2. Det finländska landskapet är skogligt.
I det omfattande skogslandskapet ger
vattendragen mångform åt naturlandskapet
medan vägar och åkrar berikar kulturlandskapet.
S
kogarna är vår ekonomiskt vik- Det allmänna målet med virkespro- duktionen finns samlade i Råden i god
tigaste naturtillgång. Utnyttjan- duktionen är en god lönsamhet. Lön- skogsvård som har sammanställts under
det av skogstillgångarna förr, nu samheten uppnås då vi följer en sådan ledning av Tapio. Råden i god skogsvård
och i framtiden påverkar väsentligt den helhet av åtgärder inom virkesproduk- grundar sig på forskningsresultat, erfa-
landskapsbild vi lever i. Beaktandet av tionen som ger ett så stort nuvärde av renhet och en gemensam syn på god
landskapsbilden är tillsammans med na- nettovärdet som möjligt. I allmänhet an- skogsvård.
turvården och vattenvården en väsentlig vänds en räntefot på tre procent (reell).
del av ett hållbart skogsbruk. Helheten av åtgärder inom virkespro- Handbok för ekonomiskogar
Den här handboken i landskapsvård rik-
tar sig till dem som eftersträvar en lönsam
virkesproduktion i sina ekonomiskogar.
Målet med den här handboken är att
erbjuda planeringstips åt skogsägare,
Innehåll skogsbrukets aktörer och alla medborg-
are som är intresserade av att på frivillig
väg beakta landskapet i sitt skogsbruk.
Betraktaren och virkesproduktionen Den lokala naturen definierar skogs-
i landskapsbilden 3 landskapet, dess växtlighet och mång-
sidiga variation. Målet med skötseln av
Identifiera landskapets värde 4 skogslandskapet är att bringa åtgärderna
inom virkesproduktionen och landskaps-
Avverkningsytan avgränsas enligt
bilden i balans samt att bevara närland-
naturförhållandena i terrängen 6 skapet trivsamt.
Randområdena avgränsar skogen Då landskapet beaktas som en del
från det öppna landskapet 8 av den lönsamma virkesproduktionen
inspireras vi att identifiera och utveckla
Naturvårdsträden ger landskapet variation 10 landskapet. Beaktandet av landskapet
vid virkesproduktionen medför endast
Gör närmiljön trivsam 12 små kostnader.
Mot bioekonomi 15
2
3. Betraktaren och
virkesproduktionen
i landskapsbilden
Ungefär var femte förnyelseyta i våra ekonomi-
skogar är synlig för betraktaren. Avverknings- och
skötselarbeten som görs efter övervägande och
med beaktande av landskapets värde resulterar
i ett allt mer mångformigt och öppnare skogligt
landskap.
En fungerande informationsgång mellan
skogsägare, virkesköpare och skogsmaskin-
förare är väsentlig för att uppnå ett hållbart
skogsbruk.
L
andskapets värde övervägs vid till Avkastning och landskap Mer noggrann information är det skäl att
exempel en stämplingspost ut- Det här materialet är avsett att underlätta inhämta från andra källor. Det finns idag
gående från skogens besökstryck, förverkligandet av landskapsvård. Infor- ett rikligt och mångsidigt utbud av infor-
dess synlighet och hur intressant ob- mation om landskapsfrågor behövs vid mation om de här ämnesområdena.
jektet är. När frågorna kring landskapet skogsbruksplanering, vid virkesaffärer, Landskapet kan utnyttjas kommer-
blir en del av den dagliga verksamhe- vid hyggesplanering, vid avverkningar siellt genom uthyrning på samma sätt
ten inom skogsbruket kan vården av och skogsvård samt vid rådgivning åt som handeln med rekreationsvärden
landskapsbilden förverkligas kostnad- skogsägare. förverkligas. Information om den här
seffektivt som en del av en lönsam vir- Den här handboken innehåller in- nya verksamhetsmodellen fås från skogs-
kesproduktion. Lösningar som är lyckade formation och tips för skogsvård med branschens publikationer och från MTK:s
med tanke på landskapet beaktar också målet att förbättra rekreationsanvänd- webbplats www.mtk.fi (på finska).
biodiversitet och vattenvård. ningen, landskapet eller biodiversiteten.
För de flesta skogsägare är virkesförsäljning den enda inkomstkällan Det skogliga landskapet förändras snabbt då en ny trädgeneration
från skogen. Förnyelse av skogen vid rätt tidpunkt, väl förverkligade växer upp.
förnyelsearbeten och vård av plantskogar producerar på ett lönsamt
sätt värdefull råvara för den träbaserade bioekononmin.
3
4. Identifiera
landskapets värde
Landskapets värde övervägs
utgående från skogens besökstryck,
dess synlighet och hur intressant
objektet är. Det lönar sig att ta lands-
kapet i beaktande vid planeringen av
avverkningsobjekt som är synliga för
betraktaren antingen i närmiljön
eller i landskapsbilden.
B
etraktaren rör sig längs trafikleder,
i skogar i närheten av bebyggelse
samt på områden avsedda för re- Många stigar som är i rekreationsbruk finns i närheten av ekonomiskogar.
kreation och turism. Objekten är synliga
på backkrön, fjäll, åsar, berg, i strandsko-
gar och på öar samt i randområden mot
odlingslandskapet. Information om in-
tressanta platser i skogen finns samla-
de i myndigheternas och den offentliga Ju fler egenskaper det finns i närheten av eller på objektet som
sektorns lägesbundna data och publika- planeras, desto viktigare är objektet i landskapsbilden:
tioner.
Med landskapet i närmiljön avses den Besökstrycket i skogen
utsikt som öppnar sig direkt framför be- bebyggelse och fritidsbostäder
traktaren och där detaljerna kar urskiljas. inkvarterings- och turismservice
Landskapsbilden öppnar sig i fjärran på friluftsleder och - konstruktioner
ett vitt område. Då en avverkningsyta vägtrafik
kan betraktas både som en del av när-
miljön och som en del av den större land- Skogens synlighet
skapsbilden ska den som anses viktigare skogar på krön och i branter
prioriteras. strandskogar
Trots att människor uppfattar det övergångszoner mellan skogen och åkrar eller myrar
skogliga landskapet på olika sätt, finns skogar som är synliga från utsiktsplatser
det vissa generella principer för plane- skogar invid viktiga färdleder
ringen av olika ingrepp i landskapet.
Med en lyckad planering och ett lyckat Skogens förmåga att fängsla
genomförande av skogsbruksåtgärder objekt som är viktiga för skogsägaren
åstadkommer vi ett vackert skogsland- landskap som definierats som värdefulla
skap. Såväl skogsägarna, skogarnas re- natur- och kulturobjekt
kreationsanvändare och hela samhället småvatten
drar nytta av ett vackert skogslandskap.
Utgångspunkten för planeringen med Mera information: Skogsforskningsinstitutets Nationella modell för
beaktande av landskapet är frivilligt för klassificering av skogslandskapens sensibilitet ”Valtakunnallinen
skogsägaren. metsämaiseman herkkyysluokitus” – en tillämpning och utveckling
för användning vid bergkullsträckningen i Kajanaland och Kuusamo.
4
5. Ju fler fritidsinvånare det finns i närheten av skogen, desto viktigare
är objektet ut landskapets synvinkel.
Ett av kriterierna som används då man definierar värdet av skogslandskapet är
hur synlig skogen är. Branter, randområden och backkrön är synliga för -
förbipasserande och är därför landskapsmässigt viktiga.
Vid planeringen är det viktigt att beakta från vilken riktning landskapet betraktas.
Utgående från detta tar man besluten gällande avverkningen. Ser betraktaren för-
nyelseytan från vägen mot vattendraget eller från vattendraget mot öppningen Det lönar sig att vårda skogen nära det egna hemmet, samtidigt får
i terrängen? man ett vackert landskap.
5
6. Avverkningsytan avgränsas
enligt naturförhållandena
A
vverkningsytans avgränsning föl-
i terrängen jer det övergripande formsprå-
ket i landskapsbilden där man
utnyttjar backar, kullar och dalgångar. I
närmiljön följer avverkningsytornas av-
Böljande och krökta avgränsningar lämpar gränsningar terrängens småskaliga for-
mer.
sig på plan mark och i skogar i backig En lyckad avgränsning av avverk-
ningsytan intresserar den som betrak-
terräng. Målsättningen med avgränsningen tar landskapet och lockar till att utforska
avverkningsytan och till att bekanta sig
av avverkningsytan är att det bildas ett med skogen och utsikten i omgivning-
omväxlande och naturligt skogslandskap. en. Spåret av människohanden syns inte
för tydligt.
Behandlingen av skogen planeras och
förverkligas beståndsvis. Ett bestånd är en
till växtplatsen, behandlingssätten eller
beståndets utvecklingsskede enhetlig del
av skogen. Bestånden avgränsas så att de
utgående från skogsodlingens mål är än-
damålsenliga nu och i framtiden.
I sluttningar, på backkrön och på plan mark behövs olika typer av lösningar
för hur avverkningsytan avgränsas.
6
7. De särskilt viktiga livsmiljöerna är en ekologisk del av skogen och de avgränsas och lämnas utanför
avverkningarna för att mångfalden ska tryggas. De medför närmiljön visuell omväxlig.
I backar och landskap avgränsas avverkningsytan så att dess gränser Figurgränserna dras i övergångszonen mellan olika växtplatser, här bildas
följer landskapets former och höjdkurvorna. På det här sättet smälter ett randområde i behandlingen av skogen, en lyckad lösning också med
förnyelseytan naturligt in i det omgivande landskapet. tanke på landskapet. Landskapet beaktas inom virkesproduktionen som
en naturlig del av skogsbruket.
Avverkningen avgränsas så att den följer naturens krokiga och böljande former. Det omkring-
liggande landskapets former, backar, kullar och dalgångar ger modellen till formspråket.
7
8. Vattenytan speglar en bild av skogen. Vattnet och strandzonen
har tillsammans en stark visuell dragningskraft.
Randområdet mellan en ekonomiskog och en trädlös myr är ett
imponerande element i naturlandskapet. Avverkningen öppnar
Det går att förnya skogen vid vägkanten i samklang med lands-
utsikten till den höstfärgade myren. Enligt rekommendationen
kapsbilden genom att avgränsa avverkningsytan i riktning med
lämnas här en remsa utanför markberedningen i övergångszonen
vägkanten och i samklang med terrängens former. På det här
mellan myr och mo. Där lämnas också naturvårdsträd med tanke
sättet öppnas landskapsbilden och ståtliga utsikter, grupper av
på viltet.
naturvårdsträd och landskapsträd framträder bättre.
Både ekonomiskogen och åkrarna är landsbygdslandskap som
har formats av människan. En förnyelseyta kan sträcka sig ända
till åkerkanten. Vid förnyelsearbeten och plantskogsvård är det
bra att lämna videbuskar, enar och låga lövträd. De passar in i
randområdet mellan åker och skog både ensamma eller som ett
band som ger omväxling i landskapsbilden och skydd åt viltet.
8
9. Randområdena avgränsar skogen
från det öppna landskapet
E
n träbeklädd zon som varierar i
Stränderna vid vattendrag bredd längs stranden är bra att
lämna vid avverkningar och skogs-
och myrmarker avgränsar vårdsarbeten på grund av ekologin men
skogen i naturlandskapet. också för att försköna landskapet. En
skyddsremsa för vattenvårdsändamål
Åkrar, vägar och bebyggelse hindrar näringsämnen från att urlakas.
Vid vägkanter markbereds förnyel-
avgränsar skogen från kultur- seytorna i vägens riktning och böljande.
På så sätt smälter spåren av förnyelsen in i
landskapet. Strandskogarna landskapsbilden. I barrträdsplanteringar
behandlas som ekonomisko- kan man planera lövträdsgrupper längs
vägkanten för att få omväxling i land-
gar med beaktande av fakto- skapsbilden.
rer som är viktiga med tanke
på landskapet.
Skogsbryn invid vattendrag är viktiga med tanke på landskapet
men också med tanke på vattenvården och mångfalden.
Finlands talrika sjöar gläder vandraren om sommaren. För att öppna
upp utsikten mot sjön kan avverkningsytan eller en del av den sträcka
sig ända till stranden. Enligt rekommendationerna ska små öar och
smala näs lämnas i naturtillstånd. I samband med förnyelsearbetena
ska en tillräckligt bred skyddsremsa lämnas obehandlad. Buskskiktet
och marken behandlas inte på det här området. Åtgärderna minskar
urlakningen av näringsämnen och partiklar.
9
10. Naturvårdsträden ger
landskapet variation
Naturvårdsträden gynnar landskaps-
bilden och naturen. De berikar land-
skapet under årtionden och bidrar till
att den biologiska mångfalden ökar.
Berg, stenrösen och blockfält i gråa nyanser
L
ämpliga platser för naturvårdsträ- Lövträden ger färg åt landskapet under ger landskapet omväxling trots att de ur virkes-
produktionens synvinkel är mindre värdefulla.
den är de delar av förnyelseytan sommaren och hösten, barrträden färgar
De är lämpliga platser för naturvårdsträd.
som har mindre betydelse för vir- vinterlandskapet.
kesproduktionen. De här platserna är
ofta intressanta i landskapsbilden. Exem- Grupper av naturvårdsträd
pel på sådana här platser är fuktiga däl- här eftersom förnyelsearbetena då kan
der, bergsområden och blockiga platser. Landskapsbilden gynnas av att natur- genomföras på enhetliga ytor.
Kanten av förnyelseytan är landskaps- vårdsträden lämnas i en eller flera större Naturvårdsträd i grupp hålls bättre
mässigt en bra plats för naturvårdsträd. grupper i stället för att lämna flera små stående än ensamma träd. På det här
Det kan också vara bra att fundera över grupper eller enstaka naturvårdsträd sättet berikar de landskapet under en
hur landskapsbilden, sedd från vägen, spridda på avverkningsytan. lång tid. Naturvårdsträden ska lämnas
kan mjukas upp med naturvårdsträd som Under gruppen av naturvårdsträd kvar också i kommande avverkningar. De
placeras på rätt ställe. lämnas undervegetation, buskar och får utvecklas under årtiondenas lopp, bli
Naturvårdsträden väljs ut bland träd små träd orörda. Under naturvårdsträ- grova stammar och producera död ved.
med representativa naturvärden. Sådana den röjer man inte och ingen markbe- Naturvårdsträden säkrar naturvärdena
är träd med död ved, ädla lövträd, gamla redning görs här vid förnyelsearbetena. också efter avverkningen.
aspar, klibbalar, grova furor och hålträd. Också skogsodlingen drar nytta av det
10
11. Rekommendationen är att naturvårdsträden lämnas
i grupper. De sparas i kommande skogsvårds- och
avverkningsarbeten och på så sätt bildas en konti-
nuitet i landskapsvården.
Räta linjer kan göras mjukare med en grupp naturvårdsträd som lämnas vid
fastighetsgränsen.
Naturvårdsträden dämpar förändringarna som uppstår i landskapsbilden vid
en förnyelseavverkning. Aspdungen i sluttningen är ståtlig och vackert synlig
till landsvägen. Gruppen med naturvårdsträd i kanten av avverkningsytan
sammanfogar den med den omkringliggande skogen och tillför landskapet
omväxling.
11
12. Källorna är pärlor i närmiljön och de är också viktiga för Skogarnas immateriella kulturhistoria är synlig i land-
mångfalden. skapsbilden för den som känner igen den. En fångstgrop
från stenåldern vittnar om ett liv och en näring som
baserat sig på skogens gåvor för tusentals år sedan.
Gör närmiljön trivsam
N
ärmiljön är förknippad med en
mängd värderingar. De kan hän-
föra sig till skönhet, betydelser,
socialt sammanhang, ekonomi, historia,
I närheten av bosättning är det skäl att fästa kultur eller natur. Arbets- och planerings-
kartor som innehåller information om
speciell uppmärksamhet vid landskapet. natur- och kulturobjekt som myndighe-
Målsättningen med vården är att behålla ter och den offentliga förvaltningen har
samlat, förmedlar informationen vidare
närmiljön trivsam. till skogsägarna och dem som förverkli-
gar skogsarbetet.
Buskar och undervegetation som inte stör förnyelse-
processen lämnas kvar som skydd för viltet och som
intressanta blickfångare. De kan i framtiden utvecklas
till naturvårdsträd.
12
13. Lagertravar med stubbar, grot och klenvirke kan vänta på transport
längre än stock och massaved. Det är därför all anledning att i för-
väg komma överens om placeringsplatsen med virkesköparen,
så att också landskapet kan beaktas.
Med landskapet i närmiljön avses den
utsikt där detaljerna tydligt kan urskiljas.
Genom vården av närmiljön säkerställer
man att olika värden bevaras och i bästa
fall förstärks dessa värden. Det går att ge
mera liv åt närmiljön genom att framhäva Mången vandrare har fallit för det öppna skogslandskapet och
enskilda grova träd, stora flyttblock, berg närmiljön i ekonomiskogarna. De erbjuder bär- och svampskördar
och kulturobjekt. och en växtplats för hundratals arter. Det är också lätt att röra sig
i ekonomiskogarna.
Hassel, alm, ek, lönn, lind, hägg, rönn och videbuskar ökar
mångfalden i naturen och ger intressanta blickfång för
vandraren. Känner du igen våra trädslag i vinter- och
sommarskrud?
Vid beståndsvårdande avverkningar planeras körstråken
så att betraktaren inte har direkt insyn mot dem.
13
14. Enstaka landskapsträd framträder ståtligt och de ger betraktarens öga en fix-
punkt i landskapet. De kan också vara förknippade med kulturhistoriskt värde
och intressanta lokala historier. Träden består för kommande generationer.
I skogen i närmiljön kring stugan växer bestånd i olika åldrar som ger mångsidiga
upplevelser och rekreation på fritiden. Konsten att läsa skogslandskapet är en
färdighet som det lönar sig att lära sig.
Berget har en stark visuell dragningskraft.
14
15. Finland har i århundraden levt av sina skogar. Tidigare utnyttjades träet
i tjärproduktionen och för svedjebruket. Nu pågår en utveckling från
virkesproduktion mot en näring inom bioekonomi och grön tillväxt.
Mot bioekonomi
Skogarna med sina produkter och tjänster baserade Träfiberkompositen är en blandning
på skog är betydelsefulla vid övergången från en av barrträdscellulosa, polymerer och
bindemedel. Den kan bearbetas på
ekonomi baserad på stenkol och olja till bioekonomi. samma sätt som plaster och det går
till och med att gjuta instrument av
materialet.
B
ioekonomi är hållbar skötsel och industrin, till trycksaker, förpackningar, branschen ligger allt mer i att producera
användning av förnybara naturre- mjukpapper, förbandsmaterial, kläder, experttjänster i en föränderlig värld.
surser. Den innefattar också pro- mediciner och som energikälla. Produkter Experttjänsterna utvecklas i branscher
duktionen av produkter och tjänster av av trä är förnybara. Det går att återvinna som administration, planering, produkt-
förnybara naturresurser samt använd- dem som material för nya produkter och utveckling, konsultering och utbildning.
ningen av biologiska och tekniska me- till slut utnyttjas de som energi. Träbyg- Det finns också växande potential i servi-
toder i produktionen. De ekologiska gande och träprodukterna representerar cen kring turism-, natur- och rekreations-
livsstilarna baserar sig på bioekonomin. en hållbar användning av naturresurser tjänster i skogarna.
Trä är ett mångsidigt råmaterial. Det och de binder kol på ett långlivat sätt.
kan användas i byggnads- och snickeri- Styrkan i den finländska skogs-
Utredningar om skogsbruksåtgärdernas in- till ekonomiskogar där skogens huvudsakliga Publicerat på internet i oktober 2012
verkan på landskapet har ingått i den offent- användningsändamål är virkesproduktion. Pro- Webbpublikation URN:
liga skogskoncernens produktportfölj från jektet finansieras av jord- och skogsbruksminis- ISBN: 978-952-5632-16-3
år 2008. Skogsforskningsinstitutet ansvara- teriet, Forststyrelsen och Tapio.
de för utredningarna som beskrev hur land- Rekommenderad källhänvisning:
skapsvärden produceras i skogsbruket och Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Matila, A. & Lindén, M. 2012. Ekonomiskogarna
processerna inom behandlingen av skogar. Text: Airi Matila och Maria Lindén smälter in i landskapsbilden. Skogsbrukets
Man gav utvecklingsförslag för landskaps- Bilder: Flaxwood (15), Ilppo Greis (14), Katja utvecklingscentral Tapios publikationer.
vård och utredde avverkningsmaskinfö- Konga/Studio Lume (1, 13, 15), Martti Kuusinen
rarnas och avverkningsplanerarnas syn på (4, 5, 7, 8, 10, 11, 12, 13, 16), Maria Lindén (3, 12),
landskapsvård. Airi Matila (3, 5, 7, 8, 9, 12, 13, 14), Olli Mäki (14),
Projektet leds år 2012 av Tapio och målet Kirsti Oulasmaa (8), Sakari Pönniö (7, 9), Tommi
är att införa resultaten som en del av den Tenhola (2), Kalle Vanhatalo (3, 6, 10, 11)
praktiska verksamheten. Arbetet riktar sig Ombrytning: Katja Konga/ Studio Lume
15
