1. Defenestrationerna i Prag
Upptakten till det 30 – åriga kriget
Defenestrationerna i Prag syftar
på två incidenter i Böhmens
historia; den första inträffade 1419,
den andra 1618. Den sistnämnda är
den som oftast åsyftas när man
använder begreppet
"defenestrationen i Prag", då den
var en del av upptakten till
trettioåriga kriget. Prags båda
defenestrationer bidrog till att
skapa utdragna konflikter i och
utanför Böhmen.
En defenestration är att kasta
någon ut från ett fönster.
2. Första defenestrationen i Prag
Den första defenestrationen i Prag var mordet på sju rådmän av en
folkmassa med radikala tjeckiska husiter 30 juli 1419. Rådmännen hade vägrat
att utväxla tre husitfångar och någon i stadshuset kastade en sten på en av
de protesterande. Jan Zizka, som senare blev ledare för husitrörelsen, blev
arg och slängde ut rådsmedlemmarna genom fönstret på de protesterandes
spjut. De utdragna husitkrigen bröt ut kort därefter, och fortsatte till 1436.
Jan Žižka
Jan Hus
Andra defenestrationen i Prag
Den andra defenestrationen i Prag var en händelse
som bidrog till utbrottet av trettioåriga kriget 1618.
Wilhelm Slavata (1572–1652) och Jaroslav Borzita von
Martinicz (1582–1649) kastades ut och en överlevde
(Hamnade i en dyng hög)
3. Senare defenestrationer
Flera andra defenestrationer har inträffat i Prag under dess historia, men de räknas
normalt inte in i defenestrationerna i Prag.
En defenestration (kronologiskt den andra i Prag) inträffade 24 september 1483 när
både Gamla och Nya stadens ledningar avsattes med våld. Gamla stadens
borgmästare och sju dödade åldermän slängdes ut genom fönstren i sina respektive
stadshus.
Ibland används namnet den tredje defenestrationen i Prag, men med olika betydelser.
Det har till exempel använts för att beskriva utrikesministern Jan Masaryks död – han
återfanns död under ett toalettfönster på det tjeckoslovakiska utrikesdepartementets
byggnad 10 mars 1948. Omständigheterna kring hans död är ännu inte helt klara, men
det antas att han blev mördad av dem som låg bakom Pragkuppen.
5. Trettioåriga kriget
(1618–1648) var en
serie militära
konflikter som
utspelades i
Centraleuropa,
huvudsakligen i det
som idag är Tyskland.
Det avslutades med
ett fredsfördrag som
undertecknades i de
westfaliska städerna
Osnabrück och
Münster den 14
oktober 1648, från
vilket det har fått
namnet westfaliska
freden.
1618 - 1648
7. Gustav II Adolf vände sig åter mot Bayern, men tvingades genom Wallensteins
angrepp på Sachsen att skynda mot norr. Då Gustav II Adolf här försökte nå det
avgörande som hade gått honom ur händerna vid Nürnberg, stupade han i det
segerrika slaget vid Lützen den 6 november 1632.
Gustav II Adolfs
död i slaget vid
Lützen, målning av
Carl Wahlbom från
1855.
10. Celebration of the peace of Münster, 18 June 1648, in the headquarters of the crossbowmen's civic guard (St George guard), Amsterdam. The people
portrayed are: (right, with silver horn) captain Cornelis Jansz. Witsen, (shakes hand of previous) lieutenant Johan Oetgens van Waveren, (seated behind the
drum, with flag) reserve officer candidate Jacob Banning, sergeants Dirck Claesz. Thoveling and Thomas Hartog. Additionally: Pieter van Hoorn, Willem
Pietersz. van der Voort, Adriaen Dirck Sparwer, Hendrick Calaber, Govert van der Mij, Johannes Calaber, Benedictus Schaesk, Jam Maes, Jacob van Diemen, Jan
van Ommeren, Isaac Ooyens, Gerrit Pietersz. van Anstenraadt, Herman Teunisz. de Kluyter, Andries van ANstenraadt, Christoffel Poock, Hendrick Dommer
Wz., Paulus Hennekijn, Lambregt van den Bos and Willem the drummer.
Westfaliska freden 14 oktober 1648