Hetvägg
Så kallas det gamla sättet att äta semla, i ett fat med varm mjölk. En sed som funnits sedan 1700-talet i Sverige. En del smaksätter mjölken med kanel, vanilj, kardemumma och/eller socker under värmningen. Ordet hetvägg kommer från det tyska ”heisse wecken” (heta kilar), en kvarleva från när fastlagsbröden var formade som kilar eller kors. Att äta semlan direkt i handen blev populärt först i början av 1900-talet.
9. Historia
Ursprungligen bakades semlan som vanligt bröd utan kryddor. Sedan började man söta den med honung, och under 1500-talet gjorde man hål i semlan, grävde ur inkråmet och blandade det med grädde eller kokade det tillsammans med grädde och smör. När mandeln började användas under 1700-talet stötte eller malde man mandeln och blandade den med grädde och semlans inkråm
10. Semla för rika
När vitt mjöl blivit så vanligt att inte bara de rikaste hade råd att äta det fick semlorna den form de har i dag, runda, söta, bakade på fint vetemjöl och socker. Detta skedde någon gång under slutet av 1800-talet. Att äta semlor fyllda med mandelmassa och grädde blev vanligt först under mellankrigstiden.
3. Simila=vetemjöl
Ordet semla kommer både från latinets simila (vetemjöl) och från det gamla ordet semlja som betyder jord eller klot. Dessutom betyder det latinska ordet semi halv. Därmed skulle ordet semla ha syftning såväl på bullens form som på att den bakas av vetemjöl.
4. 40 miljoner semlor
Semlan kallas också för fastlagsbulle eller fettisdagsbulle. Annandag jul är numera tradition för premiär av semlan. Vi svenskar köper i genomsnitt 4-5 semlor per person och år vilket totalt innebär drygt 40 miljoner semlor. Bara på fettisdagen äts det 5 miljoner semlor. Till detta tillkommer alla hembakade semlor.
8. Fettisdagen
Seden med fastlagsbröd och senare fastlagsbullar kom troligtvis från Danmark och Tyskland och spreds hit under 1600-talet. Från början var det bara på fastlagens tredje dag, fettisdagen, som det var tillåtet att äta semlor. I Skåne åt man på måndagen som kallades ”bullamåndag”. När traditionen att fasta upphörde i Sverige blev det i stället tradition att äta semla varje tisdag under fastans sju veckor.
2. Tillverkningen
Semlor i dag tillverkas på många olika sätt och har olika utseenden. Den vanligaste är en bulle gjord av vetemjöl, mjölk, smör, socker, jäst och kardemumma. Locket skärs eller klipps av, en del har ovala medan andra väljer trekantiga lock. På underdelen läggs eller spritsas mandelmassa och runtom vispad grädde. Locket läggs tillbaka och bullen pudras med florsocker. I Göteborg stryker man på ägg och strör över hackad mandel och pärlsocker i stället.
5. Olika semlor i Norden
I Finland äter man oftast fastlagsbullen med hallonsylt i stället för mandelmassa. På finlandssvenska är ordet semla det som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. I Skåne och i andra delar av södra Sverige heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller sylt, vaniljkräm eller choklad.
6. Många smaker
Har du tröttnat på de klassiska semlorna finns numera en uppsjö olika sorter att välja mellan. Eller vad sägs om lemon curd-semla, tiramisù-semla, saffran-semla, petit choux-semla, wienersemla, hallonsemla, lingonsemla, chokladsemla och vaniljsemla? De finns i dag också i alla möjliga storlekar, och går även att få som tårtor.
7. Kända semmelätare
Mästerdetektiven Ture Sventon som vi lärt känna i Åke Holmbergs ungdomsböcker äter alltid semlor. Dock kallar han semlan för ”temla” eftersom han läspar.
Och på fettisdagens kväll den 12 februari 1771 dog kung Adolf Fredrik, far till Gustav III, efter att ha förätit sig på hetvägg. I bulletinen om kungens död står det ”Hans Majestäts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, rofvor, hummer, kaviar, böckling och champagnevin”. Läs mer om Kungen som åt ihjäl sig på SO-rummet.se
