Gestiones en la construccion de la torre eiffelYtzel Delgado
Con motivo de la Exposición Universal de 1889, fecha que marcaba el centenario de la Revolución Francesa, se publicó un gran concurso en el Boletín Oficial francés.
La apuesta era "estudiar la posibilidad de levantar sobre el Campo de Marte una torre de hierro, con una base cuadrada, con 125 metros de lado y 300 metros de alto". Seleccionado entre 107 proyectos, se aceptó el de Gustave Eiffel. En esta presentacion se muestran las áreas de conocimiento del proyecto, basándonos en el PMBOK aplicados en cada proceso de esta hermosa edificación.
La Gestión de las Comunicaciones del Proyecto incluye los procesos requeridos para garantizar que la generación, la recopilación, la distribución, el almacenamiento, la recuperación y la disposición final de la información del proyecto sean adecuados y oportunos. Los directores del proyecto pasan la mayor parte del tiempo comunicándose con los miembros del equipo y otros interesados en el proyecto, tanto si son internos (en todos los niveles de la organización) como externos a la misma. Una comunicación eficaz crea un puente entre los diferentes interesados involucrados en un proyecto, conectando diferentes entornos culturales y organizacionales, diferentes niveles de experiencia, y perspectivas e intereses diversos en la ejecución o resultado del proyecto.
Influence of Computer Assisted Instruction (CAI) package on Upper Basic
School Students’ Performance in Keyboarding Concept in Business Studies.
Tiamiyu, Y.B & Gbolagade, W.O.
Anders Carlberg är civilekonom, författare och konsult. Hans bok ”Hitlers Lojala Musiker» behandlar det sätt på vilket Nazityskland använde musiken som propagandamedel och hur den klassiska musiken blomstrade i Nazityskland medan allt judiskt förbjöds och fördrevs. Annars är Carlberg engagerad i strategiskt utredningsarbete internationellt inom säkerhetsområdet och delar sin tid mellan Stockholm och New York.
I hans första perspektivartikel på Ledarsidorna.se sätter Carlberg ljuset på Vietnam.
2. Nürnbergprocessen
Segermakterna (USA, Sovjetunionen, Storbritannien och
Frankrike) beslutade om en särskild domstol som skulle döma
de högsta nazistledarna,
Fyra domare, en från vardera segermakt. Detsamma med
chefsåklagare,
Rättegången började i november 1945 och pågick i nio
månader. 240 vittnen hördes. Domstolsprotokollet innehåller
16 000 sidor,
3. Nürnbergprocessen
24 personer åtalades (inte Hitler eftersom han redan begått självmord),
bland annat Hitlers vicekansler Hermann Göring och utrikesministern
Joachim von Ribbentrop,
De åtalade anklagades för något eller flera av dessa fyra brott:
Planering av brott mot freden,
Brott mot freden (Tysklands anfallskrig),
Brott mot krigets lagar (krigsförbrytelser – gäller t.ex. internationella avtal om
hur krigsfångar och civila skulle behandlas),
Brott mot mänskligheten (Förintelsen).
Filmer och bilder från Förintelsen visades – de flesta åtalade vägrade
titta, men ingen av dem förnekade egentligen att Förintelsen ägt rum.
5. Nürnbergprocessen
Domarna avkunnades 1 oktober 1946:
12 dömdes till döden,
7 dömdes till fängelse från 10 år till livstid,
3 frikändes.
De dödsdömda hängdes en vecka senare (Hermann Göring
hann dock ta livet av sig kort innan avrättningen),
Fler rättegångar följde mot ministrar, SS-ledare, läkare, jurister,
militärer, företagsledare etc. I länderna som varit ockuperade
pågick rättegångar mot medlöpare.
6. Nürnbergprocessen
Många nazister kom dock undan rättvisan: några tog livet av
sig, andra försvann,
Många flydde till Sydamerika och Mellanöstern. Adolf
Eichmann var ett exempel. Han lyckades fly till Argentina, men
greps av israeliska agenter 1960. I Israel ställdes han inför
rätta, dömdes till döden och hängdes,
En person som är känd för att ha spårat upp nazister är Simon
Wiesenthal, som själv suttit i koncentrationsläger. Sökandet
har pågått fram till våra dagar men nu börjar dock tiden rinna
ut.
7. Hur många dog i kriget?
Omkring 50-70 miljoner människor dog i kriget. Flest offer fanns i
Sovjetunionen och Kina. (Se tabell i historieboken för närmare
siffror.)
Ungefär 85% av de döda (främst ryssar och kineser) tillhörde de
allierade och 15% tillhörde axelmakterna. Många dödsfall var
resultatet av krigsbrott utförda av tyska och japanska trupper i
ockuperade områden.
Till skillnad från i västra Europa uppmuntrade den nazistiska
politiken stora grymheter gentemot vad som ansågs vara
”underlägsna människor” av slavisk härkomst i öst. Således
följdes tyskarnas framfart ofta av massavrättningar, framför allt i
Sovjetunionen.
8. Hur många dog i Förintelsen?
Omkring 12 miljoner människor mördades under förintelsen.
9. Världen efter kriget
Tyskland och Japan var utslagna och i behov av hjälp och
Storbritannien och Frankrike var kraftigt försvagade = USA och
Sovjetunionen kvarvarande stormakter,
Sovjetunionen som lidit stora förluster undre kriget ville få vara
med och bestämma om Europas framtid och ville ha stort
inflytande i länderna närmast Sovjet,
I USA var ledarna starkt fientliga till det kommunistiska systemet
(som ju fanns i Sovjetunionen).
När kriget fortfarande pågick träffades Churchill, Roosevelt och
Stalin och bestämde att Tyskland skulle delas i fyra dela och att
Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen skulle styra en
del var,
11. Kalla kriget
En uppdelning av Europa
skedde där länder i öst blev
kommunistiskt styrda (under
Stalins försorg),
1946 höll Churchill ett tal där
han talade om en järnridå som
dragit ner genom Europa och
delade öst och väst. Många höll
med honom, speciellt i USA där
man fruktade för att Sovjet
försökte bli världshärskare.
12. Kalla kriget
Nye presidenten Truman varnade för
att USA skulle stödja alla länder som
utsattes för hot från Sovjet och ett
nytt krig hotade att bryta ut.
Misstänksamheten växte och världen
delades i ett öst- och ett västblock,
Nato och Warszawapakten,
Kapprustning, rymdkapplöpning och
hot om atomkrig,
Koreakriget, Vietnamkriget...
13. FN – för en fredligare framtid?
Även om Nationernas Förbund
som grundats efter första
världskriget misslyckats fanns
fortfarande en dröm om en
fredligare värld – hösten 1945
bildades Förenta Nationerna
(FN) av 51 länder med uppgift att
verka för fred, men också att:
försvara de mänskliga
rättigheterna,
arbeta för att internationella
lagar följs,
verka för bättre levnadsvillkor
i världen.