Bild 1)En brandvägg kan antingen vara dator eller en router, eller ett programmen som används för att skydda datorer och nätverk från intrång utifrån, i första hand från Internet.
Bild 2)En brandvägg håller uppsikt och utvärderar samtlig trafik som sker mellan datorn och nätverk samt Internet. Den har i syfte att söka upp data som anses som hotfull och misstänks kunna ge skadliga effekter för datorn/nätverket. Om något misstänksamt påträffas
påpekar brandväggen detta.
Bild 3)Det finns flera typer av Brandväggar. En hĂĄrdvarubrandvägg är exempelvis en fysisk maskin som placeras mellan datorerna i nätverket eller ocksĂĄ mellan det egna nätverket och Internet. Exempel pĂĄ en sĂĄdan brandvägg är en router. En hĂĄrdvarubrandvägg är bra att kombinera med en mjukvarubrandÂvägg för fĂĄ ett ökat skydd mot oönskad nätverkstrafik.
Bild 4) En mjukvarubrandvägg är en programvara som installeras på datorn. Ofta en sådan programvara i paketlösningar där även andra säkerhetsfunktioner ingår såsom antivirusprogram. Om brandväggen upptäcker något som den anser kunna vara skadligt för datorn exempelvis ett program stoppar den det och ber datoranvändaren att välja mellan att godkänna eller avvisa kontakten.
Bild 5) Brandväggen har i syfte att skydda en dator eller ett nätverk från oönskad nätverkstrafik. Den hindrar att obehöriga person gör intrång i systemet. Brandväggen kan hindra att en dator blir smittat av ett virus d.v.s. skadlig kod som avsiktligt implementeras och i syfte ofördelaktiga effekter, exempelvis manipulering eller förstörande av data på en dators hårddisk. Brandväggen kan även motverka så kallade Denial-of-service-attack så kallade dosattacker. En sådan attack innebär att närverket störs eller blockeras. Detta sker genom att den som angriper sänder en mängd meningslös trafik till den angripne så att dennes system blir överbelastat.
Bild 6) En brandvägg ger inte något skydd emot så kallat nätverksfiske vilket innebär att det skickas ut vanligen via E-post meddelande från avsändare som uppger sig vara från en auktoritär myndighet och vill få upplysningar om viss information från mottagaren. Det gäller ofta information av ekonomisk karaktär, exempelvis kan det stå i E-postmeddelandet att myndigheten behöver behöver tillgång till ett lösenord till mottagaren bankkonto. Ett virus som sprids via E-post har inte heller brandväggen förmåga att stoppa. Detta är på grund av att ett sådant virus sprids genom bifogade filer i e-postmeddelanden öppnas och brandväggen har inte möjlighet att fastställa vad ett e-postmeddelande innehåller.
Bild 7) En Brandvägg används för att filtrera den data som en dator sänder och tar emot. Den har förmågan att blockera obehörigt intrång däribland virus. Ett Antivirusprogram söker kontinuerligt igenom datorn efter virus och kan radera ut skadlig kod om sådan hittas.
Bild 8) Slutligen några kända märken från leverantörer av brandväggar på marknaden.
Bild 1)En brandvägg kan antingen vara dator eller en router, eller ett programmen som används för att skydda datorer och nätverk från intrång utifrån, i första hand från Internet.
Bild 2)En brandvägg håller uppsikt och utvärderar samtlig trafik som sker mellan datorn och nätverk samt Internet. Den har i syfte att söka upp data som anses som hotfull och misstänks kunna ge skadliga effekter för datorn/nätverket. Om något misstänksamt påträffas
påpekar brandväggen detta.
Bild 3)Det finns flera typer av Brandväggar. En hĂĄrdvarubrandvägg är exempelvis en fysisk maskin som placeras mellan datorerna i nätverket eller ocksĂĄ mellan det egna nätverket och Internet. Exempel pĂĄ en sĂĄdan brandvägg är en router. En hĂĄrdvarubrandvägg är bra att kombinera med en mjukvarubrandÂvägg för fĂĄ ett ökat skydd mot oönskad nätverkstrafik.
Bild 4) En mjukvarubrandvägg är en programvara som installeras på datorn. Ofta en sådan programvara i paketlösningar där även andra säkerhetsfunktioner ingår såsom antivirusprogram. Om brandväggen upptäcker något som den anser kunna vara skadligt för datorn exempelvis ett program stoppar den det och ber datoranvändaren att välja mellan att godkänna eller avvisa kontakten.
Bild 5) Brandväggen har i syfte att skydda en dator eller ett nätverk från oönskad nätverkstrafik. Den hindrar att obehöriga person gör intrång i systemet. Brandväggen kan hindra att en dator blir smittat av ett virus d.v.s. skadlig kod som avsiktligt implementeras och i syfte ofördelaktiga effekter, exempelvis manipulering eller förstörande av data på en dators hårddisk. Brandväggen kan även motverka så kallade Denial-of-service-attack så kallade dosattacker. En sådan attack innebär att närverket störs eller blockeras. Detta sker genom att den som angriper sänder en mängd meningslös trafik till den angripne så att dennes system blir överbelastat.
Bild 6) En brandvägg ger inte något skydd emot så kallat nätverksfiske vilket innebär att det skickas ut vanligen via E-post meddelande från avsändare som uppger sig vara från en auktoritär myndighet och vill få upplysningar om viss information från mottagaren. Det gäller ofta information av ekonomisk karaktär, exempelvis kan det stå i E-postmeddelandet att myndigheten behöver behöver tillgång till ett lösenord till mottagaren bankkonto. Ett virus som sprids via E-post har inte heller brandväggen förmåga att stoppa. Detta är på grund av att ett sådant virus sprids genom bifogade filer i e-postmeddelanden öppnas och brandväggen har inte möjlighet att fastställa vad ett e-postmeddelande innehåller.
Bild 7) En Brandvägg används för att filtrera den data som en dator sänder och tar emot. Den har förmågan att blockera obehörigt intrång däribland virus. Ett Antivirusprogram söker kontinuerligt igenom datorn efter virus och kan radera ut skadlig kod om sådan hittas.
Bild 8) Slutligen några kända märken från leverantörer av brandväggar på marknaden.
2. VAD Ă„R ETT DATORVIRUS?
 Ett datavirus är förenklat sett en programkod som gömmer
och sprider sig i datorn.
 Dessa program fungerar på så vis att de tar sig in i datorn och
infekterar andra program eller dokument genom att skapa en
kopia av sig i dessa.
 När värdprogrammen eller -dokumenten sen körs, körs även
virusprogrammet och sprids vidare i datorn för att komma till
sin fulla potential.
3. HUR VERKAR ETT DATORVIRUS?
 För att ett datorvirus ska kunna reproducera sig måste det få
tillåtelse att köras. Därför är många datorvirus inbakade i
andra mer legitima datorprogram för att hålla en fasad.
 När användaren senare kör det mer legitima programmet körs
även viruset och börjar sin smittoprocess.
4. HUR VERKAR ETT DATORVIRUS?
 Många datavirus gör inte mer än att bara reproducera sig och
eventuellt visa ett meddelande på datorskärmen.
 Detta gör endast att datorn inte fungerar så snabbt som den
vanligtvis gör eftersom vissa ändringar gjorts i program och
filer.
 Dock existerar det datorvirus som kan vara förödande. Dessa
kan ha som uppgift att radera hela ens hårdisk eller göra
operativsystemet obrukbart.
5. HUR VERKAR ETT DATORVIRUS?
 Maskar, trojanska hästar och spionprogram kan i folkmun
ibland inkluderas i termen datorvirus. Dessa program saknar
däremot förmågan att reproducera sig.
 De flesta antivirusprogram skyddar dock även mot dessa
skadliga koder.
6. SPRIDNING AV DATORVIRUS
 Spridningen av virus mellan datorer sker ofta genom e-mail.
 Många datavirus är programmerade att leta upp e-
mailadresser på datorn för sedan bifoga en kopia av en
smittad fil eller en länk där användaren accepterar viruset till
sin dator.
 Datorviruset kan också utnyttja svagheterna som olika
operativsystem har för att på så vis kunna reproducera sig.
7. DATORVIRUS OCH OPERATIVSYSTEM
 Flertalet av de virus som existerar idag är utformade för
operativsystemet Microsoft Windows. Anledningarna till detta
är flera. Här följer några:
 Användare av Windows är ofta vana vid att ta hem och installera
främmande tilläggsprogram. Detta gör det enkelt för ett virus att
nässla sig in på datorn. Användare av andra operativsystem, t.ex.
Mac, laddar hem sina tilläggsprogram från en säker källa.
 Windows skiljer inte alltid på att Öppna och att Köra ett program
vilket gör det enklare för att virus att reproducera sig eftersom det är
lätt hänt att användaren kör en främmande kod.
 Windows är i dagsläget det mest använda operativsystemet världen
över.
8. DATORVIRUSETS OLIKA FORMER
 Det finns olika typer av virus, t.ex. maskar, trojansk
häst, logisk bomb spionprogram, annonsprogram, keylogger.
 Några av dessa kommer att gås igenom här!
9. DATORVIRUSETS OLIKA FORMER
 Maskar
 Form av datorvirus.
 Sprider sig själv från dator till dator över internet.
 Vad skiljer maskar från andra datorvirus?
 Är inte användarberoende.
 Alltså behöver inte hjälp från några oförsiktiga användare.
 Är beroende av säkerhetshål för att kunna spridas.
 Vad händer om datorn blir smittad?
 Får full kontroll över datorn om spridningen av sig själv lyckas.
 Varför använder man den?
 Överbelastningsskador mot webbplatser.
10. DATORVIRUSETS OLIKA FORMER
 Trojansk häst
 Innehållet är någonting helt annat än vad utsidan deklarerar.
 Kan alltså utge sig för att vara ett program som är förknippat med
nöje eller nytta men som är det omvända.
 Hur sprids viruset?
 Viruset sprids genom e-post och webbsidor.
 Bilagor, film, dokument m.m.
 Avsändaren kan anges vara någon i bekantskapskretsen.
 Vad händer om datorn blivit infekterad?
 Viruset kan göra i princip allt som användaren själv har rätt att
göra.
 Skydd mot trojanska hästar
 Att aldrig köra sådan kod som kommer från otillförlitlig källa.
 Många trojanska hästar verkar vara ofarliga dokument, när de
egentligen är datorprogram.
11. DATORVIRUSETS OLIKA FORMER
 Spionprogram
 Har inte användarens godkännande.
 Samlar information och vidarebefodrar detta till annan part.
 Till exempel lösenord.
 Installeras vanligast av användaren själv när denna installerar
ett program.
 Trojanska hästar eller sådana komponenter som det redogörs
för om i användarvillkoren.
 Hur skyddar man sig?
 Svårt, men en brandvägg som filtrerar bort oönskad
kommunikation.
 Men dessa program är duktig på att maskera sin
kommunikation sĂĄ att den liknar den normala datortrafikens
kommunikation.
12. HUR KAN MAN SKYDDA SIG MOT VIRUS?
 Antivirusprogram
 Ett antivirus program söker efter, tar bort och reparerar
infekterade filer som är skadade av datorvirus.
 Hur fungerar ett antivirusprogram?
 ”Antivirusprogrammen fungerar i första hand genom att
jämföra de filer som skall kontrolleras med en lista på
"fingeravtryck", så att programmet känner igen sedan förut
kända virus och varianter på dessa. När ny, tillräckligt
annorlunda, skadlig kod konstruerats måste någon upptäcka
denna och skicka den till dem som upprätthåller
 Antivirusprogrammen, varefter koden analyseras och
uppdaterade definitionsfiler distribueras.(wikipedia)”
 Att hålla sitt antivirusprogram uppdaterad är alltså av stor vikt
om man vill behĂĄlla sin dator ren frĂĄn skadliga program.
14. FLERVALSFRĂ…GA
Hur skyddar man sig mot att fĂĄ datorvirus?
a) Surfa aldrig på internet- harpan är bäst!
b) Att alltid ha ett uppdaterat antivirusprogram för att
kunna motverka nya virus som kanske inte fanns
när du senast uppdaterade.
c) Dra alltid ut telefonsladden när du stänger av
datorn.