshud.
7. Skriv KORT funktionen för varje del i hjärnan
Ryggmärgen: Vidarekopplar och i viss utsträckning filtrering av signaler. Sköter även reflexer.
Hjärnstammen: Sköter de mest basala funktionerna: Hjärtklappningar, andning och matsmältning.
Det är hjärnstammen som bestämmer om vi ska befinna oss i det sympatiska eller det
parasympatiska tillståndet. Här sker ytterligare filtrering/omkoppling av signaler.
Mellanhjärnan: Här sitter våra ”inbyggda klockor”, t.ex. dygnsrytm och menstruationscykeln. Här
regleras även värme, hunger/törst känns av och hormon regleras i stor utsträckning. Här sitter även
det limbiska systemet, det vill säga våra mest grundläggande känslor.
Lillhjärnan: Här sitter koordinationen och balansen. Här sitter även våra automatiserade rörelser,
som att cykla till exempel.

6. 8. Välj 4 transmittorsubstanser och beskriv vilken effekt de har på kroppen
Serotonin: Hämmar aggressivitet, sexlust, aptit m.m. För låg halt av serotonin i kroppen kan orsaka
depression.
Dopamin: En s.k. ”må bra”-transmittor men är även viktig för vår muskelkoordination.
Endorfin: Även känd som ”kroppens eget morfin”. Endorfiner har en hämmande effekt på smärta och
gör så vi i allmänhet mår bra.
ATP: (”Anna Trampar På” kan vi kalla den för att komma ihåg den också). Detta produceras i
massupplaga när en cell blivit skadad och gör så vi upplever smärta.
Hormoner
1. Vad är ett hormon?
Hormonsystemet är en av våra två kommunikationssystemet i kroppen, varav hormonerna är den
långsammare varianten. Ett hormon i sig är alltså en kemisk signalmolekyl som transporteras genom
blod- eller lymfkärl. Hormonets uppgift kan variera beroende på vad det är för hormon och beroende
på vad mottagarcellen har för typ av receptor. Nedan står några exempel på ett hormons uppgifter.
1. Att aktivera eller stänga av en cells enzymer eller andra proteiner
2. Att aktivera gener för enzymer eller andra proteiner
3. Att öppna eller stänga jonkanaler hos en cell för att på så sätt reglera cellens genomsläpplighet
4. Att få en viss cell att utsöndra något
5. Att få celler att dela sig snabbare
2. Många av kroppens funktioner styrs av ett ”feedback” system. Förklara vad ett sådant
system är
Då kroppen alltid strävar efter att vara i balans har kroppen utformat system för att upprätthålla just
detta, en typ av dessa system är just feedback-systemet. Det går helt enkelt ut på att när en
förändring sker i vår kropp kommer den att svara med en motåtgärd för att återställa oss till det
normala.
Ett exempel på detta är när kroppen känner sig stressad. En signal skickas då från hjärnan, via
hypofysen (en körtel i hjärnan) till binjurebarken. Denna utsöndrar i sin tur kortisol som genom att
bryta ner glykogen till glukos höjer vårt blodsockervärde.
Ett annat exempel är just regleringen av blodsockervärdet. Är blodsockervärdet i kroppen långt över
det normala börjar pankreas utsöndra hormonet insulin. Insulinet får dels muskel- och fettceller att
ta upp mer glukos än tidigare och dels får levern att bryta ner glukos till glykogen. Skulle detta inte
vara tillräckligt så görs glukosen i tidigare nämnda celler om till glykogen och fett så att dessa celler
kan ta upp ännu mer glukos.
Skulle blodsockervärdet däremot vara för lågt utsöndrar pankreas istället hormonet glukagon. Detta
vänder på leverns process och får den att göra om glykogen till glukos istället. Detta fortsätter till
jämvikt än en gång uppnåtts.

7. Ibland händer det att kroppen inte riktigt hänger med i svängarna. Tar vi blodsockervärdet som
exempel igen kan det hända att när insulinet trycker ner värdet så hamnar det under normalen
istället! Då slår processen om, exakt som beskrivet ovan. Under den perioden kan man känna sig lite
trött och grinig, framförallt om man ätit snabba kolhydrater.
3. Vilket är kroppens viktigaste organ vad gäller hormoner?
4.