Recommended
More Related Content
Viewers also liked
Srhr i skolan
- 1. SRHR i skolan Thomas Lidén, Pedagogiskt Centrum
- 2. Innehåll • SRHR – Vad är SRHR? – Vad kan SRHR innebära i ditt klassrum? • Normer – Vad är normer? – Vad har normer med SRHR att göra? • Att jobba utifrån SRHR-perspektiv – Hur kan vi utveckla vår undervisning?
- 3. Hur minns du sex- och samlevnadsundervisningen från när du gick i skolan?
- 4. SRHR
- 6. Sexuell hälsa & rättigheter Att må bra i sin sexualitet. Att få kontrollera sin kropp och att få leva ut sin sexualitet på ett njutbart och säkert sätt - antingen med sig själv eller med andra. • Eleverna har rätt till kunskap om bland annat: – sin egen och andras kroppar – sin och andras sexualitet – likabehandling – ömsesidighet & samtycke
- 7. Reproduktiv hälsa & rättigheter Att må bra med fokus på de delar och funktioner av kroppen som gör att många kan få barn. • Eleverna har rätt till kunskap om bland annat: – olika sätt att skydda sig – vad som är viktigt för att föda friska barn – aborträttigheter – olika sätt att bli förälder
- 9. Normer Vad är normer, och vad har de med SRHR att göra?
- 12. Det vi lär oss och det vi lär ut. • Genom livet har vi lärt oss saker. • Det finns också saker vi inte lärt oss (än). • Sakerna vi lärt oss och sedan lär ut påverkar vilka möjligheter ungdomar får. • Vad gör jag tillgängligt, och för vem?
- 14. Exempel på ”normkedja” • Kön – Man • Könsöverskridande identitet eller uttryck – Cis • Etnisk tillhörighet – ”Svensk” • Religion eller annan trosuppfattning – Sekulär kristen • Funktionsnedsättning – ”Full funktionsförmåga” • Sexuell läggning – Heterosexuell • Ålder – Lagom
- 15. Att jobba utifrån SRHR-perspektiv • Skolverkets tre delar för sex- och samlevnad: – Vardagsarbetet – Enskilda lektioner och temadagar – Ämnesintegrering
- 16. Att jobba utifrån SRHR-perspektiv • Ex. på övningar (bifogas): – Frågelådan – Sätt ord på sex – Sexskalan – En glidande skala – Reslust – Varför har människor sex?
- 17. Sex- och samlevnad i skolan • Ämnesintegrering – Välj ett ämne per grupp – Beskriv vad ni vanligtvis undervisar om i ämnet – Beskriv hur ni kan utveckla ämnet utifrån SRHR- perspektiv.
- 18. Tips för att lära sig mer • Filmer om sex- och samlevnad på SRHR.se • Hur säger man? Hur gör man? (SRHR.se) (uppdaterade versioner kommer under våren) • Sexualundervisning på lättare svenska (RFSU) • BRYT! (RFSL) • Skolverket.se • UMO.se
Editor's Notes
- Handlar främst om att lyfta fram grunderna ni kan jobba vidare från. Jag vill att stora delar av dagen ska bestå av samtal mellan oss. Har även några övningar där ni ska jobba tillsammans. Arbetet framöver handlar om att tillsammans med eleverna ta reda på mer om ämnet och lära er tillsammans.
- Först 2 min – vad minns du? Sen 2 min – hur ska vi absolut inte undervisa om sex- och samlevnad? Sen 2 min – hur ska vi undervisa om sex- och samlevnad? Sätt upp som gemensamma mål.
- Är uppbyggt kring fyra olika begrepp, men de hör väldigt nära samman. Det jag tar upp kommer inte röra allt som har med SRHR att göra, utan ska ses som exempel.
- Är uppbyggt kring fyra olika begrepp, men de hör väldigt nära samman. Det jag tar upp kommer inte röra allt som har med SRHR att göra, utan ska ses som exempel. Rättighetsperspektivet: mänsklig rättighet att få tillgång till ord och kunskaper om ämnet Kunskaper om SRHR är ojämlikt fördelade mellan nyanlända och befolkningen i Sverige i övrigt: GÄLLER DOCK INTE ALLA. Är uppbyggt kring fyra olika begrepp, men de hör väldigt nära samman. Det jag tar upp kommer inte röra allt som har med SRHR att göra, utan ska ses som exempel.
- Samtal, fokus på främjande perspektiv och lustfyllt Sexualitet som social konstruktion Mänskliga rättigheter Anti-diskriminering Ändrad svensk lagstiftning gällande sexualbrott Skillnaden mellan att fokusera på om det fanns ett nej eller ett ja Oaktsamhetsparagrafen Hur ser lagstiftningen ut i olika länder? Varför kan det se så olika ut? Diskutera i mindre grupper: Har ni tidigare tagit upp något av dessa frågor? I vilken situation gjorde ni det? Om det känns svårt att ta upp frågorna, varför?
- Handlar inte bara om den reproduktiva åldern, man ska förberedas för detta. Vilka rättigheter som finns Reproduktiva rättigheter mindre kontroversiellt än sexuella rättigheter Preventivmedel och rådgivning Abort Könsstympning Diskutera i mindre grupper: Har ni tidigare tagit upp något av dessa frågor? I vilken situation gjorde ni det? Om det känns svårt att ta upp frågorna, varför?
- Lust och hälsa och inte en moraliserande syn på sex och sexualitet. Det innebär att eleverna ses som kompetenta på sitt egna liv En hälsofrämjande eller salutogen undervisning syftar till att stärka och fokusera på det positiva som motståndskraft mot sjukdomar och missförhållanden. Det vill säga att den inte enbart går ut på att förebygga det negativa. Detta förhållningssätt innebär inte att man ska ignorera risker som sexuellt överförbara infektioner (STI), oönskad graviditet eller sexuellt och könsrelaterat våld. Det fokuserar snarare på att ge människor kunskap och färdigheter för att kunna ta till vara på sina resurser och utveckla positiva livssammanhang som gör det enklare att göra informerade val för uppnå eller bibehålla bästa tänkbara sexuella hälsa
- Var och en av oss bär på föreställningar och deltar i skapandet av normer. Om vi inte reflekterar över och förhåller oss kritiskt till våra egna antaganden och samhällets normer kring sexualitet kan undervisningen bli exkluderande och kränkande.
- Hur vi ser på och samtalar om sexualitet kommer att påverka vad vi lär ut. Vad behöver jag lära mig för att ge alla ungdomar lika möjligheter? Vad behöver jag lära ut för att ge alla lika möjligheter? Hur behöver jag lära ut det för att ge alla lika möjligheter?
- Utgå från mänskliga rättigheter och rätten till likabehandling. Sedan kan man prata om hur normer ofta begränsar detta. På så sätt kan vi tillsammans synliggöra och ifrågasätta varför människor diskrimineras, inte bara tycka synd om och hjälpa människor när det redan skett. I en normkritisk pedagogik synliggörs de privilegier en del människor har för att de passar in på vissa normer eller tillhör en specifik grupp. Normer ses oftast som naturliga och självklara. Det går att påverka och förändra normer om de synliggörs, problematiseras och tillräckligt många människor aktivt strävar efter att bidrar till förändring. Gissa er inte fram till elevers erfarenheter och utgå inte från att de har vissa åsikter på grund av kön, ålder, nationalitet, funktionsförmåga eller bakgrund. Ett bra knep är att alltid utgå från att det kan finnas personer i rummet som har personliga erfarenheter av det som diskuteras.