Reportage om funkmusikern Paulo Mendonca.

1. Funk för folket
Paulo Mendonca var den storsäljande funkmusikern som försvann.
Nu är han åter skivaktuell och medborgarjournalisten Lars Lönnberg
fördjupar sig i en artistkarriär med både tuffa motgångar och
osannolika framgångar.
Foto: Annelie Gustavsson
2

2. Foto: Bengt Löfgren
Schweiziska SWATCH köpte 75 000 exemplar av plattan ”11 PM” och gav ut
den tillsammans med specialklockan PAULO MENDONCA-11PM i en exklusiv
presentbox. Idag värd omkring 350 EURO på samlarmarknaden.
2 Funk för folket - våren 2013

3. Kulturslips och fågelholkar
med ukrainska musiker med svensk funkrock
på repertoaren. Vi öppnar med ”If you want my
love” från Paulo Mendoncas mästerverk
”Different Phases”, fortsätter med ”Time after
time” från albumet ”11PM” och betar av flera
låtar från dessa två album under kvällen. Vi
firar giget i minibussen på vägen hem genom
Moskva i den ljusa och varma sommarkvällen.
Trots blöt slips är kulturrådet från svenska
ambassaden mycket nöjd med vårt
framträdande. Han har i invigningstalet
förklarat att det finns väldigt många olika
musiktyper i Sverige. Inte bara ABBA, som var
enormt populära i Sovjetunionen, utan även
annan musik som pop, rock, hiphop, jazz, och
funk. Och vi ska alltså inviga konstutställningen
med svensk funk.
Lars
Lönnberg
BESÖKARNA liknar fågelholkar med gapande
munnar, men diggar så gott det nu går i en
konsthall. Jag har spelat Mendoncas låtar i vitt
skilda sammanhang och länder. Fågelholkarna
dyker alltid upp, det slår aldrig fel, för det är ju
en så unik kombination av hårdrock, funk och
soul. Den kombon hittar du inte med någon
annan artist. Det svänger som attan och man
vill bara dansa och parta hela natten.
DEN HAR SÄKERT gått varm några hundra
timmar under årens lopp, och betytt mycket för
mig. Ja, nästan blivit en del av mig. Så det var
klart att man funderade på vad herr Mendonca
sysslade med efter ”11PM” som släpptes 1995,
men det fanns inget om det. Men 2008 dök det
plötsligt upp några filmsnuttar från Yokohama,
inspelade 1996. Paulo framför en av mina
favoriter ”If you ever come back to me” från
”11PM” som sålde otroliga 250 000 exemplar i
Japan.
Helt stum högg det till i hjärtat och jag blev en
fågelholk.
Mars 2012 åker jag hiss med med mr
Funkmaster himself, på väg upp till hans lilla
studio på Brewhouse i Göteborg för en första
intervju. Paulo visar sig vara en superschysst
snubbe, som efterföljande två timmarna svarar
snällt och tålmodigt på mina frågor. Här finns
absolut inga divalater eller andra
rockstjärnetakter.
SENASTE PLATTAN SLÄPPTES under våren,
och det verkar ha kommit igång med bokningar
i Europa under sommaren och hösten. Jag
hoppas innerligt att vi får möjlighet att se
honom live här hemma i Sverige.
Texten på sidorna efter denna, har redan
publicerats i tidningen Landet Runt. Allt fint foto
fick dock inte plats där, men här finns fler fina
bilder av Annelie Gustavsson och Bengt
Löfgren.
»Plattan "Different Phases" var alltid
med mig, vart jag än reste«
May the funk be with you!
ag vänder mig hastigt om och spiller ut
en öl på en slips. Det är slutet av
nittiotalet och jag lirar trummor i ett bandJ
Foto: Annelie Gustavsson
3Funk för folket - våren 2013

4. Foto: Bengt Löfgren
4 Funk för folket - våren 2013

5. utomlands. Inspelningarna har skett i PAMA-
studion i Torsås utanför Kalmar under 2011-
2012. Delar av plattan har mixats i EastWest
Studios i Los Angeles, Kalifornien, där bl.a. U2,
Ry Cooder, Rolling Stones och en hel drös
andra legendariska band har spelat in skivor.
En Internet streamad konsert ”Live from Pama
Studio 1” släpptes också nyligen, där det
framförs både nya och gamla låtar live med
extremt bra ljud och sväng.
- Så här på ålderns höst kan jag nog säga att
nya plattan är en hyllning till Deep Purple, Thin
Lizzy och Earth, Wind & Fire. Det är en
blandning av funk, rock och soul. En ”Different
Phases” part two, säger Paulo i en
radiointervju.
”Different Phases”
från 1993 är Paulos
andra platta och är
kanske den mest
omtalade av de tre
albumen.
– Plattan är en
milstolpe. Håller minst 30 år till, säger Paulo
och skiner upp.
De första 10 000 exemplaren såldes snabbt
slut. Och sedan 10 000 till.
- Men sedan fanns inga fler exemplar, så den
blev restnoterad. Det var ett jävla sug efter
plattan. Men där gick tyvärr tåget mot höga
försäljningssiffror åt skogen, säger Paulo.
Men turnerandet rullade på med blandat
resultat.
- Vi spelade på en del konstiga ställen uppåt
landet. Vi tömde ishallar, folk gick efter de
första två låtarna. Kvar stod den ende från
flyktingförläggningen, överlycklig med ett ”hey
brother! what’s up” på läpparna, skrattar Paulo.
- Det var tungt, men jävligt lärorikt. Jag visste ju
att det inte var något fel på min musik. Klantigt
av de som arrangerade turnén att boka in mig
på så konstiga ställen för min typ av musik.
Den nya plattan "Does anybody funk?"
släpptes den tredje april i år med höga
förväntningar både i Sverige och
5Funk för folket - våren 2013

6. Efter gigen dök det upp folk vid turnébussen;
”du måste spela Creedence fattar du väl, musik
som folk känner igen!”. Ungefär som om man
skulle boka in mig på dansbandsveckan i
Sunne. Nä, det var ganska tungt.
HAN DEPPADE HEMMA i Sverige, men
plötsligt ringde telefonen och det visade sig att
”If you want my love”, en av låtarna på
”Different Phases”, hamnat på hitlistan i
Schweiz. En kille i den lokala musikaffären
hade fått tag i ett ex av plattan och spelat den i
sin butik. Ryktet gick och tillslut spelades
plattan överallt. Paulo blev riktigt i ropet nere
på kontinenten.
Nu släppte det. Paulo var förvånad över att
publiken stannade, erfarenheterna från norra
Sverige fanns kvar någonstans djupt därinne.
Och publiken överraskades av musiken, för
något liknande hade de aldrig hört förut.
Publiksiffror på 3000-4000 personer var inga
ovanligheter i Schweiz.
Han blev väl mottagen i andra delar av världen
och det turnerades även i Holland, Portugal
och Japan med hela bandet från Sverige.
Tina Turner hade hört ”Different Phases”,
diggade den stenhårt och bjöd in Paulo som
special guest på sin Europaturné. Nu var det
vind i seglen på riktigt och Paulo lirade på
Montreaux festivalen, träffade Quincy Jones
och George Duke på efterfesten och skojade
med Michael Hutchence. Än så länge var allt
frid och fröjd.
PAULO SLÄPPTE SINA tre plattor på
nittiotalet på svenska Polar, det skivbolag som
en gång i tiden gav ut Abbas skivor med
Stickan Andersson i spetsen.
Hur kom det sig att du hamnade på just
Polar?
- Jag skickade runt demos till olika skivbolag,
och fick napp lite här och där. Träffade Stickan
Andersson som sa att ”tro inte att du kommer
att slå igenom efter första plattan, kanske inte
ens efter andra. Vi ser det här som en
långsiktig satsning. Sikta in dig på att slå
igenom efter 5:e – 6:e plattan”. Brydde mig inte
ens om att kolla vad de andra bolagen hade att
erbjuda efter det mötet. Det kändes bara så rätt
att jobba med just dem.
6 Funk för folket - våren 2013

7. Paulo har alltid varit en doldis och få känner till
tiden före skivorna på nittiotalet, så vi tar det
från början.
- Det enda jag minns var att det var kallt som
satan, säger han om sina första steg på svensk
mark i december 1969. Familjen har precis
flyttat från värmen i Portugal, där Paulo föddes
fem år tidigare, till en lägenhet i Trollhättan.
Några år tidigare flydde pappa Francisco till
Sverige från det då pågående
självständighetskriget i Angola. Och det var
pappan som stod för musiken i familjen.
- Pappa spelade alltid gitarr på fester så det
var där musiken kom in, berättar Paulo om hur
musiken dök upp i hans liv.
Två år i Trollhättan följdes av fem år i
Hammarkullen utanför Göteborg. Kompisarna
kom dragandes med massor av lp-skivor, och
band som Thin Lizzy och Deep Purple
granskades och analyserades noggrant.
- Plattan ”Live and Dangerous” med Lizzy har
betytt hur mycket som helst, precis som första
riffet på ”Burn” med Purple. Det öppnade en
helt ny värld för mig.
Paulo är 12 år när familjen flyttar till hus i
Mölnlycke där det öppnas upp andra
möjligheter. Pingisbordet i källaren får
konkurrens av ett musikrum. Mamma Maria
köpte virvel och hi-hat, och Paulo jobbar ihop
sin första gitarrförstärkare på det lokala
tvätteriet.
- Jag var en ganska blyg tonåring och var alltid
hemma på helgerna. Mamma bredde mackor
och gjorde käk till fredag och lördagskvällarna.
Och det var alltid folk hemma hos oss och
lirade. Mina föräldrar utgick från principen att
”repa ni hemma så vet vi var ni är”.
Musiken betydde allt. Tjejer och första festen
vid 18 års ålder imponerade föga på unge herr
Mendonca. Det fanns liksom inte tid för något
annat än musiken.
Han började skriva låtar redan på tonårstiden
och lirade ute i olika konstellationer på
fritidsgårdar.
Vid 19-20 års ålder spelade han bas i det första
riktiga bandet, Micke Lindberg band, som
turnerade någon månad i Turkiet. Slutade i det
bandet efter ett gig på Gamle Port och flyttade
till Borås. Året är 1985 och nu börjar en period i
Paulos liv som få känner till, nämligen den som
trubadur. Han höll på med det även en tid efter
att första albumet ”Respect my aim” släppts.
Var disciplinerad och skrev låtarna på
hotellrummen. Hunnebostrand kan ståta med
att hiten ”Respect” skrevs där innan det var
dags att kliva upp på trubadurstolen. Vårgårda
kan ståta med det värsta trubadurgiget.
- Det var på pizzerian där och som vanligt ett
långt dansbandspass att lira mellan 21 och 01.
Pizzaägaren började ta entré vid 21 och de
som hade beställt pizzor krävdes på entré för
att hämta sina pizzor. Folk vart ju förbannade
och struntade i att hämta ut dem. Han erbjöd
mig pizzorna som gage för den kvällen, skrattar
Paulo.
»Mamma Maria köpte virvel och hi­hat, och Paulo jobbar
ihop sin första gitarrförstärkare på det lokala tvätteriet.«
7Funk för folket - våren 2013

8. Skolan gick sådär och någon klass fick göras
om, men några musiklektioner har Paulo aldrig
tagit. Förutom en kort session på Hvitfeldska
gymnasiets musiklinje, kom in på sista
chansen men redan efter en vecka fick han
nog.
- Nej, det där med skola har aldrig varit något
för mig. Men, men, det tog jag igen senare och
läste in gymnasiet på Komvux.
Tredje plattan ”11PM” kom ut år 1995.
- Flög in och ut från inspelningarna, kom in till
studion, gjorde några pålägg och sedan ut
igen. Turnerade samtidigt med inspelningen
och låg dessutom i skilsmässa. Träffade t.ex.
aldrig Lisa Nilsson som är med och körar på
plattan. Det kändes inte bra. En spretig platta
som sticker iväg åt lite olika håll. Ironiskt nog
blev det här den plattan som sålde bäst.
”11 PM” hamnade på 29:e plats på
försäljningslistan i Sverige, men på den
Japanska marknaden sålde den imponerande
250 000 exemplar. Klockmärket SWATCH
specialtillverkade en klocka efter albumtiteln.
Politiska orsaker i musikbranschen tog helt död
på Mendoncas lust till musiken, och han
bestämde sig för att lägga av efter ”11PM”. Han
hade helt tappat sugen och försvann
utomlands. Få visste vart han tagit vägen och
ryktena gick. Andrew Strong, sångaren från
filmen ”Commitments”, var faktiskt den som
fick Paulo att ta fram gitarren igen. Året är
2002 och Strong hade hört ”Different Phases”,
gillade den och ville att Paulo skulle skriva låtar
åt honom. Men det slutade med att Paulo
hängde med på Strongs Danmarksturné. Efter
det följde ett antal år med låtskrivande åt andra
artister. Ett framgångsrikt exempel är låten
”Officially yours”, med sångaren Craig David,
som sålde guld i England. Men att göra något
eget igen var det dock inte tal om.
- Nej, nej, låtskrivandet passade mig skitbra.
Bra arbetstider och jag kunde hämta grabben
på dagis efter jobbet. De sista åren var otroligt
roliga som låtskrivare, men inte helt lätta. Det
kommer in väldigt konstiga order, typ ”jo vi
behöver en låt. Tänk Rhianna med lite
Snoddas”. Man ska tänka åt andra, vilket är
jäkligt svårt.
En annan inte helt okänd artist som också hade
lyssnat på ”Different Phases”, var sångaren Jeff
Scott Soto med ett förflutet i grupper som
Journey, Talisman, Yngwie Malmsteen m.fl..
Jeff skriver på sin blogg om sina förtvivlade
försök att komma i kontakt med Paulo. Tillslut
lyckas han och Jeff förklarar vem han är och vill
gärna inleda ett samarbete inför sin nästa
platta:
- Jodå, Jeff mailade mig sitt CV och jag sa
slappna av, jag vet allt vem du är. Kom du bara
hit så kör vi igång.
Samarbetet ledde till Jeffs fjärde soloalbum
”Beautiful Mess”, som släpptes år 2008.
Förutom att producera och spela på plattan är
många av låtarna skrivna av Paulo.
Och några av just de låtarna har nu putsats till
och återanvänts på nya plattan ”Does anybody
wanna funk?”.
Textskrivandet har dock lämnats över till andra
denna gång.
- Under årens lopp har jag lärt känna många
bra textskrivare, de har fått en textidé av mig
som de sedan utgått från. Och det blev
fantastiska texter. Funk är ju partymusik och
texterna har mycket humor. Det blir ju inga gig
vi kommer att bjuda in till, det blir mer som en
stor fest på våra konserter. Det här är ingen
trött comeback utan ren kärlek till musiken,
säger Paulo.
»Jeff mailad mig sitt CV och jag sa slappna av, jag vet allt
vem du är. Kom du bara hit så kör vi igång. «
8 Funk för folket - våren 2013

9. Foto: Privat
9Funk för folket - våren 2013