SlideShare a Scribd company logo
Forskarprogrammet
om tunnelluft –
fortsatt arbete

Marianne Klint

Transportforum
2013
Forskarprogrammet om tunnelluft - Fortsatt arbete

• Forskarprogrammet syftar till att ta fram ett beslutsunderlag med
  förslag på nationella riktvärden för luftkvaliteten i vägtunnlar.




2   2013-01-11
Frågeställningar – utöver de som forskarprojekten
    svarar på
    • Vilken nivå på negativ hälsopåverkan är acceptabel? Hur ska vi
      resonera för att definiera nivån? Ex andel av daglig exponering? För
      vem? Person som pendlar till jobbet, dvs två passager per dag?
      Yrkeschaufförer, busschaufförer?

    • Vilken avskiljande förmåga hos fordonen ska vi räkna med? Ska vi
      räkna med att ventiationen används eller ej? Recirkulation?

    • Vilka ämnen ska styra ur hälsosynpunkt? Vilka ämnen är lämpliga
      som indikatorer?

    • Möjliga åtgärder för att nå godtagbara nivåer i tunnlar.



3   2013-01-11
Acceptabel hälsopåverkan - utgångspunkt

    Samma resonemang som för miljökvalitetsnormer för utomhosluft:
    Miljökvalitetsnormerna ska tillförsäkra medborgare en godtagbar risknivå.
    De ger således inte ett fullständigt skydd för alla människor.



    Utgångspunkten för tunnel-
    luften bör vara samma, dvs
    att hitta en godtagbar
    risknivå för befolkningen.




4   2013-01-11
Dimensionerande trafikantgrupp
    • De arbetsmiljöhygieniska gränsvärdena tillåter ofta hundra gånger
      högre halter av än vad motsvarande omgivningshygieniska
      gränsvärden anger. Bland de yrkesaktiva finns i lägre utsträckning
      känsliga individer (t ex sjuka och äldre) och individer med särskilt
      höga skyddsbehov (t ex barn). Som regel är man utsatt för
      omgivningsexponering 100 % av tiden, medan man vistas mindre än
      20 % av sin livstid på arbetsplatsen. Baserat på detta resonemang
      blir inte yrkestrafikanter dimensionerande för tunnelluften.

    • MC-förare och de som kör nedcabbat har ingen filtrering av
      luftföroreningar. Dessa trafikantgrupper bör inte använda tunnlar och
      det är orimligt att de ska utgöra utgångspunkt för riktvärden.

    • Risknivån föreslås baseras på privatpersoner inne i fordon.


5   2013-01-11
Nivå på acceptabel hälsopåverkan
    • En person som arbetspendlar, dvs åker två gånger genom
      exempelvis Förbifart Stockholm, bör vara utgångspunkt för riktvärde.
      I Stockholm kommer det att finnas ett antal tunnlar i framtiden. Med
      beaktande av köbildning och ev passage genom andra tunnlar
      föreslås denna nivå för acceptabel hälsopåverkan av tunnelluft:

        Tunnelmiljön ska vara sådan att trafikanter inte erhåller en
        oacceptabel exponering vid 1 timmes uppehållstid i tunnelmiljö
        under högtrafik.

    • Den acceptabla hälsonivån som definieras bör medföra att det
      sammantaget blir bättre för befolkningen.




6   2013-01-11
Ämnen som styr ur hälsosynpunkt
    • Grova partiklar, PM10, avskiljs mycket bra i bilarnas filter, både med
      recirkulation och med ventilation. PM10 kan sannolikt avfärdas
      som riktvärde.

    • Luftföroreningarna sot och avgaspartiklar verkar vara av störst
      betydelse ur hälsosynpunkt i vägtunnelmiljö. Dessa föroreningar
      fastnar inte lika bra i bilarnas filter när ventilation används. Därmed
      bedöms de innebära större hälsorisk för resenärerna i tunnelmiljö.

    • Kvävedioxid, NO2, fastnar inte effektivt i fordonens filter. Det har
      traditionellt ansetts som en indikator för trafikens luftföroreningar
      men nu förs det diskussioner inom WHO om att kvävedioxid i sig är
      hälsofarligt. Även kvävedioxid kan behöva övervakas av hälsoskäl.



7   2013-01-11
Indikator

    • Sot, avgaspartiklar och kvävedioxid är inte lämpliga som indikatorer
      pga av att de är svåra att mäta.

    • Kväveoxid, NOx, är relativt stabilt och enkelt att mäta.

    • Genom att utgå från sambandet mellan NOx och sot/avgaspartiklar
      samt NOx och kvävedioxid kan Nox användas som indikator för att
      styra hälsopåverkan av sot/avgaspartiklar och kvävedioxid.
      Dessa samband måste löpandes ses över eftersom förhållandet
      mellan olika föroreningar förändras med förändrad fordonspark.




8   2013-01-11
Utgångspunkter och frågeställningar i fortsatt
    arbete
    Sot/avgaspartiklar och kvävedioxid styr ur hälsosynpunkt men regleras
    genom att mäta NOx. För att definiera ett riktvärde för NOx måste vi:
    • Identifiera haltnivåer för acceptabel exponering av sot/avgaspartiklar
      och kvävedioxid för 1 timmes färd.

    • Fastställa vilken avskiljande förmåga hos fordonen vi ska utgå från.
      Nyare fordon filtrerar bättre. Utgå från att ventilation eller re-
      cirkulation används? Är det rimligt att anta att ventilationen används
      på näst högsta läget, nästan worst case? Krav/uppmaning vid
      tunnelinfart att stänga av ventilationen. Kan vi anta att alla fordon
      har recirkulation från och med ett visst år?

    • Ta fram korrelationen mellan NOx och sot/avgaspartiklar samt
      mellan NOx och kvävedioxid.

9   2013-01-11
Beslutsunderlag

     • Beslutsunderlag med förslag på nationella riktvärden för
       luftkvaliteten i vägtunnlar beräknas vara klart mars 2013.

     • Remissas och sedan fastställas.




10   2013-01-11

More Related Content

Viewers also liked

How to Build a Digital Economy
How to Build a Digital EconomyHow to Build a Digital Economy
How to Build a Digital Economy
tmurove
 
Book review kaizen_Masaaki Imai
Book review kaizen_Masaaki ImaiBook review kaizen_Masaaki Imai
Book review kaizen_Masaaki Imai
zikrullah bahrun
 
Comparative Political Representation
Comparative Political RepresentationComparative Political Representation
Comparative Political Representation
Jöhn Ö'Leary
 
Cuestionarioo
CuestionariooCuestionarioo
Cuestionarioo
Brenda Rodriguez
 
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo y la electricidad
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo  y la electricidad Efetos en la luz el sonido, el magnetismo  y la electricidad
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo y la electricidad
danellyusuga
 
Teaching the visually handicapped in regular classes
Teaching the visually handicapped in regular classesTeaching the visually handicapped in regular classes
Teaching the visually handicapped in regular classes
Ila Angah
 
Eagleton, o debuxo dun círculo marxista
Eagleton, o debuxo dun círculo marxistaEagleton, o debuxo dun círculo marxista
Eagleton, o debuxo dun círculo marxista
Xosé Manuel López Fernández
 
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
EscapadaRural
 
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
Universal Weather and Aviation, Inc.
 
Finlandia 2010
Finlandia 2010Finlandia 2010
Finlandia 2010
PLETZ.com -
 

Viewers also liked (12)

How to Build a Digital Economy
How to Build a Digital EconomyHow to Build a Digital Economy
How to Build a Digital Economy
 
Book review kaizen_Masaaki Imai
Book review kaizen_Masaaki ImaiBook review kaizen_Masaaki Imai
Book review kaizen_Masaaki Imai
 
Citylife Reference
Citylife ReferenceCitylife Reference
Citylife Reference
 
Comparative Political Representation
Comparative Political RepresentationComparative Political Representation
Comparative Political Representation
 
Cuestionarioo
CuestionariooCuestionarioo
Cuestionarioo
 
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo y la electricidad
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo  y la electricidad Efetos en la luz el sonido, el magnetismo  y la electricidad
Efetos en la luz el sonido, el magnetismo y la electricidad
 
Teaching the visually handicapped in regular classes
Teaching the visually handicapped in regular classesTeaching the visually handicapped in regular classes
Teaching the visually handicapped in regular classes
 
Proekt 2 klas
Proekt 2 klasProekt 2 klas
Proekt 2 klas
 
Eagleton, o debuxo dun círculo marxista
Eagleton, o debuxo dun círculo marxistaEagleton, o debuxo dun círculo marxista
Eagleton, o debuxo dun círculo marxista
 
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
COETUR 2014: Casos de éxito en la gestión de un alojamiento rural con Navalue...
 
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
LGAV FBO Ground Handling Agent in Athens, Greece - Eleftherios Venizelos Inte...
 
Finlandia 2010
Finlandia 2010Finlandia 2010
Finlandia 2010
 

Similar to Session 15 Riktvärden för tunnelluft - forsatt arbete

Session 73 Anja Quester
Session 73 Anja QuesterSession 73 Anja Quester
Session 73 Anja Quester
AnjaQu
 
Session 19 Annika Kaisdotter andersson
Session 19 Annika Kaisdotter anderssonSession 19 Annika Kaisdotter andersson
Session 19 Annika Kaisdotter anderssonTransportforum (VTI)
 
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericssonurbanericsson
 
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöRapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
Centerpartiet
 

Similar to Session 15 Riktvärden för tunnelluft - forsatt arbete (6)

Session 73 Anja Quester
Session 73 Anja QuesterSession 73 Anja Quester
Session 73 Anja Quester
 
Session 19 Annika Kaisdotter andersson
Session 19 Annika Kaisdotter anderssonSession 19 Annika Kaisdotter andersson
Session 19 Annika Kaisdotter andersson
 
Session 40 Gunnar Vikström
Session 40 Gunnar VikströmSession 40 Gunnar Vikström
Session 40 Gunnar Vikström
 
Session 47 Claes Tingvall
Session 47 Claes TingvallSession 47 Claes Tingvall
Session 47 Claes Tingvall
 
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban EricssonSession 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
Session 12_Björn Dramsvik & Urban Ericsson
 
Rapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljöRapport barnens luftmiljö
Rapport barnens luftmiljö
 

Session 15 Riktvärden för tunnelluft - forsatt arbete

  • 1. Forskarprogrammet om tunnelluft – fortsatt arbete Marianne Klint Transportforum 2013
  • 2. Forskarprogrammet om tunnelluft - Fortsatt arbete • Forskarprogrammet syftar till att ta fram ett beslutsunderlag med förslag på nationella riktvärden för luftkvaliteten i vägtunnlar. 2 2013-01-11
  • 3. Frågeställningar – utöver de som forskarprojekten svarar på • Vilken nivå på negativ hälsopåverkan är acceptabel? Hur ska vi resonera för att definiera nivån? Ex andel av daglig exponering? För vem? Person som pendlar till jobbet, dvs två passager per dag? Yrkeschaufförer, busschaufförer? • Vilken avskiljande förmåga hos fordonen ska vi räkna med? Ska vi räkna med att ventiationen används eller ej? Recirkulation? • Vilka ämnen ska styra ur hälsosynpunkt? Vilka ämnen är lämpliga som indikatorer? • Möjliga åtgärder för att nå godtagbara nivåer i tunnlar. 3 2013-01-11
  • 4. Acceptabel hälsopåverkan - utgångspunkt Samma resonemang som för miljökvalitetsnormer för utomhosluft: Miljökvalitetsnormerna ska tillförsäkra medborgare en godtagbar risknivå. De ger således inte ett fullständigt skydd för alla människor. Utgångspunkten för tunnel- luften bör vara samma, dvs att hitta en godtagbar risknivå för befolkningen. 4 2013-01-11
  • 5. Dimensionerande trafikantgrupp • De arbetsmiljöhygieniska gränsvärdena tillåter ofta hundra gånger högre halter av än vad motsvarande omgivningshygieniska gränsvärden anger. Bland de yrkesaktiva finns i lägre utsträckning känsliga individer (t ex sjuka och äldre) och individer med särskilt höga skyddsbehov (t ex barn). Som regel är man utsatt för omgivningsexponering 100 % av tiden, medan man vistas mindre än 20 % av sin livstid på arbetsplatsen. Baserat på detta resonemang blir inte yrkestrafikanter dimensionerande för tunnelluften. • MC-förare och de som kör nedcabbat har ingen filtrering av luftföroreningar. Dessa trafikantgrupper bör inte använda tunnlar och det är orimligt att de ska utgöra utgångspunkt för riktvärden. • Risknivån föreslås baseras på privatpersoner inne i fordon. 5 2013-01-11
  • 6. Nivå på acceptabel hälsopåverkan • En person som arbetspendlar, dvs åker två gånger genom exempelvis Förbifart Stockholm, bör vara utgångspunkt för riktvärde. I Stockholm kommer det att finnas ett antal tunnlar i framtiden. Med beaktande av köbildning och ev passage genom andra tunnlar föreslås denna nivå för acceptabel hälsopåverkan av tunnelluft: Tunnelmiljön ska vara sådan att trafikanter inte erhåller en oacceptabel exponering vid 1 timmes uppehållstid i tunnelmiljö under högtrafik. • Den acceptabla hälsonivån som definieras bör medföra att det sammantaget blir bättre för befolkningen. 6 2013-01-11
  • 7. Ämnen som styr ur hälsosynpunkt • Grova partiklar, PM10, avskiljs mycket bra i bilarnas filter, både med recirkulation och med ventilation. PM10 kan sannolikt avfärdas som riktvärde. • Luftföroreningarna sot och avgaspartiklar verkar vara av störst betydelse ur hälsosynpunkt i vägtunnelmiljö. Dessa föroreningar fastnar inte lika bra i bilarnas filter när ventilation används. Därmed bedöms de innebära större hälsorisk för resenärerna i tunnelmiljö. • Kvävedioxid, NO2, fastnar inte effektivt i fordonens filter. Det har traditionellt ansetts som en indikator för trafikens luftföroreningar men nu förs det diskussioner inom WHO om att kvävedioxid i sig är hälsofarligt. Även kvävedioxid kan behöva övervakas av hälsoskäl. 7 2013-01-11
  • 8. Indikator • Sot, avgaspartiklar och kvävedioxid är inte lämpliga som indikatorer pga av att de är svåra att mäta. • Kväveoxid, NOx, är relativt stabilt och enkelt att mäta. • Genom att utgå från sambandet mellan NOx och sot/avgaspartiklar samt NOx och kvävedioxid kan Nox användas som indikator för att styra hälsopåverkan av sot/avgaspartiklar och kvävedioxid. Dessa samband måste löpandes ses över eftersom förhållandet mellan olika föroreningar förändras med förändrad fordonspark. 8 2013-01-11
  • 9. Utgångspunkter och frågeställningar i fortsatt arbete Sot/avgaspartiklar och kvävedioxid styr ur hälsosynpunkt men regleras genom att mäta NOx. För att definiera ett riktvärde för NOx måste vi: • Identifiera haltnivåer för acceptabel exponering av sot/avgaspartiklar och kvävedioxid för 1 timmes färd. • Fastställa vilken avskiljande förmåga hos fordonen vi ska utgå från. Nyare fordon filtrerar bättre. Utgå från att ventilation eller re- cirkulation används? Är det rimligt att anta att ventilationen används på näst högsta läget, nästan worst case? Krav/uppmaning vid tunnelinfart att stänga av ventilationen. Kan vi anta att alla fordon har recirkulation från och med ett visst år? • Ta fram korrelationen mellan NOx och sot/avgaspartiklar samt mellan NOx och kvävedioxid. 9 2013-01-11
  • 10. Beslutsunderlag • Beslutsunderlag med förslag på nationella riktvärden för luftkvaliteten i vägtunnlar beräknas vara klart mars 2013. • Remissas och sedan fastställas. 10 2013-01-11